Verksamhetsplan 2016 för Nytorgets förskolor

Transkript

1 Nytorgets förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (29) Handläggare Telefon: Till Nytorgets förskolor Verksamhetsplan 2016 för Nytorgets förskolor Förslag till beslut Nytorgets förskolor

2 Sid 2 (29) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms miljö är giftfri Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...29 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...29 Budget Övriga frågor... 29

3 Sid 3 (29) Inledning VERKSAMHETSPLAN 2016 NYTORGETS FÖRSKOLOR Inledning/ Sammanfattande analys från 2015 Nytorgets förskolor har haft ett spännande och utvecklande 2015! Vi har nått hög måluppfyllelse inom många områden och vi har strategiskt arbetat för att förskolans verksamhet och pedagogiska miljöer ska vara inbjudande för både barn och vuxna. Enheten når goda resultat då vi arbetar utifrån en tydlig verksamhetsidé, där vi tagit ställning för att låta oss inspireras av Reggio Emilias filosofi och tron på barns förändrade kunnande. Under 2015 har vi medvetet fortsatt att arbeta för ett välkomnande i förskolan, vårt gemensamma och professionella bemötande/förhållningssätt till barn, vårdnadshavare och varandra. Vi har fortsatt att utveckla förskolans pedagogiska miljöer där barnens utforskande och lärande står i centrum. Ateljéer och mötesplatser finns på förskolorna, där ett rikligt och varierat material finns tillgängligt under hela dagen. Ateljéristan och pedagogerna ansvarar för att miljöerna är meningsfulla för såväl barn som pedagoger. Vi har sett att vårt projekterande, processinriktade arbetssätt har betydelse för barnens fortsatta lärande inom många olika områden. Ett år med en mångsidig och kvalitativ fortbildning för pedagogerna på Nytorgets förskolor; föreläsningar kring normmedvetenhet, närvaro vid förskolesummit#, flertalet seminarier tillsammans med Stockholms universitet med mera. Samtal och fördjupning i enhetens pedagogiska tvärgrupper, mellan studenter och handledare och på våra egna utvecklingsdagar. Alla med ett gemensamt fokus vikten av förberedelse, iscensättande av nya utmaningar till barnen och med pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig uppföljning och utvärdering för förändring.

4 Sid 4 (29) Målgrupp Vår målgrupp är barn mellan 1-5 år. Nytorgets förskolor ligger nära Nytorget på Södermalm och består av fyra förskolor; den nystartade förskolan Metaren, förskolan Bonden, Lilla Bonden och Hörnet. Under vårterminen ingår även förskolan Tengdalen i Nytorgets förskolor. Enheten har nu närmare 250 barn inskrivna. Barnen delas dagligen in i mindre grupper med 3-7 barn i varje grupp utifrån intresse, projekt och aktivitet. Förutom olika åldersstrukturer i barngrupperna finns även en utomhusgrupp. Verksamhetsidé Våra förskolor ska vara en välkomnande mötesplats för barn, föräldrar och förskolepersonal. En förskola som är lustfylld, spännande och kreativ. Fokus på utveckling, lek och lärande där verksamheten genomgående är tydlig, tillåtande och tillgänglig. Barnen ska mötas av förskollärare och barnskötare som lyssnar och är ärligt nyfikna på att barn kan. Alla ska ingå i ett meningsfullt sammanhang där vi ser olikhet som tillgång. Vår verksamhet grundar sig på tanken att förskolan är en plats där barnen ska ges möjlighet att utvecklas och lära tillsammans med andra. Vår verksamhet bygger på en strukturerad organisation och verksamhetsidé som ger barn och pedagoger möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och utforska omvärlden tillsammans med kamrater och pedagoger. Nytorgets förskolor låter sig inspireras av Reggio Emilias filosofi.

5 Sid 5 (29) Analys från tertialrapport 2 Vi arbetartillsammans med barnen i ett projekterande/processinriktat arbetssätt, med ett rhizomatiskt lärande. (Begreppet rhizom är hämtat från biologin och betecknar vissa växters rotsystem. Systemet kan växa och breda ut sig åt olika håll och kan beskriva ett lärande som går i slingrande, oförutsägbara banor. Se Skolverket Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, sid 27) Barnen utvecklar sina grundläggande förmågor där läroplanens olika målområden vävs samman i ett transdisciplinärt/ämnesöverskridande lärande. Det innebär att barnet i en och samma aktivitet utvecklar sitt kunnande inom exempelvis naturvetenskap, språk, drama och värdegrundsfrågor! Medarbetarna lyssnar på barnen och tar tillvara deras intressen, utifrån detta startar projekten Under läsåret har hela förskoleenheten ett gemensamt tema "Allt som växer, rör sig eller lever". Barn och pedagoger utforskar och lär tillsammans utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Barnens familjer är delaktiga i projekten och bidrar till vårt förändrade kunnande. Förskollärarna och barnskötarna i förskolan använder pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamheten. Vi bedömer att vi lyckats väl med våra resultat under året. Varje arbetslag observerar och dokumenterar med stöd av foto, bildspel, teckningar, spaltdokumentationer, utställningar för att visa på de processer som sker i barnets lärande. Pedagogisk dokumentation är ett beprövat sätt att gemensamt synliggöra barns lärprocesser och det som Skolverket lyfter fram som arbetsverktyg för att bedöma förskolans kvalitet. Pedagogisk dokumentation handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i förskolan utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete. Vad har vi gjort/sett? Hur tänker vi om det? Hur går vi vidare? ÖVRIGT För varje åtagande och förväntat resultat i verksamhetsplanen har vi arbetssätt, resursanvändning, metod för uppföljning och utveckling som beskriver vårt övergripande arbetssätt och verksamhetsidé. Dessa beskrivs här nedan. Vid några av verksamhetsplanens åtagande finns ett tillägg som beskriver specifika arbetssätt eller resurser för just det åtagandet. Arbetssätt Förskolans läroplan anger att förskolan ska erbjuda barn möjlighet att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång, musik, drama, rytmik, dans och rörelse. Där står också att med ett temainriktat, processinriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande och att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära ska balanseras och bilda en helhet. I vårt processinriktat/projekterande arbetssätt vävs såväl språk, naturvetenskap och matematik in i de aktuella projekten. Hundraspråklighet, med möjlighet till många olika uttryckssätt för att berika det transdisciplinära lärandet. Betydelsen av den pedagogiska miljön med ett rikligt och varierat material. Pedagogerna i förskolan lyssnar, inspirerar, skapar meningsfulla sammanhang för

6 Sid 6 (29) barnen, ser och tar tillvara barnens förmågor och är medforskare i deras gemensamma undersökande. Barnen provar, undersöker och laborerar tillsammans för att utforska och lära. Vår verksamhetsidé blir vårt arbetsätt. Resursanvändning Barnen och medarbetarna i förskolan är vår största resurs för fortsatt utveckling och lärande! Pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentationskurs för enhetens pedagoger. Ateljéer och övriga pedagogiska miljöer. Utvecklingsgruppen driver och inspirerar, ger kollegialt stöd och bidrar till vårt eget fortsatta lärande tillsammans med barnen. Kunskapen hos enhetens pedagogista och ateljérista. IKT (Informations- och kommunikationsteknik) som arbetsverktyg och hur multimedia kan användas i verksamheten för och med barnen. Metod för uppföljning Pedagogisk dokumentation, inte bara om vad barnen sagt och gjort. Lärandet handlar om att förändras. För att få fatt i hur barn tänker om något som de vill skaffa sig en förståelse för, måste vi dokumentera och reflektera. Pedagogerna sammanställer utifrån pedagogisk dokumentation sammanfattningar/pedagogiska berättelser under året. Detta i samband med tertialrapporter och verksamhetsberättelse, vilket gör att medarbetarna är ovärdeliga för att vp-arbetet ska bli så realistiskt som möjligt. Pedagogerna använder Stockholm stads självvärdering i det systematiska kvalitetsarbetet för att synliggöra sitt arbete med utveckling och lärande i förskolan. I Kvalitetsindikatorn skattar sig pedagogerna utifrån det pedagogiska uppdraget på sex olika nivåer. Den visar hur förskolan utvecklas från oformulerade ställningstagande till medveten reflektion där den egna praktiken granskas mot forskning och vetenskapliga teorier. Stockholms stads Förskoleundersökning (FU) visar på vårdnadshavarnas nöjdhet med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden. Uppföljning sker även i pedagogiska tvärgrupper, arbetslags-/reflektions-möten, dialogsamtal, utvecklingsgrupp och på APT (Arbetsplatsträffar). Uppföljning och utvärdering av verksamheten sker kontinuerligt under hela läsåret. Utveckling Mer uppmärksamma vikten av förberedelse; vilket material behövs? Hur iscensätter vi inspirerande och lockande mötesplatser? Vilka uppdrag för undersökande och utforskande ska vi ge barnen? Utveckla och använda mer IKT i förskolan. Arbeta med lärplattor och annan digital utrustning tillsammans med barnen. Tanken om en hållbar framtid; hur tar vi hand om vår miljö, relationer, erfarenheter, olikheter Organisation Enheten leds av en förskolechef på heltid, med ett övergripande verksamhetsansvar, personalansvar, arbetsmiljöansvar och budgetansvar. En pedagogisk ledare/pedagogista, 35 timmar/veckan som tillsammans med förskolechefen driver och kvalitetssäkrar det pedagogiska utvecklingsarbetet. Huvudansvarig i Övningsförskoleprojektet. En ateljérista, 40 timmar/veckan med uppdrag att vara en garant för att barnen erbjuds estetik, utforskande och får pröva allt material som finns på förskolan.

7 Sid 7 (29) Enheten har ca 40 % högskoleutbildade förskollärare. Andra medarbetare är utbildade barnskötare, undersköterskor och kockar. Två förskoleadministaratöerr, på vardera 10 timmar/veckan och 40 timmar/veckan, med ekonomiska, organisatioriska, bemanning och samordningsansvar. Ledningsgrupp som samordnar, kvalitetssäkrar, planerar och följer upp verksamhetsutveckling, budget och personalfrågor. Utvecklingsgrupp som driver pedagogisk utveckling och verkar för ett gemensamt projekterande och processinriktat arbetssätt. Pedagogiska tvärgrupper för samtliga pedagoger i dialog och reflektion kring aktuella pedagogiska utvecklingsområden. Lokal samverkansgrupp (LSG), med fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessutom olika mötesformer med pedagogisk inriktning, nätverk och arbetsgrupper för delaktighet, information och samverkan. Styrdokument FN:s barnkonvention Skollagen Diskrimineringslagen Förskolans reviderade läroplan Skolverkets stödmaterial Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Stockholm stads förskoleprogram Stadens fyra inriktningsmål för 2016 Ett klimatsmart Stockholm Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Ett demokratiskt hållbart Stockholm Ett Stockholm som håller samman Övningsförskoleprojektet Nytorgets förskolor deltar i ett femårigt projekt med Stockholms universitet. Projektets syfte är att höja kvaliteten i förskollärarutbildningen och stärka studenternas professionsutveckling. Det innebär att våra förskolor tar emot många studenter som gör sin VFU (Verksamhetsförlagda utbildning) hos oss. Vi prioriteras och får ta del av kompetensutveckling i form av handledning, seminarier, workshops mm Prioriterade områden 2016 Fortsätta att använda och utveckla pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg för uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Öka förståelsen och kunskapen om hur vi kan arbeta med interkulturalitet, hållbarhet, mångfald, genus/likabehandling. Hur allt kan vävas samman i ett transdisciplinärt lärande genom vårt processinriktat/projekterande arbetssätt. Utveckla ett reflekterande förhållningssätt som innebär att vi tar tillvara och försöker bygga vidare på beprövad erfarenhet. Vi behöver också fördjupa oss i begreppen

8 Sid 8 (29) vetenskaplig grund kopplat till forskning och beprövad erfarenhet, vilka lyfts fram såväl av Stockholms universitet och Stockholms stad. Bemötande, värdegrund - förhållningssätt. Till stöd i vardagen har vi på Nytorgets förskolor utarbetat ett gemensamt dokument för bemötande och förhållningssätt i olika situationer som i förskolan. Barns och familjers delaktighet. Hållbarhetsfrågor. På Nytorgets förskolor tänker vi kemikaliesmart. Vi fortsätter rensa bort farliga material i barnens miljö. Barnen ska inte använda gammal elektronik, exempelvis kasserade mobiltelefoner eller tangentbord. Vi sorterar även bort gamla leksaker i mjuk plast. Vår gemensamma tema "Allt som växer, rör sig och lever" skapar också intresse och fördjupning i frågor kring natur, liv, växande, föränderlighet, förbindelser, hållbarhet och organismers rörelse. Maten i förskolan lagas på plats, är närproducerad och består av ekologiska livsmedel till 55%. Förskolans kockar ingår i staddelens köksnätverk. I februari kommer förskolan Hörnet att tillaga lunch och middag till Nytorgsgårdens äldreboende och Nytorgsträffen. De äldre kommer att serveras närproducerad mat de dagar förskolan har öppet.

9 Sid 9 (29). KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 40 % 40 % Tertial Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik År 1 % Öka År Andel nöjda föräldrar 88 % 85 % År Antal barn per grupp Tertial Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 Tertial Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,7 3,8 År Nämndmål: Alla barn ges förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande Beskrivning Förskolans pedagogiska miljöer ger barnen förutsättningar att utmanas i goda lek- och lärandemiljöer. Den pedagogiska dokumentationen synliggör barnens förändrade lärande och ligger till grund för fortsatt uppföljning, utvärdering och utveckling. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn som givits förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande (GUF) Andel nöjda vårdnadshavare till flickor avseende utveckling och lärande (FU) Andel nöjda vårdnadshavare till pojkar avseende utveckling och lärande (FU) 93 % Halvår Halvår 82 % Halvår

10 Sid 10 (29) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Det sammantagna resultatet av personalens självvärdering enligt kvalitetsindikatorn 3,7 Halvår Enhetsmål: Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Kommentar Åtagande: Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Förväntat resultat Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Arbetssätt "Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet" / Lpfö 1998/2010. Resursanvändning "En förskola - ett arbetslag" / "En enhet - ett arbetssätt", där vi tar tillvara på förskoleenhetens gemensamma kompetenser, utrymmen och material Utvecklingsgruppen driver, inspirerar och ger kollegialt stöd Aktuell pedagogisk litteratur finns och läses på förskolan Medarbetarna deltar i kompetensutveckling, föreläsningar, pedagogiska tvärgrupper, workshops, pedagogiska caféer, studiebesök och fortbildningsinsatser, både externt och internt inom enheten och i stadsdelen Vi är förtrogna med förskolans reviderade läroplan och andra styrdokument Deltagandet i Övningsförskoleprojektet med Stockholms universitet. Vi tar emot många lärarstudenter vilka är en stor resurs för vårt eget lärande IKT som arbetsverktyg och hur multimedia kan användas i verksamheten för och med barnen Vårt pedagogiska årshjul ger struktur och visar vad vi gemensamt ska fokusera på under läsåret Vi har handledning och stöd från stadsdelens stödteam med talpedagog, specialpedagog och förskolepsykolog Medarbetarna använder Stadsdelens Krispärm med handlingsplaner och rutiner Metod för uppföljning Se arbetssätt, sid 4 Utveckling Våra utvecklingsområden 2016 utifrån resultat och tertialrapporter är att fortsätta att utveckla förskolans pedagogiska lärandemiljöer och ett projekterande/processinriktat arbetssätt med gemensamma teman. Finna fördjupningsspår inom projekten och utmana barnen vidare utifrån dem. Fortsätta använda pedagogisk dokumentation, som arbetsverktyg för uppföljning och för att fördjupa och synliggöra barns förändrade kunnande.

11 Sid 11 (29) Vi fortsätter arbeta med vår barnsyn och kunskapssyn. Lärande sker i det sammanhang man befinner sig i, alltså i relation med andra och med miljön och materialet. Se de kompetenta barnen som vill utmanas i sitt lärande. Fortsätta dela barnen i mindre aktivitetsgrupper, ge dem ytterligare utmaningar i skapande, dans, naturvetenskap, bygg och konstruktion med mera. Med stöd av vår ateljérista kunna utveckla våra pedagogiska miljöer i att vara tydliga, tillåtande och tillgängliga. Skapa nya mötesplatser, torg och ateljéer på förskolorna. Introducera digitala verktyg som ljusbord, webb-mikroskop, lärplattor och projektorer. Öka möjligheten för barnen att laborera med sand och vatten inomhus. Låta barnen använda alla sina sinnen i sitt utforskande. Laborera med färg, skapande och bygge utomhus. Göra fler studiebesök på andra förskolor för att få idéer till hur andra utformat sina pedagogiska miljöer. Se över våra gemensamma pedagogiska miljöer i förskolan, tillföra oväntade material och se till att barnens intressen tas tillvara, väcks, hålls kvar och utmanas. Mer uppmärksamma vikten av förberedelse; vilket material behövs? Hur iscensätter vi inspirerande och lockande mötesplatser? Vilka uppdrag för undersökande och utforskande ska vi ge barnen? Att förstå att i möten med andra uppstår möjligheter att tänka om och tänka nytt och föreställa sig nya scenarier för fortsatt utforskande. Förskolorna på Södermalm har startat ett arbete för en gemensam pedagogisk plattform. Delta i staddelens satsning för autistiska barn i det så kallade Lekprojektet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Medarbetarna ska ha kunskap i att tidigt identifiera barn i behov av särskilt stöd för att ge barnen rätt stöd. Vid behov ska stödenhetens resurser för barn i behov av särskilt stöd användas Nämndmål: Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Beskrivning Det pedagogiska arbetet främjar det positiva sambandet mellan kost, rörelse och hälsa. Det ger också barnen grundläggande kunskaper och förutsättningar för detta på olika sätt. Verksamheten pågår såväl inom- som utomhus, och miljöerna används flexibelt under hela dagen. Den pedagogiska måltiden är viktig ur ett hälso- och trivselperspektiv och har stor betydelse för barnens välbefinnande. Alla barn får god, varierad och näringsriktig mat och med stor andel ekologisk och vegetarisk mat i förskolan. Förvaltningens gemensamma kostpolicy "Riktlinjer för mat och måltider inom förskolorna i Södermalms stadsdelsområde" följs av alla förskolor. Kommentar Åtagande: Barn får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Förväntat resultat

12 Sid 12 (29) Barn får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa. 55% av maten i förskolan ska vara ekologisk. Arbetssätt Vi följer Södermalms riktlinjer för mat och måltider i förskolan. Barnen äter i matsalar där dofter och smaker ökar sinnligheten kring måltiden. Hållbarhet råder då alla måltider tillagas på plats med närproducerade och ekologiska livsmedel i så stor utsträckning som möjligt. Vi serverar vegetariska rätter två dagar i veckan, för att vi vet att det har stor betydelse för miljön och klimatet. Vi använder inte livsmedel som finns på listor över utrotningshotade arter utan väljer klimatsmart mat. Husmanskost och mat från andra kulturer serveras. Barnens vistas utomhus, på gården, i parker och i naturen. Barnen utforskar sin kropps förmåga till rörelse, styrka, balans och koordination. Resursanvändning Förskolans kockar och pedagoger. Estetiska matsalar. Södermalms närmiljö. Enheten har två utomhusgrupper. Metod för uppföljning Se arbetssätt, sid 4 Utveckling Förbättra vår gemensamma matsal/restaurang. Prova bufféservering? Samverka med förskolans kockar kring estetik och sinnlighet dofter och smaker. Duka fint och inbjudande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal natur- och kulturgrupper Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Södermalms förskolor ska följa "Riktlinjer för mat och måltider" Södermalms förskolor ska ge barnen näringsriktig mat och grundläggande kunskaper om kopplingen mellan mat och hälsa Södermalms förskolors kockar ingår i ett köksnätverk Nämndmål: Alla barn har jämlika livschanser Beskrivning Förvaltningens verksamheter ska värna om barnets rättigheter, och bidra till att skapa uppväxtvillkor som ger alla barn lika goda möjligheter oavsett bakgrund. Enligt andra artikeln i FNs barnkonvention framgår att "Alla barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får

13 Sid 13 (29) diskrimineras.(från Rädda Barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad version). Familjer som söker ekonomiskt bistånd får rätt insats för att uppnå egen försörjning. Föräldrar till barn i åldrarna 3 12 år kommer även under 2016 erbjudas ABC föräldrastöd. Varje förskoleenhet har ett barnombud som samarbetar med Ersta Vändpunkt när vårdnadshavare har missbruksproblematik (Från Rädda barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad version). Aktivitet Startdatum Slutdatum Föräldrar ska ges möjlighet att delta i ABC-utbildning Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ges möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik, naturvetenskap och språk Beskrivning Barnen i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla sina matematiska, naturvetenskapliga och språkliga förmågor. Miljöerna i förskolan ska vara väl genomtänkta både inom- och utomhus och ge barnen möjlighet till förståelse för matematik, naturvetenskap och språk. IKT (informations- och kommunikationsteknik) är ett av redskapen för detta. Ett systematiskt kvalitetsarbete utgör underlag för uppföljning av hur arbetet med matematik, naturvetenskap och språk kan utvecklas. Där ingår pedagogisk dokumentation. Förskolan fortsätter utveckla arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under Alla förskolor har ett läsombud. Målet är att barnen utvecklar sitt intresse för språk, läsning och litteratur. Kommentar Åtagande: Barnen i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor Förväntat resultat Barnen i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor Arbetssätt Barnen får tidig tillgång till böcker för att utveckla sitt språk och intresse för läsning, bilder, skrivande och berättande. Vi har mötesplatser där böcker har en central plats exempelvis eget bibliotek, läshörnor och faktalitteratur i våra ateljéer. Papper och pennor finns tillgängligt i alla våra pedagogiska miljöer. Barnens intresse för symboler och tecken fångas upp och undersöks på många olika vis. Använda IKT och digitala verktyg med barnen. De digitala språken gör det möjligt att återanvända, minnas och reflektera över våra upptäckter och det skapar möjlighet till större delaktighet och förståelse. Förskolan kommer att fortsätta utveckla arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under Vi använder stadsdelens riktlinjer kring "Modersmålsstöd och interkulturellt arbete i förskolan" där modellen med språkdomäner ger ett gott stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet.

14 Sid 14 (29) Matematik finns levande i vardagen på förskolan. Barnen laborerar, undersöker, sorterar och använder matematiska begrepp. Material finns i form av mätverktyg, geometriska former och naturmaterial för att visa på skillnader, likheter, storlek, längd, vikt, rymd, antal med mera. Resursanvändning Läsombuden och Läsa-mera-projektet Stadens bibliotek Metod för uppföljning Se arbetssätt, sid 4 Utveckling Innebörden och förståelsen av ett transkulturellt förhållningssätt Utse fler läsombud för Nytorgets förskolor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskolor som har utformat minst en pedagogisk läsmiljö Tertial Personalens självvärdering av "barns språkliga och kommunikativa utveckling" enligt kvalitetsindikatorn Personalens självvärdering under området "barns matematiska utveckling" enligt kvalitetsindikatorn 4 År 3,8 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska arbeta med pedagogisk dokumentation och ett arbete med att introducera skolplattformen kommer att starta. Södermalms förskolor ska arbeta för att hitta former för att arbeta för en vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet Södermalms förskolor ska fortsätta utveckla de pedagogiska miljöerna så att de ger barnen möjlighet att erövra kunskap om språk, naturvetenskap, matematik Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ha tillgång till goda pedagogiska miljöer både inom och utomhus Beskrivning Varje barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen. Den pedagogiska inomoch utomhusmiljön ska vara estetisk. Den ska också och erbjuda ett rikt och varierat material, utformat med utgångspunkt från läroplanens målområden och barnens intressen. Utemiljön ska ses som ett av förskolans pedagogiska rum. Miljön ska också vara genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv och synliggöra kulturella olikheter med ett interkulturellt förhållningssätt. Dokumentation om hur miljö och material används, såväl inomhus som utomhus Dokumentationen utgör underlag för reflektion och analys av hur

15 Sid 15 (29) miljön på bästa sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolorna fortsätter att följa stadens plan för en kemikaliesmart förskola. Kommentar Åtagande: Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom som utomhus Förväntat resultat Den pedagogiska miljön i förskolan är estetisk tilltalande med ett varierat och rikt material. Arbetssätt Miljön i förskolan är tydlig, tillåtande och tillgänglig vilket innebär att den är öppen, inbjudande och innehållsrik. Alla som arbetar i förskolan samarbetar för att utforma en miljö som uppmuntrar barn att utforska, utvecklas och lära, såväl inne som ute. Den pedagogiska inom- och utomhusmiljön erbjuder en estetisk miljö med ett rikt, nyanserat och varierat material. Miljön utformas utifrån barnens intressen och utforskande i de projekt som pågår på förskolan. Skapande arbete är kunskapsarbete. Förskolorna tar tillvara natur- och återvinningsmaterial som används i barnens utforskande och skapande. Alla miljöer är tillgängliga från morgon till kväll. Det ska synas i miljön vilket projekt vi arbetar med! Förskolorna följer stadens Plan för en miljösmart förskola. Resursanvändning Se arbetssätt, sid 4 Metod för uppföljning Använda oss mer av miljöobservationer för att få syn på vilka material/miljöer barnen leker i? vilka material/miljöer leker barnen inte i? vad leker barnen? Hur ser ateljéernas förändring ut? Utveckling Vi vill bygga en ateljékultur som genomsyrar hela verksamheten. En ateljékultur som en plats för möten, experimenterande, lärande, estetik med ett mångfacetterat material och som bejakar de hundra språken. Ateljén har två funktioner, för det första erbjuder den barnen en möjlighet att behärska olika sorts tekniker, som målning, teckning och att arbeta med lera. För det andra hjälper den de vuxna att förstå barns läroprocesser Mer uppmärksamma vikten av förberedelse; vilket material behövs? Introducera fler ljusbord och projektorer. Laborera med sand och vatten inomhus Laborera med färg, skapande och bygge utomhus. Utveckla våra platser för återvinningsmaterial en remida. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Personalens självvärdering av pedagogisk miljö och material enligt kvalitetsindikatorn 3,8 År

16 Sid 16 (29) Aktivitet Startdatum Slutdatum Organisera så att förskolan använder inom- och utomhusmiljöerna för lärande på ett mer flexibelt vis under hela dagen Nämndmål: Alla barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och för människors lika värde Beskrivning Förskolans medarbetare ger barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor att känna ansvar och förståelse för grundläggande demokratiska värderingar. Det innebär bland annat att barnen visar ansvar, respekt och solidaritet med andra människor. Det innebär också att de visar förståelse för alla människors lika värde, vilket är en viktig förutsättning för att barnen ska kunna lära och utvecklas. Förskolans arbete ska bedrivas med ett medvetet genus- och likabehandlingsperspektiv, och med ett interkulturellt förhållningssätt. Alla förskolor har minst en pedagog som deltar i förskolans genus- och normkritiska nätverk. Förskolorna reviderar varje år sin plan för likabehandling, diskriminering och kränkande särbehandling. I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna. De bygger på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Det ska också finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och vårdnadshavare medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskoleenheter som ingår i förvaltningens nätverk om genus och normmedvetenhet Tertial Andel vårdnadshavare till flickor som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Andel vårdnadshavare till pojkar som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Personalens bedömning av "Andel barn som visar förståelse för demokratiska värderingar"(guf) Personalens bedömning av "Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande" (GUF) 90 % Halvår Halvår 87 % Halvår 86 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Arbetet inom förskolan sker med ett genus- och likabehandlingsperspektiv samt med ett interkulturellt förhållningssätt

17 Sid 17 (29) Enhetsmål: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar Kommentar Åtagande: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar och förståelse för människors lika värde Förväntat resultat Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar och förståelse för människors lika värde Arbetssätt Barnens intressen och nyfikenhet styr verksamhetens innehåll. De vuxna är lyhörda för och lyssnar in barnens synpunkter och tankar som sedan används i förskolans kommande planering av verksamheten. Ett utforskande och undersökande arbetssätt förutsätter ett innehåll som barnen visar intresse för. Arbetssättet grundar sig på att vi vill ha många olika frågor, svar, tankar, idéer kring det som är i fokus för utforskandet, där barnen bidrar med nya aspekter och infallsvinklar. Barnen blir lyssnade på. Barnen ger uttryck för sina åsikter och önskningar i förskolan. Barnen är delaktiga i gemensamma beslut i förskolan. Barnen samarbetar och uppmuntras till problemlösningar. Förskolan låter barnen få utveckla sin förmåga att leka och lära i grupp, där grunderna är turtagande, samförstånd och ömsesidighet. Barnen utmanas dagligen i lek, kommunikation, förhandling, samarbete och problemlösningar. Förskolans miljö är tydlig, tillåtande och tillgänglig. Genom att dela upp barnen i mindre grupper ökar vi möjligheterna för barnen att bli sedda, få ökat talutrymme och bli lyssnade på. Inbjuda till solidarisk lek där fantasi, inlevelse och kommunikation uppmuntras. Vi ger föräldrarna kunskap om hur vi arbetar med barns inflytande bland annat genom vecko- /månadsbrev och med stöd av pedagogisk dokumentation. Alla människors lika värde är grunden för förskolans uppdrag och verksamhet. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Likabehandling och inkludering är ett viktigt uppdrag. Vi upprättar årligen en Plan mot kränkande behandling och fortsätter att förankra den bland medarbetare, barn och föräldrar. Resursanvändning Barnens åsikter är viktiga och tas tillvara. Medarbetarnas kompetens är en viktig resurs och genom utvecklingsgruppens arbete tas medarbetarnas erfarenheter och kompetens tillvara. Genom en miljö som är tydlig, tillåtande och tillgänglig blir barnen delaktiga och har inflytande i sin förskola. Samverkan med barnens vårdnadshavare är nödvändigt och kreativt. IKT. Metod för uppföljning

18 Sid 18 (29) Se arbetssätt, sid 4 Utveckling På vilka sätt kan vi uppmuntra barnen till att ställa frågor och att få många olika svar.? Hur kan vi ta barnens idéer på allvar? Vår verksamhetsidé och våra värdeord behöver bli mer levande och synliga i vardagen. Vi ska tillsammans bygga en lärande organisation som lägger grunden till barnens livslånga lärande. Vår enhet ska byggas på delaktighet och ansvar. Vi har formulerat en verksamhetsidé och behöver hålla den och våra gemensamma värdeord levande i förskolan. Vi behöver diskutera människosyn, barnsyn och kunskapssyn och se över våra gemensamma värdeord som symboliserar den verksamhet vi vill identifieras med. Föra fler samtal i arbetslagen kring hållbarhet, mångfald, jämställdhet, genus och interkulturalitet. Ha workshops med övningar i förhållningssätt, genus och normmedvetenhet. Vi ser behov av kompetensutveckling kring demokratibegreppet samt uppdatera oss i dokumenten Barns rättigheter och innehållet i FN:s barnkonvention. Vi kommer att fortsätta bjuda in barnen för att lyssna till hur de önskar påverka förskolans miljö, material och aktiviteter. I några grupper bjuds barnen in till Barnmöten där de samtalar om hur de ska förändra i förskolans miljö. Detta vill vi sprida till flera grupper. Vi vill också låta de äldsta barnen alltmer delta i uppföljning och utvecklingssamtal som handlar om dem själva. Involvera barnen mer i den pedagogiska dokumentationen. Bjuda in barnen till återbesök/revisit och reflektion. Låta barnen vara med och välja ut vad som ska dokumenteras och låta dem få dela sina kunskaper med andra. Medarbetarna bemöter barnen lika och bekräftar flickor och pojkars lika värde. Alla som arbetar i förskolan medverkar till att det skapas ett demokratiskt klimat. Förskoleenheten ingår i stadsdelesn nätverk om genus och normmedvetenhet.

19 Sid 19 (29) Enhetsmål: Barns inflytande Nämndmål: Vårdnadshavare och förskolan har goda former för samverkan Beskrivning Förskolans medarbetare har professionella relationer med vårdnadshavarna och en tydlig dialog med dem kring barnet. Vårdnadshavarna har möjlighet att vara med och påverka verksamheten och erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per år. Förskolan kommunicerar med vårdnadshavarna muntligt och informerar skriftligt om verksamheten via informationsbrev. Förskolan bjuder in till föräldramöten där information om förskolans mål och resultat från förskoleundersökningen presenteras. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare till flickor som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) Andel vårdnadshavare till pojkar som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) 87 % Halvår Halvår

20 Sid 20 (29) Aktivitet Startdatum Slutdatum Vårdnadshavarna på Södermalms förskolor ska minst en gång per år erbjudas ett utvecklingssamtal samt en gång per år erbjudas vara delaktiga i utformningen av förskolans lika behandlingsplan Enhetsmål: Föräldrar/vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa Arbetssätt. Kommentar Åtagande: Vårdnadshavare och förskolan har goda former för samverkan Förväntat resultat Vårdnadshavare och förskolan har goda former för samverkan Arbetssätt Bemötande, respekt och öppenhet är grunden för en god samverkan mellan förskola och hem. Förskolan kompletterar hemmet genom att tillsammans med familjen skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt i det livslånga lärandet. Vi lyssnar på vårdnadshavarnas synpunkter, vi utgår ifrån att vara så tillmötesgående vi kan utifrån vårt pedagogiska uppdrag. Vi bjuder in till informationsmöte om vad det kan innebära att börja i förskolan, innan inskolningen börjar i augusti. Under den föräldraaktiva inskolningen, där vårdnadshavarna deltar i förskolan under inskolningsdagarna, läggs grunden för tillit och samverkan. Vårdnadshavare och barn skolas in till gemenskapen och dess betydelse i gruppen. Förskolan ansvarar för att förtydliga, samordna och sprida information till vårdnadshavarna om förskolans arbetssätt, förutsättningar, policys och rutiner. Vi kommunicerar muntligt, dagligen och vid olika föräldrasammankomster. Skriftlig via mejl, sms, Info-blad, hemsidor och på anslagstavlor från ledning och arbetslag. Vårdnadshavarna deltar i uppföljnings- och utvecklingssamtal kring det enskilda barnet. Genom pedagogisk dokumentation ges föräldrarna möjlighet till insyn och delaktighet i verksamheten. För att medverka till inkludering av barn i behov av särskilt stöd inbjuder vi till tätare samverkan med barnets vårdnadshavare. Rutiner finns för synpunktshandtering. Resursanvändning Föräldrarna är en mycket viktig samarbetspartner. Medarbetarna i förskolan är aktiva i det dagliga mötet med vårdnadshavarna, visar respekt och tar ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskola och hem. Utvecklingsgruppens dokument inför utvecklingssamtal i förskolan.

21 Sid 21 (29) Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Fortbildningsinsatser från Södermalms stödteam till vårdnadshavare och personal i förskolan. IKT. Metod för uppföljning Uppföljning sker i det dagliga mötet samt vid uppföljnings- och utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare. Medarbetarna lyssnar på vårdnadshavarna och tar tillvara deras synpunkter. Resursanvändning Se arbetssätt, sid 4 Utveckling Nya idéer för ökad kommunikation med vårdnadshavarna testas regelbundet. Vi provar nu att använda oss av Funktionsbrevlådor, där samtliga medarbetare i ett arbetslag kan läsa och svara på mejl från bland annat barnens föräldrar. Vi kommer att bjuda in till Dialogcafé med vårdnadshavarna under våren, där vi har fokus på det pedagogiska uppdraget i förskolan. Utvecklingssamtal i grupp med vårdnadshavarna där gruppens betydelse för barnets individuella lärande blir synligt liksom det enskilda barnets betydelse för gruppens kollektiva lärprocesser. Självklart kan de som så önskar välja ett mer traditionellt utvecklingssamtal. Vi har tankar om att bjuda in till föräldramöte i workshop-form. Där vi kan mötas i dialog vad som sker i förskolan och vilket lärande som pågår. Att ge föräldrarna möjlighet att få samma utmaningar som barnen får i exempelvis ateljén. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Nämndmål: Nämndens verksamheter har ett varierat kulturutbud Beskrivning Alla barn i förskolan, den öppna fritidsverksamheten och fritidsgårdar har möjligheter att ta del av ett professionellt kulturliv. De kan uttrycka sig på egen hand och tillsammans med vuxna. Alla unga oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsförmåga, könsidentitet och könsuttryck, ska ges samma möjligheter till aktiviteter. Alla invånare ska kunna leva likvärdiga liv, ha lika möjligheter och kunna ta del i stadens kulturutbud, oberoende av funktionalitet. Det innebär att även äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att ta del av ett professionellt kulturliv.

22 Sid 22 (29) Kommentar Åtagande: Barnen i förskolan tar del av ett varierat kulturutbud Förväntat resultat Barnen deltar i en kulturaktivitet utanför förskolan Arbetssätt Vi skapar olika mötesplatser för barns lärande som bjuder in till måleri, musik, bygg och konstruktion mm. Kultur finns i form av sång, musik, dans, rörelse, bild, berättande, drama, sagoläsning och skapande aktiviteter. Barnen utvecklar i ett projekterande, processinriktat arbetssätt sina grundläggande förmågor där de olika områdena är transdiciplinära/ämnesöverskridande. Det innebär att barnet i en och samma situation utvecklar sitt kunnande inom exempelvis naturvetenskap, språk, drama och värdegrundsfrågor! Vi tar del av och inspireras av Stockholms stads Kulturplan "Kultur i ögonhöjd" för, av och med barn. Barnen besöker professionella kulturevenemang under året. I vårt processinriktade arbetssätt utforskar barnen stadens statyer och byggnader, besöker museum, bibliotek, parker med mera Resursanvändning Södermalm erbjuder en närhet till kulturaktiviteter och barnen tar del av teaterbesök, konserter, utställningar, skridskoåkning med mera. Förskoleenhetens ateljéer, kulturombud och ateljérista. Metod för uppföljning Se arbetssätt, sid 4 Utveckling Se arbetssätt, sid 4 Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Personalens bedömning av Skapande verksamhet och olika uttrycksformer (kvalitetsindikatorn) 3,7 År KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.5 Stockholms miljö är giftfri Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden av totalt inköpta måltider och livsmedel. Fastställs 2016 År

23 Sid 23 (29) Nämndmål: Verksamheterna är klimatsmarta Beskrivning Södermalms förskolor arbetar enligt stadens kemikalieplan "Vägledning för kemikaliesmart förskola" för att höja medvetenheten kring farliga kemikalier och avveckla skadligt material. Förvaltningen bidrar till att minska förekomsten av olämpliga kemikalier i lekutrustningen på lekplatserna i stadsdelsområdet. Detta sker genom att förvaltningen arbetar för att anläggningsentreprenörerna använder Byggvarubedömningen (BVB) vid lekplatsupprustningar. De verksamheter som köper livsmedel och färdiga måltider ska i ökad utsträckning välja ekologiska alternativ. Kommentar Åtagande: Förskolan strävar mot att vara klimatsmart Förväntat resultat Ekologisk mat, minst 55% Återbruk. Att ta hand om och återanvända materila för utforskande och skapande i förskolan Giftfria lekmiljöer och material utifrån "Vägledning för en kemikaliesmart förskola" Arbetssätt Enheten följer nämndens miljöhandlingsplan Vi sopsorterar, hushåller med el och vatten på förskolan. På tre av enhetens förskolor återvinns matavfall till biogas. Miljöarbetet och måltiden är integrerad i det pedagogiska arbetet med barnen. Vi använder natur- och återbruksmaterial till utforskande, kreativt skapande och konstruktionsbygge med barnen. Enhetens utomhusgrupp har ett arbetssätt med hållbar utveckling i fokus och med naturen som resurs för barns lärande. Resursanvändning Förskolans barn, kockar och pedagoger Metod för uppföljning Se arbetssätt, sid 4 Utveckling Vi vill utveckla begreppert hållbar framtid; Att ta hand om framtiden ur ett demokratiskt, ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Att inge barnen hopp om en möjlig framtid och hur vi kan rigga för att klara framtida utmaningar. Se över möjligheten att start en remida (plats för återbruksmaterial) i enheten och/eller på Södermalm. Det är en del i vår strävan att skapa en miljösmart förskola. Istället för att konsumera nya saker och tära på miljöresurserna, använder vi det som egentligen skulle kastas. Nästan allt material kan återanvändas och bli något annat annat. Vi har sammanställt en lista på återbruksmaterial som kan användas på ett kreativt sätt. Vi är samtidigt observanta på den plastmärkning som finns på vårt materail. Pedagogerna tittar på "plastsymbolen" och använder endast den plast som är godkänd. Vi vill fortsätta att låta barnen fördjupa sig i naturvetenskap och utforskande processer. Vad

24 Sid 24 (29) behöver framtidens barn utveckla för att kunna klara av de utmaningar vi miljömässigt står inför? Förtsätta arbetet med "Vägledning för en kemikaliesmart förskola", vad det innebär och vilka förändringar vi behöver göra. Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska arbeta med att öka andelen ekologisk mat till 55 procent Öka andelen förskolor med Grön flagg KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Nämndens verksamheter drivs inom givna ekonomiska ramar och uppfyller verksamhetens mål Beskrivning Verksamheterna ryms inom tilldelad budget. Befintliga resurser används optimalt och avtal följs upp systematiskt. Rätt insatser ges i rätt tid och rätt mängd. Förvaltningen kännetecknas av en kultur där ständiga förbättringar är en del av arbetet.

25 Sid 25 (29) Enhetsmål: Förskoleenhetens ekonomiska resultat är positivt Kommentar Åtagande: Förskoleenhetens ekonomiska resultat är positivt Förväntat resultat Det ekonomiska resultatet är positivt. Arbetssätt Vi planerar för balans mellan intäkter och utgifter. Bevakar eventuella förändringar i antalet inskrivna barn, analyserar och ser över våra personal- och förbrukningskostnader varje månad. Enheten har ekonomiuppföljningar med stadsdelens controller varje månad, kvartal- och tertialuppföljning och i samband med bokslut. Bemanning utifrån antal barn och deras vistelsetider. Samverkan och samordning inom förskolorna för den dagliga driften till exempel gemensamma beställningar och vikariehantering. Förankring av budgetprocessen hos förskolans medarbetare på APT, ledningsgrupp och LSG. Resursanvändning Intäkter månadsvis i form av förskolepeng per antal inskrivna barn i verksamheten. Terminsvis beviljat verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd, ersättning för lärarstudenter och beräknad fond från Kompetens från stadsdelens ekonomienhet och controller. IKT. Förskoleadministratör som deltar i ekonomiplanering, granskar, attesterar och följer upp beställningar. Metod för uppföljning Uppföljning sker pågående under hela året. Ekonomiuppföljningar med prognoser från controller varje månad, kvartal- och tertialuppföljning och vid bokslut. Förskolechefen gör uppföljning av personal-, livsmedelskostnader och övrig förbrukning. Uppföljning av antal inskrivna barn med stöd av Anordnarwebben (AW). Dialog med medarbetarna i dagliga möten, köksmöten, ledningsgrupp och på APT. Utveckling Fortsätta att förankra budgetprocessen hos medarbetarna. Öka medvetenheten om att avläsning av antal inskrivna barn varje månad får betydelse för förskolans ekonomi. Planering och framförhållning för att möta en minskad efterfrågan av förskoleplatser vissa tider på året. Öka samarbetet inom och mellan enhetens förskolor, öka samordning vid exempelvis beställningar och vikariehantering, vilket ger goda ekonomiska effekter. Fortsätta att minska sjukfrånvaron och kostnader i samband med det. Samordning av enhetens ledning och organisation för att samla kompetens och minska kostnader. Utökning av enheten med en förskola för fler intäkter och stabilare budge Uppmuntra enhetens medarbetare att aktivt komma med förslag till åtgärder för att fortsätta

26 Sid 26 (29) att ha en budget i balans. I januari startar Effektiva inköp på Södermalm. Det innebär att beställningar kommer att göras digitalt i agresso e-handel. Det kommer underlätta säkerställandet att vi handlar enligt gällande avtal, jämföra val av pris och produkter, hjälpa till att göra korrekta rapporter och budgetuppföljningar. Inledesvis kan det kanske bli rörigt och behov av fortbildning, rutiner och support finns. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Index Bra arbetsgivare Index Psykosocial arbetsmiljö Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro dag 1-14 fastställs 2016 fastställs 2016 tas fram av nämnden tas fram av nämnden År År Tertial Tertial Nämndmål: Chefer utövar ett gott ledarskap och medarbetarna har rätt kompetens Beskrivning En god verksamhet baseras på gott ledarskap och aktiva och kompetenta medarbetare. För att nå verksamhetens mål är medarbetare och chefer väl förtrogna med sitt uppdrag och förväntade resultat. I chefers uppdrag ingår att förmedla verksamhetens uppdrag och mål så att medarbetare kan förstå sin del i helheten och hur denna bidrar till en hög kvalitet. Chefer är tillgängliga, lyssnande samt skapar förutsättningar för dialog och delaktighet. Alla som arbetar på Södermalms stadsdelsförvaltning ska ges möjlighet till lärande och utveckling i arbetet och alla har ett eget ansvar för sin egen utveckling. Medarbetare ska erbjudas grund- och vidareutbildning där så krävs. Särskilt fokus ska läggas på chefers möjlighet att utöva ett gott ledarskap och på god introduktion för nyanställda och unga i yrket. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Motivationsindex 82 År Styrningsindex 84 År

27 Sid 27 (29) Aktivitet Startdatum Slutdatum Varje verksamhet ska tillhandahålla introduktionsprogram för nyanställda, Nämndmål: I förvaltningen råder en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor Beskrivning Södermalms stadsdelsförvaltning ska fortsätta att locka nya medarbetare. Det sker bland annat genom trygga anställningsformer där heltid och fast anställning är norm. Södermalm präglas av en god, hälsosam och hållbar arbetsmiljö som bland annat skapas genom att alla får förutsättningar att ta ansvar för sina arbetsuppgifter, för verksamhetens kvalitet och att skapa ett bra arbetsklimat på arbetsplatsen. I förvaltningen genomsyras personalpolitiken av att jämlikhet råder, olikheter bejakas och att diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling aktivt motarbetas. All rekrytering ska utgå från den kompetensbaserade rekryteringsprocessen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolan fortsätter att planera för införandet av arbetskläder Enhetsmål:. Uppföljning. Kommentar Åtagande: Chefer och medarbetare har rätt kompetens och goda arbetsvillkor Förväntat resultat Chefer och medarbetare har rätt kompetens och god arbetsvillkor Arbetssätt Chefen är tydlig i sin kommunikation med medarbetarna. Det innebär bland annat att lyssna in, tolka information, planera, formulera tydliga mål samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Chefen ser helheter och tar hänsyn till det större perspektivet. Ser till hela verksamhetens bästa i agerande och beslut. Chefen leder, motiverar och delegerar för att nå gemensamma mål. Samordnar mötesplatser för dialog, skapar engagemang och delaktighet. Förskolechef och övriga i ledningsgruppen är tillgängliga för medarbetarna genom förskolornas geografiska närhet till varandra och med ett centralt arbetsrum lätt att nå. Tillgänglighet via mejl och sms med snabb återkoppling. Organisationen ger möjlighet till delaktighet och inflytande genom en organisation med tydliga uppdrag utifrån kompetens och intresse. Detta skapas genom dialog, delaktighet och