Nytorgets förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (29) Verksamhetsplan 2015 för. Nytorgets förskolor. ragnhild.haglund@stockholm.se

Transkript

1 Nytorgets förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (29) Verksamhetsplan 2015 för Nytorgets förskolor ragnhild.haglund@

2 Sid 2 (29) Inledning Inledning/ Sammanfattande analys av 2014 Under 2014 har vi medvetet fortsatt att arbeta för ett välkomnande i förskolan, vårt gemensamma och professionella bemötande/förhållningssätt till barn, vårdnadshavare och varandra. Vi har fortsatt att utveckla förskolans pedagogiska miljöer där barnens utforskande och lärande står i centrum. En gemensam ateljé har startats upp på en av förskolorna där ett rikligt material finns tillgängligt under hela dagen. En ateljérista har huvudansvar för att platsen är meningsfull för såväl barn som pedagoger. Vi har sett att vårt projekterande, processinriktade arbetssätt har betydelse för barnens fortsatta lärande inom många olika områden. Ett år med en mångsidig och kvalitativ fortbildning för pedagogerna på Nytorgets förskolor; föreläsningar kring aktuell pedagogik och forskning, studiebesök, PIM (Praktisk It- och Mediakompetens) med mera. Samtal och fördjupning i enhetens pedagogiska tvärgrupper, mellan studenter och handledare och på våra egna utvecklingsdagar. Alla med ett gemensamt fokus vikten av förberedelse, iscensättande av nya utmaningar till barnen och med pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig uppföljning och utvärdering för förändring. Målgrupp Vår målgrupp är barn mellan 1-5 år. Nytorgets förskolor ligger nära Nytorget på Södermalm och består av tre förskolor, förskolan Bonden, Lilla Bonden och Hörnet. Enheten har nu ca 200 barn inskrivna. Barnen delas dagligen in i mindre grupper med 3-7 barn i varje grupp utifrån intresse, projekt och aktivitet. Förutom olika åldersstrukturer i barngrupperna finns även en utomhusgrupp. Verksamhetsidé Våra förskolor ska vara en välkomnande mötesplats för barn, föräldrar och förskolepersonal. En förskola som är lustfylld, spännande och kreativ. Fokus på utveckling, lek och lärande där verksamheten genomgående är tydlig, tillåtande och tillgänglig. Barnen ska mötas av förskollärare och barnskötare som lyssnar och är ärligt nyfikna på att barn kan. Alla ska ingå i ett meningsfullt sammanhang där vi ser olikhet som tillgång. Vår verksamhet grundar sig på tanken att förskolan är en plats där barnen ska ges möjlighet att utvecklas och lära tillsammans med andra. Vår verksamhet bygger på en strukturerad organisation och verksamhetsidé som ger barn och pedagoger möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och utforska omvärlden tillsammans med kamrater och pedagoger. Nytorgets förskolor låter sig inspireras av Reggio Emilias filosofi.

3 Sid 3 (29) Vi arbetar i ett projekterande/processinriktat arbetssätt, med ett rhizomatiskt lärande. (Begreppet rhizom är hämtat från biologin och betecknar vissa växters rotsystem. Systemet kan växa och breda ut sig åt olika håll och kan beskriva ett lärande som går i slingrande, oförutsägbara banor. Se Skolverket Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, sid27) Barnen utvecklar i ett projekterande, processinriktat arbetssätt sina grundläggande förmågor där läroplanens olika målområden vävs samman i ett transdisciplinärt/ämnesöverskridande lärande. Det innebär att barnet i en och samma aktivitet utvecklar sitt kunnande inom exempelvis naturvetenskap, språk, drama och värdegrundsfrågor! Medarbetarna lyssnar på barnen och tar tillvara deras intressen, utifrån detta startar projekten Förskollärarna och barnskötarna i förskolan använder pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamheten. Varje arbetslag observerar och dokumenterar med stöd av foto, bildspel, teckningar, spaltdokumentationer, utställningar för att visa på de processer som sker i barnets lärande. Pedagogisk dokumentation är ett beprövat sätt att gemensamt synliggöra barns lärprocesser och det som Skolverket lyfter fram som arbetsverktyg för att bedöma förskolans kvalitet. Pedagogisk dokumentation handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i förskolan utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete. Vad har vi gjort/sett? Hur tänker vi om det? Hur går vi vidare?

4 Sid 4 (29) ÖVRIGT För varje åtagande och förväntat resultat i verksamhetsplanen har vi arbetssätt, resursanvändning, uppföljning och utveckling som beskriver vårt övergripande arbetssätt och verksamhetsidé. Dessa beskrivs här nedan. Vid några av verksamhetsplanens åtagande finns ett tillägg som beskriver specifika arbetssätt eller resurser för just det åtagandet. Arbetssätt Förskolans läroplan anger att förskolan ska erbjuda barn möjlighet att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång, musik, drama, rytmik, dans och rörelse. Där står också att med ett temainriktat, processinriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande och att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära ska balanseras och bilda en helhet. I vårt processinriktat/projekterande arbetssätt vävs såväl språk, naturvetenskap och matematik in i de aktuella projekten. Hundraspråklighet, med möjlighet till många olika uttryckssätt för att berika det transdisciplinära lärandet. Betydelsen av den pedagogiska miljön med ett rikligt och varierat material. Pedagogerna i förskolan lyssnar, inspirerar, skapar meningsfulla sammanhang för barnen, ser och tar tillvara barnens förmågor och är medforskare i deras gemensamma undersökande. Barnen provar, undersöker och laborerar tillsammans för att utforska och lära. Vår verksamhetsidé blir vårt arbetsätt. Resursanvändning Barnen och medarbetarna i förskolan är vår största resurs för fortsatt utveckling och lärande! Pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentationskurs för enhetens pedagoger. Ateljéer och övriga pedagogiska miljöer. Utvecklingsgruppen driver och inspirerar, ger kollegialt stöd och bidrar till vårt eget fortsatta lärande tillsammans med barnen. Kunskapen hos enhetens pedagogista och ateljérista. IKT (Informations- och kommunikationsteknik) som arbetsverktyg och hur multimedia kan användas i verksamheten för och med barnen. Uppföljning Pedagogisk dokumentation, inte bara om vad barnen sagt och gjort. Lärandet handlar om att förändras. För att få fatt i hur barn tänker om något som de vill skaffa sig en förståelse för, måste vi dokumentera och reflektera. Pedagogerna använder Stockholm stads material i det systematiska kvalitetsarbetet för att synliggöra sitt arbete med utveckling och lärande i förskolan. I Kvalitetsindikatorn skattar sig pedagogerna utifrån det pedagogiska uppdraget på sex olika nivåer. Den visar hur förskolan utvecklas från oformulerade ställningstagande till medveten reflektion där den egna praktiken granskas mot forskning och vetenskapliga teorier. Stockholms stads Förskoleundersökning (FU) visar på vårdnadshavarnas nöjdhet med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden. Uppföljning sker även i pedagogiska tvärgrupper, arbetslags-/reflektions-möten, dialogsamtal, utvecklingsgrupp och på APT (Arbetsplatsträffar). Uppföljning och utvärdering av verksamheten sker kontinuerligt under hela läsåret.

5 Sid 5 (29) Utveckling Mer uppmärksamma vikten av förberedelse; vilket material behövs? Hur iscensätter vi inspirerande och lockande mötesplatser? Vilka uppdrag för undersökande och utforskande ska vi ge barnen? Utveckla och använda mer IKT i förskolan. Arbeta med lärplattor och annan digital utrustning tillsammans med barnen. Tanken om en hållbar framtid; hur tar vi hand om vår miljö, relationer, erfarenheter, olikheter Enheten leds av en förskolechef på heltid, med ett övergripande verksamhetsansvar, personalansvar, arbetsmiljöansvar och budgetansvar. En pedagogisk ledare/pedagogista, 35 timmar/veckan som tillsammans med förskolechefen driver och kvalitetssäkrar det pedagogiska utvecklingsarbetet. Huvudansvarig i Övningsförskoleprojektet. En ateljérista, 20 timmar/veckan med uppdrag att vara en garant för att barnen erbjuds estetik, utforskande och får pröva allt material som finns på förskolan. Enheten har 44 % högskoleutbildade förskollärare. Andra medarbetare är utbildade barnskötare, undersköterskor och två kockar. En förskoleintendent och en förskoleassistent, på vardera 10 timmar/veckan med ekonomiska och administrativa arbetsuppgifter. Hussamordnare på varje förskola med ansvar för samordning av den dagliga bemanningen. Ledningsgrupp som samordnar, kvalitetssäkrar, planerar och följer upp

6 Sid 6 (29) verksamhetsutveckling, budget och personalfrågor. Utvecklingsgrupp som driver pedagogisk utveckling och verkar för ett gemensamt projekterande och processinriktat arbetssätt. Pedagogiska tvärgrupper för samtliga pedagoger i dialog och reflektion kring aktuella pedagogiska utvecklingsområden. Lokal samverkansgrupp (LSG), med fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessutom olika mötesformer med pedagogisk inriktning, nätverk och arbetsgrupper för delaktighet, information och samverkan. Styrdokument FN:s barnkonvention Skollagen Diskrimineringslagen Förskolans reviderade läroplan Skolverkets stödmaterial Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Stockholm stads förskoleprogram Stadens fyra inriktningsmål för 2015 Ett klimatsmart Stockholm Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Ett demokratiskt hållbart Stockholm Ett Stockholm som håller samman Övningsförskoleprojektet Nytorgets förskolor deltar i ett femårigt projekt med Stockholms universitet. Projektets syfte är att höja kvaliteten i förskollärarutbildningen och stärka studenternas professionsutveckling. Det innebär att våra förskolor tar emot många studenter som gör sin VFU (Verksamhetsförlagda utbildning) hos oss. Vi prioriteras och får ta del av kompetensutveckling i form av handledning, seminarier, workshops mm Utvecklingsområden inför 2015 Fortsätta att använda och utveckla pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg för uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Öka förståelsen och kunskapen om hur vi kan arbeta med interkulturalitet, hållbarhet, mångfald, genus/likabehandling. Hur allt kan vävas samman i ett transdisciplinärt lärande genom vårt processinriktat/projekterande arbetssätt. Utveckla ett reflekterande förhållningssätt som innebär att vi tar tillvara och försöker bygga vidare på beprövad erfarenhet. Vi behöver också fördjupa oss i begreppen vetenskaplig grund kopplat till forskning och beprövad erfarenhet, vilka lyfts fram såväl av Stockholms universitet och Stockholms stad.

7 Sid 7 (29) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 39 % År Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik fastställs 2015 Andel nöjda föräldrar 85 % År Antal barn per grupp 16 År Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 År Nämndmål: 1 Barn i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor Beskrivning Barnen i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla sina matematiska och språkliga förmågor. Miljöerna i förskolan ska vara väl genomtänkta både inom- och utomhus och ge möjlighet till lek, skapande och utforskande av matematik och språk. IKT (Informations- och kommunikationsteknik) är ett av redskapen för detta. Ett systematiskt kvalitetsarbete, där pedagogisk dokumentation ingår, utgör underlag för uppföljning av hur arbetet med matematik och språk fungerar. Förskolan kommer att fortsätta utveckla arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under Målet är att förskolebarnen genom tidig kontakt med böcker och berättelser ska utveckla sitt språk och intresse för läsning. Åtagande: Barnen i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor Förväntat resultat Barnen i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor Arbetssätt Barnen får tidig tillgång till böcker för att utveckla sitt språk och intresse för läsning, bilder, skrivande och berättande. Vi har mötesplatser där böcker har en central plats exempelvis eget bibliotek, läshörnor och faktalitteratur i våra ateljéer. Papper och pennor finns tillgängligt i alla våra ped. miljöer Barnens intresse för symboler och År År

8 Sid 8 (29) tecken fångas upp och undersöks på många olika vis. Vi fortsätter 2015 med vårt övergripande tema - Kommunikation. Förskolan kommer att fortsätta utveckla arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under Vi använder stadsdelens riktlinjer kring "Modersmålsstöd och interkulturellt arbete i förskolan" där modellen med språkdomäner ger ett gott stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet. Matematik finns levande i vardagen på förskolan. Barnen laborerar, undersöker, sorterar och använder matematiska begrepp. Material finns i form av mätverktyg, geometriska former och naturmaterial för att visa på skillnader, likheter, storlek, längd, vikt, rymd, antal med mera. Resursanvändning Läsombuden och Läsa-mera-projektet Stadens bibliotek Uppföljning Se arbetssätt, sid 4 Utveckling Innebörden och förståelsen av ett transkulturellt förhållningssätt Utse fler läsombud för Nytorgets förskolor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel förskolor som främjar läsande och berättande (GUF) 95 % Tertial Andel förskolor som främjar matematiska förmågor (GUF) 88 % Tertial Andel förskolor som har ett läsombud 100 % Tertial Personalens bedömning av "barns matematiska utveckling" (kvalitetsindikatorn) Personalens bedömning av "barns språkliga och kommunikativa utveckling" (kvalitetsindikatorn) 3,7 År 3,7 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Södermalms förskolor ska fortsätta arbeta för att litteratur och läsning är en naturlig del i förskolan och med särskild hänsyn till ett interkulturellt synsätt Södermalms förskolor ska fortsätta utveckla arbetet med språkutveckling och matematik i förskolan

9 Sid 9 (29) Nämndmål: 2 Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom som utomhus Beskrivning Den pedagogiska inom- och utomhusmiljön erbjuder en estetisk miljö med ett varierat och rikt material. Miljön är utformad med utgångspunkt från läroplanens målområden och barnens intressen och fungerar som ett stöd för barnens lärande, lek och utveckling. Miljön är också genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv och synliggör kulturella olikheter med ett interkulturellt förhållningssätt. Dokumentation om hur miljö och material används utgör underlag för reflektion och analys av hur miljön kan utvecklas under Åtagande: Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom som utomhus Förväntat resultat Den pedagogiska miljön i förskolan är estetisk tilltalande med ett varierat och rikt material. Arbetssätt Miljön i förskolan är tydlig, tillåtande och tillgänglig vilket innebär att den är öppen, inbjudande och innehållsrik. Alla som arbetar i förskolan samarbetar för att utforma en miljö som uppmuntrar barn att utforska, utvecklas och lära, såväl inne som ute. Den pedagogiska inom- och utomhusmiljön erbjuder en estetisk miljö med ett rikt, nyanserat och varierat material. Miljön utformas utifrån barnens intressen och utforskande i de projekt som pågår på förskolan. Skapande arbete är kunskapsarbete. Förskolorna tar tillvara natur- och återvinningsmaterial som används i barnens utforskande och skapande. Alla miljöer är tillgängliga från morgon till kväll. Det ska synas i miljön vilket projekt vi arbetar med! Resursanvändning Se arbetssätt, sid 4 Uppföljning Använda oss mer av miljöobservationer för att få syn på vilka material/miljöer barnen leker i? vilka material/miljöer leker barnen inte i? vad leker barnen? Hur ser ateljéernas förändring ut?

10 Sid 10 (29) Utveckling Vi vill bygga en ateljékultur som genomsyrar hela verksamheten. En ateljékultur som en plats för möten, experimenterande, lärande, estetik med ett mångfacetterat material och som bejakar de hundra språken. Ateljén har två funktioner, för det första erbjuder den barnen en möjlighet att behärska olika sorts tekniker, som målning, teckning och att arbeta med lera. För det andra hjälper den de vuxna att förstå barns läroprocesser Mer uppmärksamma vikten av förberedelse; vilket material behövs? Introducera fler ljusbord och projektorer. Laborera med sand och vatten inomhus Laborera med färg, skapande och bygge utomhus. Utveckla våra platser för återvinningsmaterial en remida. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal yngre barn i förhållande till pedagoger 5 barn År Antal äldre barn i förhållande till pedagoger 7 barn År Personalens bedömning av "pedagogisk miljö och material" (kvalitetsindikatorn) 3,7 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Organisera så att förskolan använder inom- och utomhusmiljöerna för lärande på ett mer flexibelt vis under hela dagen

11 Sid 11 (29) Nämndmål: 3 Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Beskrivning Barnen utmanas i goda lek- och lärandemiljöer som stimulerar lärandet inom olika områden. Den pedagogiska dokumentationen ska ligga till grund för att utveckla lek och lärande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande (GUF) Andel nöjda vårdnadshavare avseende utveckling och lärande (FU) Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 92 % Halvår 81 % Halvår 3,7 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska arbeta för att hitta strukturer för att verka för vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet Alla förskolor ska arbeta med pedagogisk dokumentation Arbetet inom förskolan sker med ett genus- och likabehandlingsperspektiv samt med ett interkulturellt förhållningssätt Åtagande: Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Förväntat resultat Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Arbetssätt "Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet" / Lpfö 1998/2010. Resursanvändning "En förskola - ett arbetslag" / "En enhet - ett arbetssätt", där vi tar tillvara på förskoleenhetens gemensamma kompetenser, utrymmen och material. Utvecklingsgruppen driver, inspirerar och ger kollegialt stöd Aktuell pedagogisk litteratur finns och läses på förskolan. Medarbetarna deltar i kompetensutveckling, föreläsningar, pedagogiska tvärgrupper, workshops, pedagogiska caféer, studiebesök och fortbildningsinsatser, både externt och internt inom enheten och i stadsdelen. Vi är förtrogna med förskolans reviderade läroplan och andra styrdokument.

12 Sid 12 (29) Vi tar emot många lärarstudenter vilka är en stor resurs för vårt eget lärande. IKT som arbetsverktyg och hur multimedia kan användas i verksamheten för och med barnen. Vårt pedagogiska årshjul ger struktur och visar vad vi gemensamt ska fokusera på under läsåret. Vi har handledning och stöd från stadsdelens stödteam med talpedagog, specialpedagog och förskolepsykolog. Medarbetarna använder Stadsdelens Krispärm med handlingsplaner och rutiner. Uppföljning Se arbetssätt, sid 4 Utveckling Våra utvecklingsområden 2015 utifrån resultat och tertialrapporter är att fortsätta att utveckla förskolans pedagogiska lärandemiljöer och ett projekterande/processinriktat arbetssätt med gemensamma teman. Finna fördjupningsspår inom projekten och utmana barnen vidare utifrån dem. Starta en gemensam fortbildning i pedagogisk dokumentation, för samtliga medarbetare, med fokus att fördjupa och synliggöra barns förändrade kunnande. Vi kommer att ta avstamp i den pedagogiska miljön. För att sen väva in och fördjupa oss inom områden som normkritiskt tänkande, flerspråkighet och interkulturalitet. Att ta tillvara på glädje, fantasi, nyfikenhet och intresse som finns mellan barnen och mellan barn och vuxna vilket skapar en gemenskap som är en bra grund för fortsatt lärande! Vi ska arbeta med vår barnsyn och kunskapssyn. Lärande sker i det sammanhang man befinner sig i, alltså i relation med andra och med miljön och materialet. Se de kompetenta barnen som vill utmanas i sitt lärande. Fortsätta dela barnen i mindre aktivitetsgrupper, ge dem ytterligare utmaningar i skapande, dans, naturvetenskap, bygg och konstruktion med mera. Med stöd av vår ateljérista kunna utveckla våra pedagogiska miljöer i att vara tydliga, tillåtande och tillgängliga. Skapa nya mötesplatser, torg och ateljéer på förskolorna. Tillföra fler ljusbord och projektorer, öka möjligheten till att laborera med sand och vatten inomhus. Låta barnen använda alla sina sinnen i sitt utforskande. Laborera med färg, skapande och bygge utomhus. Göra fler studiebesök på andra förskolor för att få idéer till hur andra utformat sina pedagogiska miljöer. Se över våra gemensamma pedagogiska miljöer i förskolan, tillföra oväntade material och se till att barnens intressen tas tillvara, väcks, hålls kvar och utmanas. Mer uppmärksamma vikten av förberedelse; vilket material behövs? Hur iscensätter vi inspirerande och lockande mötesplatser? Vilka uppdrag för undersökande och utforskande ska vi ge barnen? Att förstå att i möten med andra uppstår möjligheter att tänka om och tänka nytt och föreställa sig nya scenarier för fortsatt utforskande. Delta i staddelens satsning för autistiska barn i det så kallade Lekprojektet.

13 Sid 13 (29) Aktivitet Startdatum Slutdatum Medarbetarna ska ha kunskap i att tidigt identifiera barn i behov av särskilt stöd för att ge barnen rätt stöd. Vid behov ska stödenhetens resurser för barn i behov av särskilt stöd användas Nämndmål: 4 Barn får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Beskrivning Det pedagogiska arbetet främjar ett positivt samband mellan kost, rörelse och hälsa och ska ge barnen grundläggande kunskaper och förutsättningar för detta på olika sätt. Verksamheten pågår såväl inom- som utomhus och miljöerna används flexibelt under hela dagen. Den pedagogiska måltiden är viktig ur ett hälso- och trivselperspektiv och har stor betydelse för barnens välbefinnande. Åtagande: Barn får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Förväntat resultat Barn får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Arbetssätt Vi följer Södermalms riktlinjer för mat och måltider i förskolan. Barnen äter i matsalar där dofter och smaker ökar sinnligheten kring måltiden. Hållbarhet råder då alla måltider tillagas på plats med närproducerade och ekologiska livsmedel i så stor utsträckning som möjligt. Vi serverar vegetariska rätter två dagar i veckan, för att vi vet att det har stor betydelse för miljön och klimatet. Vi använder inte livsmedel som finns på listor över utrotningshotade arter utan väljer klimatsmart mat. Husmanskost och mat från andra kulturer serveras. Barnens vistas utomhus, på gården, i parker och i naturen. Barnen utforskar sin kropps förmåga till rörelse, styrka, balans och koordination. Resursanvändning Förskolans kockar och pedagoger. Estetiska matsalar. Södermalms närmiljö. Uppföljning Se arbetssätt, sid 4 Utveckling Förbättra vår gemensamma matsal/restaurang. Prova bufféservering? Samverka med förskolans kockar kring estetik och sinnlighet dofter och smaker. Duka fint och inbjudande.

14 Sid 14 (29) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel vårdnadshavare som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) 87 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolans kock ska ingå i ett köksnätverk Södermalms förskolor ska ge barnen näringsriktig mat och grundläggande kunskaper om kopplingen mellan mat och hälsa Tillhandahålla vegetarisk mat i förskolan Nämndmål: 5 Vårdnadshavare och förskolan har goda former för samverkan Beskrivning Förskolans medarbetare har professionella relationer med vårdnadshavarna och en tydlig dialog med dem kring barnet. Vårdnadshavarna har möjlighet att vara med och påverka verksamheten och erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per år. Förskolan bjuder också in till föräldramöten där information om förskolans mål, åtaganden och resultat från förskoleundersökningen presenteras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Anpassa bemötandet till vårdnadshavarens behov

15 Sid 15 (29) Åtagande: Vårdnadshavare och förskolan har goda former för samverkan Förväntat resultat Vårdnadshavare och förskolan har goda former för samverkan Arbetssätt Bemötande, respekt och öppenhet är grunden för en god samverkan mellan förskola och hem. Förskolan kompletterar hemmet genom att tillsammans med familjen skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt i det livslånga lärandet. Vi lyssnar på vårdnadshavarnas synpunkter, vi utgår ifrån att vara så tillmötesgående vi kan utifrån vårt pedagogiska uppdrag. Vi bjuder in till informationsmöte om vad det kan innebära att börja i förskolan, innan inskolningen börjar i augusti. Under den föräldraaktiva inskolningen, där vårdnadshavarna deltar i förskolan under inskolningsdagarna, läggs grunden för tillit och samverkan. Vårdnadshavare och barn skolas in till gemenskapen och dess betydelse i gruppen. Förskolan ansvarar för att förtydliga, samordna och sprida information till vårdnadshavarna om förskolans arbetssätt, förutsättningar, policys och rutiner. Vi kommunicerar muntligt, dagligen och vid olika föräldrasammankomster. Skriftlig via mejl, sms, Info-blad och på anslagstavlor från ledning och arbetslag. Vårdnadshavarna deltar i uppföljnings- och utvecklingssamtal kring det enskilda barnet. Genom pedagogisk dokumentation ges föräldrarna möjlighet till insyn och delaktighet i verksamheten. För att medverka till inkludering av barn i behov av särskilt stöd inbjuder vi till tätare samverkan med barnets vårdnadshavare. Rutiner finns för synpunktshandtering. Resursanvändning Föräldrarna är en mycket viktig samarbetspartner. Medarbetarna i förskolan är aktiva i det dagliga mötet med vårdnadshavarna, visar respekt och tar ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskola och hem. Utvecklingsgruppens dokument inför utvecklingssamtal i förskolan. Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Fortbildningsinsatser från Södermalms stödteam till vårdnadshavare och personal i förskolan. IKT. Uppföljning Uppföljning sker i det dagliga mötet samt vid uppföljnings- och utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare. Medarbetarna lyssnar på vårdnadshavarna och tar tillvara deras synpunkter. Resursanvändning Se arbetssätt, sid 4

16 Sid 16 (29) Utveckling Nya idéer för ökad kommunikation med vårdnadshavarna testas regelbundet. Vi provar nu att använda oss av Funktionsbrevlådor, där samtliga medarbetare i ett arbetslag kan läsa och svara på mejl från bland annat barnens föräldrar. Vi kommer att bjuda in till Dialogcafé med vårdnadshavarna under våren, där vi har fokus på det pedagogiska uppdraget i förskolan. Utvecklingssamtal i grupp med vårdnadshavarna där gruppens betydelse för barnets individuella lärande blir synligt liksom det enskilda barnets betydelse för gruppens kollektiva lärprocesser. Självklart kan de som så önskar välja ett mer traditionellt utvecklingssamtal. Vi har tankar om att bjuda in till föräldramöte i workshop-form. Där vi kan mötas i dialog vad som sker i förskolan och vilket lärande som pågår. Att ge föräldrarna möjlighet att få samma utmaningar som barnen får i exempelvis ateljén. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar och förståelse för människors lika värde Beskrivning Förskolans medarbetare ger barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga att känna ansvar och förståelse för grundläggande demokratiska värderingar. Det innebär bland annat att barnen visar ansvar, respekt och solidaritet med andra människor och förståelse för alla människors lika värde, en viktig förutsättning för att barnen ska kunna lära och utvecklas. Förskolans arbete ska bedrivas med ett medvetet genus- och likabehandlingsperspektiv samt med ett interkulturellt förhållningssätt. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som visar förståelse för demokratiska värderingar(guf) 87 % Halvår Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande (GUF) 84 % Halvår Andel vårdnadshavare som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) 90 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskoleenheter ska ha en medarbetare som har genuspedagogisk utbildning/kompetens Förskolorna ska arbeta aktivt med att bryta traditionella könsmönster Starta ett nätverk för alla förskolor på Södermalm i syfte att öka kompetensen gällande genus/jämställdhet/normkritiskt tänkande

17 Sid 17 (29) Åtagande: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar och förståelse för människors lika värde Förväntat resultat Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar och förståelse för människors lika värde Arbetssätt Barnens intressen och nyfikenhet styr verksamhetens innehåll. De vuxna är lyhörda för och lyssnar in barnens synpunkter och tankar som sedan används i förskolans kommande planering av verksamheten. Ett utforskande och undersökande arbetssätt förutsätter ett innehåll som barnen visar intresse för. Arbetssättet grundar sig på att vi vill ha många olika frågor, svar, tankar, idéer kring det som är i fokus för utforskandet, där barnen bidrar med nya aspekter och infallsvinklar. Barnen blir lyssnade på. Barnen ger uttryck för sina åsikter och önskningar i förskolan. Barnen är delaktiga i gemensamma beslut i förskolan. Barnen samarbetar och uppmuntras till problemlösningar. Förskolan låter barnen få utveckla sin förmåga att leka och lära i grupp, där grunderna är turtagande, samförstånd och ömsesidighet. Barnen utmanas dagligen i lek, kommunikation, förhandling, samarbete och problemlösningar. Förskolans miljö är tydlig, tillåtande och tillgänglig. Genom att dela upp barnen i mindre grupper ökar vi möjligheterna för barnen att bli sedda, få ökat talutrymme och bli lyssnade på. Inbjuda till solidarisk lek där fantasi, inlevelse och kommunikation uppmuntras. Vi ger föräldrarna kunskap om hur vi arbetar med barns inflytande bland annat genom vecko- /månadsbrev och med stöd av pedagogisk dokumentation. Alla människors lika värde är grunden för förskolans uppdrag och verksamhet. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Likabehandling och inkludering är ett viktigt uppdrag. Vi upprättar årligen en Plan mot kränkande behandling och fortsätter att förankra den bland medarbetare, barn och föräldrar. Resursanvändning Barnens åsikter är viktiga och tas tillvara. Medarbetarnas kompetens är en viktig resurs och genom utvecklingsgruppens arbete tas medarbetarnas erfarenheter och kompetens tillvara. Genom en miljö som är tydlig, tillåtande och tillgänglig blir barnen delaktiga och har inflytande i sin förskola. Samverkan med barnens vårdnadshavare är nödvändigt och kreativt. IKT. Uppföljning Se arbetssätt, sid 4

18 Sid 18 (29) Utveckling På vilka sätt kan vi uppmuntra barnen till att ställa frågor och att få många olika svar.? Hur kan vi ta barnens idéer på allvar? Vår verksamhetsidé och våra värdeord behöver bli mer levande och synliga i vardagen. Vi ska tillsammans bygga en lärande organisation som lägger grunden till barnens livslånga lärande. Vår enhet ska byggas på delaktighet och ansvar. Vi har formulerat en verksamhetsidé och behöver hålla den och våra gemensamma värdeord levande i förskolan. Vi behöver diskutera människosyn, barnsyn och kunskapssyn och se över våra gemensamma värdeord som symboliserar den verksamhet vi vill identifieras med. Föra fler samtal i arbetslagen kring hållbarhet, mångfald, jämställdhet, genus och interkulturalitet. Ha workshops med övningar i förhållningssätt, genus och normer. Vi ser behov av kompetensutveckling kring demokratibegreppet samt uppdatera oss i dokumenten Barns rättigheter och innehållet i FN:s barnkonvention. Utifrån resultaten i olika mätningar ser vi att detta är ett område där vi kan utveckla mer. Vi kommer att fortsätta bjuda in barnen för att lyssna till hur de önskar påverka förskolans miljö, material och aktiviteter. I några grupper har barnen bjudits in till Barnmöten där de samtalar om hur de ska förändra i förskolans miljö. Detta vill vi sprida till flera grupper. Vi vill också låta de äldsta barnen alltmer delta i uppföljning och utvecklingssamtal som handlar om dem själva. Involvera barnen mer i den pedagogiska dokumentationen. Bjuda in barnen till återbesök/revisit och reflektion. Låta barnen vara med och välja ut vad som ska dokumenteras och låta dem få dela sina kunskaper med andra. Medarbetarna bemöter barnen lika och bekräftar flickor och pojkars lika värde. Alla som arbetar i förskolan medverkar till att det skapas ett demokratiskt klimat.

19 Sid 19 (29) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Nämndmål: Barn har jämlika livschanser Beskrivning Förvaltningens arbete är jämställt där makt, möjligheter och resurser fördelas jämnt oavsett kön. Barns rättigheter stärks och social utsatthet bekämpas. Barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för att utvecklas ogynnsamt upptäcks tidigt. Genom bra arbetsmetoder får barnen och ungdomarna rätt insats vid rätt tillfälle. Aktivitet Startdatum Slutdatum Föräldrar ska ges möjlighet att delta i ABC-utbildning KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Transporter i Stockholm är hållbara Nämndmål: Nämndens transporter är hållbara Beskrivning Resor i nämnden verksamheter görs på ett effektivt och hållbart sätt. I stadsdelsnämndens resepolicy anges riktlinjerna för tjänsteresor. Aktivitet Startdatum Slutdatum Följa stadsdelsnämndens resepolicy som anges i miljöhandlingsplanen KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 25 % Tertial Nämndmål: Nämndens verksamheter underlättar valet av miljövänlig livsstil Beskrivning Nämndens verksamheter köper i ökad omfattning ekologiska livsmedel. Genom att följa

20 Sid 20 (29) nämndens miljöhandlingsplan bidrar samtliga verksamheter till att underlätta valet av miljövänlig livsstil. Nämnden ska med hjälp av med miljö- och hälsoskyddsnämnden påbörja arbetet med att minska förekomsten av skadliga kemikalier i nämndens verksamheter. Åtagande: Förskolan strävar mot en miljövänlig livsstil för hållbar utveckling Förväntat resultat Förskolan strävar efter öka andelen ekologisk mat till minst 35 procent. Arbetssätt Enheten följer nämndens miljöhandlingsplan Vi sopsorterar, hushåller med el och vatten på förskolan. På en förskola provar vi just nu att återvinna matavfall till biogas. Miljöarbetet och måltiden är integrerade i det pedagogiska arbetet med barnen. Vi använder natur- och återvinningsmaterial till utforskande, kreativt skapande och konstruktionsbygge med barnen. Enhetens utegrupp har ett arbetssätt med hållbar utveckling i fokus och med naturen som resurs för barnens lärande. Resursanvändning Förskolans barn, kockar och pedagoger Uppföljning Se arbetssätt, sid 4 Utveckling Vi kommer att utveckla begreppet hållbar framtid; Att ta hand framtiden ur ett demokratiskt, ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Att inge barnen hopp om en möjlig framtid och hur vi kan rigga för att klara framtida utmaningar. Fördjupa oss i information kring En giftfri förskola, vad det innebär och vilka förändringar vi behöver göra. Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska arbeta med att öka andelen ekologisk mat till 33 procent Arbeta för att öka andelen förskolor med Grön flagg Följa nämndens miljöhandlingsplan Redovisa åtgärder vid avvikelser i samband med tertialrapporter och i verksamhetsberättelsen

21 Sid 21 (29) 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Nämndens verksamheter drivs inom givna ekonomiska ramar Beskrivning Verksamheterna ryms inom tilldelad budget. Befintliga resurser används optimalt och avtal följs upp systematiskt. Invånarna får största möjliga nytta för sina skattepengar. Rätt insatser ges i rätt tid och rätt mängd. Förvaltningen kännetecknas av en kultur där ständiga förbättringar är en del av arbetet. Chefer har ekonomiuppföljning nio gånger per år. Med stöd av controller görs analyser och uppföljning av kostnader och intäkter. Vid befarade underskott vidtas åtgärder och verksamheten anpassas utifrån de nya förutsättningarna. Chefer inhämtar information och deltar i utbildningar och aktiviteter. Åtagande: Förskoleenhetens ekonomiska resultat är positivt Förväntat resultat Det ekonomiska resultatet är positivt. Arbetssätt Vi planerar för balans mellan intäkter och utgifter. Bevakar eventuella förändringar i antalet inskrivna barn, analyserar och ser över våra personal- och förbrukningskostnader varje månad. Enheten har ekonomiuppföljningar med stadsdelens controller varje månad, kvartal- och tertialuppföljning och i samband med bokslut. Bemanning utifrån antal barn och deras vistelsetider. Samverkan och samordning inom förskolorna för den dagliga driften till exempel gemensamma beställningar och vikariehantering. Förankring av budgetprocessen hos förskolans medarbetare på APT, ledningsgrupp och LSG. Resursanvändning Intäkter månadsvis i form av förskolepeng per antal inskrivna barn i verksamheten. Terminsvis beviljat verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd, ersättning för lärarstudenter och beräknad fond från Kompetens från stadsdelens ekonomienhet och controller. IKT. Förskoleintendent och administratör som deltar i ekonomiplanering, granskar, attesterar och följer upp beställningar. Uppföljning Uppföljning sker pågående under hela året. Ekonomiuppföljningar med prognoser från controller varje månad, kvartal- och tertialuppföljning och vid bokslut.

22 Sid 22 (29) Förskolechefen gör uppföljning av personal-, livsmedelskostnader och övrig förbrukning. Uppföljning av antal inskrivna barn med stöd av Anordnarwebben (AW). Dialog med medarbetarna i dagliga möten, köksmöten, ledningsgrupp och på APT. Utveckling Fortsätta att förankra budgetprocessen hos medarbetarna. Öka medvetenheten om att avläsning av antal inskrivna barn varje månad får betydelse för förskolans ekonomi. Planering och framförhållning för att möta en minskad efterfrågan av förskoleplatser vissa tider på året. Öka samarbetet inom och mellan enhetens förskolor, öka samordning vid exempelvis beställningar och vikariehantering, vilket ger goda ekonomiska effekter. Fortsätta att minska sjukfrånvaron och kostnader i samband med det. Uppmuntra enhetens medarbetare att aktivt komma med förslag till åtgärder för att fortsätta att ha en budget i balans. Budget 2015 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 82 År Ledarskapsindex 78 År Motivationsindex 82 År Sjukfrånvaro 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Styrningsindex 82 År Nämndmål: Chefer ger förutsättningar för en god kvalitet i verksamheten Beskrivning Tertial Chefer har ett ansvar för att nå förväntade resultat i sin verksamhet. I uppdraget ingår att tydligt förmedla verksamhetens uppdrag och mål så att medarbetare kan förstå sin del i helheten och hur denna bidrar till hög kvalitet. Det sker genom att chefen förmedlar verksamhetens uppdrag och mål samt ger återkoppling på medarbetarnas arbetsinsatser.

23 Sid 23 (29) Chefer är tillgängliga, lyssnande och visar tillit till medarbetarna samt skapar förutsättningar för dialog och delaktighet. Ledarskapet leder till helhetssyn, initiativkraft och att allas kompetens tas till vara. Aktivitet Startdatum Slutdatum Chefer på Södermalm ger medarbetarna förutsättningar att samarbeta med andra enheter, avdelningar och aktörer Nämndmål: Chefer och medarbetare har rätt kompetens och goda arbetsvillkor Beskrivning Alla i förvaltningen är medarbetare men några har också ett uppdrag som chefer och ledare. Alla, oavsett roll, ska ges möjlighet till lärande och växande i arbetet och alla har ett eget ansvar för sin egen utveckling. Medarbetare ska erbjudas grund och vidareutbildning när det krävs. Särskilt fokus ska läggas på en god introduktion för nyanställda och unga i yrket. Södermalms stadsdelsförvaltning ska fortsätta att locka nya medarbetare. Det sker bland annat genom trygga anställningsformer där heltid och fast anställning är norm. Södermalms stadsdelsförvaltning har en god arbetsmiljö som avspeglas i en låg sjukfrånvaro. I förvaltningen är det självklart att jämlikhet råder, olikheter bejakas och att diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatsen aktivt motarbetas. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Min chef ger mig återkoppling på min arbetsinsats År Åtagande: Chefer och medarbetare har rätt kompetens och goda arbetsvillkor Förväntat resultat Chefer och medarbetare har rätt kompetens och god arbetsvillkor Arbetssätt Chefen är tydlig i sin kommunikation med medarbetarna. Det innebär bland annat att lyssna in, tolka information, planera, formulera tydliga mål samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Chefen ser helheter och tar hänsyn till det större perspektivet. Ser till hela verksamhetens bästa i agerande och beslut. Chefen leder, motiverar och delegerar för att nå gemensamma mål. Samordnar mötesplatser för dialog, skapar engagemang och delaktighet. Förskolechef och övriga i ledningsgruppen är tillgängliga för medarbetarna genom förskolornas geografiska närhet till varandra och med ett centralt arbetsrum lätt att nå. Tillgänglighet via mejl och sms med snabb återkoppling. Organisationen ger möjlighet till delaktighet och inflytande genom en organisation med tydliga uppdrag utifrån kompetens och intresse. Detta skapas genom dialog, delaktighet och öppenhet på bland annat APT och gemensamma utvecklingsdagar. Förskolechefen genomför individuella utvecklingssamtal med medarbetarna och möter arbetslaget för återkoppling i uppföljnings- och dialogsamtal under året.

24 Sid 24 (29) Kommunikation genom dagliga möten och digitalt. Förskolechefen ansvarar för att medarbetarna kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sitt uppdrag. Resursanvändning I förskolans reviderade läroplan, Lpfö98 formuleras förskolechefens ansvar (punkt 2.7). Ledningsgruppens ansvar och roller. ITK, funktionsbrevlådor och informationsbrev används i verksamheten för snabb information och stöd kring uppdrag och mål. Stadsdelsförvaltningens stödfunktioner inom HR, ekonomi, lokalfrågor med mera. Uppföljning Resultatet från medarbetarenkäten presenteras och analyseras i ledningsgruppen, på LSG och APT. Individuell återkoppling och uppföljning av uppdraget i medarbetarsamtalet. Uppföljning och analys av resultaten AMI (Aktivt medskapandeindex), motivationsindex, ledarskapsindex och styrningsindex. Förskolechefen följer årligen upp och jämför resultat av arbetslagens arbete exempelvis med stöd av pedagogernas sammanfattningar och kvalitetsindikatorn i så kallade dialogsamtal med arbetslag och pedagogisk ledare. Uppföljning sker regelbundet av de nationella målen och kommunfullmäktiges mål. Detta sker enligt stadens integrerade ledningssystem (ILS) i samband med stadens tertialrapporter, budgetuppföljning och verksamhetsberättelse. Beskrivning och uppföljning av resultat i tertialrapporter, förskoleundersökningen, medarbetarenkäter, utvecklingsdagar, medarbetar- och lönesättande samtal, dialogsamtal, LSG, pedagogisk utvecklingsgrupp, ledningsgrupp, APT och verksamhetsplan. Utveckling Analysera varför enhetens förskolor svarat så olika i senaste medarbetarenkäten. Använda vårt framgångsrika arbetssätt med att introducera studenter likväl som att introducera nya kollegor och vårdnadshavare. Arbeta med förebyggande hälsa, trivsel och frisknärvaro under året. Förskolechefens möjlighet att delegera. Utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet är en ständigt pågående process. Vi förväntar oss en ökad pedagogisk samsyn som vi utvecklar gemensamt med chef och pedagogisk ledare. Fortsätta låta medarbetarna delta i kompetensutveckling i form av föreläsningar, studiebesök, läsa gemensam litteratur, delta i pedagogiska tvärgrupper, workshops och kurs i pedagogisk dokumentation. Fördjupning i Skolverkets stödmaterial "Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan" där pedagogisk dokumentation lyfts fram som ett väl beprövat arbetssätt i kvalitetsutveckling.

25 Sid 25 (29) Nämndmål: Medarbetare bidrar aktivt till en god kvalitet i verksamheten Beskrivning Medarbetarna är förvaltningens viktigaste resurs och har en central roll i att nå verksamhetens mål. För att kunna lyckas är medarbetarna väl förtrogna med sitt uppdrag och förväntande resultat. Varje individ tar eget ansvar för sina arbetsuppgifter, för verksamhetens kvalitet och att skapa ett bra arbetsklimat på arbetsplatsen. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et De möten vi har på vår arbetsplats är effektiva År Jag är med och bidrar med nya idéer till vår verksamhetsutveckling År På vår arbetsplats är det möjligt att ta upp och diskutera både det som är bra och dåligt År Aktivitet Startdatum Slutdatum Med utgångspunkt från medarbetarenkäten tar chef tillsammans med medarbetare fram en handlingsplan Åtagande: Medarbetare bidrar aktivt till en god kvalitet i verksamheten Förväntat resultat Medarbetare bidrar aktivt till en god kvalitet i verksamheten Arbetssätt Nytorgets förskolor har en tydlig organisation med en gemensam verksamhetsidé, värdeord och ledord. Alla följer rådande styrdokument, avtal och lagar. Medarbetarna deltar i VP-processen (Verksamhetsplan) genom ledningsgruppen, utvecklingsgruppen och LSG. På årets första APT i januari presenteras verksamhetsplanen och visar på de åtagande och utvecklingsområden vi aktivt ska arbeta med under året. Medarbetare och ledning strävar efter ett öppet klimat, delaktighet, meningsfullhet och ett respektfullt bemötande där allt lärande sker i samspel med andra. Medarbetare deltar aktivt på APT (10 stycken per år) för att tillsammans forma en god arbetsmiljö. Vi har en arbetsorganisation med "Pedagogiska måndagar"; det innebär att all personal i förskolan finns på plats under hela måndagen. Det frigör tid för gemensam reflektion, olika möten, fortbildning och planering. Medarbetarna har ett utforskande förhållningssätt. Medarbetarna lyssnar, kommunicerar och löser konflikter på ett konstruktivt sätt. Deltar i förberedelse, genomförande, uppföljning och utvärdering av arbetet. Sammanfattar och analyserar processer över tid för att verksamheten ständigt ska utvecklas.

26 Sid 26 (29) Vi utformar och uppdaterar egna policydokument och handlingsplaner och har tagit ställning för gemensamma värdeord. Alla bidrar till utveckling och förnyelse. Medarbetarna förhåller sig professionellt till vårdnadshavare, kollegor och chef och avstår från att uttrycka personliga åsikter på arbetsplatsen. Några medarbetare har ett utökat ansvarsområde, men alla medarbetare har även ett specifikt ansvarsområde utöver arbetet med barnen. Det kan exempelvis vara kulturombud, läsombud, hälsocoach eller samarbetspartner med förskoleklasser eller universitetet. "Alla medarbetare kan inte vara delaktiga i allt, men alla medarbetare ska vara delaktiga i något" Vi arbetar för en ökad delaktighet genom olika mötesformer, arbetsgrupper och informationsbrev till medarbetarna från förskolans ledning. Medarbetare tar eget ansvar för sin hälsa och vår gemensamma arbetsmiljö. Medarbetarenkäten 2014 visar ett något lägre resultat/ami än föregående år. Framför allt syns stora skillnader mellan enhetens förskolor? Resursanvändning Medarbetarna i förskolan är den främsta resursen! Utvecklingsgruppen driver och kvalitetssäkrar den pedagogiska utvecklingen. LSG sammansättning och kompetens gynnar vårt arbetsmiljöarbete. Resultatet från medarbetarenkäten. Kompetensbaserad rekrytering ger oss möjlighet till att anställa medarbetare utifrån verksamhetens behov. Medarbetarna har PUT-tid (Pedagogisk UtvecklingsTid) för uppföljning, utvärdering och planering av den dagliga verksamheten med barnen. Medarbetarna har regelbundet reflektionstid, arbetslagstid och periodvis handledning med enhetens pedagogiska ledare. Förskoleenheten har 4 utvecklingsdagar per år då vi möts i gemensamt lärande, inspireras och säkerställer att vi ännu tydligare arbetar mot samma mål. Vi deltar i den i kompetensutveckling som stadsdelen arrangerar; föreläsningar och pedagogiska caféer. Vi deltar i Övningsförskoleprojektet och tar emot många lärarstudenter från Stockholms universitet, vilket ger ett stort erfarenhets- och kompetensutbyte. Internt lärande vid egna utvecklingsdagar, utvecklingsgrupp, pedagogiska tvärgrupper, arbetsgrupper och diskussioner på APT. IKT. Uppföljning Medarbetarenkäten ligger till grund för uppföljning. Uppföljning och utvärdering sker under hela året genom dialog, kommunikation och delaktighet i arbetsmiljöfrågor på APT, LSG, arbetslagsmöten, tvärgruppsdiskussioner, dialogsamtal, medarbetarsamtal, ledningsgrupp, sammanfattnings- och utvecklingsdagar, medarbetarenkäter och inför årsredovisning. Utveckling Stärka förskollärarens förtydligade roll och uppdrag. Vi behöver se över och fördela ansvar och arbetsuppgifter mera klokt. Alla kan inte vara delaktiga i allt - men alla måste vara delaktiga i något!