Kvalitetsredovisning Gymnasiet
|
|
- Kristin Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning 2010 Gymnasiet
2 Innehållsförteckning 1 Inledning Beskrivning av enheten Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen Mål och åtgärder innevarande år Viktiga händelser under året De närmaste åren Sammanfattning av de viktigaste lärdomarna Verksamhetens förutsättningar Budget Styrning och ledning Organisation Personalkompetens Arbetsmiljö och lärandemiljö Situationen för elever i behov av särskilt stöd Verksamheten Arbetet i verksamheten Kunskap - utveckling - lärande Hälsa - normer - värden Demokrati och inflytande Värdskap - Förhållningssätt Uppföljning och analys Samverkan Resultat och måluppfyllelse Kunskaper, utveckling och lärande Hälsa - normer - värden Ekonomiskt utfall Kommunens övergripande mål Enhetens egna mål Analys och bedömning av måluppfyllelse Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplan...19 Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
3 7 Åtgärder för förbättring Åtgärder för att förbättra verksamhetens förutsättningar Åtgärder för att förbättra arbetet i verksamheten Åtgärder för att förbättra resultat och måluppfyllelse Åtgärder för at förbättra likabehandlingsplanen Mål för kommande år...23 Bilagor Bilaga 1: nationella prov IV och IVIK Bilaga 2: nationella prov specialutformat program Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
4 1 Inledning 1.1 Beskrivning av enheten Orsa Lärcentrum är kommunens skola för de frivilliga skolformerna och består av ungdomsgymnasium, kommunal vuxenutbildning med grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare samt utbildning för vuxna med utvecklingsstörning (särvux). Vid Orsa Lärcentrum (OLC) finns även Arbetsmarknadsenheten och Integrationsenheten. Gymnasieskolan erbjuder specialutformat program med två inriktningar: hantverk och hotell- och event (HET). Vi har även individuella programmet samt IVIK. Totalt finns cirka 225 elever på skolan. Skolan leds av en rektor. Varje lärare tillhör ett eller flera arbetslag och varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. I skolans elevvårdsteam finns en lärare med huvudansvaret för vårt elevteam Fyren, studieoch yrkesvägledare samt kurator och skolsköterska som även arbetar på andra skolor i kommunen. Till stöd finns även administration, bibliotek, dataavdelning, reception samt cafeteria. Varje klass på gymnasiet har en elevhandledare som bland annat leder utvecklingssamtal med eleverna och deras vårdnadshavare. Vid OLC hålls skolkonferenser två gånger/termin. Vid skolkonferensen deltar elever från ungdomsgymnasiet, vuxengymnasiet samt personal från skolan 1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen Inför framtida kvalitetsredovisningar kan det vara lämpligt att undersöka personalens behov av kompetensutveckling. Kommunala kursmål utöver de av riksdagen fastställda målen behöver skrivas. Vi kan prioritera några mål att arbeta med under läsåret och sedan utvärdera arbetet med hjälp av elevenkäter bl.a. 1.3 Mål och åtgärder innevarande år IV: Vårterminen har inneburit ett ihärdigt arbete med att motivera eleverna till studier. Vi har sammankallat föräldrarna till ett extra möte och kontaktat dem regelbundet med anledning av hög frånvaro. Vi har samtalat med eleverna och tagit del av deras åsikter angående frånvaron. Rapporter har sänts till vårdnadshavare och CSN. Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
5 För ökad måluppfyllelse krävs att vi tydligare klargör för elever och målsmän skyldigheten att närvara i de aktiviteter som planerats. Det finns ett stort behov för eleverna att förstå vikten av att komma till skolan varje dag för att socialt anpassa sig till skolans och arbetsmarknadens villkor. Dialoger kring kunskapsmål mellan lärare och elev behöver bli tydligare. När eleven nått sitt mål kan den motiveras till att läsa mot högre mål eller att praktisera. En minskning av studieomfattningen ska innebära en omedelbar rapport till CSN och därmed sänkt studiebidrag. Personalen bör regelbundet diskutera pedagogiska metoder för att öka elevernas motivation till lärande. Vi kan genom fortbildningsinsatser eller studiebesök på andra IV-program få idéer till ändrade arbetsmetoder. Förlag på bättre samarbete med sociala har förts fram. Handlingsplaner som omfattar en stor del av dygnet kan vara till hjälp för elever som har svårt att komma till skolan. IVIK När det gäller IVIK så finns det många visioner för framtiden. Vi har skapat ett nytt program för ungdomar mellan år med annat modersmål, i enlighet med Skolverkets ambitioner att alla kommuner ska kunna erbjuda detta. Detta program ska på sikt innehålla alltflera ämnen för att på så sätt erbjuda en så pass bred utbildning som möjligt för eleverna. Den största förhoppningen är dock att de ska kunna erbjudas mera svenska som andraspråk, men även hemspråksundervisning. Allt är svenska och det genomsyrar hela utbildningen. För att kunna erbjuda flera lektionstimmar har vi sett över schemat för IV-programmet och genom att genomföra vissa förändringar där har vi kunnat frigöra resurser till IVIKprogrammet. Vi kommer även fortsättningsvis att ta emot praktikanter och volontärer i verksamheten för att främja språkutvecklingen. Det är fördelaktigt och viktigt för kommunen att erbjuda utbildning till ungdomar så att de på sikt kan utbilda sig vidare och skaffa arbete, för att senare betala tillbaka till kommunen i form av skatt. Det får också ungdomarna att stanna på orten. Inför nuvarande läsår har lärare, rektor på OLC och OS, SYV och IE diskuterat vad vi kan göra för att förbättra IVIK-programmet ytterligare. Vi har även bollat tankar med IVIKlärare på andra skolor i landet som har längre erfarenhet och betydligt flera elever. På andra skolor är det vanligt att eleverna även läser naturkunskap och datakunskap, vilket vi önskar att även våra elever ska kunna göra. Även hemspråksundervisning eller stöd i hemspråk borde vara fördelaktigt för eleverna då det underlättar vid inlärandet av ett andra- Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
6 språk, inte minst då det gäller matematik. Dessutom har andra skolor nivågrupperingar, vilket skulle vara fördelaktigt även för oss. Även schemalagd SYO-tid varje vecka vore önskvärt. Efter att ha diskuterat med eleverna framkom det att de skulle vilja ha mera svenska som andraspråk, engelska och idrott. Vissa ville ha datakunskap, fysik och hemspråk samt mera teknik och matte. Frågan är då hur vi ska kunna arbeta för att dels lösgöra resurser till två grupper men även till flera ämnen. Några idéer har varit att integrera IVIK med IV i större omfattning än idag, då de endast har idrott och bild tillsammans. Då det gäller praktiska ämnen så vore det också önskvärt om de kunde få välja mellan musik och bild som övriga elever, då flera i gruppen är musikintresserade och vi bör tillvarata elevernas intressen. En annan idé är att samarbeta mera med Orsaskolan och deras andraspråkselever. Redan idag utbyter vi vissa erfarenheter med varandra, vilket även skulle kunna ske genom ett eventuellt utbyte av elever, dvs att de under vissa lektioner byter skola för att få möjlighet att ingå i grupper som studerar på deras egen nivå. Dessutom borde de elever som kommit längst få möjlighet till praktik en till två dagar i veckan, vilket även skulle lösgöra mera tid till de elever som befinner sig på en lägre nivå. Detta skulle också innebära att eleverna skulle få större insikt i vad arbetslivet innebär och att de på detta sätt lättare skulle kunna välja vilket yrke de vill utbilda sig till. Dessutom skulle ett ökat samarbete med Gruv och Gyvux kunna ge eleverna en fastare grund att stå på, samt göra eventuella övergångar smidigare. Slutligen vore det också fördelaktigt, såväl för oss som för eleverna, om även Mora skickade elever hit då de ju saknar IVIK. Detta skulle bidra till ett större utbyte eleverna emellan. Eftersom vi tar emot nya elever kontinuerligt så vore det fördelaktigt att arbeta utifrån det flexibla systemet, vilket innebär att samma delkurser återkommer med jämna intervall varför ingen riskerar att missa något delmoment. Vi skulle också komma att ha fasta tider för genomgångar och prov. Genom att arbeta med individuella studieplaner så har både elever och lärare bättre kontroll på vad som har gjorts och vad som ska göras. För att kunna arbeta effektivt och utifrån elevernas behov och förutsättningar fordras dubbel bemanning i klassen, antingen av två lärare eller av en lärare och en assistent. Hemspråkslärare/språkstöd skulle verkligen behövas, främst i NO men även i matematik då majoriteten av eleverna har svårigheter i ämnena främst pga språket. Våra elever bör ha möjlighet att nå målen för år 9 i matematik. Förutom dessa önskar vi även fortsättningsvis ta emot volontärer och praktikanter som vi har gjort under det senaste året. Specialutformat program: 1.4 Viktiga händelser under året Vi har arbetat med BRUK en hel dag samt två halva dagar. Arbete med grupputveckling har skett med hjälp av BRC. En lärare har läst 15 poäng Sv2 på högskolan Dalarna. En arbetsdag har vi arbetat med BRUK (1/11) Arbetslaget deltog i en föreläsning om neuropsykiatriska störningar den 19/10. Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
7 Den 28/10 lyssnade vi på Igor. som talade om lärares förhållningssätt i klassrummet. Den sista kullen med musikelever i Orsas regi tog studenten i juni De närmaste åren Elevkullarna på gymnasiet minskar de närmaste åren vilket gör att "kostymen" måste ses över. Vi går även in i ett gymnasiesamarbete med Mora och Älvdalen med Mora som huvudman. Det pågår ett reformarbete kring gymnasiet 2011 som börjar gälla 1 juli nästa år. Det är även en ny betygsskala på gång. Detta är ett stort reformarbete som kommer att ta mycket tid och kraft framför allt hos personalen. 1.6 Sammanfattning av de viktigaste lärdomarna Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
8 2 Verksamhetens förutsättningar 2.1 Budget Driftredovisning Resultaträkning brutto Prognos Budget Avvikelse Utfall Utfall Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa Verksamhet nettokostn Pers. material Måltider Läromedel IKE Summa Budgetavvikelse Ekonomisk översikt 2.2 Styrning och ledning Gymnasiet leds av en rektor som även har ansvaret för alla andra verksamheter på OLC. Till sin hjälp har rektor 5 stycken arbetslagsledare som varje vecka samlas i en utvecklingsgrupp och varannan vecka träffas för att diskutera vad som hänt i respektive arbetslag. 2.3 Organisation IV: Arbetslaget har fungerat ( och fungerar) bra och vi känner förtroende för varandra. Varje måndag har vi ett arbetslagsmöte där vi diskuterar frågor som berör IV-programmet t.ex. resurser, elever, praktik, resultat, fortbildning, didaktiskt förhållningssätt m.m. På IV är idag 15 elever inskrivna (7 pojkar och 8 flickor) på närundervisning. 6 elever (5 flickor, 1 pojke) tillhör IV övriga och de har praktik och är ej med i klassrummet. IVIK har idag 11 elever (7 pojkar och 4 flickor). Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
9 Specialutformat program har i åk 3 9 elever (5 pojkar och 4 flickor) och i årskurs 2 går det två elever (båda flickor). Specialutformat program: arbetslagsmöten varannan vecka där vi går igenom elever, resultat mm. 2.4 Personalkompetens I samband med läsårsplaneringen i de olika ämnena har vi utgått från såväl lokala som nationella kursplaner och mål. Vi har presenterat de olika målen på föräldramötet och i klassen initialt. Dessutom har vi regelbundet återkopplat till målen under läsåret, inte minst i samband med betygsprognoserna samt vid upprättandet av individuella studieplaner och åtgärdsprogram. Lärartätheten är hög och höga förväntningar finns på eleverna. Vi behandlar eleverna med respekt och uppmuntrar till studier. Vi försöker förstå de problem med skolan som eleverna har och anpassar oss till detta. 2.5 Arbetsmiljö och lärandemiljö Lokalerna fungerar väl som undervisningslokaler. Datorutrustningen är däremot under all kritik och vettig undervisning kan ej bedrivas, ej heller fungerar det för lärarna som på grund av undermål utrustning ej kan utföra sitt arbete på optimalt sätt. 2.6 Situationen för elever i behov av särskilt stöd Vi har en speciallärare till vårt förfogande som hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Det vi saknar är en modersmålslärare för våra elever med annat modersmål än svenska. IVIK: Vid en jämförelse mellan de senaste terminerna kan vi se att eleverna kontinuerligt har fått flera undervisningstimmar, samt att de även har fått möjligheter att delta i flera ämnen. Förhoppningen är dock att det ska öka ännu mera, då vi nu endast befinner oss på en inkörningssträcka. När det gäller studiegrupperna så har vi för närvarande fyra olika grupper i svenska som andraspråk och fyra olika grupper i SO fördelat på två ämnen (geografi och religion). Dessa grupper undervisas samtidigt i samma klassrum och av samma lärare, vilket betyder en hel del planering och strukturering samt förmåga att arbeta flexibelt. Av denna anledning vore det verkligen på sin plats med utökade resurser i form av flera lärare eller assistent. Det är mycket intressant och givande att arbeta med dessa elever som är så motiverade och suger åt sig kunskaper som svampar. Dessutom utsätts man som pedagog dagligen för nya Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
10 utmaningar genom att utforma olika arbetssätt som ska passa individerna. Ibland känns det som att arbeta med en utopi i skolvärlden. 2.7 Verksamheten Studier på Individuella programmet är i första hand inriktad på att ge eleverna godkända betyg i kärnämnena. Det finns även möjlighet att läsa so, bild, idrott, musik och teknik. Andra ämnen kan i enskilda fall också förekomma. Vi bedriver utbildning med individuella studieplaner som utgångspunkt. Detta då vi dels har studiesvaga elever, elever med NPF samt elever som endast omfattas av praktik. IV-programmet har under vårterminen 2010 haft trettiotvå elever inskrivna. Studierna har bedrivits på heltid, andra haft heltidspraktik och ytterligare ett antal har haft praktik ett par dagar i veckan och studier övrig tid. Sex lärare har med varierande omfattning i tjänst haft huvudansvaret för undervisningen i svenska, matematik, engelska, teknik och samhällsorienterande ämnen. Övriga resurser har bestått av studievägledare samt möjlighet till samtalsstöd. Behovet av extra resurs uttalades väldigt tydligt vid en överlämningskonferens från Orsaskolan. Ett flertal elever har funktionshinder som ADHD, koncentrationsstörningar samt sömnsvårigheter. För att få resurs till IVIK beslöt vi att slå ihop grupperna i matematik och engelska från vårterminsstarten. Två pedagoger ansvarade för undervisningen under dessa lektioner, vilket gjort att vi kunnat individualisera utifrån elevernas behov. Under höstterminen har sexton elever funnits med i undervisningen i varierande omfattning. Fem lärare med olika tjänstgöringsgrad har ansvarat för undervisningen. En studievägledare har varit kopplat till programmet och några elever har erbjudits hjälp av specialpedagog. Gymnasieskolan IV-programmen IVIK (introduktionskurs inom ramen för det individuella programmet) Pedagogisk verksamhet IVIK-programmet startades upp HT -09 med anledning av Skolverkets mål om att alla kommuner på sikt skulle kunna erbjuda detta program. Dock förekom en IVIK-grupp redan under VT -09, då de studerade parallellt på SFI. De ämnen som eleverna nu har möjlighet att studera är: Svenska som andraspråk Samhällsorienterande ämnen Matematik Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
11 Engelska Teknik Naturorienterande ämnen Idrott Bild Under vårterminen 2010 har åtta elever varit inskrivna, varav en skrevs in strax före jullovet och en i samband med sportlovet. En elev har avslutat sina studier för att studera vidare på gyvux, medan en annan elev har slutat pga flytt till annan ort. Under höstterminen 2010 har elva elever varit inskrivna. Majoriteten av de nuvarande eleverna (nio stycken) kommer från Somalia, vilket kan vara fördelaktigt för de elever som befinner sig på nybörjarnivå i svenska som andraspråk. De har då möjlighet att få vissa ord och termer tolkade av eleverna som pratar samma språk och dessutom har kommit långt i sina studier i svenska. I samband med att VT -10 startade kunde vi erbjuda utökade studier med drygt fem timmar i veckan, samt att eleverna fick möjlighet att studera även teknik och en orienteringskurs i samhällskunskap. En elev hade också lektioner i persiska och musik. Under HT -10 kunde ytterligare ett ämne erbjudas, nämligen NO. Vi har dessutom fått möjlighet att utnyttja specialpedagogen två timmar i veckan då de tre eleverna på nybörjarnivå får gå till henne. Vid sidan av den ordinarie verksamheten under VT -10 har eleverna även haft läxläsning tillsammans med en volontär (Carina Gillgren) två timmar i veckan, samt att vi har haft minst en praktikant i klassrummet. Under HT -10 har vi också haft en ungdomspraktikant i klassrummet. Eftersom det fortfarande inte finns så många kommuner, speciellt inte i närheten, som erbjuder IVIK-programmet så har ansvarig lärare valt att diskutera program och innehåll med andra IVIK-lärare runt om i Sverige. Genom att delta i nätverket kring Nationellt centrum för andraspråksinlärning har hon kommit i kontakt med ett antal mera erfarna IVIK-lärare, som hon har haft möjlighet att bolla idéer med. Dessutom har läraren i SVA och SO avslutat sin högskolekurs a 15 poäng i andraspråksinlärning i januari Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
12 3 Arbetet i verksamheten 3.1 Kunskap - utveckling - lärande IV: Lärande och kunskap Individuella studieplaner har upprättats och utvärderats. Planerna har omfattat både teori och praktik. Samtal med elever och föräldrar om resultat och mål har skett regelbundet samt vid utvecklingssamtal. SYV har kontinuerligt gjort förberedelser och planering för fortsatta gymnasiestudier eller praktik. Etiska samtal har förts med eleverna speciellt under Livskunskap, men även när det av andra anledningar varit befogat. I arbetslaget har regelbundna diskussioner förts angående elevernas olika sätt att lära. Vi har haft arbetslagsträffar varje måndag med minnesanteckningar. Eleverna har erbjudits studier i bild och idrott i samverkan med Orsaskolan och SM-programmet. Vid överlämningskonferens från Orsaskolan har vi tagit del av dokumentation/information om elever som ska studera på IV under läsåret 2010/2011. IVIK: Undervisningen bedrivs utifrån den enskilde elevens behov, förutsättningar och skolbakgrund. Eftersom andraspråksinlärning till största delen sker genom interaktion så använder vi oss av många samtalsövningar, där vi tex diskuterar en bild. Även högläsning förekommer samt att skriva egna sagor för att sedan illustrera dem. Vi har även samarbetat med gruppen som studerar svenska som andraspråk på den gymnasiala vuxenutbildningen. Vi arbetar med mycket bredd och på olika sätt, men vi avslutar alltid arbetsområdena med ett prov. Den formativa bedömningen sker kontinuerligt, och under vårterminen genomfördes även nationella prov på olika nivåer beroende på elevernas förutsättningar. På IVIK har vi även arbetat med kultur i skolan, vilket har utförts genom att delta i en historievandring vid slipstensgruvorna vilken arrangerades av Slipstensföreningens rollspelsgrupp. Vi har även gjort studiebesök på biblioteket, ungdomens hus och kulturhuset. Dessutom har vi deltagit i Uppdrag Orsa Kommun, då tre flickor från Orsaskolan var med oss i klassen under flera dagar. I samband med detta valde vi att arbeta med tema rovdjur, vilket Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
13 genomfördes på ett ytterst ämnesövergripande sätt för att sedan avslutas med en halvdag på Björnparken. Vi har även haft en temadag med miljö som rubrik, där vi har arbetat med hur vi påverkar miljön och vad vi kan vidta för åtgärder. Även tre friluftsdagar har anordnats där eleverna har fått åka skidor och skridskor samt deltagit i en friidrottstävling. I samband med valet 2010 inbjöds representanter från de olika politiska partierna i Orsa att presentera sig för eleverna. Vi arbetade då tematiskt en vecka med politik och eleverna fick i förväg skriva ned sina frågor till de besökande politikerna. Detta visade sig vara ett lyckat projekt. Specialutformat program: Då vi enbart har ett litet antal elever är det lättare att bedriva undervisning på individnivå. Eleverna har individuella studieplaner, samtal sker regelbundet vid utvecklingssamtal en gång/termin, elevernas situation diskuteras vid arbetslagsträffar samt att eleverna har kontakt med SYV. 3.2 Hälsa - normer - värden Skolkonferensen har tagit fram trivselregler för skolan. Även en revidering av likabehandlingsplanen har skett, vilken presenterades på den senaste skolkonferensen. Vi arbetar även med normer och värden kontinuerligt i undervisningen i form av diskussionsgrupper bla. 3.3 Demokrati och inflytande Arbetslaget delges information om elever i samband med överlämnande från Orsaskolan, och även i samband med att elever återvänder p.g.a. avhopp från gymnasiet. Utvecklingssamtal sker en gång per termin och samtal angående betygsprognos vid behov. Revidering av individuella studieplaner har skett kontinuerligt. Ett föräldramöte har anordnats under vårterminen samt ett under höstterminen. Utvärdering har skett vid vårterminens slut. IVIK: Elevinflytande sker främst via skolkonferensen, där IVIK har en representant. I det dagliga arbetet har de också möjlighet att påverka sina studier genom att aktivt delta vid upprättandet av individuella studieplaner, komma med önskemål samt i samband med utvecklingssamtalen, där även föräldrarna har möjlighet att närvara. Beträffande personalen så upplever vi att vi har relativt stora möjligheter till inflytande, då vi kan föra fram nya idéer och planer. Vi kan lägga upp undervisningen som vi själva tycker att den passar utifrån elevernas behov, förutsättningar och skolbakgrund tex. Specialutformat program: Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
14 Eleverna har representant vid Skolkonferensen. Utvecklingssamtal sker en gång/termin enligt gällande föreskrifter. 3.4 Värdskap - Förhållningssätt 3.5 Uppföljning och analys Elevernas utvärdering: Elevenkät med medelvärden ifyllda: Kryssa på skalan vad du tycker passar bäst! Har du inför kursstart fått tillräcklig information om programmet? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Har du inför kursstart fått tillräcklig information om schemat? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Har du inför kursstart fått tillräcklig information om läromedlen? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Har du inför kursstart fått tillräcklig information om kunskapsmålen? Dåligt Mindre bra Brax Mycket bra Har du fått möjlighet att visa dina kunskaper på olika sätt? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
15 Har du fått möjlighet att arbeta på ett sätt som passar dig? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Har du fått det stöd av lärarna som du har behövt? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Har du fått möjlighet att påverka innehållet i kursen? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Vad anser du om lärarnas engagemang? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Vad anser du om lärarnas kunskaper i sina ämnen? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Vad anser du om lärarnas pedagogiska kompetens? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Vad anser du om arbetspassens längd? Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
16 Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Övriga kommentarer? 3.6 Samverkan Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
17 4 Resultat och måluppfyllelse 4.1 Kunskaper, utveckling och lärande Nationella prov har använts i engelska, matematik och svenska. Engelska: Sju elever har genomfört proven varav fem har nått G och två VG. Matematik: Sju elever har genomfört proven och har nått G. Svenska: Sex elever har genomfört proven vara fyra har nått G och två VG. Sammanställningen visar att de flesta eleverna klarat sina mål. Några elever har arbetat med strävansmål för att uppnå högre betyg. Ett par elever kommer inte att nå sina mål p.g.a. hög frånvaro. Vi har försökt komma tillrätta med det genom kontakt med föräldrar, närvarorapporter, elevvårdskonferenser, ändrade studieplaneringar och åtgärdsprogram Specialutformat program: se bifogad fil. 4.2 Hälsa - normer - värden Skolkonferensen har tagit fram trivselregler för skolan. Även en revidering av likabehandlingsplanen har skett, vilken presenterades på den senaste skolkonferensen. Vi arbetar även med normer och värden kontinuerligt i undervisningen i form av diskussionsgrupper bla. 4.3 Ekonomiskt utfall 4.4 Kommunens övergripande mål 4.5 Enhetens egna mål Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
18 5 Analys och bedömning av måluppfyllelse Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
19 6 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplan Skolkonferensen har tagit fram trivselregler för skolan. Även en revidering av likabehandlingsplanen har skett, vilken presenterades på den senaste skolkonferensen. Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
20 7 Åtgärder för förbättring 7.1 Åtgärder för att förbättra verksamhetens förutsättningar 7.2 Åtgärder för att förbättra arbetet i verksamheten 7.3 Åtgärder för att förbättra resultat och måluppfyllelse Vårterminen har inneburit ett ihärdigt arbete med att motivera eleverna till studier. Vi har sammankallat föräldrarna till ett extra möte och kontaktat dem regelbundet med anledning av hög frånvaro. Vi har samtalat med eleverna och tagit del av deras åsikter angående frånvaron. Rapporter har sänts till vårdnadshavare och CSN. För ökad måluppfyllelse krävs att vi tydligare klargör för elever och målsmän skyldigheten att närvara i de aktiviteter som planerats. Det finns ett stort behov för eleverna att förstå vikten av att komma till skolan varje dag för att socialt anpassa sig till skolans och arbetsmarknadens villkor. Dialoger kring kunskapsmål mellan lärare och elev behöver bli tydligare. När eleven nått sitt mål kan den motiveras till att läsa mot högre mål eller att praktisera. En minskning av studieomfattningen ska innebära en omedelbar rapport till CSN och därmed sänkt studiebidrag. Personalen bör regelbundet diskutera pedagogiska metoder för att öka elevernas motivation till lärande. Vi kan genom fortbildningsinsatser eller studiebesök på andra IV-program få idéer till ändrade arbetsmetoder. Förlag på bättre samarbete med sociala har förts fram. Handlingsplaner som omfattar en stor del av dygnet kan vara till hjälp för elever som har svårt att komma till skolan. IVIK När det gäller IVIK så finns det många visioner för framtiden. Vi har skapat ett nytt program för ungdomar mellan år med annat modersmål, i enlighet med Skolverkets ambitioner att alla kommuner ska kunna erbjuda detta. Detta program ska på sikt innehålla alltflera ämnen för att på så sätt erbjuda en så pass bred utbildning som möjligt för eleverna. Den största förhoppningen är dock att de ska kunna erbjudas mera svenska som andraspråk, men även hemspråksundervisning. Allt är svenska och det genomsyrar hela utbildningen. För att kunna erbjuda flera lektionstimmar har vi sett över schemat för IV-programmet och genom att genomföra vissa förändringar där har vi kunnat frigöra resurser till IVIKprogrammet. Vi kommer även fortsättningsvis att ta emot praktikanter och volontärer i verksamheten för att främja språkutvecklingen. Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
21 Det är fördelaktigt och viktigt för kommunen att erbjuda utbildning till ungdomar så att de på sikt kan utbilda sig vidare och skaffa arbete, för att senare betala tillbaka till kommunen i form av skatt. Det får också ungdomarna att stanna på orten. Inför nuvarande läsår har lärare, rektor på OLC och OS, SYV och IE diskuterat vad vi kan göra för att förbättra IVIK-programmet ytterligare. Vi har även bollat tankar med IVIKlärare på andra skolor i landet som har längre erfarenhet och betydligt flera elever. På andra skolor är det vanligt att eleverna även läser naturkunskap och datakunskap, vilket vi önskar att även våra elever ska kunna göra. Även hemspråksundervisning eller stöd i hemspråk borde vara fördelaktigt för eleverna då det underlättar vid inlärandet av ett andraspråk, inte minst då det gäller matematik. Dessutom har andra skolor nivågrupperingar, vilket skulle vara fördelaktigt även för oss. Även schemalagd SYO-tid varje vecka vore önskvärt. Efter att ha diskuterat med eleverna framkom det att de skulle vilja ha mera svenska som andraspråk, engelska och idrott. Vissa ville ha datakunskap, fysik och hemspråk samt mera teknik och matte. Frågan är då hur vi ska kunna arbeta för att dels lösgöra resurser till två grupper men även till flera ämnen. Några idéer har varit att integrera IVIK med IV i större omfattning än idag, då de endast har idrott och bild tillsammans. Då det gäller praktiska ämnen så vore det också önskvärt om de kunde få välja mellan musik och bild som övriga elever, då flera i gruppen är musikintresserade och vi bör tillvarata elevernas intressen. En annan idé är att samarbeta mera med Orsaskolan och deras andraspråkselever. Redan idag utbyter vi vissa erfarenheter med varandra, vilket även skulle kunna ske genom ett eventuellt utbyte av elever, dvs att de under vissa lektioner byter skola för att få möjlighet att ingå i grupper som studerar på deras egen nivå. Dessutom borde de elever som kommit längst få möjlighet till praktik en till två dagar i veckan, vilket även skulle lösgöra mera tid till de elever som befinner sig på en lägre nivå. Detta skulle också innebära att eleverna skulle få större insikt i vad arbetslivet innebär och att de på detta sätt lättare skulle kunna välja vilket yrke de vill utbilda sig till. Dessutom skulle ett ökat samarbete med Gruv och Gyvux kunna ge eleverna en fastare grund att stå på, samt göra eventuella övergångar smidigare. Slutligen vore det också fördelaktigt, såväl för oss som för eleverna, om även Mora skickade elever hit då de ju saknar IVIK. Detta skulle bidra till ett större utbyte eleverna emellan. Eftersom vi tar emot nya elever kontinuerligt så vore det fördelaktigt att arbeta utifrån det flexibla systemet, vilket innebär att samma delkurser återkommer med jämna intervall varför ingen riskerar att missa något delmoment. Vi skulle också komma att ha fasta tider för genomgångar och prov. Genom att arbeta med individuella studieplaner så har både elever och lärare bättre kontroll på vad som har gjorts och vad som ska göras. För att kunna arbeta effektivt och utifrån elevernas behov och förutsättningar fordras dubbel bemanning i klassen, antingen av två lärare eller av en lärare och en assistent. Hemspråkslärare/språkstöd skulle verkligen behövas, främst i NO men även i matematik då majoriteten av eleverna har svårigheter i ämnena främst pga språket. Våra elever bör ha möjlighet att nå målen för år 9 i matematik. Förutom dessa önskar vi även fortsättningsvis ta emot volontärer och praktikanter som vi har gjort under det senaste året. Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
22 Specialutformat program; Vi kommer att jobba efter de mål som Mora Kommun sätter upp då vi från och med 1 juli nästa år ingår i deras gymnasieorganisation. 7.4 Åtgärder för at förbättra likabehandlingsplanen Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
23 8 Mål för kommande år Gymnasiet, Kvalitetsredovisning (23)
Kvalitetsredovisning 2010 VUX
Kvalitetsredovisning 2010 VUX Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Beskrivning av enheten...4 1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen...6 1.3 Mål och åtgärder innevarande år...6 1.4 Viktiga händelser
Organisationsbeskrivning
Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en
Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13
måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag
Parkskolan åk 1-6, Läsåret
Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Fortsatt utveckling av inkluderande arbetssätt
Plan för introduktionsprogram i
i Robertsfors kommun Hilda Vidmark Robertsfors kommun Läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.2 Allmänt om utbildning på introduktionsprogram i Robertsfors kommun... 2 2. Plan för Språkintroduktion...
Arbetsplan Bruksskolan åk /2019
Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Uppföljning introduktionsprogrammen
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Utvecklingsförvaltningen 2013-01-23 1 (9) Diarienr: 2013 GAN 0067 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning introduktionsprogrammen Förslag till beslut 1. Godkänna
Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
ORSA KOMMUN. Orsa Lärcentrum 2007/2008
ORSA KOMMUN Orsa Lärcentrum 2007/2008 1. Inledning och sammanfattning... 3 1.2 Presentation av skolan... 3 1.4.1 Mål och åtgärder för innevarande år... 3 2. Verksamhetens förutsättningar... 3 3. Arbetet
Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi når målen? Hur ska vi göra? Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär
Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019
Arbetsplan Åtorpsskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.
Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport 2018-19 har rektor valt följande förbättringsområden, som tillsammans med pedagogernas förbättringsområden ligger till grund för arbetsplanen under
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Tranängskolan 7-9 2013-09-11 Annika Källman Jonny Axelsson 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och
Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016
Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt
Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan
Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013
Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,
Introduktionsprogrammet
Introduktionsprogrammet Från och med höstterminen 2011 får gymnasieskolan fem introduktionsprogram som ersätter det individuella programmet (IV) för dem som inte är behöriga till ett nationellt program.
Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola
Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI
Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Introduktionsprogrammen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning av prioriterade... 3 2.1 Utveckling och lärande / Kunskaper/Kunskaper... 3 2.1.1 Inget
Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor
Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem
, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6
Arbetsplan åk F-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande förbättringsområden, som tillsammans med pedagogernas förbättringsområden, finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret
Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Utbildningsinspektion i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar
KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål
KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet
Verksamhetsrapport Valla skola
Verksamhetsrapport V skola Rektor: Ann-Britt Eriksson : 2017-09-07 www.katrineholm.se 2 (9) Vår handläggare Verksamhetsrapport för V skola september 2017 V skola är en kommunal grundskola i Katrineholms
Det Individuella programmet. skolan läsåret 2010/2011
Det Individuella programmet på Bergska skolan läsåret 2010/2011 Det Individuella programmet på Bergska skolan läsåret 2010/2011 Bergska skolan Ekmans väg 12 612 36 Finspång Telefon 0122-85 530 E-post:
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd
2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)
2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS
2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter
(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium
2016-08-11 1(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola Policy och rutiner Elever Härnösands gymnasium 2016/2017 2016-08-11 2(6) Policy och rutiner Härnösands gymnasium har enligt skollagen ett ansvar
SFI. Kvalitetsanalys 16/17
SFI Kvalitetsanalys 16/17 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 2 Resultatet av årets verksamhet... 5 2.1 Verksamhetens resultat... 5 2.2 Inflytande/delaktighet...
KVALITETSSAMMANFATTNING NORREVÅNGSSKOLAN 7-9 LÄSÅR
1. Kunskaper Styrkan för Norrevångsskolan är att vi är en skola där eleverna känner sig trygga och trivs. Enligt medarbetarenkät som görs varje år trivs även personalen på skolan. På skolan finns det ca
Kvalitetsrapport Rockhammars skola och fritidshem
Kvalitetsrapport Rockhammars skola och fritidshem Läsåret 2017 2018 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Kunskaper, bedömning och betyg... 4 3. Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet...
Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete
Datum 17.10.03 Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass Skolans namn: Grevåkerskolan Hammerdal 1. Normer och värden 1.1 En sammanställning av resultaten för förskoleklassens arbete
Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux
Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng
Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13
Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...
Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Plan för utbildningar på Introduktionsprogram
Plan för utbildningar på Introduktionsprogram Mönsteråsgymnasiet Beslutat av Barn- och utbildningsnämnden: 180411 Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Plan för utbildning... 1 1.2 Organisation... 1 1.3 Vidare
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola I er Utvecklings-/Arbetsplan beskriver ni hur ni kommer att arbeta med BUN/förvaltningens
Arbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,
Arbetsplan Vågen Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Kompetensutveckling till pedagoger med
Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson
Barn- och utbildningsförvaltningen Nordmarks skola Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2017-2018 Rektor Leif Hansson Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse...
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING VISION Midgårdsskolan är en skola som bryr sig, där vi ser varandra och tar ansvar för att alla ska må bra. Eleverna ska uppleva att de får vara som de
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN
AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Kvalitetsredovisning 2015/16
Kvalitetsredovisning 2015/16 Magelungen grundskola Västerås Skriven av Ewa Ekström, rektor Verksamhetsbeskrivning: Magelungens Grundskola i Västerås, ingår i Magelungen Utveckling AB och ger individuellt
Läsåret 2018/2019. Högsby UtbildningsCenter Ringvägen 5, Högsby
Läsåret 2018/2019 Högsby UtbildningsCenter huc@hogsby.se Innehållsförteckning Valbara kurser på gymnasial nivå - KGY Svenska / Svenska som andraspråk 1 Engelska 1 Religion 1 Historia 1 Psykologi 1 Filosofi
Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019
Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019 Prioriterade områden: 1.normer och värde (värdegrund), 2.specialpedagogiklyftet utveckla undervisningen i den ordinarie gruppen samt lärmiljön för att möta elevernas
Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda
Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015
2015-03- 10 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015 Skiljeboskolan Ansvarig Lars Nordin 1 Kvalitetsrapport grundskola och särskola Kvalitetsrapporten ska skickas till verksamhetschef,
Plan för studie- och yrkesvägledning
Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt
Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014
Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen
Arbetsplan förskoleklass
Arbetsplan förskoleklass Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Handledning av skolans specialpedagog
PLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLAN OCH FRITIDSHEM VÄLKOMMEN
PLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLAN OCH FRITIDSHEM 2017 VÄLKOMMEN Vi berömmer Va dig själv Vi hjälper Vi lyssnar på Vi pratar
Utbildningsinspektion i Ungdomscentrum Gymnasieskola, individuella programmet
Utbildningsinspektion i Hässleholms kommun Ungdomscentrum Dnr 53-2005:3060 Utbildningsinspektion i Ungdomscentrum Gymnasieskola, individuella programmet Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun. Skolinspektionen. Dnr :5384 Rytmus
Dnr 44-2010:5384 Rytmus 2011-06-15 Theres Svenssons gata 8 417 55 Göteborg info.goteborg@rytmus.se Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun Beslut 2011-06-15 1(9)
Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12
2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag
Kvalitetsrapport grundskola Avseende läsåret 2013/2014
2014-08- 14 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport grundskola Avseende läsåret 2013/2014 Skiljeboskolan Ansvarig: Lars Nordin 1 Kvalitetsrapport grundskola och särskola 2 Områden att redovisa: 1. Normer och värden
Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016
Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Grundsärskolan inriktning grundsärskola består av tre grupper, Basgrupp 1,
Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan
Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8
Skolplan Innehållsförteckning Inledning 3 Riktlinjer 4 Kvalitetssäkring 5 Verksamhetsbeskrivning 6 Normer och värden 7 Kunskaper 8 Elevens ansvar och inflytande 11 Skola och hem 12 Övergång och samverkan
Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Skolvägen 2 93144 SKELLEFTEÅ Tel http://wwwskelleftease/skola/grundskola Typ av huvudman Huvudman Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Skellefteå Skellefteå 2482 Grundskola
Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 790 ORSA Tel http://wwworsase Typ av huvudman Huvudman Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa Orsa 2034 Grundskola 19694910 Skolbladet
Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.
Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Humleskolan. Kvalitetsredovisning 2011
Humleskolan Kvalitetsredovisning 2011 Inledning Friendsskola Inspektion slutsats; arbeta mer på måluppfyllelse, tydliggöra målen och arbeta med höga förväntningar Ny läroplan och skollag Lokalt arbetstidsavtal
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Arbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst
Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas
Beslut för grundskola och fritidshem
Skolinspektionen Beslut 2014-04-30 Bilingual Montessori School of Lund Rektorn vid Bilingual Montessori School of Lund Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Bilingual Montessori School of
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018 Diarienummer: 2018.00225 Sara Brundell Anders Lundahl Skolverket Rapport 1 (8) Sammanfattning... 2 Andel elever med godkända terminsbetyg... 2 I engelska erhöll fler
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter
Rådaskolan Kvalitetsredovisning 2015
Rådaskolan Kvalitetsredovisning 2015 Innehållsförteckning Råda... 2 Råda Resultaträkning Bokslut 2015 Beskrivning Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Avvik Råda Intäkter -841-2 072-800 1 272 Personal kostnader
4Bilaga till kvalitetsrapport 2012/2013 för introduktionsprogram förutom PRIV Diarienr:BIN3 2014-24
4Bilaga till kvalitetsrapport 2012/2013 för introduktionsprogram förutom PRIV Diarienr:BIN3 2014-24 1. Elevantal Skola Skolenhet Rektor Birgittaskolan Eva Aronsson Antal elever 15/10 År 1 År 2 År 3 År
Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011
LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur
Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013
Kvalitetsredovisning Läsåret 2012-2013 Ort och datum: Vetlanda kommun 2013-09-16 Sara Carlsson Rektor Innehåll 1. Grundskolan...... 2 1.1 av kunskapsresultat......2 1.2 Områden som ska åtgärdas.......5
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på
Kvalitetsrapport. Ekbackens skola
Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2012/2013 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Utveckling och lärande 3 2.3 Elevinflytande och demokrati 8 2.4 Enhetens egna
Verksamhetsrapport för Mjälgamontessori läsår et
Verksamhetsrapport för Mjälgamontessori läsår et 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...
Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan
Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor Strandvägsskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2012 2013 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 20 Grundskola 19694910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta
Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015
Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.
Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen
Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3
Ht-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna VFU-dokumentation