Lokala värdighetsgarantier

Transkript

1 1 (7) Bilaga 2 PM Lokala värdighetsgarantier Bakgrund Den 1 januari 2011 tillkom en lagändring i socialtjänstlagen (2001:453) som innebär att en nationell värdegrund införs inom äldreomsorgen. Lagen säger att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den nya värdegrunden beskriver nya dimensioner av livskvalitet. Värdegrunden fastslår ett synsätt som innebär att äldre personer ska ha möjlighet att leva utifrån sin egen identitet och personlighet. Värdegrunden omfattar dock inte servicetjänster utan behovsprövning. Det innebär att det krävs ett biståndsbeslut om insatser i äldreomsorgen för att den enskilde ska omfattas av den nationella värdegrunden och lokala värdighetsgarantierna. Värdigt liv Varje människa har en grundläggande värdighet och ett unikt värde bara genom att vara människa. Utifrån denna utgångspunkt ska alla människor ha rätten att leva ett värdigt liv. Begreppet värdigt liv har en övergripande karaktär som berör flera för människor viktiga områden som rätten till ett privatliv, kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. Begreppet värdigt liv berör också insatser av god kvalitet och ett gott bemötande av den äldre personen och hennes eller hans närstående. Välbefinnande Begreppet välbefinnande signalerar en högre ambition än rätten till värdigt liv. Värdigt liv kan tillförsäkras den enskilde. Upplevelsen av välbefinnande har dock en mer subjektiv karaktär. Välbefinnande har valts i lagtexten för att klargöra att ambitionen är högre än skälig levnadsnivå. Att garantera en upplevelse av välbefinnande är dock inte möjligt. Det ska däremot vara möjligt att garantera att det finns förutsättningar för att kunna uppleva välbefinnande som delas in i känsla av trygghet och upplevelse av meningsfullhet. Värdighetsgaranti- inte en garanti i civilrättslig mening Förvaltningen anser att det är viktigt att tydliggöra för de äldre och deras närstående att en lokal värdighetsgaranti inte är en garanti i civilrättslig mening De lokala värdighetsgarantierna kan i stället ses som en typ av tjänstedeklaration med etiska förtecken. Det ska dock inte tolkas som att det ska vara möjligt att för ansvarig nämnd eller de som bedriver verksamhet att förbise värdighetsgarantierna Införande av lokala värdighetsgarantier, bilaga 2 socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3, Jakobsberg staben Postadress: JÄRFÄLLA Ann-Sofie Roxström-Rydwik, Kvalitetsstrateg Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (7) Möjlighet att lämna kompensation En ändring i lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47) har tillkommit vilket innebär att kommunerna nu har möjlighet att lämna kompensation till en person när en garanti inte uppfyllts. Det är dock ingen skyldighet utan endast en befogenhet enligt ändringen i 2 kap 10. Vid en sådan tillämpning är det viktigt att beakta likställighetsprincipen som innebär att kommunen måste behandla alla sina medborgare lika. En sådan kompensation leder dock inte till att den ansvariga nämnden eller den som bedriver enskild verksamhet kan avstå från att följa lagar och regler. Det går därmed inte att köpa sig fri då varje verksamhet är skyldiga att arbeta med ständigt och systematiskt kvalitetsarbete. Socialförvaltningen kommer inte i detta skede att ta fram förslag om kompensation för enskilda personer. Verksamheterna ska ändå vidta nödvändiga skyndsamma åtgärder och rättelser för att leva upp till värdighetsgarantierna. Möjligt är att frågan om kompensation kan bli aktuell om garantierna utformas i kvantitativa termer. Om kommunen i framtiden skulle välja att koppla garantier till en kompensation av något slag så ska det anges i anslutning till garantierna. I så fall, vad är kompensationen och hur ska den enskilde göra för att kunna få kompensation. Om kommunfullmäktige beslutar att införa ett system för kompensation måste fullmäktige utse ansvarig nämnd (Källa: Socialstyrelsens Meddelandeblad 2/2011). Tidigare värdegrundsarbete i Järfälla En nulägesanalys gjorde hösten 2011 av konsultföretaget Carlén och Werner AB som handlade om en inventering av hur kommunens egen regi inom äldreomsorgen och externa utförare arbetar med värdegrundsfrågor. Etiska riktlinjer inom vård och omsorg Kristdemokraterna initierade ett utvecklingsarbete med etiska riktlinjer som pågick under Etikombud utsågs på varje arbetsplats och de var också med i framtagandet av etiska riktlinjer som gällde både äldre- och funktionshinderområdet. Åtaganden - ersätts av värdighetsgarantierna Socialnämnden har tidigare beslutat om åtaganden som har gällt för de människor som omfattas av kommunens äldreomsorg. Åtagandena innehåller en precisering av innehållet i ett urval tjänster och beskriver vad de äldre kan förvänta sig av kommunen. Genom lokala värdighetsgarantier har kommunen ytterligare höjt sin ambitionsnivå och tagit ett steg för att säkerställa ett värdigt liv och ge förutsättningar för välbefinnande inom kommunens äldreomsorg. Därmed ersätts nuvarande åtaganden med lokala värdighetsgarantierna. Värdegrundsfrågor i avtalen I avtal med beställaren finns en koncernövergripande vision som berör förhållningsätt till de äldre enligt följande: I kommunen ska äldreomsorgen präglas av: Självbestämmande i vardagen En meningsfull dag Delaktighet och integritet Kundens egna resurser ska tas tillvara

3 (7) Arbetet med lokala värdighetsgarantier i Järfälla Ett omfattande utvecklingsarbete med bred förankring har skett under 2012 med stöd av konsultföretaget Carlén och Werner. Utbildning i den nationella värdegrunden och arbetet med att ta fram förslag till lokala värdighetsgarantier har berört politiker, tjänstemän, utförarorganisationer och pensionärsorganisationer. Värdegrundsarbete på flera nivåer Värdegrunden ska prägla de insatser som utförs och värdighetsgarantierna är de konkreta utfästelserna kommunen gör till den äldre som har en beslutad insats. Regeringen slår fast att begreppet garanti, såsom det används i värdighetsgarantierna, avser den beslutande nämndens åtagande i förhållande till den äldre personen. Nationell nivå Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen har beslutats i riksdagen på nationell nivå. Värdegrunden innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Individperspektivet betonas genomgående i såväl betänkandet som propositionen som föregick lagstiftningen. Lokal nivå - nämnd Kommunerna har möjlighet att utveckla lokala värdighetsgarantier som beslutas i ansvarig nämnd. Garantierna beskriver VAD nämnden garanterar den äldre utifrån intentionerna i den nationella värdegrunden. Garantierna ska beskrivas på en generell nivå, men även här är individperspektivet centralt. Lokal nivå - verksamhet Eftersom Järfälla har en beställar-/utförarorganisation så formuleras HUR, NÄR och av VEM insatserna ska utföras utifrån nämndens lokala värdighetsgarantier i s.k. verksamhetsgarantier. EXEMPEL på lokal värdighetsgaranti Vi garanterar att den äldre har möjlighet att bestämma om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa till vid den personliga hygienen. Verksamhetsgaranti I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: vid upprättande av genomförandeplan dokumenteras om den äldre uttrycker särskilda önskemål om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa till vid den personliga hygienen. Lokal nivå individ I genomförandeplanen dokumenteras HUR, NÄR och av VEM insatserna ska utföras hos den enskilde, vilket innebär att individanpassningen är specifik för varje person. Nulägesanalys En nulägesanalys gjordes hösten 2011 av konsultföretaget Carlén & Werner AB. Den innebar att man inventerade hur Järfälla kommuns egen regi inom äldreomsorg och externa utförare arbetar med värdegrundsfrågor. Gruppintervjuer genomfördes med verksamhetschefer och andra företrädare för egen regi och externa utförare av särskilda boenden och hemtjänst. I analysen ingick även att ta del av styrdokument

4 (7) som berör dessa frågor. Resultatet av detta arbete visade en viss variation i hur man arbetar med värdegrundsfrågor i de utförande verksamheterna. Vård och omsorg och äldreboenden som drivs i privat regi har alla någon form av nedskriven värdegrund eller motsvarande. Förankring, utbildning och hur värdegrund eller förhållningssätt omsätts i praktiken varierar dock. Samtliga utgår från kundens behov vid planering av insatser. Gemensamt för alla är också att förhållningssätt diskuteras på arbetsplatsträffar vilket ofta sker utifrån avvikelser som skett. Externa företag inom hemtjänst (LOV) som intervjuats har inte tagit fram någon värdegrund. Däremot uppfattade konsulterna att dessa företag arbetar på ett medvetet sätt i mötet med kunden för att individanpassa insatserna. Arbetsprocess för utveckling av lokala värdighetsgarantier Ett arbete som har genomförts under 2012 med stöd från konsultföretaget Carlén & Werner AB. Arbetet har bestått av flera olika steg som beskrivs nedan. 1. Uppstartsseminarium för politiker och tjänstemän 2. Seminarium för Kommunala pensionärsrådet (KPR) 3. Utbildning för Program och Myndighet (programchef, biståndschef, biståndshandläggare, representanter för KPR) 4. Handledarutbildning för verksamhetschefer i egen regi och externa utförare (två omgångar) 5. En arbetsgrupp från Program och Myndighet utarbetade, med stöd från Carlén & Werner, förslag till lokala värdighetsgarantier. Arbetsgruppen förstärktes vid några tillfällen med representanter för KPR. Järfälla kommun har sedan länge haft en beställare- och utförarorganisation vilket medförde att beställaren arbetade fram övergripande lokala värdighetsgarantier som beskriver VAD som ska garanteras. 6. Förslaget till lokala värdighetsgarantier skickades ut på remiss till KPR och alla utförare 7. Verksamhetscheferna leder förankringsarbetet med sina medarbetare i tvärgrupper med hjälp av studiehäftet. Utförarna har möjlighet att utveckla verksamhetsgarantier som ska harmoniera med nämndens garantier. Verksamhetsgarantierna ska beskriva HUR nämndens garantier ska förverkligas konkret i verksamheten. 8. Socialnämnden fattar beslut om lokala värdighetsgarantier under hösten Parallellt under utvecklingsarbetets gång arbetar förvaltningen med att identifiera vilka konsekvenser de lokala garantierna får för t.ex. upphandlingar av utförare, biståndshandläggning, beslut och beställningar, genomförandeplaner mm Remissvar Två remissomgångar har genomförts. Ett flertal remissvar har inkommit från pensionärsorganisationer, utförarorganisationer och äldreenheten. Det första förslaget till lokala värdighetsgarantier har därför reviderats. En del synpunkter berör VAD nämnden garanterar och begreppet garanti samt vad det innebär i praktiken. Andra synpunkter handlar om att man inte tycker att förslaget till

5 (7) lokala värdighetsgarantier är tillräckligt tydliga. Dessa synpunkter berör till stor del frågan om den beställar- utförarorganisation som finns i Järfälla. Det innebär att det är utförarnas roll och ansvar att formulera HUR, NÄR och av VEM insatserna ska utföras genom sina egna verksamhetsgarantier. Syn - punkterna har ändå beaktats genom att de lokala värdighetsgarantierna nu har kompletterats med exempel på hur garantierna kan visa sig i handling. I svaren har också betonats att värdighetsgarantierna bör utgöra en utgöra en central del i upphandlingar, avtal och uppföljningar inom äldreomsorg. Analys Den nationella värdegrunden för äldreomsorg ska prägla de insatser som utförs och värdighetsgarantierna är de konkreta utfästelserna kommunen gör till den äldre som har en beslutad insats. Regeringen slår fast att begreppet garanti, såsom det används i värdighetsgarantierna, avser den beslutande nämndens åtagande i förhållande till den äldre personen även om det inte handlar om något civilrättsligt avtal. En lokal värdighetsgaranti är inte en garanti i civilrättslig mening. En bristfälligt utförd garanti går därmed inte att föra till domstol genom ett överklagande. Lokala värdighetsgarantier handlar mer om en slags tjänstedeklaration som vilar på en nationell värdegrund med etiska förtecken. De lokala värdighetsgarantierna får dock konsekvenser och förpliktigar inom flera områden. En konsekvensinventering bör därför ske för att säkerställa att styrdokument, riktlinjer, biståndsbedömning, rutiner, upphandlingar, avtal, överenskommelser och uppföljningar harmonierar med intentionerna i nationella värdegrunden och de lokala värdighetsgarantierna. Nedanstående områden har utkristalliserats under utvecklingsarbetets gång. Upphandling I kommande upphandlingars kravspecifikationer behöver det vara ett krav att utföraren arbetar utifrån Järfälla kommuns lokala värdighetsgarantier. I anbudet bör det framgå hur utföraren ska leva upp till lokala värdighetsgarantierna (deras verksamhetsgarantier) Avtal och överenskommelser Avtal med privata utförare tecknas efter genomförd upphandling. I avtalet bör samma krav finnas med i kravspecifikationen avseende lokala värdighetsgarantierna. Överenskommelser tecknas med egen regis (Vård och omsorg) verksamheter. Samma krav bör ställas på dessa verksamheter som till privata utförare. Uppföljning av lokala värdighetsgarantierna Uppföljning av avtal och överenskommelser sker i huvudsak i dag med hjälp av enkäter. Former för uppföljning måste utvecklas så att det goda arbete som utförs uppmärksammas, men också att brister identifieras och förebyggs. Uppföljningen bör systematiseras utifrån innehållet i lokala värdighets - garantierna.

6 (7) Klagomålshanteringen Klagomålen i äldreomsorgen sker oftast muntligen från de äldre eller deras närstående. Dessa klagomål behöver också dokumenteras, registreras och utvecklas så att resultatet kan analyseras på en aggregerad nivå. Uppmärksammas bör också den maktobalans som kan finnas mellan de äldre och den verksamhet som de förväntas framföra synpunkter på då den enskilde personen är i en beroendeställning. Ett särskilt ansvar åligger därför personalen både på beställar- och utförarsidan när det gäller att skapa en kultur som gör det möjligt att kunna framföra synpunkter. Dialog mellan beställare och utförare Andra metoder för uppföljning behöver utvecklas. Socialtjänsten har ett uppdrag och ansvar i samhället som Järfälla valt att organisera enligt beställaroch utförarprincipen. För medborgarna och de enskilda som berörs av kommunens äldreomsorg är dock inte organisationsformerna det viktigaste. Medborgarna vill ha en god kvalitet för de skattepengar de bidrar med och de enskilda vill ha en god omsorg. Dialogen mellan beställare och utförare och en helhetssyn på det gemensamma uppdraget på samhällsnivå är därför av stor vikt. Ekonomiska resurser De lokala värdighetsgarantierna kan ses som en tjänstegaranti med etiska förtecken. De berör därför huvudsakligen förhållningssätt men en översyn av resursfördelning bör ändå ske utifrån intentionerna i lokala värdighetsgarantierna. Kommunens riktlinjer (insatskatalog) för biståndsbedömning bör anpassa till intentionerna i nationella värdegrunden och lokala värdighetsgarantierna. Det är därför viktigt att säkerställa att resurserna används på ett sätt som medför att de som har mest behov av bistånd får insatser utifrån sina individuella behov. Kan det finnas en risk för att alla nuvarande arbetssätt kan innebära att man får samma hjälpinsats oavsett individuella behov? Kan det finnas insatser som överkonsumeras som inte utgår ifrån individuella behov? Vad får det i så fall för konsekvenser ekonomiskt och för de äldre? Kan sådana behov eller önskemål tillfredsställas på annat sätt? Konsekvenser för utförarna Lokala värdighetsgarantierna får också konsekvenser för utförarna. Den nationella värdegrunden och de lokala värdighetsgarantierna innebär att medarbetare och chefer i utförarorganisationen ska sätta ord på hur de ska omsätta lokala värdighetsgarantierna i praktiken. Detta arbete pågår just nu. De kan behöva se över sin organisation gällande schemaläggning och bemanning. Rutiner och arbetssätt kan också behöva omprövas. Kontaktmannaskapets innebörd behöver särskilt belysas eftersom kontaktpersonen har ett huvudansvar för den enskilde individen. Marknadsföring Lokala värdighetsgarantierna behöver marknadsföras på olika sätt. En populärversion i broschyrform bör tas fram för att användas i marknadsföringen till de äldre, närstående och kommunens invånare. Information om garantierna bör också ske på kommunens hemsida och

7 (7) information lämnas från kundtjänst. Marknadsföring bör även ske vid ankomstsamtal på särskilt boende och vid kontakt med biståndshandläggare. I samband med att genomförandeplanen upprättas ges också information om den nationella värdegrundens intentioner och de lokala värdighetsgarantierna. Inte minst viktigt är då att informera om den äldres möjlighet att påverka hur, när och av vem insatserna ska utföras. Vid uppföljning av biståndsbeslut och genomförandeplanen behöver den äldre återigen få bli uppmärksammad på de lokala värdighetsgarantiernas innebörd för den enskilde. Kontinuerlig utvärdering och revidering Lokala värdighetsgarantierna behöver årligen utvärderas utifrån de uppföljningar som beskrivits tidigare. Utifrån dessa uppföljningar behöver en analys av garantierna ske. Uppfyller vi garantierna, om inte varför? Är det brister i verksamheten som förklarar det hela eller är det garantierna som inte är tillräckligt tydligt formulerade? Ska någon garanti läggas till eller tas bort? Systematiskt förbättringsarbete Grunden för att värdighetsgarantierna får en reell betydelse för de äldre i kommunen är att de integreras i det vardagliga arbetet i de olika verksamheterna. De ska också utgöra en central del i ett systematiskt förbättringsarbete i syfte att möjliggöra ett värdigt liv och välbefinnande för de människor som berörs av kommunens äldreomsorg. Ett systematiskt förbättringsarbete är ett sätt att minimera risker för brister uppkommer i verksamheter och att de består. Det är också ett sätt att utveckla verksamheterna. Utgångspunkten för förbättringsarbetet kan vara signaler från äldre, närstående eller personal. Det kan också utgå från brister och avvikelser som uppmärksammats inom systemet för avvikelsehantering, klagomålshantering eller internkontroll. Detta förhållningssätt har sin grund i SOSFS:2011:9 gällande ledningssystem för kvalitet och berör både struktur och kultur. Den nationella värdegrunden framhåller speciellt vikten av att ta tid för samtal med den äldre när hon eller han har behov av detta. Det är viktigt att fånga in muntliga synpunkter eller klagomål och dokumentera dessa för att förebygga missförhållanden eller brister. Det är också av vikt att stödja personal i att våga rapportera missförhållanden och misstanke om missförhållanden.