NYHETSBREV NR 3:2015 DECEMBER

Transkript

1 NYHETSBREV NR :2015 DECEMBER Implementeringens svåra konst i tre steg FoU Sjuhärad Välfärd bjuder in till seminarieserie om implementering under hösten och vintern , efter önskemål från region och kommuner. Tre seminarier ingår i serien Implementeringens utmaningar. Det första i oktober vände sig till alla intresserade och gav en bakgrund till aktuell implementeringsforskning genom Siw Carlfjord och Per Nilsen från Linköpings universitet. Del två i december hade fokus på kommunal verksamhet genom forskaren Carina Abrahamsson Löfström. I februari ges det tredje seminariet, med fokus på hälso- och sjukvård. Sidan 2 Personalen på FoU Sjuhärad Välfärd önskar alla läsare God Jul & Gott nytt år! foto: anna vörös Angelägna områden på agendan för 2016 Efter ett intensivt 2015 planeras nu för nästa års aktiviteter på FoU Sjuhärad Välfärd, inom flera prioriterade områden. Det gäller till exempel övervikt och fetma hos barn samt effekterna av beroendepreparat. Tf. verksamhetschef Margareta Lundberg Rodin summerar det gångna året och blickar fram emot nästa. Sidan De flesta deltagarna i årets Utvärderingsverkstad kommer från kommunal verksamhet. Den här gången har vi också en representant för en intresseorganisation, nämligen Afasiföreningen i Borås, vilket är extra roligt, säger Per-Åke Karlsson, en av ledarna från FoU Sjuhärad Välfärd. Verkstad med fokus på utvärdering Sedan flera år tillbaka arrangerar FoU Sjuhärad Välfärd Utvärderingsverkstad som kompetensutveckling för personer som arbetar med utvärdering och projekt inom välfärdsområdet. PUBLIKATIONER Rapport: Medin, Eva och Jutengren, Göran (2015). Utvärdering av projektet Hela Skolan Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete ISBN Nummer 5 Göran Jutengren, Eva Medin Utvärdering av projektet Hela Skolan Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete RAPPORT FRÅN FOU SJUHÄRAD VÄLFÄRD Utvärdering av projektet Hela Skolan Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete Göran Jutengren, Eva Medin I augusti var de nya deltagarna på plats för perioden och i maj var det avslutning för förra säsongens grupp. Syftet är att lära sig om utvärderingar genom att göra utvärderingar. Sidan 8 För beställning av rapporter och broschyrer/kortversioner av rapporter: Föreläsarna på seminariet om Hela Skolanprojektet: Ylva Svensson, Göteborgs universitet, Carina Häll, Borås Stad samt Göran Jutengren och Eva Medin, FoU Sjuhärad Välfärd. Hela Skolan-projektet väckte stort intresse Seminariet om Hela Skolan-projektet och den utvärdering som FoU Sjuhärad Välfärd genomfört för lockade många. Förutom engagerade föräldrar och personal från skola och socialtjänst, fanns också politiker i utbildningsnämnden på plats. Sidan 4

2 NYHETSBREV NR :2015 DECEMBER LEDNINGEN HAR ORDET: Ett intensivt år går mot sitt slut Nu är FoU Sjuhärad Välfärds 6:e verksamhetsår snart till ända och det är dags att börja summera vad vi genomfört. Jag kan konstatera att året har varit intensivt med en rad seminarier och projekt inom aktuella frågor. Den 1 december hölls det andra seminariet av tre om implementering, med tonvikt på kommunal verksamhet. Vikten av att motivera och förankra kring varför, vad och hur implementering av policy eller resultat ska ske i verksamheterna, togs upp vid diskussionerna som följde efteråt. Några dagar tidigare föreläste Lena Lindgren kring arbetet med utvärderingar i äldreomsorgen. Under året har också fleråriga projekt som Hela skolan och Våld i nära relationer avslutats med seminarier. FoUS:s styrgrupp har beslutat att följa upp tre tidigare FOU-aktiviteter under våren 2016: Utvärderingsverkstäder, Sista socialisationen om anpassning och lärande på äldreboenden och Lär ut bättre läkemedelshantering för äldre. Det ska bli intressant att studera hur och i vilken omfattning de används i det dagliga arbetet och vad som lever kvar på arbetsplatserna. Under hösten har diskussioner pågått om att kommunerna i Sjuhärad har behov av ett mer renodlat kommunalt FoU. Västra Götalandsregionen ska nu ta ställning i frågan och förslag ska diskuteras med ägarparterna om ett övergångsavtal inför en mer långsiktig lösning. Inför våren 2016 har FoUS planerat in seminarier kring flera angelägna frågor, till exempel övervikt och fetma hos barn den 26 och 27 januari. Uppföljningsseminarier kring hantering av inkontinens vid äldreboenden i de tre kommuner som deltagit i Inkontinensprojektet ges också efter årsskiftet. Flera seminarier arrangeras med olika samarbetsparter, bland andra Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och Länsstyrelsen i Västra Götaland, som två temadagar angående stärkt skydd för barn och unga samt effekter av beroendepreparat. Vi på FoUS vill tacka för året som gått och önska alla En Fröjdefull Jul och Ett Glädjefyllt Nytt År! Margreta Lundberg Rodin, tf.verksamhetschef Medvetna strategier Forskare förespråkar att informella ledare involveras och skräddarsydd Organisationer kan göra en hel del för att öka möjligheten att lyckas när de vill införa nya arbetssätt och metoder. Siw Carlfjord var en av två forskare från Linköpings universitet som gav en introduktion till implementeringens svåra konst vid seminariet den 12 oktober på FoU Sjuhärad Välfärd. Det krävs mycket mer än ett ledningsbeslut för att medarbetare i praktiken ska införliva ett nytt sätt att arbeta. Vid sidan om utbildningar, workshops och dialoger med personalen finns andra strategier. Exempelvis ska man inte underskatta det sociala inflytandet på en arbetsplats. Inom en organisation är det vanligt med informella ledare eller förebilder, så kallade opinion leaders. Att få med personer som andra ser upp till kan vara väldigt betydelsefullt, säger Siw Carlfjord, medicine doktor och biträdande lektor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet. Studier visar att det underlättar om de informella ledarna ges en aktiv roll i förändringsarbetet. Skräddarsydd strategi Ett angreppssätt som används mer och mer är så kallad tailored implementation, alltså skräddarsydd implementering. Det handlar om att upptäcka hinder och möjliggörare inom den egna organisationen och sedan välja strategi utifrån det. Siw Carlfjord konstaterar att eftersom implementering handlar så mycket om Siw Carlfjord. Siw Carlfjord och Per Nilsen från LInköpings universitet föreläste vid det första seminariet i en serie av tre om implementering. lokala förutsättningar finns det inga patentlösningar som alltid fungerar. Samtidigt är det just det som gör det här forskningsområdet så spännande. Anpassad checklista Vid seminariet gav Siw Carlfjord och hennes kollega Per Nilsen, professor i samhällsmedicin med inriktning på implementering vid Linköpings universitet, exempel på processmodeller som kan vara till hjälp vid implementering av nya arbetssätt. En processmodell är en form av checklista och är ofta det som företrädare för verksamheterna efterfrågar. Dock är det viktigt att anpassa den efter situationen man är i, säger Siw Carlfjord. De viktigaste faserna i processen är de som ligger före själva implementeringen och handlar om planering, rekrytering och förankring. Ett bra arbete i de tidiga faserna leder ibland till insikten att organisationen inte är redo för den planerade förändringen. Då kan det vara bättre att avvakta med implementeringen tills ger bättre implementering implementering utifrån möjligheter och hinder i den egna organisationen förhållandena har ändrats, säger Siw Carlfjord. Forskningen om implementering har hittills resulterat i ett stort antal ramverk och modeller. Idag handlar forskningen mer om problem och hinder än om faktorer som möjliggör att lyckas, men vi går mot ett större fokus på möjliggörare. Siw Carlfjord betonar att även den kunskap som forskningen om implementering har genererat, behöver implementeras. Vi behöver ta vara på och lära av de erfarenheter som finns. Det finns till exempel öppna databaser där intresserade kan läsa om effekter av olika strategier för implementering av nya arbetssätt. Stor efterfrågan Vid seminariet gavs exempel på kunskapssammanställningar som produceras av EPOC, en granskningsgrupp inom Cochrane Collaboration, och finns tillgängliga via Cochrane Library. Sammanställningarna inleds med en sammanfattning så att läsaren får en överblick. Angela Bångsbo, samordnare vid FoU Sjuhärad Välfärd, berättar att seminarieserien som nu pågår är ett sätt att möta en allt större efterfrågan från socialtjänst och hälso- och sjukvård om hur man kan implementera nya metoder. Vi vill gärna bidra till en generell utveckling inom implementeringsområdet, inte minst genom att det som framkommer i forskningsrapporter och annat arbete kan förankras i verksamheterna, säger hon. Del 2 i FoU Sjuhärad Välfärds seminarieserie Implementeringens utmaningar genomfördes 1 december 2015 med fokus på kommunal verksamhet (se artikel intill) och del ges den 9 februari 2016 med fokus på hälso- och sjukvård. Fotnot: Läs mer om implementering och seminarieserien på FoUS:s webbplats: under rubriken Vilka är utmaningarna med implementering? EPOC:s sammanställningar nås via: Forskaren Carina Abrahamsson Löfström föreläste vid andra seminariet i implementeringsserien. Implementering lyckas när vi förstår sammanhanget En av nycklarna till framgångsrik implementering är att förstå verksamheten där den nya idén eller förändringen ska in. Det kom fram vid organisationsforskaren Carina Abrahamson Löfströms föreläsning. Idéer implementeras bättre om vi förstår sammanhanget där idéerna ska in. Vi behöver komma ihåg att idéer färdas genom människor och mänskliga aktiviteter. Kanske blir det inte exakt som vi tänkt och trott från början, men det blir ofta tillräckligt bra. Det säger Carina Abrahamson Löfström, fil. dr i företagsekonomi vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, och organisationsforskare vid FoU i Väst/GR, Göteborgsregionens kommunalförbund. Vad är ett idealiskt och lyckat förändringsförlopp? Enligt Carina Abrahamson Löfström är mänsklig tröghet naturlig och kan ge näring till en förändringsprocess. Detta är i mycket motsatsen till top-down-beslut, när en auktoritet kanske en chef eller en myndighet påtalar ett förändringsbehov och ser hinder som ett slags motstånd som behöver avlägsnas för att man ska nå ända fram. Alltför ofta krockar den typen av beslut med verkligheten där de ska införas. För att ha möjlighet att välja att göra på ett nytt sätt, behöver medarbetare både förstå, vilja och kunna. I att kunna inryms att medarbetarna behöver ha organisatoriska förutsättningar, tid och ledare som ger dem stöd. En av deltagarna vid seminariet sammanfattade det med att man vill om man kan. Håll i, håll ut Det finns stora skillnader mellan implementering av metoder och arbetssätt inom hälso- och sjukvård jämfört med till exempel äldreomsorg. När det gäller sjukvården kan alla behöva följa en viss evidensbaserad behandlingsmetod. Inom äldreomsorgen, däremot, finns det inte så många evidensbaserade metoder. Där är dessutom den största personalgruppen undersköterskor. Det är väldigt viktigt att anpassa förändringsarbetet till de förutsättningar som personalen har. Flera av deltagarna vid seminariet konstaterade att implementering är ett komplext område, men att de samtidigt hyser gott hopp. Håll i, håll ut, som en deltagare sa. Carina Abrahamson Löfström instämde. Ja, det handlar mycket om att vi aldrig blir klara. Vi kommer alltid att hålla på med utvecklings- och förändringsarbete. 2

3 NYHETSBREV NR :2015 DECEMBER FOU-STÖD 2015: Hallå där José Hernández, projektledare på omsorgssektionen i Tranemo kommun. Ni har fått FoU-stöd från FoU Sjuhärad Välfärd. Vad är det för projekt ni har fått stöd för? Det heter Arbetsmarknadsinriktade insatser för personer med beslut om daglig verksamhet, och det pågår i närmare två år. Vad är syftet med ert projekt? Vi vill främja den enskilda individens möjligheter att leva som hen önskar (kan och vill). Målgruppen är personer med funktionsnedsättning med beslut om DV (daglig verksamhet), med andra behov än traditionella dagcenter. Vad är bakgrunden till att ni ville göra det här projektet? Personer med funktionsnedsättning med beslut om DV (dagligverksamhet) med andra behov än traditionella dagcenter är sedan en tid tillbaka en ny målgrupp för Tranemo kommun. Såväl lokalt som nationellt ökar målgruppen i omfång och vi ser ett tydligt behov av förbättrat arbetssätt. Vi har för avsikt att kunna garantera att individen får sina behov tillgodosedda samt att ingen faller mellan stolarna. Vad har ni för förhoppningar om vart projektet kan leda? Till att målgruppen ska få en ökad livskvalitet. Att vi ska kunna erbjuda mer individanpassat stöd till personer med olika typer av funktionsnedsättning så att fler personer kan få en meningsfull sysselsättning. Hur ser ni på stödet från FoUS? Vi får kunskap i form av omvärldsbevakning, vetenskap och god handledning. Något du själv vill tillägga? När våra målgrupper och samhället förändras är det viktigt för oss att utveckla våra verksamheter för att möta nya behov från kommunens invånare. Den här sortens utvecklingsprojekt är en del av den ansträngningen. Fotnot: I projektet arbetar även Charlie Larsson, som är utvecklingsledare och Torbjörn Georgsson, som är områdeschef för daglig verksamhet. Enligt ackulturationsforskningen handlar integration om att både människor som kommer nya till en plats och de som redan finns där ska vilja ha kontakt och ta del av varandras kultur, berättade forskaren Ylva Svensson. Värdefulla integrationstips efter Hela Skolan-projektet Integration ur ett brett perspektiv var temat vid seminariet om Hela Skolanprojektet i september, som inleddes av forskaren Ylva Svensson från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Framför allt vill jag prata om vad integration inte är. Menar vi samma sak allihop, frågade hon seminariepubliken retoriskt. Att reda ut begreppen och ifrågasätta egna synsätt kring integration är viktigt, enligt Ylva Svensson. Själv arbetar hon med begreppet ackulturation: hur människor förhåller sig till sin egen kultur när de kommer i kontakt med andra kulturer. Hela Skolan-projektet genomfördes av Borås Stad och vid seminariet beskrev projektledare Carina Häll projektets arbetsmodell. Hon lät också publiken testa en av modellens föräldraövningar. FoU Sjuhärad Välfärd genomförde utvärderingen av projektet och dess vetenskapliga ledare Göran Jutengren berättade om bakgrunden till projektet och den kvantitativa delen av studien inom utvärderingen. Forskningsassistent Eva Medin presenterade de kvalitativa studierna med barn, föräldrar och skolpersonal och praktiska tips till skolor utifrån resultaten. Broschyr/kortversion av rapporten: Utvärdering av projektet Hela Skolan Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete För beställning: Forskningsassistent Eva Medin berättade om slutsatser från utvärderingen. Vi har fått mycket positiv feedback från skolor i Boråsområdet kring tipsen. De har tidigare saknat vägledning kring arbete med barn och föräldrar med utländsk bakgrund. Efter seminariet har Eva Medin och Göran Jutengren skrivit vetenskapliga artiklar utifrån projektet, och de och Carina Häll har medverkat i flera nationella konferenser. Fotnot: Läs mer på Hur kan integration i skolan åstadkommas? Tid för både lärande och görande Från ax till limpa i FoU Sjuhärad Välfärds Utvärderingsverkstad Deltagarna i FoU Sjuhärad Välfärds utvärderingsverkstad träffades i slutet av november. På schemat stod bland annat informationssökning via databaser och andra källor, och att lära sig mer om hur man planerar och utför projekt eller utvärderingar av uppdrag inom välfärdsområdet. Poängen med att delta i en utvärderingsverkstad är att lära sig utvärdering och samtidigt göra en utvärdering, säger verkstadsledare Per-Åke Karlsson vid FoU Sjuhärad Välfärd. Under två terminer ses gruppdeltagarna sex gånger, mellan fyra och åtta timmar varje gång. Genom att deltagarna har med sig konkreta uppdrag från sina hemorganisationer kan de direkt applicera sina nyvunna kunskaper på en riktig utvärdering. I den grupp som ses nu och fram till maj 2016 kommer deltagarna bland annat från kommunal individ- och familjeomsorg och funktionshinderverksamhet. Den här gången har vi också en representant för en intresseorganisation, nämligen Afasiföreningen i Borås, vilket är extra intressant, säger Per-Åke Karlsson. Mer kunskapsbaserat arbete Vid träffen i november berättade Sara Hellberg från Bibliotek- och Läranderesurser, BLR (högskolebiblioteket), hur man söker litteratur och referenser i databaser. Varje kurstillfälle innebär att deltagarna lär sig mer om hur de kan arbeta metodiskt med utvärdering, från ax till limpa. Det handlar om att planera, genomföra och rapportera en utvärdering. Den här gången gick vi igenom hur man gör upp en plan för hur man ska göra en utvärdering, säger Per-Åke Karlsson. Linda Regnér är verksamhetsutvecklare vid Individ- och familjeomsorgen i Borås Stad och en av deltagarna. Det är bra och viktigt att i arbetet få en koppling till högskola och till aktuell forskning. Utvärderingsverkstaden ger stöd och kompetensutveckling så att anställda inom välfärdsverksamheter kan arbeta mer effektivt och kunskapsbaserat. Bakre raden fr. vänster: Gustaf Karlsson, Lina Dimming, Linda Sandström och Håkan Johansson (samtliga Borås Stad), José Hernandez (Tranemo kommun) och Angela Bångsbo (FoUS). Främre raden: Per-Åke Karlsson (FoUS), Linda Regnér (Borås Stad) och Monica Golcher (Afasiföreningen Borås). Saknas på bilden: Charlie Larsson (Tranemo kommun) och Catrin Karlsson (Borås Stad). Man behöver alltid input och nya kunskaper. När det gäller utvärderingar och uppföljningar tror jag att det är vanligt att verksamheter saknar struktur och systematik, säger Linda Regnér. Gustaf Karlsson och kollegan Linda Sandström är habiliteringspersonal inom Borås Stad och arbetar på LSS-boenden. Dessutom är de cirkelledare inom ett projekt som heter Schysst kompis. Utvärderingsverkstad Det är väldigt intressant att höra om de andras projekt. Under träffarna som vi har haft hittills har jag börjat förstå hur vi kan arbeta för att utvärdera Schysst kompis som vi ska genomföra, säger Gustaf Karlsson. Fotnot: Läs mer om utvärderingsverkstaden bland nyheter på webbplatsen: I maj avslutades förra periodens Utvärderingsverkstad. Deltagare var Kristina Sunebrand (etta från vänster) från Svenljunga kommun som tillsammans med Lena Lövgren (ej på bild), arbetat med ett projekt som utvärderat den s.k. Navet-metodiken för föräldramöten. Elisabet Andersson (tvåa från vänster) och Pia Rylander (fyra från vänster) gjorde en undersökning av anhörigas uppfattningar om det anhörigstöd som erbjuds i Marks kommun, där de arbetar. Inga-Britt Pedersen från SÄS, Södra Älvsborgs sjukhus (trea från vänster), utvärderade kuratorsinsatser vid ortopedkliniken på SÄS. Även Marie Göthe deltog i gruppen (ej på bild), hon gjorde en kartläggning av samordnaruppdraget vid HSO, Handikappades Samarbetsorganisation, där hon själv är samordnare. Längst till höger ledarna Per-Åke Karlsson och Angela Bångsbo, FoU Sjuhärad Välfärd. 4 5

4 NYHETSBREV NR :2015 DECEMBER PYC-handledaren Marie Gilbert och Hanna Unger, regional samordnare för PYC i Västra Götaland, berättade om sina erfarenheter av att arbeta med föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar. PYC utgår från föräldrarnas behov Föräldrautbildningen PYC har flera fördelar, både för föräldrar och handledare. Det säger Marie Gilbert, som har lång erfarenhet av att arbeta med föräldrar som har intellektuella funktionsnedsättningar. Hon föreläste nyligen på FoU Sjuhärad Välfärds seminarium. Tidigare fick vi visserligen metodstöd och utbildning för att möta föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, men PYC har så många praktiska och konkreta fördelar, säger Marie Gilbert. Hon är familjebehandlare på Familjestödsteamet i Göteborgs stad och PYChandledare sedan Hon arbetar med den svenska version som utvecklats från PYC-programmet (Parenting Young Children) från Australien. PYC uttalas pyck och föräldrar och handledare som träffas under utbildningen brukar säga att de pyckar. Den svenska PYC-versionen ägs av ett skandinaviskt konsortium där FoU Sjuhärad Välfärd är en av fyra delägare. Marie Gilbert menar att den största fördelen med PYC är att programmet på olika sätt är så väl anpassat till målgruppen. En pärm med checklistor är till god hjälp för handledaren. Flera exempel som hon nämner berör semantik, det vill säga vad handledaren behöver tänka på när det gäller språket och vad som sägs kan betyda för målgruppen. Som var en förälder ska förvara maskindiskmedlet så att det är utom räckhåll för barnet. I ett sådant samtal fokuserar vi på vad som kan vara en bra förvaringsplats för diskmedlet, vi listar inte dåliga ställen i köket. Jag är väldigt tydlig och koncis och berättar hur man gör, istället för hur man inte gör. Det hjälper föräldern att minnas rätt bild efter vårt möte. Marie Gilbert. Alltid i hemmet När de har kommit fram till en lämplig plats för maskindiskmedlet handlar det om att mamman eller pappan förstår och lär sig varför platsen är bra. Det blir en hjälp för att på sikt kunna generalisera, vilket målgruppen ofta har svårt för. Det är svårigheten att generalisera som gör att PYC-utbildningen alltid sker i hemmet, så att föräldern lär sig att använda sina nya kunskaper och rutiner i förhållande till barnet i den egna hemmiljön. Ytterligare en språklig detalj som familjebehandlarna övar på är att lära sig att ställa öppna frågor. Det gav Marie Gilbert under seminariet exempel på i ett kort rollspel tillsammans med Hanna Unger, som är regional samordnare för PYC i Västra Götaland. Det handlar om att jag slutar att fråga föräldrar om de har förstått vad vi har pratat om, till exempel när det gäller att bada barnet. Många i målgruppen vill så gärna svara ja för att inte vara till besvär. Istället frågar jag: Vad är viktigt att tänka på när man som förälder ska bada sitt barn? Svaret visar om jag har nått fram, säger hon. De öppna frågorna är inte till för att observera föräldrarnas förmåga att förstå, utan blir en viktig del av utbildningen, vilket stärker föräldrarnas tro på sig själva och sin egen förmåga, säger Hanna Unger. Marie Gilbert tycker att PYC ger bra ramar för arbetet samtidigt har hon stor frihet att inom ramarna hitta sina egna arbetssätt. Hon använder bilder och scenariokort. Hon träffar föräldrar och spelar rollspel som handlar om konkreta situationer i vardagen, även där med fokus på det som är rätt. Ibland är barnet med och då coachar handledaren föräldern, exempelvis under en lekstund. FAKTA//PYC PYC är ett utbildningsprogram som används tillsammans med föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, som har barn yngre än sju år. PYC står för Parenting Young Children och kommer ursprungligen från Australien. PYC har prövats och utvecklas till svenska förhållanden i samarbete mellan Parenting Research Centre Melbourne, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, FoU Sjuhärad Välfärd, FoU i Väst/GR, FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete Linköping och FoU-stöd Regionförbundet Uppsala. Från och med 2015 drivs det svenska utvecklings- och utbildningsarbetet av PYC av ett konsortium där FoU Sjuhärad Välfärd, FoU i Väst/GR, FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete Linköping och FoU-stöd Regionförbundet Uppsala ingår. av hjälp Ytterligare något som jag uppskattar med PYC är att jag får hjälp att vara objektiv. Om jag ska hjälpa föräldern att börja borsta barnets tänder handlar det inte om att jag lär hen hur jag borstar mina barns tänder. Det jag säger ska istället bygga på fakta. Viktigt med nätverk Idag håller Marie Gilbert även i metodstödsträffar som PYC-handledare möts i efter den inledande tredagarsutbildningen. Hon uppmuntrar deltagare i metodstödsgrupper att bilda nätverk och fortsätta att ses på arbetstid, kanske ett par timmar några gånger om året. Nätverksgruppen är viktig och kan spela extra stor roll om man är ensam eller kanske bara är två familjebehandlare på en arbetsplats. Att ses i en nätverksgrupp ger möjlighet för deltagarna att regelbundet dela sina erfarenheter. Det är väldigt betydelsefullt. Fotnot: En artikel om betydelsen av att sätta mål under PYC-utbildningen finns på webben med rubriken Nöjda deltagare i PYC föräldrautbildning FoU-café om granskningens påverkan på äldreomsorgen Tillsyn och öppna jämförelser är två former av utvärdering eller granskning inom bland annat äldreomsorgen. För- och nackdelar med dem var något av det som Lena Lindgren, docent vid Göteborgs universitet, berättade om på FoU Sjuhärad Välfärds FoU-café om utvärdering. Det är snart två decennier sedan Michael Powers kultbok om granskningssamhället, The Audit Society rituals of verification, kom ut. I dagens samhälle är dokumentation och kontroll av allting självklart, och verksamheter utformas och dokumenteras med tanke på att de ska vara möjliga att granska. Det innebär att det samtidigt är viktigt att vi frågar oss vilken nytta vi har av att granska så mycket och vilka bra sätt det finns att utföra granskningar på, säger Lena Lindgren, docent vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, när hon träffar deltagarna på FoU-caféet. Tillsammans med forskare vid Umeå universitet har hon genomfört studier i flera kommuner av hur granskningsformerna tillsyn och öppna jämförelser används inom och påverkar äldreomsorgen. Med öppna jämförelser är tanken att rangordningen av kommuners verksamhet inom ett visst område ska inspirera till förbättring. Öppna jämförelser har lett till ett mycket större intresse för kvalitetsfrågor inom offentlig sektor. Samtidigt är det vanligt att man inte riktigt känner igen beskrivningarna av den egna verksamheten, säger Lena Lindgren. En stor andel av de tillfrågade socialcheferna tycker att öppna jämförelser gör att kvaliteten i äldreomsorgen kan förbättras, även om det kan vara svårt att ta fram bevis på att det har skett. Råd i samband med tillsyn När det gäller granskningsformen tillsyn är en av de positiva effekterna att personal och arbetsgivare har fått en ökad medvetenhet om nationella mål. Bland nackdelarna finns att tillsyn kan göra att medarbetarna skärper till sig just vid inspektionen, liksom att det blir ett fokus på det som fungerar dåligt. Många av de granskade efterfrågar rådgivning och dialog i samband med tillsynen. De vill veta hur de ska gå vidare Lena Lindgren. och förbättra sitt arbetssätt, säger Lena Lindgren. Många upplever också att tillsynen handlar om rutiner och pappersexercis istället för om arbetets sociala innehåll och hur man bemöter de äldre. Omvänt visar studier bland äldre att just detta har en avgörande betydelse för hur de uppfattar verksamheten. Hur äldre uppfattar personalens bemötande korrelerar och påverkar vad äldre tycker om andra delar i äldreomsorgen, till exempel hur de uppfattar personaltätheten. För äldre verkar bemötandet vara det allra, allra viktigaste, så den siffran avslöjar mycket. Vid kaffepausen blev det en hel del intressanta diskussioner bland deltagarna utifrån det som Lena Lindgren hade berättat. 6 7

5 Avsändare: Högskolan i Borås, FoU Sjuhärad Välfärd, Borås Projekt ökar kunskapen om äldres inkontinens En studie kring urininkontinens har genomförts vid vård- och omsorgsboenden i tre Sjuhäradskommuner under ledning av FoU Sjuhärad Välfärd. Utifrån resultaten presenteras förbättringsförslag och diskussionsfrågor för yrkesverksamma inom området. Urininkontinens påverkar vårdtagares livskvalitet och välbefinnande. Men problematiken är inte bara en fråga för varje drabbad individ, utan frågeställningarna berör också förbrukning av hjälpmedel, liksom kostnader och miljöfrågor kring dessa. Mer hållbar sophantering är ett konkret exempel. Totalt uppskattas kostnaderna för att hantera den funktionsrubbning som inkontinens innebär till 5 miljarder kronor om året i Sverige. Bland äldre på vård- och omsorgsboenden är urininkontinens mycket vanligt, och enligt tidigare studier kan det vara så många som procent. Men det är sällan som problemen utreds och behandlas. Belyser anställdas uppfattningar Vid ett vård- och omsorgsboende för äldre i Ulricehamn gjordes därför en kartläggning för att belysa problematiken. Därefter erbjöds kompetensutveckling till personalen. För att komma vidare och få hjälp att strukturera ett projekt tog personalen sedan kontakt med FoU Sjuhärad Välfärd. I nästa skede involverades även Tranemo och Bollebygds kommuner, och det mynnade ut i ett gemensamt projekt kallat Inkontinensprojektet. Syftet med studien inom projektet var att belysa vilka uppfattningar anställda vid Mer än en halv miljon personer över 65 år i Sverige har urininkontinens. vård- och omsorgsboenden har när det gäller förekomst av utredningar, åtgärder och rutiner kring urininkontinens, liksom användning av inkontinensskydd och hjälpmedel. Studien presenterades vid ett seminarium på FoU Sjuhärad Välfärd den 1 oktober. Föreläsare var rapportförfattaren Lise-Lotte Jonasson, universitetslektor vid Högskolan i Borås, Elvy Johansson, distriktsköterska i Ulricehamns kommun, Helle Wijk, docent vid Göteborgs universitet och Annelie Nilsson, fysioterapeut i Bollebygds kommun. Uppföljande seminarier som vänder sig direkt till omvårdnadspersonal genomförs under 2016 i de kommuner som deltog i studien: Bollebygd, Ulricehamn och Tranemo. Broschyr/kortversion av rapport: Inkontinensprojektet Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta För nedladdning eller beställning: Rapporten blir klar i början av bild: colourbox KALENDARIUM januari Workshop för särskilt inbjudna: Kraftsamling för stärkt skydd kring barn och unga. Upptaktsmöte och dialog tillsammans med regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve och SKL. Ett samarrangemang med Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. 26/27 januari Fortbildningsdag, del 1: Övervikt och fetma hos barn. Fokus på forskning och prevention inom området. Första delen ges vid två tillfällen, 26 och 27 januari. (Del 2, fokus på samverkan och metoder, ges 18 maj 2016.) Tid: 8:0 16:00 Plats: Elin Odenkrantzsalen, Södra Älvsborgs sjukhus 28 januari Endagskonferens: Ökad kunskap om beroendepreparat dess påverkan fysiskt, psykiskt och socialt. Ett samarrangemang med Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Länsstyrelsen i Västra Götaland samt Länsnykterhetsförbundet. Tid: 8:0 16:0 Plats: Anges senare, se webbkalendarium nedan. 9 februari Seminarieserien Implementeringens utmaningar, del : Lärdomar från förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. Vad lär vi oss av naturliga experiment? Föreläsare: Professor Boel Andersson Gäre, Högskolan Jönköping/Futurum. Tid: 1:0 16:0, Plats: Lokal D209, Högskolan i Borås Fler aktiviteter tillkommer. Ev. förändringar i punkterna ovan, mer information samt anmälan finns på webben: ÄGARPARTER FoU SJUHÄRAD VÄLFÄRD: HERRLJUNGA KOMMUN REDAKTIONSRUTAN Ansvarig utgivare: Margareta Lundberg Rodin, margareta.lundberg_rodin@hb.se Redaktör: Pia Mattzon Text och foto där inget annat anges: Pia Mattzon Produktion: FoU Sjuhärad Välfärd Vill du prenumerera på nyhetsbrevet? Registrera dig på eller ring