Verksamhetsberättelse FoU Sjuhärad Välfärd. Borås

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2017 FoU Sjuhärad Välfärd Borås

2 SAMMANFATTAD VERKSAMHETSBERÄTTELSE FoU Sjuhärad 2017 Under året har FOUS arbetat utifrån ett kommunalt välfärdsperspektiv och utifrån de behov som uttrycktes under den kartläggning som genomfördes hösten Frågor som FoUS styrgrupp prioriterade var bland annat välfärdsteknologi, samverkan, social dokumentation och integration. En seminarieserie med workshop genomfördes för ledningspersonal, i huvudsak under våren, i syfte att utveckla och förbättra kvalitén i verksamheterna. De olika temana var Arbetsmiljö och arbetssituation, Delaktighet och medskapande samt Värderingar som rör bemötande av brukare och inom olika personalgrupper. Föreläsare var Karin Josefsson, Lars Sandman, Therese Omdal, Petra och Magnus Björne. Tanken var att underlaget, t ex powerpoint-bilder och diskussionsfrågor skulle kunna användas på respektive kommuns arbetsplatser. Uppslutningen varierade på flera av dem p g a kommunernas pressade arbetssituation. Arbete inleddes under våren med Social dokumentation och IBIC (Individens behov i centrum). Sylvia Nyman, Vårgårda arbetade bland annat med granskningsmallar. Under året genomfördes tre insatser i integration; ett seminarium integration och det civila samhället och två seminarier om svåra samtal i mötet med ensamkommande. Medel beviljades av Sparbanksstiftelen Sjuhärad för en studie kring familjer med barn som diagnosticerats med ADHD. Under året förnyades också FoUS hemsida och nyhetsbrevet vilket digitaliserades. Samarbetet utvecklades med Borås Sjuhärads kommunalförbund, bland annat inleddes arbete med att skapa ett nätverk för kvalitet och utveckling. Likaså med Centrum för välfärdsstudier (CVS) vid Högskolan i Borås, bland annat när det gällde att utarbeta forskningsansökningar. Under året har 16 stycken kompetensinsatser och seminarier genomförts med totalt drygt 791 deltagare. Åtta av dessa var samarrangemang med andra organisationer. Exempel på innehåll i seminarier: Integration och svåra samtal med ensamkommande barn och ungdomar, välfärdsteknologi, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst,. Under hösten avslutade Per-Åke Karlsson och Angela Bångsbo en pågående utvärderingsverkstad på grund av deltagarna bl. a hade svårt att hinna med uppgifterna. FoUS tog därför fram en ny valbar form: Förbättringsverkstad, som tyvärr fick för få deltagare och därför flyttades fram till våren Flerårig följeforskning med utvärdering har fortgått av två socialt investeringsprojekt Tidiga insatser för ökad skolnärvaro för VGR med Göran Jutengren och Margareta Lundberg Rodin. I maj presenterades arbete och resultat hittills vid ett mittseminarium. Ett socialt investeringsprojekt för Borås stad: Hela Väster följeforskas för sista året av Goran Puaca och Margareta Carlén. På uppdrag av Borås stad har Margareta Lundberg Rodin uppdrag att utarbeta en metodbok för arbete med sociala investeringar. Tre FOU-insatser har följts upp och en rapport presenterades och publicerades Uppföljning av tre FoU-insatser vid FoU Sjuhärad Välfärd. Lär-utprojektet, Utvärderingsverkstad och Sista socialisationen. Rapportens författare är Per-Åke Karlsson, Margareta Lundberg Rodin och Lars Rönnmark. I början av året publicerades en rapport med FoU-stöd Arbetsmarknadsinriktade insatser för personer med beslut om daglig verksamhet men med andra behov än traditionella dagcenter. Arbete med PYC (Parenting Young Children) har fortsatt i ett konsortium där FoUS och tre FoU-miljöer i Linköping, Göteborg och Uppsala ingår. Under hösten skedde en del personalförändringar. En ny verksamhetschef, Ylva Mühlenbock, tillsattes. Både FoUS:s kommunikatör Pia Mattzon och administratör Malin Petersson fick andra arbeten och ersattes med vikarierna Moa Nilsson och Sandra Ohlsson. Vetenskaplig ledare Per-Åke Karlsson gick i pension vid halvårsskiftet. Årets nettobudgetresultat för FoUS innebär ett ackumulerat överskott från tidigare år vilket innebär en ingående balans på tkr inför tkr saknas bland intäkterna för 2017 men den kommer att föras över till

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Organisation och resurser... 5 Styrgrupp, brukarråd och ägarforum... 5 Verksamhetsledning, ledningsgrupp, kommunikation och administration... 5 FoUS medarbetare... 6 Styrdokument... 6 Samarbetsparter under Verksamheten Verksamheten i förhållande till styr- och måltal Publikationer FoUS Kompetensutvecklingsinsatser med deltagare Sjuhärads kommuners deltagande i FoUS kompetensutvecklingsinsatser Mål-/behovsgrupper: Finansiering av FoUS-projekt och utvärderingar Fyra exempel på verksamheter vid FoU Sjuhärad Välfärd A. Viktiga lärdomar vid uppföljning av tre FoU-insatser B. Ny arbetsmodell kan hjälpa personer med funktionsvariationer till arbete C. Individen i centrum för social dokumentation D. Arbetsmiljö, delaktighet och etik i seminarieserie Ekonomiskt resultat Budget och utfall inför kommande år

4 1. Inledning FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) är ett kompetenscentrum för forskning och utveckling inom välfärdsområdet; ägt av de åtta kommunerna i Sjuhärad, och Högskolan i Borås, förlagt vid Högskolan i Borås. FoUS arbete ska ske utifrån ett brukarperspektiv där forskning och utveckling sker i nära samverkan med uppdragsgivarna. FoUS övergripande mål är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till ökad samverkan mellan ägarparterna och ökad omsorgskvalitet för medborgarna och behovsgrupperna genom att: genomföra forsknings- och utvecklingsprojekt i kommunal verksamhet stärka och vidareutveckla samverkansformer mellan olika verksamheter, brukare och intresseorganisationer förnya och vidareutveckla arbetsmetoder, verksamhetsformer och handledning sprida kunskap och erfarenheter från forsknings- och utvecklingsprojekt och medverka till att de implementeras i ägarparternas verksamheter aktivt samarbeta med övriga organisationer som har likartade uppdrag FoU-arbete bedrivs för behovsgrupperna äldre, funktionshinder, människor med missbruksoch beroendeproblematik, barn och unga, familjer i utsatta livssituationer samt socioekonomiskt utsatta grupper. FoUS har under året främst arbetat med de frågor som styrgruppen prioriterat efter en kartläggning av kommunernas behov: välfärdsteknologi, samverkan, social dokumentation och integration. En seminarieserie genomfördes också för ägarparternas ledningspersonal utifrån önskemål om att utveckla och förbättra kvalitén i verksamheterna. Samarbetet har under året utökats med Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och med centrum för Välfärdsstudier (CVS) vid Högskolan i Borås. 4

5 2. Organisation och resurser Styrgrupp, brukarråd och ägarforum FoUS finns i Högskolan i Borås lokaler och högskolan har uppdraget att förvalta FoUS. Ägare är Högskolan i Borås och kommunerna: Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Styrgruppen utgörs av tjänstemannarepresentanter från de ovan nämnda två parterna högskola, och kommuner och dessa fattar beslut om verksamhetens inriktning och ekonomi. Representanter från Sjuhärads kommunalförbund och Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg är adjungerade. Styrgruppen sammanträdde under 2017 vid sex tillfällen. Ordförande i styrgruppen var Dag Forsström, chef för Arbetslivsförvaltningen, Borås Stad. Vice ordförande var rektor Björn Brorström, Högskolan i Borås. Ett arbetsutskott bereder ärenden inför styrgruppssammanträdena. Arbetsutskottet (AU) består av ordföranden och en representant för kommunerna samt en från Högskolan i Borås. Arbetsutskottet har mest haft kontakt via e-post förutom att ordföranden och verksamhetschefen mötts inför styrgruppens möten. Till organisationen finns även ambitioner att ha fungerande brukarråd. Under 2017 har råden haft en mycket låg aktivitet och diskussioner om brukarråd har tidigare genomförts med andra organisationer som arbetar på liknande sätt. Verksamhetsledning, ledningsgrupp, kommunikation och administration FoUS basorganisation består av verksamhetschef, samordnare, vetenskapliga ledare, kommunikatör samt administratör, samtliga på deltid mellan 20 och 80 % av heltid. Kommunikatören och administratören är tillsvidareanställda vid högskolan, medan övriga är anknutna genom tidsbegränsade avtal eller uppdrag. Verksamhetschefen, samordnare, vetenskapliga ledare, administratör och kommunikatör utgör FoUS ledningsgrupp. Verksamhetschefen leder arbetet och har ekonomi- och personalansvar. Samordnarna planerar, samordnar och genomför olika kompetensinsatser för sina respektive mål-/behovsgrupper via internt och externt samarbete. Vidare samplanerar samordnare och vetenskapliga ledare idéer och projektförslag. Vetenskapliga ledare är knutna till verksamheten för att säkerställa god vetenskaplig kvalitet i rapporter samt forsknings- och utvecklingsprojekt. Kommunikatören ansvarar för FoUS interna och externa kommunikation och administratören för den gemensamma administrationen. Verksamhetschef Margareta Lundberg Rodin t.o.m , Ylva Mühlenbock fr.o.m Samordnare Angela Bångsbo, samordnare med inriktning funktionshinder och äldre. Louise Hellgren t.o.m därefter Margareta Carlén, samordnare med inriktning barn, unga och familjer i utsatta livssituationer samt integration fr.o.m Margareta Lundberg Rodin samordnar ansvar för behovsområdena missbruk/beroende och ekonomiskt utsatta. 5

6 Vetenskapliga ledare Göran Jutengren, för barn och unga samt familjer i utsatta livssituationer, Per-Åke Karlsson, för socialt arbete/social omsorg. Deltidspension fr.o.m Kommunikatör Pia Mattzon t.o.m , Moa Nilsson fr.o.m Administratör Malin Petersson t.o.m , Sandra Ohlsson fr.o.m Projektanställda Margareta Lundberg Rodin fr.o.m utvärdering av VGR-projektet Tidiga insatser för att öka skolnärvaron och uppdrag Metodbok om sociala investeringar för Borås Stad Karin Josefsson Seminarieserie: Kvalitet och utveckling inom kommunal omsorg och stöd fyra föreläsningar Goran Puaca utvärdering av sociala investeringsprojektet Hela Väster Sylvia Nyman, Vårgårda kommun uppdrag bland annat granskningsmallar för Social dokumentation och IBIC (Individens behov i centrum) FoUS medarbetare För de FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser som startats, vidareutvecklats eller genomförts under året har projektmedarbetare, i enlighet med FoUS organisationsmodell, rekryterats från ägarparterna och universitet/högskolor. Under 2017 var totalt 14 medarbetare involverade i FoUS arbete varav elva på deltid i verksamheten och tre anlitades till olika projekt, vilket totalt motsvarar 3,5 årsarbetare. Av dessa var tre män. Medarbetarna har varierande kompetens och yrkes- och utbildningsbakgrund, som arbetsterapeut, socionom, förskollärare, ungdomsbehandlare i socialtjänsten, master kriminologi, kandidatexamen i journalistik, docent i socialt arbete, doktorand i vårdvetenskap, fil. lic. i organisation och ledarskap inom offentlig förvaltning, fil. doktor och professor i psykologi. Dessutom projektarbetare med olika kompetenser. Styrdokument FoUS styr- och måltal var oförändrade från sedan starten 2009 fram till dess att FoUS blev ett kommunalt FoU där Högskolan är en ytterligare part Nya avtal och verksamhetsprogram för FoU Sjuhärad gäller från till Under hösten 2016 genomfördes en kartläggning av ägarparternas behov och synpunkter på FoUS verksamhet som sammanställdes i ett dokument Ny inriktning för FoU Sjuhärad Välfärd. I samband med detta förändrades nyckeltal och redovisning för FoUS verksamheter fr.o.m Ytterligare styrdokument är Beredning av förslag till och kriterier för projekt vid FoU 6

7 Sjuhärad Välfärd och Kriterier för bedömning av ansökan om FoU Stöd samt Kommunikationsstrategi-styrdokument för FoU Sjuhärad Välfärds kommunikationsaktiviteter samt årlig Verksamhetsplan. Samtliga styrdokument återfinns på FoUS webbsida. Samarbetsparter under 2017 Det mesta av FoU-arbetet vid FoUS bedrivs i samverkan av olika slag. Nedan följer ett utdrag av samarbetspartner/nätverk utöver ägarparterna under året: Kommuner Flera kommuner utöver ägarparterna deltar i FoUs kompetensinsatser. Högskolor och universitet Göteborgs universitet med olika berörda institutioner som Institutionen för socialt arbete, Psykologiska institutionen, Sahlgrenska akademin neurovetenskap och rehabilitering samt AgeGap Centrum för åldrande och hälsa. Myndigheter och organisationer Länsstyrelsen i Västra Götaland, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten samt Västra Götalandsregionen. FoU-enheter FoU-enheternas intresseförening FoU Välfärd, Vårdsamverkan Fyrbodal, Skaraborgs kommunalförbund FoU, FoU Välfärd Värmland, FoU i Väst/GR, Enheten för FoUstöd Regionförbundet Uppsala län, FoU i Sörmland, PUFF-enheten i Norrköping och FoU-centrum Linköping. FoU- och forskarnätverk Västsvenskt FoU-nätverk, samt FoU Välfärd nätverk funktionshinder. Nätverk för kommunikatörer vid FoU-miljöer. Samverkansorganisationer samt yrkes- och professionsföreningar Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation), Sjuhärads samordningsförbund och Svenska utvärderingsföreningen. Frivilliga och intresseorganisationer Funktionshinderforskning i Väst (HafV), Bräcke Diakoni, Handikappföreningarnas samarbetsorganisation (HSO) samt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) Basfinansieringen är från Socialstyrelsen och drivs i partnerskap mellan ett antal intressenter, varav FoUS har en styrelseledamot. Centrets administration är förlagd till Regionförbundet Kalmar län. NkA arbetar med lärande nätverk, kunskapssammanställningar och kunskapsspridning. 7

8 3. Verksamheten 2017 Under året har FoUS arbetat utifrån ett kommunalt välfärdsperspektiv och utifrån de behov som utrycktes under den kartläggning som genomfördes hösten Frågor som FoUS:s styrgrupp prioriterade var bland annat välfärdsteknologi, samverkan, social dokumentation och integration. Under hösten skedde en del personalförändringar som att en ny verksamhetschef Ylva Mühlenbock tillsattes. Både FoUS:s kommunikatör Pia Mattzon och administratör Malin Pettersson fick andra arbeten och ersattes med vikarierna: Moa Nilsson och Sandra Ohlsson. Vetenskaplig ledare Per-Åke Karlsson gick i pension vid halvårsskiftet. När det gäller kompetensinsatser genomfördes en seminarieserie med workshop för ledningspersonal främst under våren i syfte att utveckla och förbättra kvalitén i verksamheterna. De olika temana var: Arbetsmiljö och arbetssituation, Delaktighet och medskapande och Värderingar som rör bemötande av brukare och inom olika personalgrupper. Föreläsare var Karin Josefsson, Lars Sandman, Therese Omdal, Petra och Magnus Björne. Tanken var att underlaget, t ex powerpoint-bilder och diskussionsfrågor, sedan skulle användas på arbetsplatser i respektive kommun. Uppslutningen på seminarierna varierade vilket främst berodde på kommunernas pressade arbetssituation. Under året har 16 stycken kompetensinsatser och seminarier genomförts med totalt 791 deltagare. Se tabell över FoUS kompetensutvecklingsinsatser på sid 11. Under året inleddes arbetet med att föra statistik över deltagande ägarparters deltagande i seminarierna. Se tabell: Sjuhärads kommuners deltagande i FoUS kompetensutvecklingsinsatser s 13. Av de 16 kompetensinsatserna är hälften (8) samarrangemang med andra organisationer. Exempel på innehållet i seminarier: Integration och svåra samtal med ensamkommande barn och ungdomar, välfärdsteknologi, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Under våren 2017 avslutade Per-Åke Karlsson och Angela Bångsbo en pågående utvärderingsverkstad på grund av deltagarna bl. a hade svårt att hinna med uppgifterna och FoUS tog fram en ny form valbar form: Förbättringsverkstad, som tyvärr fick för få deltagare och därför framflyttades till våren Tre FoU-insatser har följts upp och en rapport presenterades och publicerades Uppföljning av tre FoU-insatser vid FoU Sjuhärad Välfärd. Lär-ut-projektet, Utvärderingsverkstad och Sista socialisationen. Rapportens författare är Per-Åke Karlsson, Margareta Lundberg Rodin och Lars Rönnmark. Under året utlystes inga FoU-bidrag om FoU-stöd. Däremot blev en rapport publicerad om Arbetsmarknadsinriktade insatser för personer med beslut om daglig ersättning men med andra behov än traditionella dagcenter av José Fernandez, som handleddes av Margareta Lundberg Rodin. 8

9 Arbete inleddes under våren med Social dokumentation och IBIC (Individens behov i centrum) Sylvia Nyman, Vårgårda arbetade bland annat med granskningsmallar. Under året genomfördes även tre insatser när det gäller integration; ett seminarium om integration och det civila samhället och två seminarier om svåra samtal i mötet med ensamkommande barn och ungdomar. Under året förnyades också FoUS hemsida och nyhetsbrevet vilket digitaliserades. Samarbetet utvecklades med Borås Sjuhärads kommunalförbund bland annat inleddes arbete med att skapa ett kvalitetsnätverk. Även samarbetet med Centrum för välfärdsstudier (CVS) vid Högskolan i Borås stärktes, bland annat när det gällde att utarbeta forskningsansökningar. Flerårig följeforskning med utvärdering har fortgått av två sociala investeringsprojekt Tidiga insatser för ökad skolnärvaro för VGR med Göran Jutengren och Margareta Lundberg Rodin. I maj presenterades arbete och resultat hittills vid ett mittseminarium. Ett socialt investeringsprojekt för Borås stad: Hela Väster" följeforskas för sista året av Goran Puaca och Margareta Carlén. På uppdrag av Borås stad har Margareta Lundberg Rodin genomfört uppdraget att utarbeta en metodbok för arbete med sociala investeringar. Utvärderingsverkstaden som startade under hösten fick avslutas i förtid på grund av att deltagare inte hann med att göra uppgifterna till kursträffarna. Ett nytt upplägg av verkstad benämnd Förbättringsverkstad utlystes, men fick flyttas fram på grund av för få anmälningar. Två sociala investeringsprojekt har pågått under året där FoUS har anlitats som följeforskare och utvärderare. Ett av Borås Stad som är en fortsättning på Hela skolan och benämns Hela Väster. I detta arbetar Margareta Carlén och Goran Puaca för sista året fram till årsskiftet. I ett projekt som finansieras via Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel och handlar om att öka skolnärvaron för yngre barn är Göran Jutengren och Margareta Lundberg Rodin följeforskare och utvärderare. Borås stad har även anlitat Margareta Lundberg Rodin för att skriva en handbok om att arbeta med sociala investeringsprojekt. Medel beviljades av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad till att studera stöd till familjer med barn vilka diagnosticerats med ADHD. Arbetet i PYC:s (Parenting Young Children) skandinaviska konsortium med fyra FoUmiljöer, fortsatte och nytt avtal tecknades mellan parterna och även med en ny part i Norge Verksamheten i förhållande till styr- och måltal 2017 Styrgruppen reviderade FoUS mål- och styrtal utifrån att FoUS nu är kommunalt. Nytt från i år är att även redovisa antalet deltagare från respektive ägarkommun vid FoUS arrangemang. Dessa uppgifter är inte helt fullständigt eftersom några uppgifter saknas p g a att de är samarrangemang. För att belysa den kvalitativa aspekten och nöjdhet vid kompetensutveckling efterfrågade styrgruppen enkäter till deltagarna vid FoUS arrangemang. Detta har inte hunnits med att genomföras i år. I stället har några deltagare intervjuats vid några seminarietillfällen vilket har redovisats i Nyhetsbrevens rapportering av genomförda kompetensinsatser. En ekonomisk översiktlig redovisning av hur FoUS medarbetare procentuellt fördelar sin arbetstid önskas av FoUS styrgrupp i framtiden, men har inte kunnat ske för 2017 på grund av relativt hög personalomsättning. I år redovisas enligt det nya uppdraget för mål- och styr-tal enbart till vilka publikationer som har publicerats. 9

10 Publikationer 2017 Under året publicerades följande rapporter: Uppföljning av tre FoU-insatser vid FoU Sjuhärad Välfärd Lär ut-projektet, Utvärderingsverkstad och sista Socialisationen av Per-Åke Karlsson, Margareta Lundberg Rodin och Lars Rönnmark. Arbetsmarknadsinriktade insatser för personer med beslut om daglig ersättning av José Hernandez publicerades med hjälp av FoU-stöd. Dessutom publicerades följande vetenskapliga artikel: Bångsbo, A., Dunér, A., Dahlin-Ivanoff, S. & Lidén, E. (2017). Collaboration in discharge planning in relation to an implicit framework. Applied Nursing Research, 36: doi: /j.apnr Epub 2017 May 27. Under året uppdaterades foldern om FoU Sjuhärad Välfärd utifrån de nya förutsättningar och även FoUS:s hemsida uppdaterades. Under året digitaliserades även FoUS Nyhetsbrev. 10

11 FoUS Kompetensutvecklingsinsatser med deltagare 2017 Aktivitetsdatum och namn Typ av aktivitet Kommentar Ägar- HB Annan arbetsplats Politiker Deltagande totalt kommuner Inkontinens Vårgårda Seminarium med Samarrangemang FoUS och Vårgårda kommun workshop Välfärds-teknologi Dialogmöte/kafé Särskilt inbjudna från ägarparternas ledningar externt Arbetsmiljö och arbetssituation Seminarium med Koll på kommundeltagande workshop Social dokumentation för Seminarium/föreläsn Samarrangemang FoUS, Boråsregionen Sjuhärads personcentrerad omsorg ing kommunalförbund och det regionala nätverket IBIC Delaktighet och medskapande Seminarium med Ej registrerat deltagande per kommun workshop Värderingar som rör bemötande Seminarium med Ej registrerat deltagande per kommun workshop Omvårdnad och basal utredning vid Seminarium/föreläsn Närvarolista skickades runt på prov inkontinens hos äldre ing Utredningar och åtgärder vid Seminarium/föreläsn inkontinens hos äldre ing Utmanande beteenden - (em+fm) Kurs utmanade Tidiga insatser för ökad skolnärvaro Seminarium/föreläsn Samarrangemang FoUS, VGR, Borås Stad och ing Närvårdssamverkan Svåra samtal med ensamkommande Seminarium/föreläsn Samarrangemang med Länsstyrelsen barn och ungdomar ing IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Seminarium/föreläsn Samararrangemang FoUS och kommunalförbundet fm ing IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Seminarium/föreläsn Samararrangemang FoUS och kommunalförbundet em ing Värdigt bemötande för äldre Seminarium med personer workshop Svåra samtal med ensamkommande Seminarium/föreläsn Samarrangemang med Länsstyrelsen barn och ungdomar Fristående fortsättning ing Integrations-utveckling i samverkan - Hur kan vi hjälpas åt Seminarium/föreläsn ing Samarrangemang med VGR, kommunalförbundet, Länsstyrelsen 56 Totalt antal: Kommentar: Av tabellen ovan framgår det att 86 % av deltagarna (682) på de 16 genomförda aktiviteterna kommer från ägarkommunerna, 4%av dem är från andra kommuner eller organisationer, enbart 1,1 % är från Högskolan i Borås och 1,8 % är förtroendevalda, vilka också kan räknas in i kategorin ägarkommuner. Deltagarantalet (totalt 791) vid de enskilda kompetensutvecklingsinsatserna varierar mellan 8 och 114 personer. Den stora variationen beror delvis på att antalet inbjudna varierat från som lägst 15 och som högst kapaciteten i den aktuella lokalen. Deltagare i genomsnitt per aktivitet är 42,8. Seminarieserien under våren vände sig till arbetsledning i ägarkommunerna, så antalet inbjudna var begränsat. 11

12 Sjuhärads kommuners deltagande i FoUS kompetensutvecklingsinsatser Borås Mark Svenljunga Ulricehamn Aktivitetsdatum och namn Typ av aktivitet Bollebygd Herrljunga Tranemo Vårgårda Kommuner totalt H B Ägarparter totalt Delt. totalt Inkontinens Vårgårda Workshop - intern Välfärdsteknologi Dialogmöte/kafé särskilt inbjudna Arbetsmiljö och arbetssituation Seminarium med workshop Social dokumentation för personcentrerad Seminarium omsorg Delaktighet och medskapande Seminarium med workshop Värderingar som rör bemötande Seminarium med workshop Omvårdnad och basal utredning vid Seminarium inkontinens hos äldre (närvarolista) Utredningar och åtgärder vid inkontinens hos Seminarium äldre Utmanande beteenden utmanande Kurs verksamheter (em+fm) Tidiga insatser för ökad skolnärvaro Seminarium Svåra samtal med ensamkommande barn och Seminarium ungdomar IBIC för en behovsstyrd socialttjänst (fm) Seminarium IBIC för en behovsstyrd socialtjänst (em) Seminarium Värdigt bemötande för äldre personer Seminarium och workshop Svåra samtal med ensamkommande barn och Seminarium ungdomar (Fristående fortsättning) Integrationsutveckling i samverkan Hur kan Seminarium 53 vi hjälpas åt? Totalt: Kommentar: Av tabellen framgår det att kommunernas deltagande i de 16 olika kompetensutvecklingsinsatserna varierar från 27 upp till 164 vilket givetvis hör ihop med kommunstorlek och antal anställda, likaså olika förutsättningar. Resultat behöver diskuteras vidare. 12

13 Mål-/behovsgrupper: Ett mål sedan 2014 har varit att minst två aktiviteter ska riktas till varje målgrupp och att minst 30 % av aktiviteterna ska riktas till FoUS nyare målgrupper (alla förutom äldre och personer med funktionsvariationer). Utfall behovsgrupper 2017: Behovsgrupp Antal aktiviteter (FoU-kompetensutveckling) Funktionsvariationer (F) 3 Äldre (Ä) 6 Barn, unga och familjer i utsatta livssituationer (BUF) 3 Målgruppsövergripande (MÖ) 6 Totalt 18 Kommentar: Av sammanställning framgår det att flest insatser rör behovsgruppen äldre samt behovsgruppsövergergripande. Personer med funktionsvariationer och barn/unga och familjer (BUF) har lika många vardera. Ibland kan insatser överlappa två grupper, exempelvis barn och funktionsvariationer. Det är svårt att säkerställa om målet från 2014 säkerställts eftersom kategorin Målgruppsövergripande (MÖ) tillkommit och att flera ingår där än de 16 % som tydligt uppnåtts för kategorin barn/unga/familjer. Under året har även insatser förekommit som rör integration och de kan ju tillhöra olika behovsgrupper. Finansiering av FoUS-projekt och utvärderingar 2017 Formerna för finansiering av projekt och utvärderingar är följande : FoU-projekt, FoU-stöd och utvärderingar Behovsgrupp Kat. Egen finans Samfinans Uppdrag Tidiga insatser för ökad skolnärvaro BUF 3 X (utvärdering) Hela Väster (utvärdering) BUF 3 X PYC, Parenting Young Children BUF 5 X Social dokumentation IBIC Ä 1 X X Metodbok för sociala investeringar Samtliga 3 X Uppföljning av tre FoU-insatser Ä 3 X Arbetsmarknadsinsatser för personer med funktionsvariationer F 4 X Egenfinansierade av FoUS. Samfinansierade av FoUS och extern anslagsgivare. Uppdrag av en extern uppdragsgivare och finansiär. Värdskap/Delägarskap, där värdskap står för att FoUS upplåter arbetsplats och kontaktnätverk åt en verksamhet, men går inte in med finansiering. I delägarskapet går FoUS in mer aktivt i samarbetet, både vad gäller ansvar, arbetsinsatser och ibland viss finansiering. Fem kategorier har hittills funnits: Kategori 1: FoU-projekt/utvärdering som bygger på egen inom FoUS utvecklad idé. Kategori 2: Arrangemang för kompetensutveckling som bygger på egen FoUS-idé Kategori 3: FoU-projekt/utvärdering som utförs på uppdrag av FoUS via extern uppdragsgivare eller finansiär Kategori 4: Projekt som fått FoU-stöd Kategori 5: Samverkansprojekt mellan FOU-enheter eller högskolor Kommentar: Tre av FoUS sex projekt rör tydligt barn/unga familjer och två framförallt äldre. Flertalet (4) är externfinansierade och enbart tre var egenfinansierade detta år. 13

14 4. Fyra exempel på verksamheter vid FoU Sjuhärad Välfärd Under året har det genomförts en rad seminarier, samtidigt har pågått flera projekt och utvärderingar. Vi presenterar här några av årets satsningar. A. Viktiga lärdomar vid uppföljning av tre FoU-insatser Tre av de senaste årens mer omfattande FoU-insatser vid FoU Sjuhärad Välfärd har följts upp under 2016: Lär ut-projektet, Utvärderingsverkstad och Sista socialisationen. De lärdomar som kan dras av uppföljningen handlar bland annat om vikten av tydliga beslut, ömsesidiga avtal, bättre förankring i verksamheterna, chefers delaktighet och stöd till engagerade medarbetare. På uppdrag av FoU Sjuhärad Välfärds styrgrupp har tre FoU-insatser följts upp under 2016, bland annat för att utreda och förbättra samspelet mellan kunskapsutveckling och verksamhetsutveckling. Det var ett av de förbättringsområden som lyftes fram av Eva Andersson och Magnus Hultin vid deras externa utvärdering av FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) Slutsatser kan ge underlag för förbättringar och förtydligande om hur FoUS och kommunerna ska jobba tillsammans framöver. Uppföljningen tydliggör även högskoleperspektivet. Högskolan i Borås är ju en av parterna i FoUS, påpekar Per-Åke Karlsson, vetenskaplig ledare. Han har genomfört uppföljningen tillsammans med tf. verksamhetschef Margareta Lundberg Rodin och Lars Rönnmark, forskare vid Göteborgs universitet och tidigare knuten till FoUS. De har följt upp ett projekt vardera. Avsikten har inte främst varit att jämföra de tre FoU-insatserna i bemärkelsen hur stor framgång de fått. Snarare att utifrån bredden i FoUS:s verksamhet få underlag för diskussion om vad som är förtjänster och svagheter med olika typer av insatser, säger Per-Åke Karlsson. Vilka är de viktigaste slutsatserna ni har kommit fram till, som du ser det? Att det är viktigt att vara tydlig redan när FoU-insatser planeras med vad som förväntas av de olika inblandade, både hos FoUS och ägarparternas verksamheter, dvs. i de åtta kommunerna och på högskolan. Dessutom att sträva efter att se nytta i ett vidare perspektiv och inte bara kortsiktigt, utifrån någon enskild berörd verksamhet. Läkemedelsprojekt med framgång Lär ut-projektet handlade om förbättrad läkemedelshantering för äldre och pågick under åren Det var ett samarbetsprojekt mellan Borås Stad, primärvården Södra Älvsborg och FoUS (tidigare ÄVS, ÄldreVäst Sjuhärad), som rönte stor nationell uppmärksamhet, bland annat genom besök av dåvarande äldreminister Maria Larsson (KD) och en hedersutmärkelse vid Guldpillret Lär ut-konceptet används fortfarande och förvaltas numera av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, inte minst genom Lär ut-utbildningarna som är en central del av konceptet, där sjuksköterskor utbildas till handledare och i sin tur vidareutbildar omvårdnadspersonal. Margareta Lundberg Rodin konstaterar i sin uppföljning av Lär ut-projektet att det framtida ansvaret behöver klargöras mellan involverade parter. Inom kommuner och regional hälso- och sjukvård handlar det om vem eller vilka som har ansvar för att förvalta Lär ut-konceptet framöver och vem som har ansvar för risker kring olika journalsystem och läkemedelslistor. Dessutom ställer hon frågan om hur stor del av ansvaret för konceptet som FoU Sjuhärad Välfärd ska ha framöver. Övriga frågeställningar för reflektion och diskussion är om det behövs forskning kring eventuella förändringar i läkemedelsförskrivning till följd av Lär ut-projektet samt om Lär ut-konceptet bör spridas till utbildningar av sjuksköterskor, undersköterskor och omvårdnadspersonal. 14

15 Kraftfull lärandeform för utvärdering Utvärderingsverkstad har erbjudits från FoUS under flera år, till yrkesverksamma hos ägarparterna och representanter för brukarorganisationer. Till verkstaden tar deltagarna med egna utvärderingsuppdrag, som utvärderas med stöd av två verkstadsledare och andra deltagare. Utvärderingen kan till exempel gälla ett projekt eller en ny metod. Genom utvärderingsverkstaden får deltagarna både kunskap om sitt utvärderingsobjekt och utvärderingskunskap som sådan, vilket syftar till att berika både individen och verksamheten. Syftet med uppföljning av Utvärderingsverkstad var bland annat att utröna om det är en användbar och effektiv metod, som bidrar till förbättring och förkovran hos deltagarna. Lars Rönnmark som gjort uppföljningen konstaterar: Utvärderingsverkstaden är samfällt uppskattad av deltagarna som menar att de genomgått ett intensivt lärande under verkstadsåret. Som lärandeform framstår utvärderingsverkstaden som kraftfull. Problemet med att delta i utvärderingsverkstad stavas tid: tid att hinna med och kunna kombinera med andra arbetsuppgifter. Berättelser för personcentrerad omsorg Sista socialisationen berättelser som livskraft på äldreboenden var ett samarbetsprojekt mellan FoUS, Borås Stad och Svenljunga kommun som pågick Deltagare var handledare och omvårdnadspersonal, där de senare var medforskare. Tillsammans med projektledaren utformades en modell för levnadsberättelser, som användes i samtal med äldre på äldreboenden. Via berättelserna fångades deras bakgrund, önskemål och behov, intressen och levnadsvanor upp, som sedan låg till grund för en personcentrerad vård och omsorg byggd på den värdegrund som slås fast i socialtjänstlagen. Per-Åke Karlsson som genomfört uppföljningen av projektet poängterar bland annat vikten av att verksamheter som vill implementera projektets resultat förankrar dessa i hela organisationen, och tar beslut på relevanta nivåer för att de ska kunna resultera i verksamhetsutveckling. Dessutom krävs att enhets- och verksamhetschefer är med på tåget och understödjer arbetssättet på flera sätt, inte minst genom att hålla sig informerade om arbetet och visa intresse. Sammanfattning av uppföljningen I uppföljningens summering konkretiseras hur samverkan mellan FoUS och berörda verksamheter kan utvecklas, och hur samspelet mellan kunskapsutveckling och verksamhetsutveckling kan stärkas: FoU-insatser bör förankras mer ingående i berörda verksamheter, alltifrån planering, beslut om genomförande, fullföljande och spridning av resultat. Ökad medvetenhet om att all kunskap inte kan översättas eller omsättas direkt i verksamheter. Snarare sprids en del kunskap och får sin tillämpning på sikt och mer indirekt. Inför projektstarter bör avtal eller kontrakt formuleras mellan FoUS och deltagande verksamheter, vad gäller krav och förväntningar, ansvarsfördelning och liknande. Vikten av uppföljning av insatserna bör betonas i avtalen. Tydliga beslut om deltagande behövs från relevanta nivåer hos berörda parter (medarbetare, chefer, politisk nivå, etc.). Kombination av bottom-up och top-down, dvs. fatta beslut och se konsekvenser både från lednings- och medarbetarhåll i organisationen. Insikt om att verksamhetsutveckling implementering av kunskap i verksamheter oftast är en process på lång sikt, som kräver engagemang från flera olika nivåer i organisationen. Engagemang och delaktighet från chefer på olika nivåer är centrala, likaså stöd på olika nivåer till eldsjälar inom projekten. 15

16 Interna belöningssystem för verksamhetsutveckling hämtad från till exempel FoU-arbete. Text: Pia Mattzon Läs mer: Arbetsrapporten om uppföljningen av de tre FoU-insatserna finns att läsa och ladda ner i pdf-format på sidan Publicerat/Rapporter (länk). B. Ny arbetsmodell kan hjälpa personer med funktionsvariationer till arbete José Hernandez, praktiksamordnare på omsorgssektionen i Tranemo kommun, beviljades ett så kallat FoU-stöd Vid FoU Sjuhärad Välfärds seminarium november 2016 delredovisade han insatser för personer med funktionsvariationer i oktober. I början av 2017 publicerades rapporten: Arbetsmarknadsinriktade insatser för personer med beslut om daglig verksamhet men med andra behov än traditionella dagcenter. Avsikten med projektet är att minska avståndet från dagcenter till arbetsmarknad för personer som fått beslut om daglig verksamhet (se faktaruta), och att stödja deltagare att få och kunna behålla ett lönearbete. Uppdrag har varit att stödja dessa personer till alternativ sysselsättning. Alla passar inte in i daglig verksamhet och alla vill inte vara i sådan verksamhet, berättar han. Ett vanligt scenario för personer i daglig verksamhet är annars att de får göra olika former av praktik. Om man frågar dem hur de upplever att komma ut i samhället, säger de att de får ett ökat självförtroende. Men de har en gnagande känsla av att inte få vanlig lön för sitt arbete. Hela samhället idag är uppbyggt på att vi ska arbeta. Och de har liknande drömmar som vi har: Att ta körkort, få bestämma var de ska bo och så vidare, sådant man oftast uppnår genom att ha ett arbete. På omsorgssektionen arbetade José Hernandez med 20 personer 2015, i år har några tillkommit, så att de sammanlagt är 26. Två av dem har kommit ut på den ordinarie arbetsmarknaden under projektets gång. Och det är väldigt stort för Tranemo, säger José, för vi har inte den traditionen. Så mycket har hänt. Men fortfarande baseras det positiva resultatet på mina kontakter och min kännedom om näringslivet i Tranemo, och inte på att vi haft en tydlig modell. Modell med aktivitetscenter Tanken är förstås att den arbetsmodell som José Hernandez arbetat fram i projektet ska kunna användas framöver. Enligt nuvarande arbetssätt finns praktiksamordnaren som en mellanstation till hjälp för deltagarna, mellan daglig verksamhet och arbetspraktik. I den nya modellen ersätts praktiksamordnaren av två nya stationer, som inte är lika personbundna som arbetssättet med praktiksamordnaren varit: aktivitetscenter och arbetsmarknadsenheten Det finns en rad möjligheter med den nya modellen, förklarar José Hernandez: Aktivitetscentret kan även stödja andra målgrupper, till exempel personer med beroendeproblematik. Stödet från centret ska vara anpassat efter olika målgrupper och kunna erbjudas på hemmaplan. Aktivitetscentret kan också knyta samman och främja samverkan mellan flera aktörer, som sociala stödteamet, LSS- och SoL-handläggare, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och sjukvård. De olika stegen i modellen ska vara flexibla, säger José Hernandez, och deltagaren/brukaren ska kunna förflytta sig mellan de olika stegen om något inte fungerar. I modellen kan personal enklare följa varje enskild deltagares behov och utveckling, genom att tillsammans sätta tydliga mål och delmål. Det minskar också risken att någon deltagare faller mellan stolarna och blir utan hjälp. Den nya arbetsmodellen har möjlighet att erbjuda brukaren rätt sysselsättning, på rätt nivå och till rätt individ, konstaterar José Hernandez. Att den nya arbetsmodellen ska införas i Tranemo kommun är redan beslutat, men den behöver utvecklas mer, förklarar han. En arbetsgrupp arbetar med frågan under hösten 2016 och man hoppas att kunna sjösätta arbetsmodellen José Hernandez presenterar även sin 16

17 slutrapport om projektet Aktivitetscentret i Svenljunga har varit förebild för det som planeras i Tranemo, berättar José Hernandez. Att det finns ett center i Svenljunga kan innebära ökat samarbete mellan kommunerna och då kan vi också erbjuda flera olika alternativ för målgruppen, säger han. Text: Pia Mattzon C. Individen i centrum för social dokumentation Under 2017 pågår ett projekt om social dokumentation på FoU Sjuhärad Välfärd med utgångspunkt i IBIC, Individens behov i centrum. Projektet presenterades vid ett seminarium som också gästades av föreläsarna Ann Nilsson och Thomas Carlsson, båda med lång erfarenhet inom området. Vi vill förmedla innebörden och utformningen av social dokumentation ur olika verksamheters perspektiv. Det var en viktig utgångspunkt, eftersom de drygt 100 seminariedeltagarna representerade ett 20-tal olika personalkategorier inom äldre- och funktionshinderområdet. På plats var bland annat processledare inom IBIC, dokumentationsombud med undersköterske- och vårdbiträdestjänster, utvecklings- och arbetsledare, biståndshandläggare, enhetschefer och personliga assistenter. Thomas Carlsson och Ann Nilsson är båda fil.mag. inom vårdpedagogik och undervisar inom äldre- och funktionshinderområdet vid Göteborgs universitet. De arbetar också som metod- och organisationsutvecklare inom äldre- och funktionshinderomsorg och har skrivit flera böcker om social dokumentation. Föreläsningen i Borås handlade om kompetensutveckling på bred front. Seminariet som gavs den 15 mars var ett samarrangemang med Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och det regionala IBIC-nätverket. Arrangörer på FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) var Per-Åke Karlsson, vetenskaplig ledare, Angela Bångsbo, samordnare och Sylvia Nyman, projektmedarbetare. Det gav deltagarna en mer generell möjlighet att öka sina kunskaper, säger Per-Åke Karlsson.... och tillfälle att få fråga och lyssna på dem som kan, fortsätter Sylvia Nyman. Föreläsarna Ann Nilsson och Thomas Carlsson tyckte att de mötte stort intresse och engagemang bland deltagarna. Vi ser också att det finns en förväntan att individens behov beskrivs på ett tydligare sätt i beställning och genomförande. För FoUS-medarbetarna var seminariet också ett tillfälle att presentera det projekt om IBIC som verktyg inom social dokumentation som pågår på FoU Sjuhärad Välfärd. Sylvia Nyman, som har sin grundanställning i Vårgårda kommun, är projektmedarbetare under ett halvår och Per-Åke Karlsson leder projektet. Vi ska utveckla och pröva en mall för granskning av den sociala dokumentationen, med hänsyn taget till IBIC, säger han. Även om det enbart är fyra av ägarpartskommunerna, Mark, Vårgårda, Tranemo och Herrljunga, som medverkar i projektet, kommer samtliga att hållas informerade om utvecklingen. Det gäller kopplingen mellan social dokumentation, värdegrund och lagstiftning samt IBIC och ICF. Dessutom om relationens och samtalets betydelse, förklarar de. Under första hälften av 2017 inleddes ett projekt vid FoU Sjuhärad Välfärd, med avsikt att utveckla granskningsmallar för social dokumentation. En undersökning med snöbollsurval har genomförts för att kartlägga användning av granskningsmallar i 19 kommuner. Kartläggningen och granskningen av inkomna mallar samt de krav som ställs mot bakgrund av Socialstyrelsens instrument IBIC, Individens behov i centrum, ligger till grund för de båda mallar som utvecklats. Ansvariga för projektet har från FoU Sjuhärad Välfärd varit Per-Åke Karlsson, vetenskaplig ledare och Angela Bångsbo, samordnare. Under projekttiden har Sylvia Nyman varit deltidsanställd på FoU Sjuhärad Välfärd som projektmedarbetare. Hon har sin ordinarie anställning som biståndshandläggare i Vårgårda kommun. Mallarna har 17

18 prövats i Herrljunga, Marks och Tranemo kommuner. De mallar som utvecklats omfattar behovsbedömning och utförardokumentation. Granskningsmallarna kan användas som instrument för kvalitetssäkring samt för ledning/styrning av verksamheter. I nästa steg skrevs en pilotstudie och en ansökan om medel tillsammans med CVS, Centrum för välfärdsstudier vid Högskolan i Borås, med avsikt att undersöka användningen av IBIC ur olika perspektiv. Text: Pia Mattzon D. Arbetsmiljö, delaktighet och etik i seminarieserie Kvalitet och utveckling inom kommunal omsorg och stöd har varit temat för en seminarieserie som FoU Sjuhärad Välfärd arrangerat i vår. Både brukare och personal har varit i fokus när docent Karin Josefsson föreläste om arbetsmiljö och delaktighet och när professor Lars Sandman presenterade en etisk modell kring bemötande. Det är viktigt att bryta ner alltsammans till vad det kan innebära för den egna verksamheten, säger han. Bakom seminarieserien står FoU Sjuhärad Välfärds tf. verksamhetschef Margareta Lundberg Rodin och Karin Josefsson, som är universitetslektor på Akademin för vård, arbetsliv och välfärd på Högskolan i Borås och tjänstgör en del av sin tid på FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS). Serien är uppbyggd utifrån vår nya kommunala inriktning och ett nytt arbetssätt att lära i två steg, enligt önskemål från våra ägarparter, förklarar Margareta Lundberg Rodin. Karin Josefsson föreläste i de två första delarna av serien, vilket vi skrev om i förhandsartikeln Seminarier för kvalitetsutveckling inom omsorg och stöd (läs mer via länken). Efter föreläsningarna har deltagarna diskuterat i större eller mindre grupper och efter gemensam återsamling för att knyta ihop säcken, har de fått med sig material att arbeta vidare med på sina respektive arbetsplatser. Dels har de fått föreläsningen på papper och via länk, och så får de litteraturtips. Så allt jag pratade om kan de sedan ta upp igen och fördjupa sig i, berättar Karin Josefsson. De kan också använda det som undervisningsmaterial, och jag har även lämnat förslag till diskussionsfrågor. Etik för både personal och brukare Värderingar som rör bemötande var rubriken på seminariet med Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik, verksam vid Linköpings universitet och Högskolan i Borås. Han presenterade en etisk modell med en rad centrala värden (se ruta). Jag tror att vi behöver jobba mer systematiskt med de vård- och omsorgsetiska frågorna och då kan vi behöva modeller. Lars Sandmans etiska modell för vård och omsorg utgår från etiska ramar, med hänsyn till * Närstående * Autonomi och delaktighet * Integritet * Rättvisa och jämlikhet * Rimligt i en yrkesroll Tror du att man ofta tar för givet att etiken på något sätt finns med automatiskt? Ja, det tror jag. Och det har slagit mig att inom all vård och omsorg har man under årens lopp börjat jobba mer systematiskt med en mängd olika frågor, som man har uppföljningar och utvärderingar av, och är väldigt noga med. Men just när det gäller etiken, så tror vi att den löser folk själva, för att de är allmänt etiska, eller har det med sig från sin utbildning Har du något råd till de chefer och utvecklare som deltar, och ska sprida ditt budskap vidare till personal på hemmaplan? Det handlar i så fall om att bryta ner de etiska frågeställningarna, till exempel fråga sig hur 18

19 det går att konkretisera dem i sin egen verksamhet, eller fundera över om det finns särskilda delar som den egna verksamheten behöver jobba med. Du nämnde också i din föreläsning att etik för personal är lite bortglömd, har du något råd kring det? Jag tror att man ofta har pratat antingen om patienter och närstående, eller bara om personalen. Så mitt råd är att koppla samman dem. När man tänker i termer av mål för arbetet med brukarna bör man också fundera över vad det kommer att innebära för personalen och vilka ramar man har för dem. Han poängterade också att det är viktigt att inte skapa en idealbild av vården och omsorgen inte minst med tanke på att den ska utgå från ett personcentrerat tankesätt som det sedan inte finns resurser att realisera. Skillnaden däremellan blir ofta individualiserad för personalen, menar han, vilket innebär att de tar på sig ansvaret när förväntningar hos brukare och närstående inte uppfylls. Och det är problematiskt och skapar stressrelaterad ohälsa, säger han. Då står personalens livskvalitet också på spel. Verktyg och reflektion En av deltagarna i seminarieseriens samtliga tre delar är Willy Einmaa, som är enhetschef inom äldreomsorgen i Vårgårda kommun, där han bland annat är ansvarig för nattpersonal på två boenden samt nattpatrullen i hemtjänsten. Kvalitetsaspekten i serien lockade honom, liksom fokus på bemötande. För att orka arbeta inom omsorgen behöver jag ha bra verktyg som kan användas till medarbetarnas bästa, då är det bra att få reflektera över hur man skapar en hållbar arbetsmiljö och arbetssituation för dem, och kring delaktighet och medskapande som Karin Josefsson talade om. Han tycker att seminarieserien har gett honom användbar kunskap, som han både spridit vidare till sin ledningsgrupp och på ett APT med all personal. Att känna tillit både till varandra och till cheferna, som Karin Josefsson pratade om, är något han poängterar särskilt. Att medarbetarna ska känna och veta att de är delaktiga kräver en fin balansgång mellan direktiv som måste utföras och sådant de själva kan påverka, så att det blir ett tryggt beslut man kommer överens om, säger Willy Einmaa. Text: Pia Mattzon 19

20 5. Ekonomiskt resultat 2017 Ekonomiskt resultat Avgifter ägarparter Externfinansierade projekt Periodiserade externfinansierade projekt Övriga intäkter 0 0 Summa verksamhetens intäkter Kostnader för personal anställd på HB OH Kostnader för personal med avtal till FoUS Lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar och nedskrivningar 0 Summa verksamhetens kostnader Årets kapitalförändring Not 1 Årets intäkter Bollebygds kommun Borås Stad Herrljunga Kommun Marks kommun Svenljunga kommun Tranemo kommun Ulricehamns kommun Vårgårda kommun Högskolan Borås Totalt Övriga externa intäkter VGR Ökad skolnärvaro Gunnar Ivarssons Stiftelse Metodhandbok Unga med aktivitetsersättning och psykisk ohälsa Hela Väster - för minskat normbrytande beteende i skolan

21 Övrigt Not 2 Myndighetskapital, skulder och periodiseringar Tillgångar Kundfordringar Förutbetalda bidrag Summa kortfristiga fordringar Summa tillgångar Skulder Oförbrukade bidrag Leverantörsskulder 0 0 Summa kortfristiga skulder Balanserat resultat Årets kapitalförändring Summa myndighetskapital Summa skulder Budget och utfall inför kommande år Årets nettobudgetresultat för FoUS innebär ett ackumulerat överskott från tidigare år vilket innebär en ingående balans på tkr inför Cirka 500 tkr har under året använts av myndighetskapitalet. 500 tkr saknas bland intäkterna för 2017 men beloppet kommer att föras över till 2018 års budget. Under året betalades två hyreskostnader för 2016 och 2017 eftersom den inte bokfördes på Kostnader är i övrigt enligt planering förutom att övriga kostnader är något lägre än beräknat bland annat för att förbättringsverkstaden fick flyttas fram och för att arbete med välfärdsteknologi inte kom igång som planerat. Två pågående externa uppdrag och ett intern om social dokumentation är i sin slutfas och kommer att redovisas under våren En ny kartläggning av kommunernas behov av kompetens- utvecklings och forskningsinsatser inleddes i slutet av verksamhetsåret. 21