NYHETSBREV NR 1:2016 MARS

Transkript

1 NYHETSBREV NR 1:2016 MARS Viktig uppdatering av preparatkännedom Acceptansen för cannabis har ökat bland unga under senare år, samtidigt som ruseffekten mer än tredubblats. Allt fler unga testar också syntetiska droger som kan orsaka mycket svåra skador. Denna kunskap och mer kring aktuella preparat fick deltagarna vid vinterns konferensdagar som FoU Sjuhärad Välfärd varit med och arrangerat. Målgruppen var personal som kommer i kontakt med både unga och vuxna med riskbruk, missbruk och beroende inom skilda verksamheter som skola, socialtjänst, förskola, arbetsförmedling och sjukvård. För oss inom primärvården är det bra att få veta mer om olika preparat, säger Mats Elm och Bertil Martinsson, vi ser väldigt mycket hos patienter och behöver kunna tänka bredare. Sidan 4 foto: anna vörös Vi strävar efter samarbete och samverkan med kommunerna, säger regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve. Sjuhärad kraftsamlar för stärkt barnskydd Den sociala barn- och ungdomsvården behöver stärkas och i Sjuhärad ska en regional handlingsplan tas fram, med stöd av FoU Sjuhärad Välfärd och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. I januari samarrangerades ett seminarium då både nationella samordnaren och företrädare för SKL medverkade. Sidan 2 Så klart det blir pausgympa när personal inom region och kommun får lära sig att förebygga och behandla övervikt och fetma hos barn och unga. Ökad kunskap inom området är efterfrågad. Fullsatt på temadag om barns vikt En rejäl satsning på fortbildning kring övervikt och fetma hos barn och unga görs under våren i Borås och Sjuhärad, för många olika personalkategorier. Den första temadagen gavs vid två tillfällen i januari och i maj är det dags igen. PUBLIKATIONER Rapport: Jonasson, Lise-Lotte (2016). Inkontinensprojektet Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta Det finns behov hos personal både från Västra Götalandsregionen, kommunerna och högskolan att fördjupa kunskapen kring barn med fetma och med övervikt med risk för att utveckla fetma, säger samordnare Angela Bångsbo. Sidan 6 För beställning av rapporter och broschyrer/kortversioner av rapporter: publicerat/ Verktyg för utveckling genom seminarieserie Per-Åke Karlsson. FoU Sjuhärad Välfärds seminarieserie om implementering var en efterfrågad satsning, och i februari arrangerades den sista delen. Genom seminarierna har deltagarna fått verktyg och redskap för att bättre kunna omsätta kunskapsutveckling i verksamhetsutveckling, säger Per-Åke Karlsson, vetenskaplig ledare vid FoUS. FoU Sjuhärad Välfärd välkomnar önskemål Sidan 8 Vårvinterns arrangemang är i full gång på FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) och glädjande nog har några av dem varit mycket välbesökta. Det är bland annat angelägen kompetensutveckling kring övervikt och fetma hos barn och unga samt ökad kännedom om droger och tillgången till dessa som lockat många olika personalgrupper. FoUS välkomnar förslag och önskemål om nya seminarier framöver. Sidan 3

2 SKL, Sveriges kommuner och landsting, har arbetat fram en nationell handlingsplan för att stärka skyddet för barn och unga. Skyddet för barn och unga I januari hölls ett upptaktsmöte i Borås för en kraftsamling för stärkt skydd kring barn och unga i Boråsregionen Sjuhärad. Både Sveriges kommuner och landsting, SKL, och regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården deltog. I Sjuhärad ska en regional handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården tas fram, med stöd av FoU Sjuhärad Välfärd och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. som stod som arrangörer av seminariet i januari. Det finns ett stort engagemang och en stor vilja ute i kommunerna att göra konkreta förändringar inom barn- och ungdomsvården. Det säger regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve som besöker drygt 50 av landets kommuner för att stimulera, inspirera, stärka och driva på. Hon rapporterar regelbundet till Åsa Regnér, regeringens barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Den nuvarande regeringen har förstärkt mitt uppdrag, bland annat för att man såg att det behövdes mer än lagstiftning för att förbättra barn- och ungdomsvården runtom i landet. Vi strävar efter samarbete och samverkan med kommunerna, säger Cecilia Grefve. Kommunerna uppmuntras bland annat att upprätta planer för handling. Det är väldigt många som vill arbeta mer förebyggande och långsiktigt, och inte bara släcka bränder som uppstår. Över ensamkommande En stor utmaning som socialtjänsten i många svenska kommuner står inför, är att möta och ta hand om de ensamkommande flyktingbarn som kom under fjolåret. Prognosen inför 2015 var att det skulle komma någonstans mellan och ensamkommande till Sverige. Det blev Samtidigt har det gjort att många inom socialtjänsten har tagit tag i saker och blivit lite mindre rädda och oroliga för att göra fel och dra på sig kritik, säger Cecilia Grefve. Delaktighet ger vinster Ett sätt att förbättra den sociala barn- och ungdomsvården är att barn, ungdomar och vårdnadshavare själva får bli mer delaktiga, till exempel genom rådslagsmetoder och andra inkluderande arbetssätt. Visst är det ett resurskrävande arbetssätt, men kommuner som arbetar så här ser att de gör vinster på andra håll, säger Cecilia Grefve. Det finns också ett behov av bättre samverkan mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvården. I augusti anordnas en spridningskonferens där kommunerna kommer att kunna Nationella samordnaren Cecilia Grefve arbetar på regeringens uppdrag med att driva på utvecklingen inom den sociala barn- och ungdomsvården, så att barn och unga får den hjälp och det stöd de behöver. ska stärkas dela med sig av och ta del av goda exempel. Handlingsplan visar väg Förra sommaren tog SKL, Sveriges kommuner och landsting, fram en nationell handlingsplan för att stärka skyddet för barn och unga. Nu verkar SKL för att alla landets kommuner ska ta fram egna utvecklingsplaner och identifiera förbättringsområden utifrån SKL:s 44 olika förslag. SKL vill även ha underlag från regionerna om vad de kan göra för att hjälpa kommunerna. Alla kommuner behöver inte försöka uppfinna hjulet, säger Kjerstin Bergman från SKL. Deltagarna vid upptaktsseminariet kom från bland annat Borås, Bollebygd, Ulrika Hautala. Handläggaren Kjerstin Bergman på SKL, Sveriges kommuner och landsting, presenterade den nationella handlingsplanen som SKL tagit fram för att stärka skyddet för barn och unga. Läs mer om SKL:s handlingsplan och kraftsamlingen kring stärkt skydd för barn och unga på FoU Sjuhärad Välfärds webbplats, Under rubriken Nyheter/Sjuhärad kraftsamlar för stärkt skydd för barn och unga finns ytterligare en artikel om upptaktsmötet samt länkar till SKL. Svenljunga och Vårgårda. Synpunkterna som kom fram under dagen kommer att utgöra en del av underlaget i arbetet för att ta fram en regional handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården i Sjuhärad. Koppling till verkligheten Ulrika Hautala, enhetschef i Svenljunga kommun, var nöjd med seminariet. Det var väldigt givande att höra Cecilia Grefve som arbetar på nationell nivå. Jag kände igen den situation som hon beskrev från många kommuner. Det fanns en väldigt tydlig koppling till verkligheten i det som hon sa. 1 Text och foto: Anna Vörös LEDNINGEN HAR ORDET: Efterfrågade och välbesökta dagar Vårens aktiviteter på FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) är nu i full gång, likaså två FoU-stödsprojekt och ytterligare en utvärderingsverkstad. Flera av de senaste arrangemangen har varit mycket välbesökta, till exempel temadagen om övervikt och fetma hos barn och unga som följs upp i maj, samt de två konferensdagarna om Preparatkännedom. De sistnämnda har varit ett samarrangemang med bland andra Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och har erbjudits till personal av olika kategorier inom alla typer av offentlig verksamhet som kommer i kontakt med personer i missbruk, riskbruk och beroende. Rapporten om Inkontinensprojektet är nu publicerad och flera seminarier har genomförts i de tre kommuner som ingått i studien; Bollebygd, Tranemo och Ulricehamn. FoUS har också genomfört den tredje och avslutande delen i seminarieserien om implementering, som har lett till diskussioner om hur resultat och arbetssätt ska återföras på bästa sätt i ordinarie verksamhet, med sikte på verksamhetsutveckling. Under vintern har diskussioner också pågått vid FoUS om verksamhetens innehåll, vilket utmynnat i att kommunerna i Sjuhärad och Högskolan i Borås nu arbetar med att ta fram ett nytt verksamhetsprogram och avtal med tydligare kommunal inriktning. Västra Götalandsregionen, som tidigare varit en av FoUS:s ägarparter, har beslutat att istället avsätta medel till Centrum för Välfärdsstudier (CVS) vid Högskolan i Borås. CVS arbetar med välfärdsfrågor och -utmaningar främst utifrån ett ledarskaps- och organisationsperspektiv. Goda möjligheter finns att utveckla samarbete mellan FoUS och CVS, i gemensamma angelägna frågor. Till sist hälsar vi alla välkomna till oss för att diskutera förslag på såväl seminarier som utvecklingsoch forskningsprojekt som ni har behov av. Med önskan om en fin vår! 1 Margreta Lundberg Rodin, tf.verksamhetschef 2 3

3 Stort behov av uppdaterad kunskap om drogsituationen På konferensdagen om ökad preparatkännedom tog föreläsarna upp frågan om droger både ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Det handlade en hel del om hur drogen cannabis verkar och skadar, liksom om hur marknaden av droger har vuxit och förändrats. Den substans i cannabis som svarar för de huvudsakliga ruseffekterna är THC eller delta-9-tetrahydrocannabinol. Den senaste trenden är att THC-halten är mycket högre än tidigare. Förut var den runt 10 procent, men idag är det inte ovanligt att cannabis har en THC-halt på procent, säger Lars Hansson från Tullverket. Lars Hansson är sedan 2004 nationell tullspecialist med kunskaper om narkotika, hormonpreparat, läkemedel och vissa hälsofarliga varor. Tullen uppskattar att det i Sverige årligen konsumeras mellan 20 och 25 ton cannabis. En stor andel förs in i landet via Öresundsbron. Ungefär 1,5 ton, cirka 6 7 procent, beslagtas av tull och polis. De senaste åren har vi märkt en större acceptans bland unga att använda cannabis, därför är det viktigt att alla ni som sitter här i dag, som möter unga och är proffs inom olika områden, sprider kunskap om vilken verkan cannabis har, säger Lars Hansson. FAKTA Sammanfattning av läget i Sverige Cannabis: Fortfarande det vanligaste missbrukspreparatet. Alltmer odlas hemma. Kokain: Fortfarande stark position på marknaden. Amfetamin/metamfetamin: Efter en längre tids nedåtgående trend ökar bruket av dessa återigen. Kat: Fortfarande stor införsel, men idag mer i torkad form. Heroin: Nedåtgående trend, förutom i Stockholm. Internetdroger: Stort problemområde. Bara under 2014 tillkom omkring 80 nya substanser. Källa: Lars Hansson,Tullverket Den bästa förebyggande åtgärden som finns mot droger är att hjälpa unga människor att fortsätta vara sugna på livet, säger Lars Hansson på Tullverket. Konferensdagen arrangerades gemensamt av FoU Sjuhärad Välfärd, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Länsnykterhetsförbunden Västra Götaland samt kriminalvården. Flera hundra deltagare som i sitt arbete kommer i kontakt med både unga och vuxna med riskbruk, missbruk eller beroende hade bänkat sig i lokalen Kuben på Navet Science center i Borås. Ungas nyfikenhet på droger Föreläsaren Kristina Berglund, docent vid CERA, Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende vid Göteborgs universitet, berättade om orsaker till att ungdomar kan bli nyfikna på att testa och använda droger. Några exempel är att droger kan innebära gemenskap och äventyr, att de kan ingå i ritualen förfest och ge en stunds verklighetsflykt. Det kan också handla om frågor om identitet och rotlöshet, att man som ung Kristina Berglund. upplever att framtiden är osäker, säger Kristina Berglund. Sedan några år förmedlas en stor andel droger via internet. Tull och polis känner till omkring webbplatser med drogförsäljning. En annan förändring av drogmarknaden är utvecklingen mot alltfler syntetiska droger, preparat som ofta framställs i oerhört koncentrerade former. Ungdomar blir försöksdjur för starka substanser, syntetiska cannabinoider, som kan vara så mycket som 800 gånger starkare än vanligt cannabis, säger Lars Hansson från Tullverket. Cannabis stör hjärnan Både forskaren Kristina Berglund och Erik Leijonmarck på ECAD, European Cities Against Drugs, tog upp effekterna av cannabisbruk. Bland de kortsiktiga finns bland annat humörförändringar, försämrad kroppsmotorik och försämrat minne. Den som i unga år börjar använda cannabis löper dessutom risk att få försämringar i hjärnans funktion i vuxen ålder. Både Varför är du här och vad har dagen gett dig? Julia Klint, uppsökare på häktet, anställd inom Frivården, Borås: Frågor som handlar om missbruk är väldigt aktuella för mig, det är bra att vara uppdaterad. Jag är också med i nätverket för beroendefrågor i Borås Sjuhäradsregionen. Maud Olsson, socialsekreterare på missbruksenheten Cedern, Borås Stad: Jag vill kunna föra ut information om droger till unga, utan att vara moraliserande. Jag skulle egentligen vilja veta ännu mer om hur man pratar med ungdomar om detta, så att de unga känner att de fattar ett eget beslut. Claes Persson, socialsekreterare på missbruksenheten Cedern: Det var intressant att höra föreläsaren från ECAD. Det var tydlig information, som han samtidigt framförde på ett resonerande sätt. minne, kognition och lärande påverkas av att hjärnans mognadsprocess störs, säger Erik Leijonmarck. Vissa nya preparat innebär också en helt ny typ av skador. Lars Hansson visade bilder Erik Leijonmark. på personer som använt drogen bromo-dragonfly, BDF, som är en syntetisk hallucinogen besläktad med amfetamin. Drogen har lett till att personer fått syrebrist i fingrar och tår och i vissa fall fått amputera kroppsdelar. Debatt om legalisering I USA har fyra delstater legaliserat cannabis. Debatt om legalisering förekommer i flera länder. Erik Leijonmarck på ECAD drog paralleller till den väldigt aktiva tobakslobbyn i USA för några decennier sedan. Även när det gäller narkotika finns många kommersiella intressen. Cannabis ses som en stor och potentiell marknad. Men drogmarknaden hänger nära samman med grov brottslighet, karteller och maffia, den påverkar samhället, konstaterade han. Mats Elm och Bertil Martinsson, chefläkare respektive utvecklingsledare inom Närhälsan, Borås: För oss som arbetar inom primärvården är det bra att få veta mer om olika preparat. Vi ser väldigt mycket hos patienter och behöver ökade kunskaper och kunna tänka bredare. Att föreläsarna har olika bakgrund är väldigt givande. Åsa Ankarling, kurator, Viskastrandsgymnasiet, Borås: Jag träffar ofta ungdomar som tycker att cannabis borde legaliseras, så det var väldigt bra att få en fördjupning om just det. Den här dagen ger mig också en fördjupning som kompletterar det som vi får veta av poliser som jobbar med ungdomar. Det är vanligt att blanda in begreppet frihet när man pratar om legalisering av cannabis. Men är man verkligen fri om man är beroende av droger?, frågar han retoriskt. Lars Hansson från Lars Hansson. Tullverket uppmanade deltagare som vill hålla sig uppdaterade på området att regelbundet söka information på webben. Sök information, men se alltid till att vara kritisk till källan. Ett par exempel på pålitliga webbplatser är Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten. Vilken är då, enligt Lars Hansson, den viktigaste narkotikabekämpande åtgärden? Det är att hjälpa unga människor att fortsätta vara sugna på livet, att göra vad som är möjligt för att unga ska få utbildning och ett arbete. Det är den bästa förebyggande åtgärden mot droger som finns. Därför får vi aldrig ge upp. 1 Text och foto: Anna Vörös Internet ger obegränsad drogtillgång Droghandel via nätet och drogers utbredning var några av de ämnen som var i fokus när preparatkonferensen följdes upp med en halvdag 4 mars. Nuförtiden har alla tillgång till hela drogpaletten, oavsett var de bor någonstans, säger Niklas Lindroth, narkotikasamordnare vid polisen i Alingsås. Han föreläste tillsammans med kollegan Björn Ekström från narkotikaroteln i Göteborg för de drygt hundra åhörare som kom från bland annat skola och förskola, socialtjänst, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Droghandeln på internet sker på något som kallas för Darknet, med ett krypterat nätverk där man kan köpa narkotika för elektronisk Niklas Lindroth. valuta, s.k. bitcoins, som används i det här fallet, berättar Niklas Lindroth. I sin presentation visade han utförligt hur köpen går tillväga och de komponenter som gör droghandeln möjlig. Han loggade också in och visade den sajt som är störst just nu, som heter Flugsvamp. Det är som Tradera eller Blocket för narkotika, säger han. Men ska man verkligen visa allt det här, då lär ju sig folk exakt hur man gör? Det vet de redan. Det är sex år sedan den första droghandelssajten startade. Det här är allmän kunskap nu, och vi behöver sprida den till föräldrar och personer som möter unga i sitt arbete. Man kan inte sprida det här utan att berätta hur det går till. Föräldrar och andra behöver kunna det här för att veta vad de ska titta efter. Han menar att det är viktigt att vuxna känner till hur enkelt det är köpa drogerna. Det tar fem minuter från vilken dator eller mobiltelefon som helst, säger han. 1 Text och foto: Pia Mattzon Fotnot: Niklas Lindroths presentation finns på FoUS:s webbplats under rubriken Kompetensutveckling. 4 5

4 Fokus på övervikt och fetma hos barn och unga Övervikt och fetma är inte längre ett problemområde som främst gäller vuxna, nuförtiden drabbas också allt fler barn och unga. Personal som möter dem i både skola, vård och omsorg har under en längre tid efterfrågat utbildning och kompetensutveckling, och den här våren satsas det rejält i Borås och Sjuhärad. Det är efter förlaga från Göteborg som temadagarna planerats och arrangerats, och Folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen har finansierat. Bakom arrangemanget står VG-regionen avdelningen folkhälsa, FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) och Sjuhäradskommunerna och man vänder sig till en bred målgrupp av personer som möter barnen och deras föräldrar. Vi är alla vana att arbeta i team på våra arbetsplatser, både vi och skolan, säger Anna-Stina Görander som är sjuksköterska på Säs, men för att kunna hjälpa barnen måste vi alla kunna jobba i team tillsammans. Det tror jag är grunden idag. Julia Backlund, som är dietist inom barnhälsovården, poängterar vikten av att börja tidigt och även jobba förebyggande, och inte bara med de barn och unga som redan utvecklat obesitas, det vill säga fetma. Vi ser att det har sina vinster att börja redan på mödra- och barnavårdscentraler och prata om hälsosamma levnadsvanor. Det är ju bättre om vi kan förebygga än att behöva behandla. 6 Uppföljning den 18 maj Temadagen om övervikt och fetma hos barn och unga följs upp i maj. Efter temadagarna i januari ställde vi frågor till deltagarna om deras önskemål inför del 2, då framkom att samtalsmetodik och samverkan är angelägna ämnen som många vill veta mer om, säger Angela Bångsbo, samordnare på FoUS. Den 18 maj kommer vi därför att fokusera på det svåra samtalet. Samverkan blir ett tema inför hösten som deltagarna den 18 maj har möjlighet att vara med och utforma. Den 18 maj hålls arrangemanget på Högskolan i Borås, kl. 8:30 15:00. Mer information och länk till anmälan finns i kalendariet på FoU Sjuhärad Välfärds webbplats: Arrangörsgruppen samlad efter en lyckad första temadag i januari, från vänster: Julia Backlund dietist och Karin Apelqvist verksamhetsutvecklare, båda från Barnhälsovården Södra Älvsborg, Närhälsan, Anna-Stina Görander sjuksköterska Säs, Sven Strömberg, psykolog Säs/BUMS och Angela Bångsbo samordnare, FoUS. Saknas på bilden: Anna Cavrak hälsokoordinator, Säs. Den första temadagen gavs vid två tillfällen, den 26 och 27 januari och båda gångerna var Elin Odencrantssalen på Säs i det närmaste fullsatt, så att det finns ett stort intresse för problematiken råder ingen tvekan om. Åhörarna fick också möjlighet att svara på en webbenkät efteråt, då de kunde lämna tips och önskemål för uppföljningen den 18 maj. Då ligger fokus på konkreta metoder och samverkan mellan de yrkeskategorier som möter barn och unga med övervikt och fetma medan det handlade om förebyggande arbete och aktuell forskning i januari. Många 16-åringar med övervikt En av åhörarna som fanns på plats är gymnasieskolsköterskan Elisabeth Hedenquist från Alingsås. Tidigare har hon även arbetat på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och på båda arbetsplatserna har hon mött barn och unga med viktproblem. Det här är jätteviktigt, och den här dagen har gett mig fler verktyg för att prata om problemen. Jag möter alla ungdomar på skolan som är 16 år på ett hälsosamtal, och det är väldigt många faktiskt som har övervikt och fetma. Med den kunskap hon fått under temadagen, inte minst genom nya rön inom forskningen, tycker hon att problemställningen blir lättare att hantera. Jag tror att det är viktigt att prata om det utan att lägga någon värdering i det. För det Elisabeth Hedenquist. handlar inte om att kritisera någon, utan om att visa på hälsoeffekter. Framför allt möter hon många unga som är ganska inaktiva på sin fritid, även de som inte har viktproblem. Elisabeth Hedenquist efterlyser mer generella riktlinjer för hur vårdpersonal ska arbeta med frågan. Vi måste ju ta tag i det här på något sätt. Det här är ju också en politisk fråga. Viktproblem från ett annat håll De tre kollegorna från Ätstörningsmottagningen på Säs, Charlotte Nordenman, Jane Andersson och Margaretha Sparavec ser till vardags en helt annan sida av viktproblematiken. Det är ju i första hand barn och ungdomar som svälter sig, säger Margaretha Sparavec, jag och Jane har 30 års erfarenhet av det, men vi har väldigt lite kunskap om övervikt och vad det finns för forskning och behandlingsmetoder kring det. Det är ju inte omöjligt att vi framöver möter barn som överäter, utan att kompensera det med kräkningar till exempel. Hon får medhåll av kollegan Charlotte Nordenman, som är fysioterapeut. Hon arbetade tidigare med vuxna patienter, men FOU-STÖD: Positivt med stöd till kvinnor i klimakteriet Information om vad klimakteriet innebär har gett positiva effekter för kvinnor i åldern år. Det visar preliminära resultat från en studie som fått stöd av FoU Sjuhärad Välfärd. Det är Gunilla Strömme, barnmorska, och Lena Rindner, distriktssköterska och doktorand vid Institutionen för allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som genomfört studien, som presenterades vid ett seminarium på FoU Sjuhärad Välfärd i mars. De kvinnor som slumpats till interventionsgruppen i studien deltog vid två träffar med information om klimakteriet och hur man kan öka sitt välbefinnande genom bland annat fysisk aktivitet. Läs mer om temadagen på FoU Sjuhärad Välfärds webbplats/nyheter under rubriken Angelägen kunskap om övervikt och fetma hos barn. Fysioterapeut Charlotte Nordenman, barnsköterskorna Jane Andersson och Margaretha Sparavec, samtliga från Ätstörningsmottagningen på Säs, Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. sedan årsskiftet har verksamheten för barn och vuxna med ätstörningar samlats på en gemensam enhet på Säs. Jag tror att vi kommer att se hetsätningsstörningar bland barn framöver, och att de behöver psykiatrisk hjälp, det skulle inte förvåna mig. Det finns ju oftast ett lidande i övervikten och det är det som gör det svårt; hur vi ska behandla de här patienterna och var. 1 Text och foto: Pia Mattzon Gunilla Strömme och Lena Rindner talade också om att många människor har en negativ uppfattning om klimakteriet, och att det saknas information om vad som händer i kvinnans kropp, motsvarande sådan information som ungdomar får inför puberteten. Vanliga symtom är vallningar, torra slemhinnor, nedstämdhet och depression, högt blodtryck, sömnstörningar samt muskel- och ledvärk. Både psykisk ohälsa och sjukskrivningar ökar bland kvinnor i denna ålder, berättade föreläsarna. De tycker också att det är viktigt att vara medveten om den ökade sårbarhet som kan uppstå, och att prata mer om klimakteriet, både inom familjen och generellt i samhället. 1 INKONTINENSPROJEKTET: Hallå där Ingela Sunneskär, du är MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) och verksamhetschef för Hälso- och sjukvård i Bollebygds kommun. Ni är en av tre deltagande kommuner i Inkontinensprojektet som har arrangerat uppföljningsseminarier utifrån er egen verksamhet, hur gjorde ni? Efter studien, då vi bland annat undersökte om rätt inkontinensskydd var förskrivet, hur livskvaliteten påverkas hos äldre med urininkontinens samt om personalens inställning och attityder påverkar hur mycket de äldre går till toaletten, har vi haft två seminarier där all personal deltagit, både omvårdnadspersonal, legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, chefer på olika nivåer och några engagerade politiker från vår nämnd. Varför är det viktigt att arbeta med frågor kring äldres inkontinens? Det är en mänsklig rättighet att få komma på toaletten, om en gammal person dessutom är i behov av hjälp är det oerhört viktigt att belysa problematiken i vardagen, för att kunna bli bättre. Vi upptäckte till exempel genom mätningarna i projektets studie att alldeles för stora inkontinensskydd användes. Planerar ni för några förändringar i arbetssätt på kommunens vård- och omsorgsboenden utifrån lärdomar genom projektet? Ja, vi kommer att gå vidare på varje enhet och utveckla de förslag till förbättringsåtgärder som togs fram på seminarierna, men vi kommer även att arbeta med vårdcentralen och få läkarna mer delaktiga i att göra utredningar. Har ni några andra planer utifrån er delaktighet i Inkontinensprojektet? Det vore fantastiskt roligt om alla våra äldre känner trygghet i att få komma till toaletten i tid och uppleva livskvalitet i vardagen. Det som är så självklart för alla utan inkontinensproblem. 1 Fotnot: Övriga deltagande kommuner i Inkontinensprojektet är Tranemo och Ulricehamn. Rapporten från projektet och en broschyr/kortversion av denna kan beställas från FoU Sjuhärad Välfärd, se förstasidan här i nyhetsbrevet. 7

5 Avsändare: Högskolan i Borås, FoU Sjuhärad Välfärd, Borås Seminarier gav verktyg för bättre verksamheter I februari avslutades FoU Sjuhärad Välfärds tredelade seminarieserie om implementering, en serie som syftat till att bidra till långsiktig verksamhetsutveckling. Bakgrunden till seminarieserien var en ökad efterfrågan från kommuner och region om kunskap kring hur man implementerar nya metoder, och omsätter dem i praktisk handling. Genom seminarierna har deltagarna fått verktyg och redskap för att bättre kunna omsätta kunskapsutveckling i verksamhetsutveckling, säger Per-Åke Karlsson, vetenskaplig ledare vid FoUS. Deltagarna vid seminarierna har kommit från kommunal och regional hälso- och sjukvård liksom från socialtjänsten. Flera har varit med vid två eller till och med alla tre tillfällen. Det är glädjande att det kommit deltagare både från kommunerna och från regionen. Vi tycker att vi har nått målgruppen med den här seminarieserien, säger Per-Åke Karlsson. När det gäller implementering har det traditionellt varit vanligt att forskare formulerar en problemställning och låter den följas av en AXPLOCK FRÅN SEMINARIESERIEN Implementering handlar mycket om anpassning till lokala förutsättningar. Det finns sällan patentlösningar. Lyckad implementering beror ofta på hur väl man genomfört planering, rekrytering och förankring. Forskningen om implementering har mer och mer börjat fokusera på möjliggörare istället för, som tidigare, på problem/hinder. Teorianvändning är en av faktorerna som påverkar hur framgångsrikt ett implementeringsarbete blir. I en organisation är mänsklig tröghet något naturligt som inte behöver ses som ett problem i en förändringsprocess, utan som något som ger näring till den. Ett dynamiskt synsätt på implementering innebär bland annat att de som ingår i en organisation kontinuerligt fångar in ny kunskap om sitt arbetssätt och utifrån det förstår hur de kan förändra arbetssättet. interventionsstudie. Om resultaten är bra, det vill säga visar evidens, försöker man omsätta dem i praktisk verksamhet. Det är logiskt, men kan samtidigt vara ganska problematiskt. Risken är att man involverar verksamheten för lite. Seminarierna har pekat på att det är värdefullt att ha mycket tätare samband mellan kunskapsbildningsprocess och implementering, att börja implementera beslut redan medan kunskapsutvecklingsprocessen pågår, säger Per-Åke Karlsson. Implementering handlar också mycket om kontext. Implementering behöver vara förankrad på många olika nivåer. För att medarbetarnas engagemang ska väckas behöver de uppleva att förändringsarbetet fyller en funktion, säger Angela Bångsbo. Verksamhetsutveckling är visserligen i första hand verksamheters eget ansvar. Men vi hoppas att vår seminarieserie har bidragit till värdefulla tips och idéer som framöver kan underlätta implementeringsarbete, säger Per-Åke Karlsson vid FoUS. 1 Text: Anna Vörös KALENDARIUM april Seminarium: God evidensbas för socialtjänsten Möjligheter och hinder för evidensbaserad praktik från individ till organisation. Föreläsare: Carina Abrahamson Löfström, från FoU i Väst/GR och Göteborgs universitet och Catherine Larsson, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Ett samarrangemang med HafV, Funktionshinderforskning i Väst. Tid: 13:30 16:00 Plats: Högskolan i Borås, lokal D maj Fortbildningsdag, del 2: Övervikt och fetma hos barn och unga. Fokus på det svåra samtalet. (Första delen gavs vid två tillfällen, 26 och 27 januari, med fokus på forskning och prevention.) Tid: 8:30 15:00 Plats: Högskolan i Borås, lokal M204. Hösten Preparatkännedom, del 3. Workshop med fördjupning kring skador och följder på ett psykologiskt plan. (Del 1 gavs 28 januari kring ökad preparatkännedom generellt, och del 2 den 4 mars kring droghandel på Darknet och tillgången till droger i Boråstrakten.) Ev. förändringar i punkterna ovan, mer information samt anmälan finns på webben: ÄGARPARTER FoU SJUHÄRAD VÄLFÄRD: REDAKTIONSRUTAN Ansvarig utgivare: Margareta Lundberg Rodin, margareta.lundberg_rodin@hb.se Redaktör samt text och foto där inget annat anges: Pia Mattzon Produktion: FoU Sjuhärad Välfärd Vill du prenumerera på nyhetsbrevet? Registrera dig på eller ring