RAPPORT. Trafikprogram för Annelöv LANDSKRONA STAD. Sweco Infrastructure AB. Version 1.0. Uppdragsnummer

Transkript

1 LANDSKRONA STAD Trafikprogram för Annelöv Uppdragsnummer Malmö Sweco Infrastructure AB Version 1.0 Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, Malmö Telefon Telefax Sweco Infrastructure AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

2 Dokumentinformation Titel: Trafikplan för Annelöv Version: 1.0 Beställare: Konsult: Landskrona Stad Birthe Bunke Sweco Infrastructure AB David Edman Trafikplanerare Uppdragsnummer: Dokumenthistorik Version Datum Dokumentet status Distribution Rapport framtagen för intern granskning Internt Sweco Granskningshandling Beställaren 2 (30)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 5 2 Nulägesbeskrivning Biltrafik Billebergavägen/Kävlingevägen Saxtorpsvägen Villagatorna Verksamhetsområdet i södra Annelöv Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Tillgänglighet Parkering Trafiksäkerhet 14 3 Förutsättningar Hastighetsplan Cykelplan Trafikprogram för Landskrona Stad Tillgänglighet Översiktsplan Detaljplan Skola 16 4 Bristanalys Biltrafik Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Tillgänglighet 19 5 Åtgärdsprogram Cykelväg till Dösjebro station, upprustning Cykelväg till Kvärlöv Alternativ Saxtorpsvägen Alternativ Markvägen Tydliggöra gång- och cykelvägarna Enkelt avhjälpta hinder Saxtorpsvägen Tätortsport Gångpassage vid Kristinas väg och Sibyllas väg 26 3 (30)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Gångbana Kävlingevägen och Billebergavägen Gång- och cykelbana Övergångsställe vid skolan Korsningen Saxtorpsvägen Billebergavägen/Kävlingevägen Busstrafik till Annelöv 30 4 (30)

5 1 Inledning Annelöv är en bostadsort i sydöstra delarna av Landskrona kommun med cirka 550 invånare. Värdena består bland annat i småskaligheten, närheten till rekreation och tillgången till järnvägsstation i Dösjebro. Brister finns i den begränsade service som finns i byn, vilket innebär att man har stort behov att ta sig till såväl närliggande orter som till centralorten Landskrona. Byn består till största delen av villor som byggts upp i olika, väl definierade, tidsepoker. Byn genomkorsas av Saxtorpsvägen och Billebergavägen/ Kävlingevägen som båda fungerar som genomfartsleder. Åtgärder har gjorts på Billebergavägen/Kävlingevägen, men det finns önskemål om att ytterligare förbättra förutsättningarna för oskyddade trafikanter. Trafikprogrammet är ett långsiktigt och konsekvent åtgärdsprogram för trafiken i byn, Målet är att trafiksystemet ska vara utformat så att trafiksäkerheten och tillgängligheten är god, samtidigt som en minimering av trafikens miljöpåverkan är en viktig förutsättning. Gång- och cykeltrafiken ska vara ett självklart val vid korta resor och det är viktigt att stråken synliggörs i trafikmiljön. Pågatågsstationen i Döjsebro är en viktig hörnsten i Annelövs trafiksystem. Trafikprogrammet har tagits fram av Sweco på uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen. Synpunkter från möte med allmänheten, planer och andra ställningstaganden samt studier på plats har varit grundförutsättningarna i den analys som lett fram till förslagen. 5 (30)

6 6 (30)

7 2 Nulägesbeskrivning I kapitlet beskrivs Annelöv dels utifrån förutsättningarna för respektive fordonsslag, men också utifrån aspekter som tillgänglighet och trafiksäkerhet. Bild 2.1 redovisar en översikt på Annelöv med de huvudsakliga trafikstråken och målpunkterna markerade. Bild 2.1 Översiktskarta för Annelöv med huvudsakliga trafikstråk och viktiga målpunkter 2.1 Biltrafik Trafiknätet för motorfordon är uppbyggt kring två större gator, Billebergavägen/Kävlingevägen och Saxtorpsvägen som båda representerar en mycket gammal gatustruktur. Övriga gator i byn är villagator med mycket begränsad trafikmängd. Villagatorna är utbyggda på 60- och 70-talen och präglas av den tidens planeringsideal. 7 (30)

8 2.1.1 Billebergavägen/Kävlingevägen Billebergavägen/Kävlingevägen är en statlig väg som går rakt igenom byn i nordsydlig riktning. Vägen går söderut mot Dösjebro och pågatågsstationen där och vidare söderut mot Malmö och Lund. Norrut går vägen mot Billeberga och ansluter till riksväg 17 och länsväg 110. Vägen har tätortsportar vid båda infarterna och hastighetsdämpande åtgärder vid skolan och kyrkan. Det går cirka 1600 f/d på vägen söderut och cirka 1100 f/d på vägen norrut. Bild 2.2 Billebergavägen, vid infarten söderifrån Bild 2.3 Billebergavägen, norr om Saxtorpsvägen 8 (30)

9 2.1.2 Saxtorpsvägen Saxtorpsvägen är en statlig väg som leder västerut från Annelöv mot Kvärlöv och vidare mot Häljarp och Landskrona. Vägen ansluter till lv 110. Gatan är smal och saknar såväl gångbanor som cykelbanor. På gatan finns två hållplatser för skolskjutstrafik. Bild 2.4 Saxtorpsvägen, öster om Sibyllas väg Villagatorna Villagatorna är mestadels utbyggda under och 80-talen. Samtliga saknar trottoarer eller har en mycket smal trottoar som endast används för placering av lyktstolpar och soptunnor. 9 (30)

10 Bild 2.5 Typisk villagata i Annelöv Verksamhetsområdet i södra Annelöv Söder om Annelöv finns ett verksamhetsområde, med bland annat växthuset Annelövs trädgård, kring Toppåkersvägen och Krutvägen. Gatorna är privata, men har en viktig funktion för trafik till Dösjebro pågatågsstation. Gatorna karaktäriseras av blandtrafik och de är relativt svårorienterade för de som färdas första gången. Bild 2.6 Krutvägen söder om Annelöv 10 (30)

11 2.2 Gång- och cykeltrafik Cykeltrafiken är längs samtliga gator och vägar hänvisad till blandtrafik. Fotgängarna har gångbanor längs Billebergavägen/Kävlingevägen och är hänvisade till blandtrafik på de mindre villagatorna. Bild 2.7 Kävlingevägen med trottoarer och cykling i blandtrafik Utöver detta finns ett mindre nät av friliggande gång- och cykelvägar, framför allt i rekreationsområdet sydväst om kyrkan. Detta nät leder vidare mot pågatågsstationen i Dösjebro och kan också användas för cykling mot Kvärlöv, men innebär då en betydande omväg. Dessa gång- och cykelvägar används för såväl rekreation som cykelpendling. 11 (30)

12 Bild 2.8 Friliggande cykelväg vid idrottsområdet 2.3 Kollektivtrafik Annelöv ligger relativt nära (drygt 2 km) pågatågsstationen i Dösjebro. Invånarna har i och med detta tillgång till pågatågstrafik med kopplingar söderut mot Malmö/Lund och norrut mot Landskrona/Helsingborg/Ängelholm. Linjen har timmestrafik med förstärkning till halvtimmastrafik under rusningstid. Det går inga bussar i linjetrafik till Annelöv, dock så finns det skolbussar som stannar på tre hållplatser i byn. Bild 2.9 Cykelparkeringen på Annelövs/Kvärlövs sida av stationen 12 (30)

13 2.4 Tillgänglighet Landskrona arbetar efter en tillgänglighetsplan som innebär att Enkelt avhjälpta hinder åtgärdas systematiskt. Framför allt handlar det om avfasningar och visning/taktil information vid övergångsställen och passager. Enligt planen åtgärdas de viktigaste stråken först. Bild 2.10 Tillgänglighetsanpassat övergångsställe 2.5 Parkering Parkering finns i anslutning till publika platser såsom kyrkan, församlingshemmet, och pizzerian/närbutiken. Utöver detta finns anordnade parkeringsplatser på två av villagatorna (Sofias väg och Ingrids väg) och parkering är tillåten på samtliga villagator. Bild 2.11 Parkering vid församlingshemmet 13 (30)

14 2.6 Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten har analyserats genom att studera fem års olycksstatistik. Denna visar att sju olyckor inträffat i Annelöv den senaste femårsperioden. Fem av dessa olyckor, tre fordonsolyckor och två olyckor med gående, var singelolyckor. De båda övriga olyckorna skedde på Billebergavägen/Kävlingevägen och skedde när ett fordon körde in i ett framförvarande, stillastående fordon. 14 (30)

15 3 Förutsättningar Trafiksystemet ska vara utformat så att framkomligheten, tillgängligheten och säkerheten är god, samtidigt som miljön inte ska påverkas negativt. Genom att prioritera gång- cykel och kollektivtrafiken framför bilen uppnås i högre grad ett mer hållbart trafiksystem. 3.1 Hastighetsplan Riksdagen beslutade 2007 att införa nya hastigheter i 10-steg. Detta bygger på en långsiktig strategi för hur hastigheterna på vägarna ska anpassas till nollvisionen och de övriga transportpolitiskadelmålen. I Landskrona har tagit fram en hastighetsplan för bland annat Annelöv. I denna föreslås 40 km/h generellt som högsta tillåtna hastighet för Annelöv och att 30 km/h behålls på de platser där denna hastighet gäller idag. Under förutsättning att den reglerade hastigheten verkligen efterlevs är detta den enskilt viktigaste faktorn för att åstadkomma hög trafiksäkerhet. 3.2 Cykelplan 2008 Teknik och stadsbyggnadskontoret har tagit fram en cykelplan som antogs av tekniska nämnden oktober I denna anges bland annat att cykelväg planeras mellan och Kvärlöv och Saxtorps stationssamhälle och från Saxtorps stationssamhälle via Saxtorp till Häljarp. Om dessa båda projekt förverkligas finns det möjlighet att cykla från Annelöv in till centralorten Landskrona, en sträcka på cirka 15 km. Det saknas dock en länk mellan Annelöv och Kvärlöv för att kopplingen ska bli helt komplett. Denna finns på en lista över önskvärda objekt som Landskrona Stad överlämnat till Trafikverket. 3.3 Trafikprogram för Landskrona Stad Landskrona Stad har i januari 2009 beslutat om ett trafikprogram. I programmet anges bland annat att trafikmiljön ska vara självinstruerande så att trafikanterna på ett naturligt sätt anpassar sitt beteende efter platsens krav. Det står också att Landskronas lokala mål ska följa de riksdagens transportpolitiska mål och man baserar sitt arbete med trafikfrågor på fyrstegsprincipen. 3.4 Tillgänglighet Landskrona har i december antagit en handikapplan. Denna redovisar dels strategiska åtgärder, men också en konkret handlingsplan med exempel. Landskrona stad arbetar systematiskt med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder genom att inventera och därefter genomföra åtgärder. 3.5 Översiktsplan Den gällande översiktsplanen anger att cirka 80 lägenheter ska byggas ut i Annelöv. Dessa är i huvudsak placerade i ortens södra del, mellan kyrkan och industriområdet. Vidare sågs i översiktsplanen att kopplingen mellan Annelöv och Dösjebro är viktig på grund av att mycket gemensam service är lokaliserat till Dösjebro, men även på grund av pågatågstrafiken. I översiktsplanen diskuteras även behov av en förbifart öster om 15 (30)

16 Annelöv. Målsättningen inom trafikområdet är att minska luftföroreningar och även antalet skadade i trafiken. Biltrafiken ska styras till huvudgatunätet som ska utformas för hög kapacitet snarare än hög hastighet. 3.6 Detaljplan Landskrona stad har i december 2010 tagit fram ett planprogram för två fastigheter i västra Annelöv, söder och norr om Saxtorpsvägen. Programmet syftar till att studera möjligheten till att bygga bostäder i området. Bakgrunden är att man vill ta tillvara den relativa närheten till stationen i Dösjebro. 3.7 Skola I Annelöv finns en skola för årskurserna 0-6. Skolan ingår i samma rektorsområde som Dösjebro i Kävlinge kommun. Samarbetet mellan skolorna innebär att elever skjutsas mellan skolorna. All fritidsverksamhet för barn från Annelöv sker i Annelöv. 16 (30)

17 4 Bristanalys 4.1 Biltrafik Biltrafiken har god tillgänglighet i hela trafiksystemet och det finns inga kapacitetsproblem eller brister i tillgängligheten till parkeringsplatser 4.2 Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafiken sker framför allt på lokalgatorna och det friliggande gång- och cykelvägarna. På lokalgatorna utgör inte blandtrafiken något problem under förutsättning att låga hastigheter kan säkras. Trafiksäkerhetsmässigt är de största problemen koncentrerade till de båda större gatornas blandtrafiksystem och de korsningsbehov som finns tvärs sträckorna. Bild 4.1 Smal trottoar längs Billebergavägen och cykling i blandtrafik En annan brist i systemet är att gång- och cykelvägarna inte är speciellt tydliga i sin utformning. Som ny trafikant är det ofta svårorienterat och man uppfattar inte gång- och cykelvägarna som de huvudstråk, exempelvis mot pågatågsstationen, de är. 17 (30)

18 Bild 4.2 Gång- och cykelvägen från Kristinas väg mot Dösjebro station En annan brist är att gång- och cykelvägarna saknar belysning och att de inte är belagda med asfalt, vilket gör att de inte är attraktiva och trygga under delar av året. Bild 4.3 Grusbelagd gång- och cykelväg utan belysning 18 (30)

19 4.3 Kollektivtrafik Pågatågsstationen i Dösjebro erbjuder tågtrafik för de boende i Annelöv och det är därför mycket viktigt att kopplingarna till pågatågsstationen fungerar mycket bra. Gång- och cykelvägarna till och från pågatågssationen har analyserats i föregående avsnitt. På stationen är det viktigt med tillräckligt antal cykeluppställningsplatser och det är en klar kvalitet om cykelställen erbjuder stöldskydd och väderskydd. Busstrafik Trots pågatågsstationen är det en brist att kollektivtrafik saknas i själva Annelöv. Önskemål har framförts om busstrafik och det är också en viktig förutsättning när det gäller att utveckla Annelöv. Busstrafiken bör utvecklas utifrån förutsättningarna på platsen. Eftersom underlaget inte är så stort kan en idé vara att samordna med skolskjutstrafiken. Det är också viktigt att en framtida busslinje samordnas med tågtiderna. 4.4 Tillgänglighet Landskrona stad arbetar systematiskt med att åtgärda så kallade enkelt avhjälpta hinder. Trots att mycket har gjorts återstå en del, framför allt övergångsställe och gång- och cykelpassager som måste åtgärdas. Bild 4.4 Övergångsställe med behov av åtgärder Vid några av de friliggande gång- och cykelvägarna finns fållor som dels förhindra otillåten trafik, dels förhindrar att man springer ut på gatan. Dessa är utformade så att det är mycket svårt att ta sig fram som rullstolsburen. 19 (30)

20 Bild 4.5 Gångpassage med låg tillgänglighet 20 (30)

21 5 Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet består av åtgärdsförslag som är kopplade till de problem som beskrivits och analyserats i nulägesbeskrivningen och bristanalysen. Detaljerade förslag och lösningar presenteras under varje delavsnitt. För vissa av åtgärderna redovisas skissförslag. För några av åtgärderna är inte Landskrona stad väghållare/ansvarig och man bör i dessa fall arbeta för att åtgärderna genomförs. Bild 5.1 Föreslagna åtgärder i trafikprogrammet 21 (30)

22 5.1 Cykelväg till Dösjebro station, upprustning För att göra det mer attraktivt att cykla och gå till Dösjebro station föreslås att stråket får belysning genom idrottsområdet. Vägvisning bör sättas upp vid valpunkter mot Annelöv söderifrån och mot Dösjebro och Kävlinge norrifrån för att på så sätt öka orienterbarheten, men också som marknadsföring för cykel som alternativ. Bild 5.2 Karta på stråket och platsen för den föreslagna standardhöjningen 22 (30)

23 5.2 Cykelväg till Kvärlöv Cykelväg till Kvärlöv är viktig dels för kontakten mellan de båda byarna, dels för att det i förlängningen erbjuder en möjlighet att cykla till centralorten Landskrona. I cykelplan 2008 redovisas en sträckning mellan Kvärlöv och Saxtorps gamla kyrkby som skulle erbjuda cykelväg hela vägen in till Landskrona. Två alternativa sträckningar har studerats, där den ena är sträckningen parallellt med Saxtorpsvägen och det andra alternativet är att utnyttja markvägen söder om Saxtorpsvägen Alternativ Saxtorpsvägen Gång- och cykelbana längs huvudgator är i de flesta fall den mest naturliga och gena sträckningen. En cykelbana parallellt med Saxtorpsvägen erbjuder den mest gena lösningen för flertalet av de boende i såväl Annelöv som Kvärlöv. Saxtorpsvägen har idag en bredd på vägområdet på drygt 7 meter. För att åstadkomma en bra lösning behöver detta breddas till minst 8,5 meter där 2,5 m avsetts för gång- och cykelbanan. Bild 5.3 Bild sträckning Saxtorpsvägen 23 (30)

24 Bild 5.4 Sektion Saxtorpsvägen Alternativ Markvägen Som alternativ till Saxtorpsvägen föreslås att markvägen väster om Eleonoras väg förlängs och upplåts till gång- och cykeltrafik. Genom förlängningen ansluter markvägen till gång- och cykelvägen på gamla banvallen mellan Dösjebro och Kvärlöv. Bild 5.5 Markvägen sedd österifrån För att åstadkomma denna sträckning krävs att en överenskommelse med markägarna nås. 24 (30)

25 Bild 5.6 Sträckning Markvägen 5.3 Tydliggöra gång- och cykelvägarna För att tydliggöra gång- och cykelvägarna in mot grönområdet föreslås att dessa öppnas upp vid anslutningarna till lokalgator. I första hand bör detta göras vid förlängningen av Kristinas väg där huvudstråket ansluter, men även de andra anslutningarna bör åtgärdas. Med fördel kan uppöppnandet kompletteras med såväl skyltning som vägvisning. Bild 5.7 Exempel på tydlig och uppskyltad gång- och cykelväg 25 (30)

26 5.4 Enkelt avhjälpta hinder Arbetet med att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder systematiskt bör fortsätta. För Annelövs del innebär detta att det i första hand kommer att handla om så kallade passa-pååtgärder som görs dels i samband med andra större ombyggnader, men också med fördel i samband med asfaltering enligt asfaltsprogrammet. 5.5 Saxtorpsvägen Oavsett om cykling mot Kvärlöv ordnas längs Saxtorpsvägen eller om markvägen utnyttjas så krävs åtgärder för att förbättra förutsättningarna för gång- och cykeltrafik, såväl vad gäller trafiksäkerhet som framkomlighet. Tre delförslag har tagits fram för detta Tätortsport För att sänka hastigheten inne i byn och tydliggöra byns början föreslås att en tätortsport anläggs på Saxtorpsvägen, på samma sätt som på Billebergavägen och Kävlingevägen. Porten anläggs i anslutning till tätortsskyltarna. Bild 5.8 Principritning Tätortsport Saxtorpsvägen Gångpassage vid Kristinas väg och Sibyllas väg För att underlätta för fotgängare och cyklister att korsa Saxtorpsvägen föreslås att gångpassager anläggs på två platser, vid Sibyllas väg och Kristinas väg. Förutom att underlätta passager så leder åtgärden till sänkta hastigheter på sträckan. För att förbättra framkomligheten för fotgängarna kan en av de båda passagerna regleras som övergångsställe. Avsmalningen och sidoförskjutningen kan eventuellt kombineras med att passagen höjs upp. 26 (30)

27 Bild 5.9 Principritning gångpassage över Saxtorpsvägen Gångbana Gång- och cykelbana längs vägen utanför byn har diskuterats ovan i kapitel Inne i tätorten är vägområdet, 7 meter, för trångt för att åstadkomma bra gång- och cykelbanor. I stället föreslås att gångbana byggs ut på södra sidan och att åtgärder (tätortsport och säkrade gångpassager) leder till låga hastigheter vilket innebär att cykling i blandtrafik kan fungera. Bild 5.10 Sektion Saxtorpsvägen med gångbana 27 (30)

28 5.6 Kävlingevägen och Billebergavägen Längs med Kävlingevägen och Billebergavägen har en del åtgärder redan gjorts i form av tätortsportar där orten börjar och sidoförskjutning i samband med 30-området vid skolan Gång- och cykelbana Längs med Kävlingevägen är cyklisterna idag hänvisade till cykling i blandtrafik och fotgängarna har trottoarer så på vissa delar av sträckan är smala. För att förbättra förutsättningarna för gång- och cykeltrafiken föreslås att gång- och cykelbana byggs ut längs vägens västra sida. I ett första skede föreslås att gång- och cykelbana byggs ut från tätortens början i norr och till Toppåkersvägen i söder. På detta sätts erbjuds man möjlighet att cykla genom hela byn och till såväl pågatågsstationen som de regionala stråk som går sydväst om Annelöv. Bild 5.11 Sektion Kävlingevägen och Billebergavägen Korsningarna med de anslutande gatorna Ingeborgs väg och Sibyllas väg förslås höjas upp. 28 (30)

29 Bild 5.12 Exempel på upphöjd sidogata Övergångsställe vid skolan Vid skolan, omedelbart norr om Gisslebergavägen, finns idag ett övergångsställe som bland annat är till för elever till och från skolan. I samband med att gång- och cykelbana anläggs längs vägen förslås att övergångsstället åtgärdas och hastighetssäkras. Bild 5.13 Principritning övergångsställe vid skolan 29 (30)

30 5.7 Korsningen Saxtorpsvägen Billebergavägen/Kävlingevägen Korsningen Saxtorpsvägen - Billebergavägen/Kävlingevägen är den mest trafikerade i byn och utgör också något av en mittpunkt i byn. För att öka säkerheten bör korsningen byggas om, vilket bör göras i samband med att gång- och cykelbana anläggs längs Billebergavägen/Kävlingevägen. Den viktigaste målsättningen är att säkra låga hastigheter i korsningen och för att åstadkomma detta föreslås att korsningen höjs upp. Eventuellt kan detta förstärkas med flervägsväjning. Bild 5.14 Principritning korsningen Saxtorpsvägen- Billebergavägen/Kävlingevägen 5.8 Busstrafik till Annelöv Annelöv saknar idag busstrafik. Diskussioner med Skånetrafiken bör föras om hur man kan åstadkomma en fungerande linjetrafik. Eftersom underlaget inte är så stort kan detta med fördel göras genom att samordna med skolskjutstrafiken. Linjen bör anpassas till tågtrafiken i Dösjebro och om det är möjligt kopplas på en befintlig linje för ökat underlag. 30 (30)