Information, kompetens och samarbete gör skillnad för barn och ungdomar med hörselnedsättning

Transkript

1 Information, kompetens och samarbete gör skillnad för barn och ungdomar med hörselnedsättning Hörsel-dövforum i Stockholms län Carin Norman Samordnare, Hörsel-dövforum Mars

2 Innehåll Hörsel-dövforum i Stockholms län... 1 Syftet med rapporten... 3 Fler rapporter... 3 Sammanfattning... 4 Samhällets stöd till barn och ungdomar med hörselnedsättning... 5 Kommunen ska erbjuda hörselpedagogiskt stöd... 5 Landstinget och staten ska ge kommunerna stöd... 5 Barn med hörselnedsättning i Stockholms läns kommuner... 6 Stockholms läns kommuner - så ser stödet ut... 8 Stockholms läns landsting - så ser stödet ut Specialpedagogiska skolmyndigheten - så ser stödet ut Framgångsfaktorer - diskussion och slutsatser Oklar organisation kring stödet Kunskap och kompetens saknas Brister i samarbete och informationsöverföring Referensgrupp med föräldrar Resultat av Hörsel-dövforums arbete Ökad medvetenhet och efterfrågan Kunskap om varandras roller och uppdrag Forum för samarbetsfrågor Information till kommunens kontaktpersoner Inspirerat Utbildningsförvaltningen i Stockholm Folder till rektorer Bjudit in till möten Guide till föräldrar Erbjudit kompetensutveckling Samverkan Startat flera nätverk Forum för samarbete Hörsel-dövforums fortsatta arbete Bilagor Källförteckning

3 Dnr ALL 2009/609 Hörsel- dövforum ett samarbete mellan stat och landsting Hörsel-dövforum startade september 2009 som ett samarbete mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Stockholms läns landsting. Båda parter såg att stödet till familjer med döva barn och barn och ungdomar med hörselnedsättning behövde bli tydligare och mer effektivt. Även stödet till personal på förskolor och skolor behövde förbättras. Hörsel-dövforums roll har därför varit att utveckla samarbetet mellan de som ger sitt stöd till döva barn och ungdomar och barn och ungdomar med hörselnedsättning i Stockholms län. Samarbetet sker genom Östra regionen, Råd och stöd inom SPSM och Hörselhabiliteringen, Barn och Ungdom på Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet med rapporten Vi vill visa på vikten av ett väl fungerande samarbete mellan stat, kommun och landsting för att döva och hörselskadade barn och ungdomar ska få det stöd de har rätt till. I rapporten vill vi också lyfta behovet av att öka förskolornas och skolornas kompetens kring hur en hörselnedsättning påverkar inlärningen hos barn och ungdomar. Fler rapporter Hörsel-dövforum har redovisat sin verksamhet i Stockholms län i två tidigare rapporter: Kartläggning av kommunernas hörselpedagogiska stöd till barn och elever med hörselnedsättning, april 2010 och Slutrapport Hörseldövforum i Stockholms län, januari

4 Sammanfattning Många kommuner saknar kunskap om i vilka förskolor och skolor i kommunen de hörselskadade barnen och eleverna finns. Dessutom saknar flera kommuner kunskap om hörselskadade barn och elevers behov av stöd. Om dessa kunskaper saknas är risken stor att barn och elever med hörselnedsättning inte får det stöd de har rätt till. Det är också osäkert om alla skolsköterskor har kunskap om hur viktig deras information om elevens hörselnedsättning är för pedagoger och skolansvariga. Antalet barn som inte väljer särskilt hörselanpassade skolalternativ ökar. Det betyder i sin tur att varje enskild förskola och skola som har ett barn med hörselnedsättning måste säkerställa att de har hörselpedagogisk kompetens, anpassad pedagogik och hörteknik. Det betyder också att stödet i och till kommunerna måste bli starkare och tydligare än det är idag. Det finns också brister i samarbetet och informationsöverföring mellan staten, kommunen och landstinget. Det stöd som erbjuds från stat, kommun och landsting når inte alltid fram till elever och berörd personal. Sammantaget bidrar detta till att barnen och ungdomarna inte alltid får det stöd de behöver. Hörsel-dövforums arbete Hörsel-dövforum har blivit ett forum där hörselhabiliteringen och Specialpedagogiska skolmyndigheten i östra regionen kunnat lyfta gemensamma frågor och dilemman. I flera kommuner har frågan kring det hörselpedagogiska stödet aktualiserats genom Hörsel-dövforums verksamhet. Medvetenheten om skolsituationen för barn och ungdomar med hörselnedsättning har också ökat i flera kommuner. Med Hörsel-dövforums hjälp har stat och landsting identifierat områden där samarbetet behöver utvecklas. De har också dragit nytta av varandras erfarenheter och utvecklat rutiner för samarbete. Hörsel-dövforum har blivit ett naturligt forum för samarbetsfrågor med länets kommuner. 4

5 Samhällets stöd till barn och ungdomar med hörselnedsättning Skollagen säger att kommunen har ansvar för all skolverksamhet. De har också ansvar för alla barn och elever som är skrivna i kommunen oavsett var de går i förskolan och skolan. Varje barn och elev i förskola och skola ska få stöd utifrån sina behov, även de barn som behöver särskilt stöd. Det är barnets förutsättningar för lärande, utveckling och delaktighet i förskolan och skolan som ska styra vilket stöd barnet får. Kommunen ska erbjuda hörselpedagogiskt stöd Enligt skollagen (2010:800 kap 2 25) ska skolornas elevhälsovård erbjuda medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska också ha tillgång till personal med kompetens för att kunna hjälpa varje elev med behov av specialpedagogiska insatser. För barn med hörselnedsättning innebär det att ha tillgång till hörselpedagogisk kompetens. De uppgifter om eleven som finns hos elevhälsan omfattas av hälso- och sjukvårdssekretessen. Skolläkare och skolsköterska har dock rätt att lämna ut uppgifter till annan skolpersonal för att eleven ska kunna få det stöd han eller hon behöver. Mer om Tydligare krav på elevhälsan. Figur 1. Landstingets och statens kompletterande stöd till kommunen Landstinget och staten ska ge kommunerna stöd Landstinget och staten ska ge kommunerna stöd att uppfylla sitt ansvar. De har i uppdrag att ge stöd så att barn och ungdomar med hörselnedsättning får möjlighet till utveckling och samma utbildning som andra barn. Hörselhabiliteringen inom landstinget ansvarar enligt Hälso- och sjukvårdslagen för medicinsk, pedagogisk, teknisk och psykosocial habilitering till barn och ungdomar med hörselnedsättning och dövhet. De ansvarar också för att stödja deras föräldrar, anhöriga och nätverket kring barnet och ungdomen. Landstinget ger också stöd genom Dövblindteamet och sektionen för Cochleaimplantat. 5

6 Specialpedagogiska skolmyndigheten är en statlig myndighet. De ger råd och stöd till kommuner, erbjuder kurser, specialpedagogiska utredningar och rådgivning samt erbjuder specialskola. Barn med hörselnedsättning i Stockholms läns kommuner I december 2011 fanns cirka 1950 barn och ungdomar med varierande grad av hörselnedsättning och med och utan hörselteknik. Dessa barn är inskrivna hos Hörselhabiliteringen i Stockholms läns landsting. Av dessa gick cirka 1500 barn och ungdomar i kommunala och fristående förskolor och skolor. Se figur 3 och 4. Övriga barn gick i särskilt anpassade skolalternativ. Med det menas förskolor och skolor som har hörselpedagogisk kompetens, anpassad pedagogik och hörteknik. Dessa är Vårängens förskola, Snäckbackens förskola, Språkrikets förskola, Alviksskolan, Nya Broskolan, Manillaskolan, RGD/RGH, Snäckbackens särskola och Åsbackaskolan. I december 2011 gick 88 % av alla förskolebarn med hörselnedsättning i kommunala och fristående förskolor. Motsvarande siffra 2010 var 85 %. I december 2011 gick 79 % av alla skolelever med hörselnedsättning i kommunala och fristående skolor. Motsvarande siffra för 2010 var 77 %. Antalet barn som inte väljer särskilt hörselanpassade skolalternativ ökar. Det betyder i sin tur att varje enskild förskola och skola som har ett barn med hörselnedsättning måste säkerställa att de har hörselpedagogisk kompetens, anpassad pedagogik och hörteknik. Se figur 2. Figur 2. Barn och elever med hörselnedsättning fördelade mellan kommunala och fristående förskolor och skolor och särskilt hörselanpassade förskolor och skolor januari 2010 och december

7 Figur 3 Barn och elever i kommunala och fristående förskolor och skolor i Stockholms län utom Stockholms stad, se separat tabell nedan De 1500 barn och elever med varierande grad av hörselnedsättning, med och utan hörselteknik, som går i kommunala och fristående förskolor och skolor fördelar sig i länets kommuner enligt figur 3 och 4. För att göra figurerna tydliga redovisas Stockholms kommun separat i figur 4. Figur 4 Barn och elever i kommunala och fristående förskolor och skolor i Stockholms kommun. 7

8 Stockholms läns kommuner - så ser stödet ut År 2010 hade 16 av länets 26 kommuner ett hörselpedagogiskt stöd genom en hörselpedagog. Vilket innebär att 10 kommuner saknade hörselpedagog. Omfattningen av stödet varierade mycket mellan kommunerna. I tre kommuner köptes det hörselpedagogiska stödet till enskilda skolor från två olika privata företag. I en kommun köptes stödet av en privat aktör för hela sin kommun. År 2011 hade 13 kommuner i länet en anställd hörselpedagog. I de flesta kommuner är hörselpedagogens tjänster kostnadsfria för den enskilda skolan. Det är märkbart lägre efterfrågan på hörselpedagogiska tjänster när den enskilda skolan själv måste bekosta tjänsten. Två av de 13 kommunerna köper det hörselpedagogiska stödet av privata aktörer för hela sin kommuns behov. I ytterligare några kommuner köper enskilda skolor den privata tjänsten. De pedagoger som ansvarar för det hörselpedagogiska stödet idag är också en god samarbetspart i kontakterna med hörselhabiliteringen och SPSM. Hörselpedagogens uppdrag De flesta kommuner som har en anställd hörselpedagog har också en broschyr om sitt stöd. I broschyren finns kontaktuppgifter, vilka skolformer de erbjuder sitt stöd till och information om vilken typ av stöd de ger. Hörselhabiliteringen informerar om stödet i mötet med föräldrar. Hörselpedagogens uppdrag kan se lite olika ut, men i till exempel Haninge kommun har hörselpedagogen i uppdrag att; se över aktuella behov samverka med hem och skola vara med i planering av elevens skolgång, vid stadieövergångar och skolbyten ge information/vägledning kring elevens hörselnedsättning och dess konsekvenser till klasskamrater, lärare samt övrig personal ge stöd kring elevens hörselbehov vid åtgärdsprogram ge varje elev kunskap om hjälpmedel, strategier med mera som kan vara till hjälp i skolarbetet verka för att eleven får en så bra akustisk miljö som möjligt samarbeta med landstingets hörselhabilitering och SPSM erbjuda gruppträffar för elever Tre företag med hörselpedagogiska tjänster I länet finns idag tre privata företag som säljer sina hörselpedagogiska tjänster. Skolan och kommunen får oftast information om dem genom företaget, föräldrar eller hörselhabiliteringen. Inga uppdrag i gymnasiet och förskolan Samtliga kommuner som har hörselpedagoger erbjuder sitt stöd till grundskolan. Flera hörselpedagoger erbjuder också sitt stöd till både förskolan, gymnasiet och särskolan, se figur 5. Men eftersom dessa skolformer sällan efterfrågar hörselpedagogiskt stöd är det flera hörselpedagoger som inte får några uppdrag utanför grundskolan. 8

9 Figur 5 Av Stockholms läns 26 kommuner erbjuder hörselpedagogerna sitt stöd till ovanstående skolformer under 2010 och 2011 Brist på hörselpedagogisk kompetens Sex hörselpedagoger kommer att gå i pension de närmaste två åren. Samtidigt väljer fler barn i förskoleåldern att gå i kommunal och fristående förskola istället för i särskilt hörselanpassad förskola. Se figur 2. Mycket ansvar vilar på föräldrarna Det vilar ett stort ansvar på föräldrar att informera förskolan eller skolan om sitt barns hörselnedsättning och behov av stöd. Flera föräldrar gör eget informationsmaterial om sitt barns behov av stöd till berörd personal. Det är inte alltid tydligt för föräldrar vem i kommunen som ansvarar för det hörselpedagogiska stödet. Det gör det svårt att ha en direkt dialog med hörselpedagogen. Det krävs också kunskap och mod av föräldrar att kräva det stöd deras barn har behov av i förskolan eller skolan. Ungdomar berättar inte om sin hörselnedsättning Det är ofta svårt för ungdomar att berätta om sin egen hörselnedsättning. De vill inte bli utpekade och är kanske inte tillräckligt starka i sin identitet för att beskriva sina behov. Det är inte heller säkert att de har kunskap om sina behov. 9

10 Stockholms läns landsting - så ser stödet ut Landstinget ansvarar enligt Hälso- och sjukvårdslagen för medicinsk, pedagogisk, teknisk och psykosocial habilitering till barn och ungdomar med hörselnedsättning och dövhet. Landstinget ger också stöd till deras föräldrar, anhöriga och deras nätverk. Hörselhabiliteringen för barn och ungdom ger stöd till hörselskadade och döva barn 0-20 år och deras föräldrar inom Stockolms läns landsting. Stödet gäller oavsett förskole- och skolplacering och ges alltid på föräldrarnas uppdrag. Hörselhabiliteringen arbetar i team kring barn och familjer. Samverkande insatser ges av audionom, ingenjör, konsulent, kurator, logoped, läkare, talpedagog, psykolog, specialpedagog, sekreterare och teckenspråkslärare. Hörselhabiliteringens uppdrag Hörselhabiliteringen för barn och ungdom på Karolinska Universitetssjukhuset/Rosenlund har i uppdrag att Stödja hörselskadade och döva barn och ungdomar och deras familjer, stärka dem i deras kontakter med förskola, skola och samhället i övrigt i olika hörselfrågor Utgå från varje barns, ungdoms behov. Insatserna planeras i samverkan med barnet, familjen och deras nätverk Samarbeta med hörselpedagoger i kommunerna om det är relevant utifrån barnets och ungdomens behov Ha ett nära samarbete och väl utarbetade rutiner med förskola och skola, till exempel ge information till skolsköterskan i samband med skolstart. Hörselhabiliteringen erbjuder: Råd, stöd och information Stödsamtal och krisstöd Hörselmätning Akustikmätning Hörapparater och andra hjälpmedel Medicinsk uppföljning Specialpedagogiskt stöd Stöd för att utveckla kommunikation, hörsel, tal och språk, bland annat via metoden Auditory Verbal Therapy (AVT) Utvecklingsbedömning Teckenspråk och tecken som stöd (TSS) Stöd och information vid förskole- och skolstart Hörselkonsultation till berörd personal i förskola och skola kring enskilda barn och ungdomar samt medverkan i SPSM:s personalutbildning Föräldrautbildning, föreläsning och gruppverksamhet för barn och ungdomar. Landstinget ger också stöd genom Dövblindteamet och sektionen för Cochleaimplantat. 10

11 Specialpedagogiska skolmyndigheten - så ser stödet ut Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, ungdomar och vuxna oavsett funktionsförmåga ska nå målen för sin utbildning. Det gör SPSM genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning i specialskolor anpassa och producera läromedel fördela statsbidrag till bland annat utbildningssamordnare Råd och stöd - östra regionen Stockholms län hör till östra regionen. Där finns tre rådgivare och en samordnare med döv/hörselkompetens. De arbetar bland annat med att ge specialpedagogiskt stöd i form av rådgivning eller kurser till förskolor och skolor. Kommuner, pedagoger, team och rektorer kan vända sig till myndigheten för att få stöd. I uppdraget ingår att ge rådgivning till ansvariga för förskola och skola anordna och medverka i kompetensutveckling bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området Två nationella resurscenter Inom SPSM finns två nationella resurscenter som har kompetens kring elever med hörselnedsättning. Det ena resurscentret riktar sig till elever med hörselnedsättning kombinerad med utvecklingsstörning. Det andra riktar sig till elever med medfödd dövblindhet. Resurscentren erbjuder utredningar av barn och ungdomar samt information och utbildning till vårdnadshavare, lärare och annan skolpersonal. Specialskolor I östra regionen finns Manillaskolan som erbjuder en tvåspråkig utbildning i teckenspråkig miljö. Åsbackaskolan är en nationell specialskola för elever med hörselnedsättning och utvecklingsstörning. 11

12 Framgångsfaktorer - diskussion och slutsatser Det som avgör om ett barn eller ungdom med hörselnedsättning ska få det stöd det behöver är att kommunen, förskolan och skolan vet att de har en elev med hörselnedsättning. Hörselpedagogisk kompetens behövs för att avgöra om hörselnedsättningen ger konsekvenser för inlärningen och hur stödet ska utformas. Det finns några viktiga framgångsfaktorer för att barn och elever med hörselnedsättning ska känna sig delaktiga och likvärdiga: Planeringen inför mottagandet i förskola och skola bör börja tidigt Föräldrarna ska få information om de möjligheter och val som finns, eftersom barnets behov kan förändras över tid Informationen till föräldrarna bör vara kontinuerlig, aktuell och lätt att hitta Förskolan/skolan måste ha kunskap om hur hörselnedsättningen påverkar inlärningen En anpassad lärmiljö med hörteknik som är anpassad efter barnets pedagogiska behov Det ska finnas strategier för att se till att kommunikationen mellan barn och personal samt kommunikationen med andra barn fungerar Det ska finnas strategier för att stödja elevens självkänsla Oklar organisation kring stödet En viktig faktor för att barn och personal i förskola och skola ska få det stöd de behöver är att kommunerna har en organisation, plan och kompetens för sitt stöd. Idag är det ibland oklart vilka behov som styr, vem som avgör, vilka som får stöd och hur stödet ser ut. Om en elev byter skola sker informationsöverföringen enligt kommunens egna rutiner. Om kommunen saknar en övergripande kompetens om barn och elever med hörselnedsättning är det lätt att informationen hamnar mellan stolarna och elevernas behov inte tillgodoses. Kommunen måste ha kompetens att bedöma om eleven behöver särskilt stöd på grund av sin hörselnedsättning. Det krävs också tydliga rutiner kring informationsöverföringen till den förskola eller skola som tar emot barnet. Alla parter som stöttar eleven måste också ha ett väl fungerande samarbete för att varje individ ska få det stöd den behöver. Skolornas elevhälsoteam saknar oftast en djupare hörselpedagogisk kompetens. Det vore därför en framgångsfaktor om varje kommun hade en person med hörselpedagogisk kompetens i den särskilda elevstödjande verksamheten i kommunen. De kunde då få information om elever med hörselnedsättning från kommunens skolsköterskor, då de tillhör den särskilda elevstödjande verksamheten. Avgörande för vilka barn och ungdomar som får stöd tycks bland annat vara föräldrarnas kompetens och förmåga att informera berörda information till förskola och skola om barnets hörselnedsättning rutiner för information inom kommunen om barnets hörselnedsättning kunskap om hörselnedsättningens konsekvenser hos pedagoger och skolansvariga tillgången till hörselpedagogiskt stöd i kommunen 12

13 Kunskap och kompetens saknas Många kommuner saknar kunskap om i vilka förskolor och skolor de hörselskadade barnen och ungdomarna finns. Om den kunskapen saknas finns det ofta ingen efterfrågan på stöd, eftersom man då inte heller känner till de hörselskadade barnens behov av stöd. Det finns också brister i samarbetet mellan staten, kommunen och landstinget. Sammantaget bidrar detta till att barnen och ungdomarna inte alltid får det stöd de behöver. Det är också osäkert om alla skolsköterskor har kunskap om hur viktig deras information om elevens hörselnedsättning är för pedagoger och skolansvariga. Vissa kommuner i Stockholms län har ett väl fungerande stöd medan andra saknar kompetens om målgruppens behov. Om förskolor och skolor har tillgång till en stödfunktion med hörselpedagogisk kompetens ökar förutsättningarna för att barn och ungdomar ska få en lärmiljö där de känner sig delaktiga. Rektorn får då också ett stöd i sin planering och kartläggning kring barnets behov inför förskolestart, skolstart, vid överlämning eller skolbyte. Idag väljer fler barn och elever kommunala och fristående förskolor och skolor framför särskilt hörselanpassade skolalternativ än tidigare, se figur 2. Det betyder att kommunernas kompetens kring hörselskadade barn och elever och stödet till dem, måste öka. För att kunna tillgodose målgruppens behov i skolan krävs kunskap om hur hörselnedsättningen påverkar inlärningen och vilka åtgärder som behövs för att kompensera detta. Den kompetensen kallar vi idag för beställarkompetens. Det räcker inte att skolsköterska och ansvarig personal på skolan känner till elevens hörselnedsättning. Man måste också ha kompetens att kunna tolka vilka behov eleven har utifrån hörselnedsättningen och bland annat förstå vikten av att elev och personal använder den hörteknik som krävs. Idag saknas denna kompetens i flertalet kommuner i länet. Hörsel-dövforums verksamhet visar att det finns ett stort behov av kompetensutveckling inom verksamhetsområdet. De pedagoger som redan har hörselkompetens behöver fylla på med aktuellt kunskapsläge. Rektorer, skolsköterskor, studie och yrkesvägledare, specialpedagoger och kontaktpersoner i kommunerna är exempel på andra yrkesgrupper som är i stort behov av kompetensutveckling. De kommuner som saknar hörselpedagogisk kompetens eller som förlorar sin kompetens på grund av pensionsavgångar behöver nyrekrytera och eller utbilda ny personal. Idag vittnar både kommunernas kontaktpersoner (se under rubriken Nätverk för kommunernas kontaktpersoner) och verksamhetsansvariga för särskilt hörselanpassade verksamheter att det är svårt att få behörig hörselkompetens till utlysta tjänster. Speciallärarutbildningen med inriktning döv/hörsel kommer att starta hösten Den kommer att ges på halvtid vid Stockholms universitet och Örebro universitet. Studenterna kommer tidigast att vara klara hösten Under tiden kommer flera av de som idag har hörselpedagogisk kompetens ha slutat på grund av att de uppnått pensionsåldern. Fler enskilda skolor och kommuner kommer kanske att köpa det hörselpedagogiska stödet från privata företag. 13

14 Brister i samarbete och informationsöverföring Det som avgör om samarbetet mellan stat, kommun och landsting ska fungera är att det finns rutiner för hur informationen ska ske mellan parterna. Hörsel-dövforum har uppmärksammat flera brister när det gäller samarbete och informationsöverföring mellan staten, landsting och kommuner i Stockholms län. Det stöd som erbjuds från stat, kommun och landsting når inte alltid fram till elever och berörd personal. Det kan bero på brist på information, kompetens och samarbete. Utbildningsförvaltningens i Stockholms delrapport HUGIS hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm 2011 bekräftar denna bild. Språklagen säger att den som är döv eller har nedsatt hörsel har rätt att lära sig, utveckla och använda teckenspråk. Utredningen Med rätt att välja skola flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (SOU 2011:30) föreslår att elever som har behov av teckenspråk ska ha rätt att läsa det i alla skolformer och där tillämpa specialskolans kursplan. Det tillsammans med att fler barn tycks välja att gå i kommunal och fristående förskola och skola istället för i särskilt hörselanpassad förskola och skola ställer ännu större krav på samarbete mellan alla parter. Referensgrupp med föräldrar Hörsel-dövforum har under arbetets gång fört en dialog med en referensgrupp med föräldrar till barn med hörselnedsättning. Föräldrarna har bidragit med synpunkter utifrån egna erfarenheter av stöd och information. De tycker att stödet måste styras från elevens behov, inte utifrån verksamheternas uppdrag. De tycker också att stödet borde vara centrerat från en myndighet. Idag är föräldrarna samordnare för sina barn. Alla föräldrar har inte möjlighet, tid eller kompetens att axla det ansvaret. Föräldrarna vill ha en samordnare i landstinget som en ingång för sitt barn. 14

15 Resultat av Hörsel-dövforums arbete Ökad medvetenhet och efterfrågan I flera kommuner har frågan kring det hörselpedagogiska stödet aktualiserats genom Hörseldövforums verksamhet. Medvetenheten om skolsituationen för barn och ungdomar med hörselnedsättning har också ökat i flera kommuner. Bland annat har fler än tidigare deltagit i SPSM:s hörselkurser för pedagoger som möter ungdomar med hörselnedsättning. Hörselhabiliteringen har också en större efterfrågan på hörselkonsultationer för arbetslag kring enskilda barns hörselnedsättning. Kunskap om varandras roller och uppdrag För att få ett bra samarbete krävs att man har god kunskap om varandras roller och uppdrag. Det ger en större respekt och tillit för varandra. Hörsel-dövforum har blivit ett forum där hörselhabiliteringen och Specialpedagogiska skolmyndigheten i östra regionen kunnat lyfta gemensamma frågor och dilemman. Forum för samarbetsfrågor Hörsel-dövforum har betonat vikten av goda samarbetsrutiner i kontakten med alla parter. Med Hörsel-dövforums hjälp har stat och landsting identifierat inom vilka områden samarbetet behöver utvecklas. De har också dragit nytta av varandras erfarenheter och utvecklat rutiner för samarbete. Hörsel-dövforum har blivit ett naturligt forum för samarbetsfrågor med länets kommuner. Se bilaga 4. Information till kommunens kontaktpersoner Hörsel-dövforum ger information om antalet barn och ungdomar med hörselnedsättning till den som ansvarar för hörsel- och dövfrågor i kommunen. Den personen ansvarar sen för att finna rutiner för informationen i sin kommun. Inspirerat Utbildningsförvaltningen i Stockholm Hörsel-dövforums verksamhet har utifrån sin kartläggning 2010 inspirerat Utbildningsförvaltningen i Stockholm att starta projektet Hugis hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm. Projektet syftar till att se över skolsituationen för ungdomar med hörselnedsättning på gymnasiet. Folder till rektorer På initiativ av Hörsel-dövforum har Specialpedagogiska skolmyndigheten genom Hörselboken, ett webbaserat informationsmaterial kring elever med hörselnedsättning, tagit fram en folder som innehåller framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Syftet är att öka kunskapen hos rektorerna och ge stöd, så att de kan planera mottagandet av en elev med hörselnedsättning. Se bilaga 1. Bjudit in till möten En arbetsgrupp med representanter från hörselhabiliteringen och kommunernas hörselpedagoger har diskuterat sina respektive uppdrag och utifrån uppdragen föreslagit hur samarbetet kan utvecklas. Hörsel-dövforum har därefter bjudit in till gruppdiskussioner med berörda parter som ger stöd från stat, kommun och landsting. Dessa diskussioner har lett till ökat samarbete mellan parterna. Vi 15

16 kommer därför att fortsätta med dessa möten. Hörsel-dövforum har upprättat en lista med kontaktuppgifter över hörselhabiliteringens, kommunernas och statens hörselpedagogiska stöd för att underlätta samarbetet mellan parterna. Se bilaga 2. Guide till föräldrar För att underlätta samarbete har Hörsel-dövforum tillsammans med ansvariga för stödet till barn och ungdomar producerat en guide med kontaktuppgifter till dessa verksamheter. Den uppdateras kontinuerligt och sprids bland annat via Hörsel-dövforums webbplats Erbjudit kompetensutveckling Hörsel-dövforum har erbjudit viss kompetensutveckling i form av Seminarium för rektorer om framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Information och dialoger med samordnande skolsköterskor kring målgruppens behov och diskussion kring samarbetsfrågor. Två kurser á fyra eftermiddagar kring temat Att höra i skolan respektive förskolan - pedagogik och teknik. Kursen riktar sig till de som erbjuder sitt stöd till förskola och skola. Kurserna har varit mycket uppskattade och har skett i samverkan med Hörselhabiliteringen, SPSM och sektionen för Cochleaimplantat. Hörsel-dövforum har lämnat förslag på innehåll till skräddarsydda kurser för personal i förskola och hörselhabilitering till Stockholms universitet. Hörsel-dövforum har också haft en aktiv dialog med Stockholms universitet kring planeringen av speciallärarprogrammet. Hörsel- dövforum har i alla sina nätverk spridit information om universitetets utbildningar och motiverat kommunerna att skicka sin personal till kurserna. Kurserna Specialpedagogik I och II: Dövhet och hörselnedsättning om 7,5 högskolepoäng vardera har också haft fler deltagare än tidigare år. Hörsel-dövforum har gjort en sammanställning av möjligheterna till kompetensutveckling och utbildning inom östra regionen. Sammanställningen finns också på Hörsel-dövforums webbplats. Se bilaga 3. Samverkan SPSM har huvudansvaret för kompetensutveckling för pedagoger som arbetar med barn och ungdomar med hörselnedsättning. Dessa kurser omfattar två heldagar och antalet deltagare har ökat de senaste åren. Idag ansvarar hörselhabiliteringen för momenten hörteknik och audiologi och SPSM för de pedagogiska momenten. Det har fallit väl ut och deltagarna får på så vis även kontakt med hörselhabiliteringen och kunskap om deras möjligheter att ge stöd. Startat flera nätverk Hörsel-dövforum har etablerat mötesformer och nätverk som har lett till ett bättre samarbete mellan stat, kommun och landsting. Hörsel-dövforum är ansvariga för följande nätverk: 16

17 Nätverk för kommunernas kontaktpersoner Alla länets 26 kommuner har utsett en kontaktperson som är ansvarig för samarbetet med staten och hörselhabiliteringen när det gäller hörsel och dövfrågor. Kontaktpersonerna har olika professioner och ansvar. Hörsel-dövforums erfarenheter visar dock tydligt att det vore önskvärt att alla hade ett övergripande ansvar för barn och elever i behov av särskilt stöd. Nätverket träffas en gång per termin och utbyter erfarenheter samt diskuterar behov hos barn och ungdomar med hörselnedsättning, kompetens kring hörsel- och dövfrågor, stödet från stat och landsting och andra aktuella frågor inom verksamhetsområdet. Nätverk för verksamhetsansvariga Ett nätverk för verksamhetsansvariga inom döv/hörselområdet i Stockholms län. Syftet är att lyfta behovet av samarbete och skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte. I nätverket diskuteras till exempel fortbildning, utbildning, forskning och aktiviteter. Nätverket består av verksamhetsansvariga för Alviksskolan, Manillaskolan, Åsbackaskolan, Nya Broskolan, Vårängens specialförskola, Havets specialförskola, Snäckbackens specialförskola och särskola, sektionen för Cochleaimplantat, SPSM/råd och stöd, Hörselhabiliteringen, TUFF-utbildningen, Mo Gårds folkhögskola, Dövblindteamet och BUP. Nätverket har tagit fram en Guide för vårdnadshavare/föräldrar till barn och ungdomar med hörselnedsättning i Stockholms län. Guiden är en sammanställning av det stöd och de skolalternativ som finns i länet. Se Regionalt nätverk för hörselpedagoger inom stat, kommun och landsting Ett nätverk för kommunernas hörselpedagoger i Stockholm och Uppsala län samt Gotland, SPSM:s rådgivare och hörselhabiliteringens specialpedagoger. Syftet med nätverket är att utbyta erfarenheter och kunskap med inslag av kompetensutveckling. Deltagarna får möjlighet att utveckla sitt samarbete mellan stat, kommun och landsting och diskutera aktuella frågor. Genom nätverket får alla en bild av hur stödet ser ut från stat, kommun och landsting. Nätverket träffas en gång per termin och aktuell informations sprids kontinuerligt via gruppmail. Nätverk för samordnande skolsköterskor Hörsel-dövforum har skapat ett nätverk för samordnande skolsköterskor i länet för att diskutera samarbetsfrågor och bidra med kompetens kring elevgruppens behov. Gruppen diskuterar också samarbete och skolsköterskornas viktiga roll när det gäller informationsöverföringen inom och mellan skolor i sin kommun. Nätverket träffas en gång per termin. Nätverk för SPSM och Hörselhabiliteringen Ett nätverk för att utvärdera och utveckla SPSM:s och hörselhabiliteringens gemensamma aktiviteter. Nätverket har också börjat utbyta kompetens. Hörselhabiliteringen har fått information av SPSM om skolans nya styrdokument och nya kompetensutbyten är planerade. Nätverket har ett möte per termin. Se bilaga 4. Forum för samarbete Idag är Hörsel-dövforum ett forum för övergripande samarbetsfrågor i Stockholms län. Det är viktigt att ett forum finns som tar ansvar för samarbete mellan alla parter. Kunskapen om målgruppens behov är bristfällig, utbudet av kompetent stöd är otillräcklig och stödinsatserna otydliga för föräldrar och rektorer. Fler privata aktörer kräver också större krav på samarbete. 17

18 Om vi samarbetar kan vi sprida nyheter och utbyta erfarenheter. Vi kan ge varandra stöd i att hitta formerna för ett bra informationsflöde, kartlägga gemensamma behov av kompetensutveckling, erbjuda kompetensutveckling och föra dialog med högskolan om behov av specifika utbildningar. Hörsel-dövforums fortsatta arbete Hörsel-dövforum kommer att fortsätta sin verksamhet i Stockholms län genom årliga avtal mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten och Stockholms läns landsting. Det ger möjlighet till fortsatt utveckling av samarbete och arbetssätt för att stödet till hörselskadade och döva barn och ungdomar ska bli bättre. Det innebär även stöd till föräldrar och personal i förskola och skola. Hörseldövforum kommer fortsätta sitt arbete med att: Ansvara för samarbete och utveckling mellan hörselhabiliteringen och Specialpedagogiska skolmyndigheten Utveckla arbetet i nätverken med kommunernas kontaktpersoner, verksamhetsansvariga, hörselpedagoger/specialpedagoger och skolsköterskor Vara ett fortsatt forum med ansvar för dialog och samarbetsfrågor mellan stat, kommun och landsting Ansvara för att utveckla. kartlägga, inventera och dokumentera samarbetet i länet Utveckla och erbjuda kompetensutveckling för skolsköterskor, förskolechefer, studie och yrkesvägledare och specialpedagoger Sprida omvärldskunskap i ämnesspecifika frågor Hörsel-dövforum ger en unik möjlighet att lyfta övergripande frågor, och sprida kunskap i ämnesspecifika frågor. Verksamheten har också möjlighet att se behov av kompetens och samarbete. Hörsel-dövforums fortsatta arbete skapar goda förutsättningar för att utveckla information, kompetens och samverkan. På så sätt gör Hörsel-dövforum skillnad för barn och elever med hörselnedsättning. 18

19 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Framgångsfaktorer i skolan för barn och elever med hörselnedsättning (Hörselboken) Kontaktuppgifter hörsel till det hörselpedagogiska stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat, kommun och landsting Bilaga 3 Kompetensmöjligheter och utbildningar inom döv/hörselområdet 2012 Bilaga 4 Samverkansaktiviteter Stockholms län våren 2012 Källförteckning SOU 2011:30. Med rätt att välja skola flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Skolagen 2010:800 Regeringskansliet Språk för alla information om Sveriges nya språklag 2009:600 Haninge kommun, Berglund Carina. Information från hörselpedagogen Norman Carin Kartläggning av kommunernas hörselpedagogiska stöd till barn och elever med hörselnedsättning i Stockholms län Norman Carin Slutrapport Hörsel-dövforum i Stockholms län. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, rapport 2009:6. Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, rapport 2010:4. Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan. Skolverkets Mer om -Tydligare krav på elevhälsan Vigert Gunilla Hugis hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm. 19

20 20

21 Stöd till skolansvarig och arbetslag Bilaga 1 Hörselpedagogisk kompetens i kommunen (där sådan finns) Stödet kan variera beroende på vilken kompetens kommunen har. Exempelvis kan stödet vara att medverka vid planering inför skolstart, lärarbyte, skolbyte och stadieövergång medverka till en god ljud- och ljusmiljö bevaka barnets/elevens lokaler ur hörselperspektiv informera berörda om hörselnedsättningens konsekvenser handleda barn, elev och personal om hur hörtekniken fungerar kartlägga vilka insatser eleven behöver vara länk till landstingets hörselvård och Specialpedagogiska skolmyndigheten ge kunskap om vilka olika möjligheter till stöd och skolval som finns vara ett stöd i informationen till kamrater och övrig personal stödja pedagogen i dokumentation som IUP och ÅP informera om dövas/hörselskadades levnadsvillkor i ett livsperspektiv informera om teckenspråkets betydelse för målgruppen informera om vilka möjligheter till stöd som finns utanför kommunen Landstingets/hörselvårdens kompletterande stöd Stödet kan variera beroende på vilket landsting man tillhör. Förskrivning och service av elevens hörteknik Erbjuda bedömning av lokalernas akustik Vid behov installera fast hörteknik som är funktionell, driftsäker och är anpassad till de pedagogiska förutsättningarna samt är enkel att använda Rutinkontroller och service på den installerade hörtekniken Flytt av utrustning i samband med byte av klassrum, skola etc. Konsultation kring det enskilda barnet/elevens behov Information till berörd skolsköterska Konsultation kring olika hörselfrågor Specialpedagogiska skolmyndighetens kompletterande stöd Specialpedagogiska skolmyndigheten är en statlig myndighet och är indelad i fem regioner som täcker hela Sverige De erbjuder bland annat kostnadsfria baskurser till berörd personal kring hörselnedsättningens konsekvenser för inlärning råd och stöd till skolansvarig/arbetslag kring organisation och stöd specialskola för hörselskadade och döva stöd från Resurscenter döv/hörsel och Resurscenter dövblind Framgångsfaktorer i skolan för barn och elever med hörselnedsättning Till dig som tar emot elev med hörselnedsättning HÖRSELBOKEN HÖRSELBOKEN

22 Att ha en hörselnedsättning innebär att ljuden upplevs bli svagare, kan förvrängas eller helt försvinna. Det blir också svårare att höra när det finns störande ljud. Detta ger viktiga konsekvenser för elevens skolsituation. Bakgrund Barn och elever med hörselnedsättning har rätt till förskola och skola utifrån sina förutsättningar och behov. Det är viktigt att planeringen för barnets förskola och skola börjar i god tid, kontinuerligt följs upp och utvärderas. Både föräldrar och elev bör få information om olika möjligheter till skolval och stöd. Behoven kan förändras över tid och informationen måste därför ske kontinuerligt t.ex. vid byte av skola och gymnasieval. Framgångsfaktorer för delaktighet och likvärdighet Kompetens God kompetens hos rektor om hörselnedsättningens konsekvenser för eleven God kompetens hos arbetslaget om hörselnedsättningens konsekvenser för eleven God kompetens hos arbetslaget kring teknikanvändning Välinformerad övrig personal Välinformerade kamrater God kunskap hos eleven om sin egen hörselnedsättning Ljud och ljusmiljö Belysning utifrån elevens behov enligt Arbetsmiljöverkets rekommendationer eller bättre Bra akustik utifrån elevens behov enligt Boverkets byggregler eller bättre Lärmiljö Anpassad undervisning och gruppstorlek Strategier för fungerande kommunikation Vid behov, kommunikation baserad på teckenspråk eller tal med teckenstöd Vid behov anteckningshjälp, skriv- eller teckenspråkstolk för gymnasieelever. Även grundskoleelever kan ibland ha nytta av detta. Hörteknik avser här den teknik som eleven använder utöver sin hörapparat, sitt cochleaimplantat eller sin benförankrade hörapparat Driftsäker hörteknik med bra ljudkvalité Hörteknik som är enkel att använda Hörteknik som är anpassad till pedagogiska behov Pedagog och elev gör dagligen en gemensam kontroll av hörtekniken inklusive hörapparat eller liknande Tydliga rutiner för ansvar i skolan vid felanmälan till landstingets hörselvård Att tänka på för skolansvarig inför mottagande av elev med hörselnedsättning Kommunen har ansvar för alla sina barn och elever i förskola och skola. Rektor har ansvar för att barn och elever får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål och för att de får utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Planeringen inför mottagandet måste därför ske i god tid så att rätt budget kan avsättas för anpassningar av akustik och ljusmiljö. Planeringen är också viktig för schemaläggning, teknikinstallation och fortbildning av personal så att det kan genomföras före elevens skolstart. Att ta hänsyn till vid planeringen Samverka med föräldrarna Samverka med hörselpedagog kring behovsbedömning och eventuella anpassningar Planera med berörd hörselvård på landstinget kring eventuell installation av hörteknik Anpassa lokaler, akustik och belysning enligt Boverkets och Arbetsmiljöverkets rekommendationer/krav eller bättre (gäller även matsal, aula etc.) Anpassa gruppstorleken Begränsa antal undervisningsrum för att underlätta teknikanvändningen Ha tillgång till mindre grupprum Höja arbetslagets kompetens om hörselnedsättningens konsekvenser Ge arbetslaget kontinuerligt hörselpedagogiskt stöd Utreda behovet av teckenspråksundervisning Att tänka på för arbetslaget och övrig personal Läs mer Ha en god dialog med föräldrar och elev Samverka med hörselpedagogisk kompetens Söka kompetensutveckling om hörselnedsättningens konsekvenser Undervisa i de anpassade lokalerna Erbjuda bra ljud och ljusmiljö Ha pedagogisk framförhållning Strukturera undervisningen Möblera så att eleven får god avläsebild Skriva viktiga budskap på tavlan Ansvara för att både personal och elever använder hörtekniken Ha kunskap om betydelsen av teckenspråk och tal med teckenstöd Pedagogiska tips i Hörselboken HÖRSELBOKEN HÖRSELBOKEN

23 Bilaga 2 till det hörselpedagogiska stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat, kommun och landsting i Stockholms län Hörselpedagogiskt stöd i kommunerna Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Karolinska Universitetssjukhuset Rådgivare i Specialpedagogiska skolmyndigheten Sammanställd av Hörsel-dövforum Vänligen meddela eventuella förändringar till carin.norman@spsm.se tel , OBS! Uppdaterad

24 Hörselpedagogiskt stöd i Stockholms läns kommuner Kommun Hörselpedagog Förskola Grundskola Gymn Friskola Särskola Botkyrka Eva Lindwall X X X X X Danderyd Skolstöd Sverige AB X X X Ekerö Haninge Carina Berglund X X X X X Huddinge Stefan Roos X X X X X Järfälla Elisabeth Jönsson X X Lidingö Helena Zettermark X X Nacka Ingela Bernander Katarina Löf Hagström X X X X X X X X Norrtälje Elisabet Hallegren X X X X X Nykvarn Anita Frändh X X X X Nynäshamn Salem Sigtuna Hörsel- och teckenpedagogen Tarja* Kjerstin Palm Jana Sondell X Sollentuna Solna Stockholm Guje Schmidt X X X X X Skolstöd Sverige AB* Sundbyberg Södertälje Tarja Perttunen-Carapic X X X X X Tyresö Täby Upplands Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Skolstöd Sverige AB* Skolstöd Sverige AB* Elisabeth Udenius Magnusson Frändh consulting AB* X X X X X *privat aktör som ger sitt stöd till enskilda elever eller skolor i kommunen Vänligen meddela carin.norman@spsm.se eventuella förändringar så att uppgifterna alltid är aktuella.

25 Kontaktuppgifter för hörselpedagogiskt stöd i kommunerna Ingela Bernander ingela.bernander@nacka.se Carina Berglund carina.berglund@haninge.se Anita Frändh frandh@telia.com Katarina Löf Hagström katarina.lof@nacka.se Elisabet Hallegren elisabet.hallegren@tiohundra.se Elisabeth Jönsson-Österdahl elisabeth.osterdahl.jonsson@jarfalla.se Eva Lindwall eva.lindwall@edu.botkyrka.se Kjerstin Palm kjerstin.palm@sigtuna.se Tarja Perttunen Carapic tarja.perttunen-carapic@sodertalje.se Stefan Roos stefan.roos@huddinge.se Guje Schmidt guje.schmidt@stockholm.se Skolstöd Sverige AB Jana Sondell jana.sondell@sigtuna.se Elisabeth Udenius-Magnusson eudenius@live.se Helena Zettermark hzettermark@yahoo.se Hörsel och teckenpedagogen Tarja tarjamalva@hotmail.com kvällstid Frändh consulting AB frandh@telia.com Vänligen meddela carin.norman@spsm.se eventuella förändringar så att uppgifterna alltid är aktuella.

26 Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Karolinska Universitetssjukhuset HÖRSELHABILITERINGEN Barn och ungdom 0-20 år Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Team Specialpedagog Specialpedagog skola förskola Team Norr Karin Lundh Nina Stehn Åsa Folke Nina Stehn Team Stockholm stad Anna-Karin Scheutz Sari Vähänikkilä Åsa Folke Pia-Maria Dahlén Team Söder Gunnel Sundberg Pia-Maria Dahlén Lena-Marie Wallsten Team Södra Stockholm Annika Nordin Lena-Marie Wallsten Pia-Maria Dahlén Lena-Marie Wallsten Team länsövergripande Elisabet Jerneke Eva Mendel Christina Norbäck Elisabet Jerneke Vänligen meddela eventuella förändringar så att uppgifterna alltid är aktuella.