Ekologiska flöden och anpassad reglering. Birgitta Malm Renöfält Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå Universitet
|
|
- Klara Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekologiska flöden och anpassad reglering Birgitta Malm Renöfält Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå Universitet
2 m 3 /s Vattenflöde vad är det? magnitud timing frekvens varaktighet Jan Dec förändringshastighet
3 Olika flöden utför olika tjänster Omarbetad efter Bunn och Arthington 2002
4 Stabila basflöden Upprätthålla tillräckligt habitat för akvatiska organismer Upprätthålla lämpliga vattentemperaturer, mängd löst syre och god vattenkemi Upprätthålla vattennivån i strandjordar och se till att vatteninnehållet i strandjorden inte blir för lågt under torra perioder. Dricksvattenkälla för terrestra djur Hålla fisk- och amfibieägg dränkta Möjliggöra för fisk att röra sig i vattendraget för att söka föda och nå lekplatser
5 Extrema lågflöden Upprätthålla rekrytering av vissa strandarter Motverka att invasiva växtarter etablerar sig Koncentrera födodjur till begränsade områden för att gynna predatorer (gäller framförallt större vattendrag) Skapa refugier för födodjur genom att skapa områden där större predatorer inte kan komma åt dem (gäller framförallt mindre vattendrag)
6 Högflödestoppar (i många analysprogram definerade som det flöde som överstiger 75 percentilen) Forma vattendragsfåran Styr storlekssorteringen på bottensubstrat (mängden sand, grus och sten) Hindrar att strandens vegetation växer ner i fåran Återställa vattenkvalitet efter perioder av längre lågflöden och spola ur föroreningar Syresättning av ägg i lekgrus, hindra att finare sediment packas i hålrum i grövre bottensubstrat Upprätthålla rätt nivåer på salthalt i estuariemiljöer Möjliggör nedströmsdrift av organismer. Underlätta fiskvandring
7 Större översvämningar Storskalig påverkan på fårans form, skapa nya habitat genom att skapa meandrande fåror (multipla fåror, korvsjöar, etc) Underlätta fiskvandring och trigga lek hos fisk Trigga förändringar i faser i olika organismers livscykel (t.ex.) akvatiska organismer. Tillgängliggöra strand/svämplanen för fisklek, utgöra uppväxtområden för juvenil fisk Förse strand/svämplanen med vatten till gagn för groddjurslek, fåglar och andra organismgruppers födoproduktion. Tillgängligöra nya födosöksområden för fisk och fågel knutna till vatten Deponera grus och småsten i lekområden Spola ner organiskt material (föda) och död ved (habitatstrukturer) till fåran Missgynna invasiva arter Sprider frön och andra spridningsenheter av strandlevande växter Upprätthålla markfuktighet för groddplantor
8 Större översvämningar Återställa vattennivån i strandjordar Upprätthålla artrikedom i strandskogar genom relativt långvariga översvämningar då olika arter har olika toleransnivåer Definierar och kontrollerar fördelning och abundans av strandvegetation genom att dränka och/eller rycka upp viss vegetation. Tillföra näring till strandekosystemen Upprätthålla artbalansen i strand- och vattenlevande samhällen Skapa habitat och områden för nyetablering av arter Formar det fysiska habitatet på stränder
9 Flöden i reglerade vattendrag Beror på typ av reglering Kraftverk i vattendrag med blygsam magasineringskapacitet = mindre påverkan på säsongsmässigt flödesmönster. OBS Turbintyp viktig! Kontinuerlig drift alltid bättre än intermittent körning. Vattendrag med stor magasineringskapacitet ofta stor förändring i alla flödesvariabler med omvänt vattenföringsmönster (minskad vårflod och förhöjd vattenföring vintertid). Förändring på två tidsnivåer; säsongsmässiga förändringar och snabba förändringar inom dygnet
10 Korttidsreglering Erosion Stor påfrestningar på strand och vattenorganismer Instabila vinterförhållanden med avseende på isbildning Algtillväxt och kvarhållande av organiskt material försvåras Urspolning av material och organismer Strandning av organismer
11 Vattenkraftens ekosystempåverkan Opåverkat system (naturlig flödesregim) Hög artrikedom av naturligt förekommande arter Hög komplexitet av biofysiska habitat Ökande påverkansgrad Starkt påverkat system (kraftigt förändrad flödesregim) Låg artrikedom av naturligt förekommande arter Förändrad samhällssammansättning av arter Simplifierade fysiska strukturer (fåra och strand) Modifierad vattenkvalitet (kemisk och temperatur)
12 Vad kan vi göra? Oftast inte samhällsekonomiskt försvarbart, vattenkraften är ännu en för viktig del i vår energiförsörjning
13 eflows (Environmental flows, Ekologiska flöden) Industrin/ jordbrukets/ samhällets behov av vatten för att fungera Ekosystemens behov av vatten för att fungera
14 Environmental Flows (eflows) :det vatten som behövs i ett vattendrag, våtmark eller kustområde för att upprätthålla ekosystemen knutna till dem och de förmåner de innebär för människor Brisbane Declaration 2007 Förhandlad trade-off mellan olika intressenter
15 Ursprunget till konceptet Stora förändringar i vattendrag i USA (och andra delar av världen) under mitten av förra seklet Vatten som når havet är bortslösat! Dammbyggaryra under talet Nästan 200 stora dammar byggdes under denna period. Sverige hade en liknande utbyggnad. Många dammar förändrade vattenföringen radikalt och lämnade inget vatten till ekosystemen nedströms Framförallt reaktion på att laxfisket skadades
16 Metoder Hydrologiska (30%) Hydraulic rating (11 %) Baserade på flödesstatistik, minimiflöden Kopplar fårans form med vattenföring, Habitatsimulering (28%) Holistiska (8%) Hydraliska modeller kombinerat med organismens habitatbehov Konceptuella. Integrerar alla viktiga ekosystemkomponenter med flödesvariation i tid och rum 207 olika metoder från 44 länder (Tharme et al 2003).
17 Hydrologiska metoder Q-index (lågflödesindex): anger ett flöde som överskrids en viss andel av året under en tidsperiod, angett i procentandel eller antal dagar. Traditionellt sett ofta använts för att upprätthålla en viss vattenkvalitet. Q95: anger det flöde som råder eller överskrids 95 % av tiden räknas som ett av de allra vanligaste. 7Q10: anger det flöde som motsvarar eller överskrider ett lågflöde som varar sju dagar och har en periodicitet på tio år, Q364: den naturliga vattenföring som överskrids 364 dagar per år Saknar biologisk relevans och ger låga och statiska flöden vilka inte speglar variabiliteten i flödet.
18 Hydrologiska metoder
19 Discharge (m3/s) Hydrologiska metoder IHA Index of hydrologic alteration tajming frekvens ihållighet hur snabbt variationer sker magnitud Långa serier av dagliga vattenföringsdata från en opåverkad sträcka uppströms lokalen/ innan påverkan jämförs med data efter påverkan. Ger 32 olika hydrologiska index som grupperas fem olika kategorier av flödeskaraktäristik Date
20 IHA Index of hydrologic alteration
21 DHARM Dundee Hydrological Regime Assessment Method Utvecklad inom ett forskningsprogram tillsammans med Skottlands naturvårdsverk (Scottish EPA). Baserad på IHA, men jobbar med färre index. Syftet är att kartlägga hydrologisk förändring och göra riskanalyser. Modellen är specifikt utvecklad att användas där tillgången på data för ett opåverkat system är bristfällig, genom att använda modellerade vattenföringar. Outputen från modellen ger förutom en översikt över flödesförändringar, även en riskbedömning i fem klasser för vattendragets ekosystem kompatibelt med kraven i vattendirektivet.
22 DHARM Dundee Hydrological Regime Assessment Method 22
23 DHARM Dundee Hydrological Regime Assessment Method Points classification Class Points range Description 1 0 Un-impacted condition Low risk of impact Moderate risk of impact High risk of impact Severely impacted condition TOTAL CLASSIFICATION 18 High risk of impact Lägg till poäng om vattendraget även är påverkat av korttidsreglering
24 Habitatsimuleringsmodeller Instream Flow Incremental Metodology (IFIM).
25 The Ecosystem Functions Model (HEC-EFM) Designat för att kunna modellera ekossytemresponser på flödesförändringar. Analyser inkluderar: 1) statistisk analys av samband mellan hydrologi och ekologi, 2) hydraulisk modellering och 3) användande av Geografiska Information Systems (GIS) för att visa resultat och andra spatiella data.
26
27
28 Holistiska metoder Hydrologi Förstå geomorfologi vattendraget botanik vattenkemi Hydraulik Förutsäg zoologi flödesrelaterade förändringar
29 Building Block Method Mest applicerade holistiska metoden Sydafrika, Australien, Norge, Storbritannien, m.fl. Finns tillgänglig manual Tre huvudstegsteg; (1) förberedelse och framtagande av bakgrundsmaterial (ex. hydrologiska data, biologiska data, geomorfologiaka data) (2) workshop med expertpanel där modellen tas fram (3) modellen ställs mot andra aspekter, t.ex. tekniska, ekonomiska eller sociala aspekter Viktigt att ha en klar målsättning innan arbetet börjar. T.ex. kan målsättningen vara bred som att uppfylla kraven i EUs vattendirektiv, eller smalare som t.ex. gynna produktionen fisk i vattendraget.
30 Byggkloss 1: definiera ett miniflöde för vattendraget. Byggloss 2: flöden för att upprätthålla geomorfologiska processer och fårans struktur. Byggkloss 3-?: flöden för att tillgodose livsmiljöbehov, reproduktionsbehov och spridningsbehov för organismer. Den vetenskapliga grunden för olika antaganden kan variera kraftigt i kvalitet, från antaganden gjorda efter fältbesök till mer detaljerade studier över flödesbehovet Målsättning och detaljbehov avgör.
31 Korttidsreglering Undersökning Ångermanälvens avrinningsområde Hur påverkat är systemet av korttidsreglering? ID Namn Yta (km 2 ) MQ (m 3 /s) Typ ID Namn Yta (km 2 ) MQ (m 3 /s) Typ 1 Forsmo Ä A Gautsträsk ,1 O 2 Nämforsen Ä B Sorsele O 3 Kilforsen Ä C Granåker O 4 Lasele Ä D Fättjaur 372 8,27 O 5 Långbjörn Ä E Ankarvattnet ,3 O 6 Åsele Ä F Mesjön 307 8,35 O 7 Stenkullafor Ä G Lajksön 288 4,54 O s 8 Stalon ,7 R H Röån 708 7,33 O
32 Korttidsreglering Beräkningsmetod Formelbeskrivning Referens Richards-Baker flashiness index (RBF)-index q står för flödet under aktuell timme och n för antalet mätvärden under analysperioden (24 timmar). Indexet visar sammanlagda värdet av flödesoscillationerna dividerat med summan av timflödena för varje 24-timmarsperiod. (Baker m.fl. 2004) Procent av totalflödet (PTF) PTF = (högsta timvärdet minsta timvärdet)/summan av timvärdena för 24-timmarsperioden. Detta ger den dygnsvisa procentandel som adderats eller subtraherats från totalflödet. (Lundquist och Cayan 2002) Dygnsvariationskoeffi cienten (CDV) Standardavvikelsen för dygnets timvärden dividerat med medelflödet för dygnet (McKinney m.fl. 2001) Reverseringar (NREVS) Beräknar antalet gånger mätstationen registrerar växlingar mellan perioder av stigande och fallande timvärde under dygnet. (The Nature Conservancy 2007)
33 Korttidsreglering - Index Index Oreglerade Reglerade p (O) (R) RBF medel 4,08 72,03 <0,001 max min 0 19 PTF medel 5,08 275,81 <0,001 max min 0 46 CDV medel 7,18 279,82 <0,001 max min 0 45 NREVS medel 19,56 344,95 <0,001 max min 0 154
34 Korttidsreglering - Index Reglerat Oreglerat
35 Nolltappningar
36 Nolltappningar Mätperiod Medelvärde - nolltappningstimmar per år och kraftverk Medelvärde - nolltappningsförekomster per år och kraftverk Totalt ( ) 105 (39-258) ( ) 72 (39-107) ( ) 225 ( )
37 Nolltappningar
38 Ekologiska flöden hur ska dé va? Definierade utifrån ekologiska eller geomorfologiska (habitat) behov inte bara baserade på hydrologi Inte bara riktade mot enstaka arter ser till hela vattendragsekosystemet (organismer och processer, inklusive människor) Inte bara standarder för minimiflöde mönster av flödeskomponenter som speglar magnitud, timing, frekvens, varaktighet och förändringshastighet
39 Olika behov styr val av metod Särskilt värdefulla sträckor Modellering av habitatbehov hos organism (habitatsimulering) Generell översikt av regleringspåverkan generell design av miljöanpassat flöde Regleringsgrad, MLQ, MHQ mkt grova mått på påverkan, bättre med hydrologiska metoder som bättre speglar variabilitet i ekologiskt viktiga komponenter av flödet IHA-RVA dyngsdata, bäst med minst års serier DHARM (Dundee Hydrological Regime Assessment Method) dygnsdata, fungerar med modellerat flöde Kunskap om hur korttidsregleringen förändrar vattenföringen
40 Utmaningar Informationsbehov Tillgång till hydrologiska data på dygnsnivå ganska god Tillgång på ekologiska data övervakningsprogram??? Korttidsreglering på timnivå? Kunskapsbrist Även om kunskapen om att vattenkraften påverkar negativt är god, är kvantitativ kunskap en bristvara. Hur mycket kan flödet förändras innan ekosystemet påverkas. Vilka vinster kommer åtgärder att ge?
41 Utmaningar Juridik Behov av samlade omförhandlingar av vattendomar Vem driver frågor kammarkollegiet enbart? Högre takt. Motstående intressen - avvägningsbehov Kraftproduktion olika miljömål vattendirektivet lokala intressenter - säkerhetsaspekter Kostnader Vem bär dem, hur mycket får det kosta?
42 Övervakning SOCIAL PROCESSS VETENSKAPLIG PROCESSS Behov av uppföljningar och pilotstudier Hydrologisk grund Opåverkade (baseline) flödeskurvor Analys av flödesförändring Analys av flödesförändring Mått på flödesförändring Modellering av flödesdata Samband mellan ekologi och flöde Reglerade flödeskurvor Hypoteser om samband mellan ekologi och flöde Ekologisk respons på flödesförändring Implementering Standarder för ekologiskt flöde Acceptabel ekologisk status Samhälleliga värderingar och skötselbehov Vi kommer sannolikt inte hitta rätt med en gång! Tid!
43 hav/uppdrag-- kontakt/publikationer/publikati oner/ ekologiskafloden-och-ekologisktanpassad-vattenreglering.html
44 Tack!
The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén
The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Metod DHRAM är en metod för att mäta graden av mänsklig påverkan på den naturliga flödesregimen relaterat till nuvarande flödesregim. Mätningen
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager
Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén
Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén (Umeå universitet), Erik Degerman (SLU), Dag Wisaeus (ÅF
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller
Korttidsregleringsmönster i Ångermanälvens avrinningsområde
Korttidsregleringsmönster i Ångermanälvens avrinningsområde Har elmarknadens avreglering påverkat regleringsintensiteten? Jani Ahonen Student Examensarbete i biologi 15hp Avseende kandidatexamen Rapporten
Miljöanpassade flöden
Miljöanpassade flöden Sammanställning av forskning och utveckling med avseende på flödesregimer Strandzon i Forsbydammen, Testeboån, Gävle kommun. Roten avspeglar olika vattenstånd. Foto: B. Renöfält Birgitta
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Vad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:
Fysiska processer i vattendrag något som krånglar till det eller nödvändighet att känna till Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt johan.kling@lansstyrelsen.se Vad avgränsar ett vattendrag?
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...
BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN
BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN 20190505 (1) Planering (val av område, variabler) (2) GIS-analys/skrivbordsanalys (3) Inventering i fält (4) Eventuell komplettering (5) Inrapportering (6)
NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Umeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag
Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag Kjell Leonardsson Peter Rivinoja, (Andreas Gyllenhammar) Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå Minimitappning & ekologiskt
Restaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation
Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n
Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan
PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag
Vegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö
Emån Dricksvatten KLIMAT För mycket eller för lite vatten EU direktiv Miljöbalken mm EMÅN Natur och kulturmiljö Processer i vattendraget hydrologi och morfologi Fiske Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Industri
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft
Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV
Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Rensning och underhåll av dikningsföretag
Rensning och underhåll av dikningsföretag 11 september 2012 Therese Eklund, vattenhandläggare Vad ska jag prata om? Generell lagstiftning Lagstiftning som rör rensningsarbeten Exempel på försiktighetsmått
PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån.
PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån. Figur 1:Bilden visar Bergfors övre kraftstation i Galvån. Vattenkraftens inverkan på den akvatiska miljön i Galvån. Nyttjandet av vattenkraft
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON
Bilaga 3 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON HVMFS 2016:31 3 Hydrologisk regim i vattendrag 3.1 Kvalitetsfaktor
Göta älv nedan Vänern
Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.
Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Växter längs vattendrag i. mångfalden?
Växter längs vattendrag i landskapet var finns mångfalden? Lenka Kuglerová 1, Roland Jansson 1, Anneli Ågren 2, Hjalmar Laudon 2 och Birgitta Malm-Renöfält 1 ja a audo oc g tta a e ö ä t 1. Institutionen
Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten
Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Ramdirektivet syfte Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten,
Vattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.
VMHyMo Mottagare: Sveriges fem vattenmyndigheter Kartläggning och Analys-gruppen Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi. Sammanställt av Katarina Vartia och Sara
Elfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?
Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering? CHRISTER NILSSON Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Vem är jag? Ekosystem 3. Restaurering EvRest: Evaluation of Ecological
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.
Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell
Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS
Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Linjeobjekt i odlingslandskapet Henrik Hedenås NILS - Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Syfte Övervaka förutsättningarna för biologisk mångfald
Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg
Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Resultat och erfarenheter Ivan Olsson, Projektledare, UC4LIFE, LST Skåne MULTIDICIPLINÄRT PROJEKT (2012 2016) Restaurering Forskning Musslorna Monitoring och information Tolv projektområden
Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund
Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele 140507 Ingemar Näslund Öring igår och idag Mkt öring-möda nedlagd FÅK Fiskevårdande Åtgärder i Kraftverksmagasin Mängder
EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Restaurering? Vad menar vi med restaurering? Restaurering Återställning av vattendragets
Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.
PM Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. 2018-05-22 Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025
Lule älv. Beskrivning av vattendraget
Lule älv Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Vattenreglering vad är det?
VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans
eeeseagisekosystemtjänster Ekosystemtjänster 2.0EE i Hållbar utveckling av havsmiljön iarkenområdete marin miljö Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans 12-13-
Dalälvens vattenkraftssystem
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september
Indalsälven. Beskrivning av vattendraget
Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Hydromorfologi. Vad har EU inneburit för hydromorfologin? Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten Johan.kling@havochvatten.se
Hydromorfologi Vad har EU inneburit för hydromorfologin? Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten Johan.kling@havochvatten.se Hydromorfologi Nytt begrepp som kom med Ramdirektivet för vatten eller (ordet
Sida 1 (18) Förvaltande Enhet /Upphandlingsnu mmer. Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör)
Sida 1 (18) Förvaltande Enhet Diarie- /Upphandlingsnu mmer Stora Projekt, 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör) Simon Lelie, WSP Handläggare namn/sign. (beställare) Granskad(proj ektör) Anders
Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder
EKOLIV Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Leonard Sandin Institutionen för akvatiska resurser, SLU Leonard.sandin@slu.se Erik Degerman, Serena Donadi,
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem
Roland Jansson. Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion
Roland Jansson Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion Strandvegeta0onens ekosystemfunk0oner Livsmiljö för många arter Filter mot gijer
Restaurering av vattendrag
Restaurering av vattendrag från teori till praktik Erik Degerman & Anton Halldén SLU, Institutionen för akvatiska resurser & Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 10 23 Planeringssnurran idag och i framtiden
HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.
1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen
Ångermanälven. Beskrivning av vattendraget
Ångermanälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet
Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Omslag: Text: Vattendirektivets logotyp Lennart Gladh och Lennart Henrikson January 2006 Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF och Vattendirektivet Om vattendirektivet
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning
Allmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
VATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 20190505 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Blåplan och Vattenplan
Blåplan och Vattenplan Vattenplan Blåplan Definition. planering för hushållning, utnyttjande och skydd av våra vattenresurser Rapport: Vägledning för kommunal VA planering Vattenplan Blåplan Kommentar
VATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 2018-05-06 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan EXTERN
Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan ETERN Erik Sparrevik Martin Nilsson 2009-01-14 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer
Sedimentkontrollklumpströmmen
Sedimentkontrollklumpströmmen i Ljusnan. Vårflod och sedimenttransport. 2016-09-30 Bollnäs kommun Fiskevårdare Jonas Engberg Bollnäs kommun har genom Fiskevårdare Jonas Engberg på uppdrag av Fortum utfört
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder
EKOLIV Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Leonard Sandin Institutionen för akvatiska resurser, SLU Leonard.sandin@slu.se Erik Degerman, Serena Donadi,
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.
Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen
Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Hydrologins vetenskapliga grunder
Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E
Praxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version:
Praxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version: 2015-12-15 Kriterier 1.4 och 1.6 Att den el som säljs som märkt Bra Miljöval klarar kriterierna måste årligen verifieras i revisionen. Kriterierna 1.4 och 1.6
Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Samverkan Umeälven CO/Carl-Olof Blomqvist Hemnäsvägen Gunnarn. Länsstyrelsen i Västernorrland
Samverkan Umeälven CO/Carl-Olof Blomqvist Hemnäsvägen 920 51 Gunnarn Länsstyrelsen i Västernorrland vasternorrland@lansstyrelsen.se Vindeln den 30 september 2018 Samrådssynpunkter Samverkan Umeälven verkar
Fiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Fiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser