cykelstrategi för skåne remiss

Transkript

1 cykelstrategi för skåne remiss

2 Projektansvarig Therese Andersson, Region Skåne Projektgrupp Region Skåne: Strategisk fysisk planering: Johan Raustorp, Jonas Hedlund, Lina Hellström, Emelie Petersson & Therese Lilja Miljöstrategiska enheten: Sofie Norrby Enheten för folkhälsa och social hållbarhet: Peter Groth Enheten för innovation och entreprenörskap: Wilhelm Ast Kollektivtrafikmyndigheten: Emma Morin Skånetrafiken: Johan Gomer, Björn Erlandsson & Henrik Jörgensen Tourism in Skåne: Pia Jönsson-Rajgård, Carla Aguirre Munoz & Jenny Sahlström Med stöd av Trivector Traffic Fotografer s. 6: Mickael Tannus, framsida, s. 11, s. 16, s. 26 & s.32: Malin Lauterbach, s. 15: Jonna Milton, s. 16, s. 19 s. 21, s. 31 & s. 42: Leif Johansson, s. 33 Bengt Flemark 2

3 inledning Cykeln är en naturlig del av vardagen för många i Skåne. Flera hundratusen skåningar använder den varje dag för att ta sig till arbetet, skolan, fritidsaktiviteten eller för att handla. För många innebär cykeln en frihet. Friheten att själv bestämma var och när en resa ska göras, att stanna på vägen eller komma fort fram. Så snart någon lärt sig cykla är detta en frihet som är tillgänglig för alla oavsett inkomst, bakgrund eller kön. De platser som formas för att prioritera cyklister och gående blir ofta barnvänligare, mindre bullriga och renare. Det blir platser där det lokala näringslivets förutsättningar att växa stärks. Även om cyklingen till sin natur ofta är lokal så är vinsterna av ett utbrett cyklande i Skåne många gånger regionala. Uppnås målet om tre procentenheters ökad färdmedelsandel för cykel så kan det på sikt innebära en vinst på 1,8 miljarder kronor om året till följd utav en förbättrad folkhälsa i Skåne. Till detta kommer intäkterna från cykelturismen, de innovationer och den service som skapas av alla människor som tycker om att cykla i Skåne. När hundratusentals skåningar varje dag väljer att cykla istället för att köra bil är det bra för folkhälsan. Det avlastar väginfrastrukturen och förbättrar framkomligheten både för kollektivtrafiken och för bilister. När det är lätt och tryggt att cykla till kollektivtrafiken gör det också att det kollektiva resandet ökar och att kollektivtrafiken når ut till fler. Att var sjätte resa görs med cykel, gör Skåne till Sveriges bästa cykelregion. Genom att satsa för att öka cykelns andel förstärks de positiva effekterna ytterligare. Med en ökad och säker cykling kan flera av de regionala utmaningarna mötas och visionen om Det öppna Skåne 2030 införlivas. Som granne till Köpenhamn och med Sveriges två främsta cykelstäder i Lund och Malmö finns kunskapen om vad som krävs för att fler ska välja att cykla. I Cykelstrategi för Skåne synliggörs vilka strategiska satsningar som krävs för att stärka Skåne som en cykelregion, främja cykelkulturen och bli en plats där cykeln är det naturliga färdmedlet för kortare resor.

4 sammanfattning I Strategi för ett hållbart transportsystem 2050 föreslås att cykelns färdmedelsandel ska öka med tre procent i Skåne fram till Cykelstrategi för Skåne beskriver vad målet innebär samt vilken samverkan och vilka insatser som krävs för att uppnå målet. Folkhälsovinsterna av att öka cyklingen i Skåne med tre procentenheter beräknas på sikt motsvara 1,8 miljarder kronor om året. Därtill beräknas 4 miljoner kollektivtrafikresor kunna tillkomma om investeringar görs för att det ska bli mer attraktivt att cykla till kollektivtrafiken. För att nå färdmedelsmålet och uppnå samhällsvinsterna krävs att hela Skåne blir mer cykelvänligt. Region Skåne, Trafikverket, de skånska kommunerna med flera andra aktörer behöver samverka för att ytterligare stärka Skåne som cykelregion. Ambitionerna för hur Skåne kan utvecklas som cykelregion är högt ställda men inte omöjliga. Alternativen kräver i flera fall ännu större satsningar. Att bygga ut bilvägar och järnvägar för att hantera samma resandeökning och överflyttning som nu föreslås göras med cykelsatsningar kommer kosta mångdubbelt mer. I strategin pekas följande samverkansområden ut som extra viktiga: stärk den skånska cykelkulturen Cykeln ska upplevas som det självklara transportmedlet för kortare resor i Skåne Ta tillvara på och öka viljan att cykla Sprid cykelkulturen i Skåne Öka förståelsen för vad som gör cykeln attraktiv Skapa förutsättningar för skåningarna att ompröva invanda resmönster i samband med investeringar i den byggda miljön Lyft cykeln i samhällsplaneringen Cykelperspektivet måste bli en mer naturlig del av samhällsplaneringen Tillgängligheten till viktiga målpunkter inom tätorter ska öka med cykel Alla Skånes kommuner ska ha en aktuell cykelstrategi eller motsvarande dokument

5 Investera i regionalt viktiga cykelstråk & leder Den regionala cykelinfrastrukturen behöver vara som bäst där det finns störst potential att öka cyklingen eller cykelturismen Säkerställ god tillgänglighet till data om den skånska cykelinfrastrukturen. Verka för att fasta mätstationer placeras ut längs det prioriterade huvudnätet för arbetspendling med cykel. Verka för att ett regionalt huvudnät för cykling ska definieras och vägvisas. Säkerställ att hela det prioriterade huvudnätet är utbyggt till att hålla mycket god standard år Bygg ut Sydkustleden så att den klassas som nationell turistled. Verka för att det rekreativa cykelvägnätet i större utsträckning blir klassificerat som lokala, regionala eller nationella turism eller rekreationscykelleder. Förbättra kopplingen mellan cykel & kollektivtrafik För att öka kollektivtrafikens och cykelns attraktivitet behöver det vara attraktivt att cykla till kollektivtrafiken Utöka kollektivtrafikens upptagningsområde med satsningar på cykelinfrastruktur. Förbättra cykelinfrastrukturen kring viktiga bytespunkter. Öka tillgängligheten till lånecyklar. Verka för att framtida tågupphandling möjliggör att fler cyklar kan tas med ombord på tågen i Skåne. Verka för möjligheten att ta med cykel på kollektivtrafik på strategiskt viktiga stråk för fritidsresande och cykelturism. Förbättra säkerheten för cyklister Förbättra trafiksäkerheten för cyklister genom bättre drift och underhåll eftersom det ligger bakom en omotiverat stor andel av cykelolyckorna Nollvision om antalet dödade och svårt skadade cyklister. Alla Skånes kommuner ska ha en plan för hur drift och underhåll för cykel ska förbättras i syfte att öka trafiksäkerheten. Öka acceptansen för att använda cykelhjälm i Skåne. Stärk näringslivet med cykelsatsningar Etablera Skåne som en internationell cykelturismdestination och verka för att skapa en bra miljö för cykelinnovationer i Skåne Andelen skåningar som cyklar till arbetet och till handeln ska öka. Skåne ska utvecklas till en internationellt etablerad cykelturismdestination. Skåne ska ligga i framkant vad gäller cykelinnovationer.

6 6

7 Innehåll varför en cykelstrategi för skåne? 8 Cykeln är skånes näst vanligaste färdmedel 9 skåne vinner på att fler cyklar 12 strategier för att utveckla cyklingen i skåne 14 i cykelutvecklingsplattformen samordnas arbetet 15 stärk den skånska cykelkulturen 16 lyft cykeln i samhällsplaneringen 22 investera i regionalt viktiga stråk & leder 26 Gör det attraktivt att cykla till kollektivtrafiken 32 Förbättra säkerheten för cyklister 38 Stärk näringslivet med cykelsatsningar 42 hur går vi vidare? 46

8 Inledning varför en cykelstrategi för skåne? Cykelstrategi för Skåne tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030, Strategier för det flerkärniga Skåne och förslag till Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Strategierna beskriver alla ökad cykling som strategiskt viktigt för att utveckla ett flerkärnigt och hållbart Skåne där folkhälsan prioriteras. Cykelstrategi för Skåne har som syfte att identifiera den samverkan och de insatser som är nödvändiga för att utveckla Skåne som cykelregion. Målet är att cykelns färdmedelsandel ska öka från 16 till 19 procent till 2030, i enlighet med det färdmedelsmål som föreslås i förslag till Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050, och att trafiksäkerheten för cyklister ska förbättras för att uppnå Nollvisionen 1. De samverkansområden och de insatser som presenteras i strategin har definierats utifrån vad Region Skåne, staten, Skånes kommuner och delar av föreningslivet i Skåne har ansett vara viktigast för att förbättra Skåne som cykelregion. Dialogen under framtagandet av förslag till Cykelstrategi för Skåne bygger också på ett stort regionalt kunskapsmaterial som tagits fram inom Öresund som cykelregion, Cykelvägsplan för Skåne , arbetet med Planera för cykeln i Småstaden och i arbetet med Cykelstrategi för Skåne. Cykelstrategi för Skåne beskriver vad som krävs för en ökad och säker cykling i Skåne och hur detta kan omsättas i handling av stat, regioner, kommuner och andra aktörer genom framtida cykelutvecklingsprojekt och genom satsningar i kommande cykelvägsplaner. 1 Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag och att trafikolyckor därför inte kan undvikas helt. Den perfekta människan finns inte. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar, men inte att de leder till allvarliga personskador. 8

9 Cykelstrategi för Skåne i ett större sammanhang 9

10 Andelen cykelresor i Skåne ska öka till 19% av alla resor år Det innebär en ökning med 58% från cykelresor per dag i Skåne år 2013 till år % 16% 10

11 cykeln är skånes näst vanligaste färdmedel Nuläge Andel delresor Målsättning 2030 Andel delresor Antal fler resor per dag 2030 Antal delresor Färdmedelsfördelningsmål så som föreslaget i Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 Enligt den skånska resvaneundersökningen från 2013 utförs 16 procent av alla resor med cykel i Skåne. Det gör cykeln till det näst vanligaste färdmedlet efter bil och lika vanligt som buss och tåg tillsammans. Cykelns färdmedelsandel inom olika avståndsspann 45% Cykeln det naturliga transportmedelt för kortare resor % 35% 30% 25% 2030 Målsättning 2030 Andel delresor med cykel 2013 Nuläge Andel delresor med cykel 20% 15% 10% 5% 0% 1 km och kortare >1-5 km >5-10 km >10-20 km >20-50 km > 50 km Mål för ökning av transportarbetet med cykel så som föreslaget i Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne procent av bilresorna i de Skånska tätorterna är idag kortare än tre kilometer. Genom att verka för att cykeln ska bli det naturliga transportmedlet för kortare resor är potentialen att vinna över bilister på dessa sträckor stor. Läs mer i: Det Öppna Skåne 2030, Region Skåne, 2014 Strategier för Det flerkärniga Skåne, Region Skåne, 2013 Förslag till Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050, Region Skåne, 2016 Resvaneundersökning i Skåne 2013, Region Skåne, 2014 PM färdmedelsandelar, Trivector på uppdrag av Region Skåne,

12 Skåne vinner på att fler cyklar Skåne har mycket att vinna på att investera i insatser för en ökad och säker cykling. De investeringar som krävs för att förbättra cykelinfrastrukturen kommer tjänas igen efter bara några år till följd av de positiva effekter ett ökat cyklande har på folkhälsan. Bättre folkhälsa Uppnås målet om tre procentenheters ökad färdmedelsandel för cykel kan det på sikt leda till vinst på 1,8 miljarder kronor om året till följd av en förbättrad folkhälsa i Skåne. För varje bilresa som ersätts med en cykelresa sparar samhället i snitt 20 kronor till följd av ökad förbättrad folkhälsa. Folkhälsan kommer av att fler blir fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet är en av de största friskfaktorerna och ett effektivt sätt att kraftigt minska risken för en rad vanliga sjukdomstillstånd. Att genom samhälls- och infrastrukturplanering i större utsträckning främja aktiv transport, så som gång och cykling, innebär minskade kostnader för hälso- och sjukvården i Skåne. Attraktivare livsmiljöer Att bo och arbeta i miljöer med mycket trafik kan påverka hälsan negativt. Partiklar som frigörs från avgaser, däck- och vägslitage kan orsaka luftvägssjukdomar och cancer. Dessutom beräknas nedsatt hälsa till följd av buller kosta Skåne motsvarande 0,7 till 1,3 miljarder kronor. De platser som formas för att prioritera cyklister och gående blir ofta barnvänligare, mindre bullriga och renare. Cykeln tar betydligt mindre plats än en bil eller buss. Det blir platser där det lokala näringslivets förutsättningar att växa stärks. Ett Skåne som i större utsträckning planeras för att främja cykling blir på så vis ett Skåne där närheten till service kan öka och där fler goda livsmiljöer växer fram. Ökat kollektivtrafikresande Satsningar på bättre cykelkopplingar till kollektivtrafiken är ett av de mest kostnadseffektiva sätten för att öka kollektivtrafikens marknadsandel. Det beräknas kunna öka marknadsandelen med 2,5 procent eller med 4 miljoner resor till Starkare näringsliv Goda förutsättningar för att ta sig fram med cykel är viktigt för såväl personalen som för kunderna i stora delar av det skånska näringslivet. 17 procent av alla som tar sig till arbetet gör det med cykel och 12 procent av alla inköpsresor görs med cykel. Genom 150 minuters fysisk aktivitet per vecka, t.ex. genom 15 min cykling till/från arbetet minskar risken för en rad välfärdssjukdomar. Improving the health of Londoners, Transport action Plan 2014 Biltrafik Buss Cyklister Gående Kapacitet för körfält personer per timme 12

13 Skåne och Blekinge är den region i Sverige där flest utländska turister uppger att de cyklat under sin vistelse. Genom att satsa på att etablera Skåne som cykelturismdestination skapas jobb inom hållbar turism runt om i Skåne. En hög cykelandel medför ett ökat behov av service och kringtjänster kopplat till cykling. Det synliggör även behovet av innovationer. Detta tillsammans med närheten till universitet och inkubatorer är en anledning till att flera populära cykelinnovationer under senare år har sitt ursprung i Skån Antal utländska besökare som angett cykling/mountainbike som aktivitet under vistelsen Geografisk plats (I sydsverige ingår Skåne och Blekinge) Sydsverige Västsverige Småland Ö mellansverige Stockholms län N mellan- Sverige Mellersta Norrland Övre Norrland Antal utländska besökare som cyklat under sin vistelse i Sverige Källa: IBIS, Tillväxtverket, 2015 Läs mer i: Effektberäkningar av ökat cyklande och ökade cykelandelar i Skåne 2030, Trivector 2016 Miljöhälsorapport, Socialstyrelsen och Karolinska Institutet, 2009 Miljöhälsorapport, Socialstyrelsen och Karolinska Institutet, 2013 Ökad marknadsandel för kollektivtrafiken i Skåne Nuläge och potential, Trivector,

14 Inledning Strategier för att utveckla cyklingen i Skåne För att fler skåningar ska välja att cykla behöver cykelns attraktivitet öka. Hur en person väljer att resa beror först och främst på individuella förutsättningar. Därefter har upplevelsen av den byggda miljön och den sociala miljön stor betydelse. Är upplevelsen att omgivningarna är cykelvänliga och att det finns en cykelkultur på platsen eller i umgängeskretsen är sannolikheten stor att en person också cyklar 2 Social miljö Sociala värderingar, preferenser och nätverk, allmän policy, ekonomiska faktorer/marknadsfaktorer Byggd miljö Utformning och design av stadsmiljöer och landskap,transportsystem Individuella faktorer Livsstil, preferenser, genetiska/biologiska faktorer, tidsanvändning Fysisk aktivitet Hälsa Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet Källa: En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget Byggd miljö och fysisk aktivitet Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Upplevelsen av den byggda miljön och den sociala miljön vet inga administrativa gränser. Det är på så vis viktigt att såväl Region Skåne, staten och de skånska kommunerna fortsätter att arbeta tillsammans med att utveckla upplevelsen av att cykla i Skåne. 14

15 WORKSHOP x 2 ÖVER- GRIPANDE INRIKTNING FRAM- TAGANDE AV STRATEGIN ANTA- GANDE AV STRATE- GIN UPPFÖLJ- NING Processen att ta fram Cykelstrategi för Skåne Insatserna har ställts mot resultatet av en attitydundersökning genomförd i Skånepanelen, november Undersökningen Hur uppfattar skåningar cykeln som färdmedel? är representativ för hela Skåne och beskriver vilka faktorer i den byggda - och sociala miljön som har störst förklaring på vilket färdmedel skåningarna väljer. I Cykelutvecklingsplattformen samordnas arbetet De insatser som är viktigast för att utveckla Skåne som cykelregion har samlats i sex samverkansområden. Dessa är: Stärk den skånska cykelkulturen Cykeln ska upplevas som det självklara transportmedlet för kortare resor i Skåne Lyft cykeln i samhällsplaneringen Cykelperspektivet måste bli en mer naturlig del av samhällsplaneringen Investera i regionalt viktiga cykelstråk och leder Den regionala cykelinfrastrukturen behöver vara som bäst där det finns störst potential att öka cyklingen eller cykelturismen Förbättra kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik För att öka kollektivtrafikens och cykelns attraktivitet behöver det vara attraktivt att cykla till kollektivtrafiken Förbättra säkerheten för cyklister Förbättra trafiksäkerheten för cyklister genom bättre drift och underhåll eftersom det ligger bakom en omotiverat stor andel av cykelolyckorna Stärk näringslivet med cykelsatsningar Etablera Skåne som en internationell cykelturismdestination och verka för att skapa en bra miljö för cykelinnovationer i Skåne I flera fall finns delade rådigheter över insatserna och i andra fall är de av en tydlig kommunal -, regional - eller statlig karaktär. I de fall rådigheten inte enbart är av en regional karaktär föreslås Region Skåne ta en aktiv roll för att bidra till att uppfylla de mål som föreslås för varje samverkansområde. Region Skåne föreslås samla de skånska kommunerna och Trafikverket i en cykelutvecklingsplattform för att tillsammans i Skåne sprida och vidareutveckla de insatser och den kunskap som krävs för att lyckas med varje samverkansområde. Hur arbetet inom samverkansområdena fortlöper kommer att utvärderas i ett regionalt cykelbokslut som föreslås genomföras kontinuerligt av Region Skåne. Med Cykelutvecklingsplattformen och Cykelbokslutet blir det lättare att göra de satsningar som krävs för att utveckla Skåne som cykelregion. 15

16 16

17 stärk den skånska cykelkulturen Mål Ta tillvara på och öka viljan att cykla Sprid cykelkulturen i Skåne Öka förståelsen för vad som gör cykeln attraktiv Skapa förutsättningar för Skåningarna att ompröva invanda resmönster i samband med investeringar i den byggda miljön Ta till vara på viljan att cykla Strax över hälften av alla skåningar uppger att de cyklar ofta eller ibland. Ungefär sju procent uppger att de inte cyklar men att de planerar att göra så inom det närmaste halvåret. Det är viktigt att ta tillvara på den positiva inställning till att cykla som finns hos en majoritet av skåningarna om Skåne ska utvecklas som cykelregion. Det gäller att få de som redan cyklar att cykla mer och de som är positiva till att cykla men ännu inte gör så till att börja. Enbart i den grupp som är positiva till att cykla, men idag inte gör så, finns runt hundratusen skåningar. Potentialen är med andra ord stor för att öka antalet cyklister. 60% 40% 20% 41% 18% 7% 2% 32% Vilket påstående stämmer bäst in på din vanligaste resa? Jag cyklar inte och tänker inte göra det inom det närmaste halvåret Jag cyklar inte men har planer på det inom det närmaste halvåret Det senaste halvåret har jag cyklat, men inte regelbundet Jag cyklar regelbundet, men har bara gjort så i högst ett halvår Jag cyklar regelbundet och har bara gjort så i högst ett halvår Källa: Hur uppfattar skåningar cykeln som färdmedel? - En attitydundersökning genomförd i Skånepanelen, november 2015 För att cykelns färdmedelsandel ska öka måste fler cyklister tycka att det är attraktivt att cykla. När någon ska välja mellan bilen och cykeln behöver cykeln framstå som ett naturligt val, åtminstone för den korta resan. Investeringar i den byggda miljön är en förutsättning för att det ska bli mer attraktivt att cykla, men det räcker inte. Oavsett hur god den byggda miljön än är så måste det också finnas en social miljö som uppmuntrar till cykling. 17

18 Sprid cykelkulturen i Skåne Skåningar reser i stor utsträckning på samma sätt som sitt umgänge. I de fall familjen, vännerna och kollegorna till exempel kör bil så är sannolikheten också stor att personen i fråga själv kör bil. Det samma gäller för cykel. För att bryta mönster och få fler att överväga cykeln som färdmedel behöver den goda cykelkultur som finns på vissa arbetsplatser, skolor, städer och bostadsområden spridas över hela Skåne. Fler behöver ha någon i sin närhet som visar att det går att cykla och på så sätt visar att det är ett möjligt alternativ. Att återigen stärka cykelkulturen i skolan är en viktig insats. Forskning har visat att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på barn och ungas hälsa genom att bidra till förbättrad viktkontroll, hjärt- och kärlhälsa och självkänsla 3. Fysisk aktivitet bidrar även till en förbättrad psykisk hälsa 4 och har generellt sett en positiv inverkan på lärandet 5. I Sverige har barns cyklande till skolan nästan halverats sedan 1990-talet.6 Genom att skapa en säkrare byggd miljö för cykling och stärka cykelkulturen på skolorna och bland föräldrarna, kan sannolikt den andel som får skjuts i bil till skolan minska. Öka förståelsen för vad som gör cykeln attraktiv Såväl bilister, kollektivtrafikresenärer och cyklister anser att ungefär samma faktorer är viktiga när de ska välja färdmedel. Det ska vara smidigt, bekvämt och det ska gå fort att komma fram. Vilket färdmedel som väljs beror dock inte bara på individuella faktorer. Personer som inte cyklar och som inte tänker göra det har generellt sett en mer negativ uppfattning om hur det skulle vara att cykla i jämförelse med de som faktiskt cyklar. De tror det är värre än vad det antagligen skulle visa sig vara. En viktig del av att stärka den skånska cykelkulturen är att förbättra uppfattningen om cykeln som färdmedel. Även om en stor andel skåningar fortfarande inte kommer välja att cykla, så är det viktigt att det finns en utbredd förståelse i Skåne för att cykeln väljs av samma skäl som bilen - för att det anses vara det snabbaste, smidigaste och bekvämaste sättet att resa på. Ompröva invanda resmönster Skåningar är generellt sett trogna sitt färdmedelsval. De som cyklar planerar att fortsätta att cykla, och de som åker bil planerar att fortsätta att åka bil. Detta innebär att även om stora förändringar görs i den byggda miljön för att förbättra för cyklister så räcker inte det. Trots att brister i infrastrukturen en gång var anledningen till att någon avstod från att cykla innebär det inte att någon per automatik börjar cykla när förutsättningarna blivit bättre. Erfarenheter från tidigare satsningar visa att utväxlingen av infrastrukturåtgärder just av denna anledning kan bli upp till dubbelt så stor om investeringar i den byggda miljön kombineras med informations- och påverkansinsatser 7. 18

19 För att bygga en skånsk cykelkultur krävs en regional samordning kring attityd och beteende i påverkansfrågor. En samverkan som möjliggör att insatser genomförs i alla kommuner, stora som små, och där goda exempel kan skalas upp och spridas. Hur detta sker beskrivs i Mobilitetsplan för Skåne. Läs mer i: Hur uppfattar Skåningar cykeln som färdmedel? - En attitydundersökning genomförd i Skånepanelen, november 2015, Region Skåne, 2016 Förslag till Mobilitetsplan för Skåne, Region Skåne,

20 Mål Förslag på insatser Genomförande Mål Förslag på insatser Genomförande Ta tillvara på och öka viljan att cykla Genomför riktade attityd och beteendepåverkansinsatser för de grupper som är intresserade av att cykla men idag inte gör det alls eller bara lite. Erbjud individanpassad konsultation och tillhandahåll olika typer av testcyklar att låna ut till dem som vill testa att cykla. Genomföra cykelutbildningar för grupper som vill cykla men idag inte kan. Region Skåne sammankallar cykelutvecklingsplattformen för att sprida av goda exempel, samorda av insatser och eventuellt involvera fler aktörer i arbetet. Sprid cykelkulturen i Skåne Sprid goda exempel från de skolor, arbetsplatser och handelsplatser dit många redan idag cyklar. Sprid framgångsrika insatser i hela Skåne. Sprid framgångskoncept så som Pendla med cykel, Cykelvänlig arbetsplats och cykelundervisning i skolan/fritids, med flera till alla Skånes kommuner. Region Skåne sammankallar intresserade kommuner och Trafikverket för att utveckla och samordna projekt i cykelutvecklingsplattformen/mobilitetsplanen. Mål Förslag på insatser Genomförande Skapa förutsättningar för Skåningarna att ompröva invanda resmönster i samband med investeringar i den byggda miljön Region Skåne är sammankallande för att tillsammans med de Skånska kommunerna och Trafikverket ta fram och vidareutveckla metoder och material för att säkerställa att: Attityd och beteendepåverkansinsatser som regel genomförs när förändringar i den byggda miljön innebär att det blir attraktivare att cykla. Region Skåne, Trafikverket och kommunerna samordnar sig med bygg- och anläggningsentreprenörerna för att tillsammans arbeta för att lyfta perspektivet. Mål Förslag på insatser Genomförande Öka förståelsen för vad som gör cykeln attraktiv Region Skåne, kommunerna och Trafikverket verkar för att cykeln behandlas som ett eget transportslag, genom att till exempel: Informera om störningar i cykeltrafiken på samma sätt som för biltrafiken. Leda om cykeltrafiken vid störning. Säkerställa att verksamhetens arbetsfordon och upphandlad entreprenörs fordon inte parkeras på cykelvägen. Region Skåne sammankallar intresserade kommuner och Trafikverket sprida goda exempel och utbyta erfarenheter inom cykelutveklingsplattformen. 20

21 21

22 22

23 lyft cykeln i samhällsplaneringen Mål Tillgängligheten till viktiga målpunkter inom tätorter ska öka med cykel Alla Skånes kommuner ska ha en aktuell cykelstrategi eller motsvarande dokument Satsa på att öka cyklingen i tätorterna I 19 av Skånes 33 kommuner är cykelns färdmedelsandel under riksgenomsnittet på 10 procent. Att den genomsnittliga färdmedelsandelen är 16 procent beror till stor del på att Malmö och Lund har så pass stor andel cyklister, men för att färdmedelsmålet ska nås behöver cyklingen öka i samtliga kommuner. Störst potential att öka cyklingen finns i och omkring tätorterna. Det är där flest skåningar bor och det är därför där potentialen är som störst till förändring. För närvarande varierar cykelandelen kraftigt beroende på hur stor tätorten är. I Malmö, Helsingborg och Lund tillsammans görs nästan var fjärde resa med cykel, medan enbart var tionde resa görs med cykel i orter som har mellan och invånare. Cykelns färdmedelsandelar av antalet delresor 30% Målet för ett ökat cyklande uppdelat på ortstyp 25% 20% 15% 10% 5% 0% Storstad Tätort med stadsbuss *Med tåg **Med busstrafik **Med busstrafik i huvudlinjenätet utanför huvudlinjenätet Tätort utan kollektivtrafik Landsbygd * Tätort utan stadsbuss ** Tätort utan stadsbuss och tåg Färdmedelsfördelningsmål så som föreslaget i Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne

24 Ska cykeln bli det naturliga färdmedlet för kortare resor i Skåne behöver cyklandet öka i alla tätorter. Vid en jämförelse med den Holländska regionen Noord-Holland blir det tydligt att ortens storlek inte är en förklaring till varför cykelandelen är låg. Mindre orter kan ha en lika hög cykelandel som större men för att lyckas krävs en social- och byggd miljö som stödjer cykling. På många orter finns redan idag goda förutsättningar för att cykla. Stora delar av vägnätet är lågtrafikerat, närheten till viktiga målpunkter är god och cykelvägnätet är utbyggt sånär som på vissa länkar. Trots detta är cykelandelen låg. Detta kan delvis bero på hur resultaten uppmätts men också på att skåningars färdmedelsval baseras på upplevelsen av den sociala och byggda miljön. Upplevelsen av faktorer såsom snabbhet, bekvämlighet, smidighet och trygghet spelar stor roll för vilket färdmedel som väljs. Samhällsplaneringen behöver därför verka för att göra cykeln till det snabbaste, smidigaste och bekvämaste färdmedlet i tätorten om fler ska välja att cykla. Trafikmiljön för cyklister behöver även förbättras så att den upplevs som tryggare. Tillgängligheten till viktiga målpunkter inom tätorter måste bli bättre med cykel. För att uppnå detta är det centralt att mer resurser satsas på cykelinfrastrukturen av såväl kommunernas trafikbudgetar som av den regionala transportinfrastrukturplanens budget. Satsningar behöver i större utsträckning styras av målet om att cykeltrafiken ska öka. Planeringen behöver bli mer målstyrd och mindre prognosstyrd. Arbeta utifrån en aktuell cykelstrategi Vilka förändringar i den byggda miljön som krävs för att öka cykelandelen skiljer sig mellan olika orter. Viktigt är att lära känna varje plats befintliga och potentiella cyklister för att ta reda på vad de anser behöver förbättras för att det ska bli attraktivare att cykla. Att ta fram en cykelstrategi eller motsvarande dokument är ett effektivt sätt att tydliggöra vilka insatser, resurser och prioriteringar som krävs för att förbättra cykelns attraktivitet i en ort. Processen att fram en cykelstrategi är också ett sätt att lyfta betydelsen av en cykelvänlig miljö i översiktsplaner, detaljplaner, trafikstrategier och andra strategiska dokument. En cykelstrategi är en möjlighet att samordna förvaltningar och budgetar kring en tydlig vision om cyklingens utveckling på orten, med avseende på såväl en ökad cykling som exempelvis hur näringslivet gynnas av cykelturism. 21 Har ej cykelplan/ strategi 12 Har cykelplan/ strategi Antal kommuner i Skåne som har eller arbetar med att ta fram en cykelplan/strategi respektive kommuner som inte har en sådan. Källa: Planera för cykeln i småstaden, Region Skåne, 2013 I knappt var tredje skånsk kommun finns en cykelstrategi eller cykelplan framtagen. De skånska kommuner som arbetar aktivt med cykling i sin planering har generellt en högre andel cykelresor än de övriga kommunerna. En förutsättning för att utveckla Skåne som cykelregion är att alla Skånes kommuner på sikt har en cykelstrategi eller ett motsvarande dokument som tydliggör en vision för cykelutvecklingsarbetet. 24

25 Mål Förslag på insatser Genomförande Tillgängligheten till viktiga målpunkter inom tätorter ska öka med cykel Prioritera cykeln så att den upplevs som det smidigaste, bekvämaste och snabbaste färdmedlet i tätort. Verka för att handeln, arbetsplatser och skolor har attraktivt placerade och säkra cykelparkeringar. Region Skåne sammankallar intresserade kommuner, handelsföreningar och företag för att ta fram och sprida kunskap om framgångsrik cykelplanering. Mål Förslag på insatser Genomförande Alla Skånes kommuner ska ha en aktuell cykelstrategi eller motsvarande dokument som behandlar cykling Alla kommuner bör ha en aktuell cykelstrategi. Region Skåne bjuder in de kommuner som saknar cykelstrategi till ett projekt för att om intresse finns bistå med goda exempel och kunskap i arbetet. Läs mer i: Planera för cykeln i Småstaden Vägledning och inspiration för mindre tätorter i Skåne, Region Skåne, 2015 Benchmarking af Øresund som cykelregion,, Öresund som cykelregion,

26 26

27 investera i regionalt viktiga stråk & leder mål Säkerställ god tillgänglighet till data om den skånska cykelinfrastrukturen Verka för att fasta mätstationer placeras ut längs det prioriterade huvudnätet för arbetspendling med cykel Verka för att ett regionalt huvudnät för cykling ska definieras och vägvisas Säkerställ att hela det prioriterade huvudnätet är utbyggt till att hålla mycket god standard år 2030 Bygg ut Sydkustleden så att den klassas som nationell turistled. Verka för att det rekreativa cykelvägnätet i större utsträckning blir klassificerat som lokala, regionala eller nationella turism eller rekreationscykelleder Förbättra den skånska datan om cykling Kännedomen om cykeltrafiken är generellt sett låg i jämförelse med bil- och lastbilstrafiken. Inrapporteringen av cykelvägar i Nationella vägdatabasen (NVDB) är inte fullständig och inrapporteringen om var det är lämpligt att cykla i bandtrafik med motorfordon är bristfällig. Inte heller är cykelvägarnas standard alltid känd. Bristfälliga data gör att det är svårt att erbjuda bra cykelkartor i reseplanerare, vilket i sin tur riskerar att försämra upplevelsen av att cykla i Skåne. Utan bra data är det svårt att veta exakt var insatser bör göras för att förbättra trafikmiljön för cyklister och på vilka platser det är mindre bråttom. Viktigt är därför att kraftsamla för att säkerställ god tillgänglighet till data om den skånska cykelinfrastrukturen och att placera ut mätpunkter. Definiera ett skånskt huvudnät för cykling Trafikverket ska inleda arbetet med att definiera ett regionalt cykelvägnät som knyter samman viktiga målpunkter i hela Skåne. Det nät som definieras kommer därefter vägvisas med skyltar. I och med Trafikverkets arbete kommer den gamla cykelvägvisningen revideras och ett nytt skånskt huvudnät för cykling pekas ut. 27

28 Huvudnät för cykling i Skåne Det skyltade cykelvägnätet i Skåne Källa: Cykelvägvisningsplan för Skåne 2006, Trafikverket Bygg ut ett prioriterat huvudnät för cykling Under 2015 har Region Skåne och Trafikverket låtit analysera mellan vilka orter i Skåne det finns störst potential för att öka arbetspendlingen med cykel. Potentialen utgår bland annat ifrån var människor bor och arbetar, socioekonomi, tillgång till bil och cykel samt ett framtida scenario där några procent också använder el-cykel. Ur analysen kommer ett cykelvägnät som sträcker sig ut från Skånes regionala kärnor. Stråken med hög och medelstor potential är dem som kommer utgöra det prioriterade huvudnätet för cykling i Skåne. 28

29 Utpekat huvudnät för cykling i Skåne Utpekat huvudnät för cykling i Skåne Källa: Regionalt huvudnät - för arbetspendling med cykel i Skåne, WSP på uppfrag av Region Skåne och Trafikverket 2015 För att minska trängseln på bilvägarna in och ut från Skånes kärnor och för att uppnå färdmedelsfördelningsmålen behöver det utpekade huvudnätet kateteriseras av högklassiga stråk som till största del består av en trafiksäker, snabb och bekväm separat cykelväg. Ett fullt utbyggt prioriterat huvudnät beräknas ge en procentandel ökad cykling. Redan idag är stora delar av nätet utbyggt med cykelväg. Längs hela västra kusten tangeras också det utpekade huvudnätet av såväl Kattegattledens som Sydkustledens dragning. En inventering av nätet kommer avgöra vilka standardhöjningar som behövs. Ny cykelväg kommer dock behöva anläggas på de sträckor som behöver bättre koppling och där cyklingen i blandtrafik kan upplevas som otrygg. Målet är att det prioriterade huvudnätet ska vara färdigställt till att hålla hög standard i utformning, drift och underhåll år Läs mer i: Regionalt huvudnät för arbetspendling med cykel i Skåne, WSP på uppdrag av Region Skåne,

30 Kommunala, regionala och nationella cyklleder i Skåne Kartsammanställning av de rekreativa cykelvägnätet i Skåne med slingor och leder utpekade av kommunerna. Källa: Ramböll på uppdrag av Region Skåne 2015 Kvalitetssäkra fler cykelleder Ett sammanhängande nät av cykelleder kan stärka Skåne som destination för cykelturism, men det förutsätter att de kommunala och regionala lederna håller en hög standard och är kvalitetssäkrade. Alla leder som pekas ut behöver vara säkra, bekväma och erbjuda en god upplevelse av Skåne. Trafikverket har tagit fram rekommendationer för både komfort, trafiksäkerhet och vägvisning för nationella, regionala och lokala cykelleder. En sammanställning av samtliga utpekade cykelleder i Skåne visar att stora delar, cirka 85 procent, håller god säkerhetsstandard enligt Trafikverkets kriterier. För att marknadsföras till turister, och således stärka det lokala näringslivet, bör varje led ha en huvudman som verkar för att de klassas som antingen nationella, regionala eller lokala. Lederna behöver också paketeras, vägvisas och läggas in i reseplanerare. Detta för att göra det lätt för turisten som inte tidigare varit i Skåne att hitta till sevärdheter, restauranger och hotell. I fall de regionala och lokala lederna ska kopplas på de nationella lederna och marknadsföras tillsammans, behöver de hålla höga kvalitet. För närvarande är Kattegattleden (Göteborg-Helsingborg) och Sydostleden (Simrishamn - Växjö) de som är klassade som nationella leder. Sydkustleden (Helsingborg-Simrishamn) väntas också bli en nationell led om ett par år. Läs mer i: Cykelleder för rekreation och turism - Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning, Trafikverket,

31 31

32 Mål Förslag på insatser Genomförande Säkerställ god tillgänglighet till data om den skånska cykelinfrastrukturen Kraftsamla för en ökad inrapportering av cykelvägar, bilvägar rekommenderade för cykeltrafik och cykelleder leder till NVDB. Placera ut fasta mätstationer (slinga eller kamera) längs det prioriterade huvudnätet för arbetspendling med cykel. Region Skåne sammankallar intresserade aktörer för att utbyta kunskap om data insamling och för att förbättra datakällor och inrapportering till NVDB. Mål Förslag på insatser Genomförande Verka för att ett regionalt huvudnät för cykling ska definieras och vägvisas Definiera ett huvudnät för cykling enligt Trafikverkets principer. Vägvisa huvudnätet. Trafikverket är sammankallande för att uppdatera cykelvägvinsingen från Mål Förslag på insatser Genomförande Verka för att det rekreativa cykelvägnätet i större utsträckning blir klassificerat som lokala-, regionala eller nationella cykelturismleder och rekreationscykelleder Öka kännedomen om vad som krävs för att en led ska hålla en hög kvalitet. Identifiera de leder som är möjliga att klassa. Klassa och vägvisa lederna med vägskyltning. Kommuner och ledhuvudnmän verkar för att klassa sina respektive leder. Region Skåne bistår med kunskap genom cykelutvecklingsplattformen. Mål Förslag på insatser Genomförande Bygg ut Sydkustleden så att den klassas som nationell cykelturismled Färdigställ utbyggnaden av sydkustleden så att den uppfyller kriterierna för att bli en nationell led. Vägvisa leden. Region Skåne ansvarar för att Sydkustleden blir nationell led. Trafikverket ansvarar för att genomföra cykelvägsutbyggnaden enligt Cykelvägsplan för Skåne

33 Mål Förslag på insatser Genomförande Säkerställ att hela det prioriterade huvudnätet för cykling är utbyggt till att hålla mycket god standard år 2030 Genomför en inventering av det prioriterade huvudnätet. Gör en uppskattning av vad en hög standard skulle kosta. Föreslå det prioriterade huvudnätet som ett namngivet objekt i den Regionala transportinfrastrukturplanen. Ta fram en kommunikationsplan för hur sträckorna ska marknadsföras när de färdigställs. Region Skåne sammankallar berörda kommuner och Trafikverket i samband med framtagandet av nästa RTI-plan för att utveckla planera utbyggnaden av nätet. 33

34 34

35 förbättra kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik mål Utöka kollektivtrafikens upptagningsområde med satsningar på cykelinfrastruktur Förbättra cykelinfrastrukturen kring viktiga bytespunkter. Öka tillgängligheten till lånecyklar Verka för att framtida tågupphandlingar möjliggör fler cyklar på tågen i Skåne Verka för möjligheten att ta med cykel på kollektivtrafik på strategiskt viktiga stråk för fritidsresande och cykelturism Utöka kollektivtrafikens omland med bra cykelvägar Att kombinera cykel och kollektivtrafik är ett sätt för många skåningar att förkorta restiden och komma fort till sin destination. Ungefär 17 procent av alla kollektivtrafikresor i Skåne har en anslutningsresa med cykel. Utvecklas cykelkopplingarna så att fler skåningar upplever att det är bekvämt, smidigt och tryggt att byta till kollektivtrafiken beräknas kollektivtrafikresandet kunna öka med 2,5 procent, motsvarande 4 miljoner resor, år Den genomsnittliga längden på en anslutande cykelresa är 1,5 kilometer. Satsningar på att utöka kollektivtrafikens upptagningsområde innebär att satsningar på god cykelinfrastruktur inte enbart kan koncentrats till bytespunktens direkta närhet. För att hela resan ska vara smidig, trygg och snabb krävs cykelvägar till och från bytespunkter inom en radie av mellan 1,5 till 3 kilometer 8. Att bygga ut cykelinfrastrukturen för att skapa bättre kopplingar till kollektivtrafikens bytespunkter är en infrastrukturåtgärder som i hög grad bidrar positivt till ett flertal av de regionala utvecklingsmål som finns i Det öppna Skåne Detta bland annat eftersom satsningarna bidrar till att utöka kollektivtrafikens upptagningsområde vilket ökar tillgängligheten i Skåne, förbättrar möjligheterna till aktiv transport och bidrar till att kollektivtrafikens marknadsandel kan öka. 35

36 Satningar på cykelinfrastrukturen öka tillgängligheten i Skåne <60,1 55, , , , , , , , , ,1-15 >10 Restid i minuter med kollektivtrafik år 2030 utan cykelinvesteringar för att, stärka kollektivtrafiken Källa: Systemanalys för Skåne, Ramböll på uppdrag av Region Skåne 2015 <60,1 55, , , , , , , , , ,1-15 >10 Restid i minuter med kollektivtrafik år 2030 med cykelinvesteringar för att stärka kollektivtrafiken Källa: Systemanalys för Skåne, Ramböll på uppdrag av Region Skåne

37 Gör det attraktivt att byta mellan cykel och kollektivtrafik De tvåhundra meterna närmast bytespunkten är avgörande för om en kombinationsresa upplevs som smidig och trygg. Cykelparkeringar vid bytespunkter behöver placeras i nära anslutning till den buss eller det tåg som resan kombineras med. Det exakta behovet av parkering varierar beroende på resenär, cykeltyp och hur lång tid cykeln ska stå parkerad. Oavsett bytespunkt behöver cykelparkeringarna vara rätt dimensionerade, ha en god underhållsstandard och både vara och upplevas som trygga. Såväl sällancyklister som vanecyklister ger i Hur uppfattar skåningar cykeln som färdmedel? uttryck för en påtaglig oro för att cykeln ska bli stulen eller vandaliserad. Säkra cykelparkeringar är därmed en avgörande faktor för om det ska upplevas attraktivt och tryggt att cykla. I Skånetrafikens hållplatshandbok beskrivs hur alla cykelställ invid bytespunkter ska vara utrustade med ramlås för att de ska uppnå önskad standard. Att fortsätta arbeta efter hållplatshandboken och motsvarande dokument är ett sätt att förbättra cykelinfrastrukturen kring viktiga bytespunkter. Cykelparkeringarna har byggts ut på senare år, men inte i samma takt som efterfrågan. Antal resor med kombination cykel och tåg varierar, men kan vara upp till en tredjedel av kollektivtrafikresorna vid vissa stationer. Med målet att öka antalet cykelresor med över resor per dag till år 2030 kommer antalet cykelparkeringar invid bytespunkten behöva öka kraftigt. Runt de större bytespunkterna kan ägarförhållandena vara komplexa, där flera olika aktörer samsas på en liten yta. Kommunerna styr över detaljplaner, men markägarförhållandet styr sedan vad som byggs utifrån detaljplanens bestämmelse. Vid planering av nya bytespunkter är det viktigt att se till att cykelperspektivet finns med tidigt i detaljplaneprocessen. På samma sätt är det också viktigt med en modell för hur parkeringsmöjligheterna kan utökas med tiden för att fortsatt vara attraktiva även efter en resandeökning. Regionbuss 2 cyklar Pågatåg 6 cyklar/ tågsätt Öresundståg 9 cyklar/ tågsätt Krösatågen 10 cyklar/ tågsätt Antal cyklar som ryms på respekive kollektivt färdsätt Källa: Läs mer i: Ökad marknadsandel för kollektivtrafiken i Skåne Nuläge och potential, Trivector uppdrag av Region Skåne, 2016 Systemanalys för Skåne, Ramböll på uppdrag av Region Skåne, 2015 Resvaneundersökning i Skåne 2013, Region Skåne, 2014 Skånetrafikens hållplatshandbok, Skånetrafiken (under framtagande) Skånetrafikens stationshandbok, Skånetrafiken (under framtagande) Gör plats för cykeln, Boverket, 2010 Cykelparkeringar vid resecentrum, Trafikverket,

38 Utöka möjligheten att ta med cykeln på nästa generations regionaltåg På Öresundstågen, Pågatågen och Krösatågen är det alltid tillåtet att ta med cykeln i mån av plats. För den skånska regionbusstrafiken gäller särskilda regler. I mån av plats är det tillåtet att ta med cykeln på helgen, men aldrig under veckodagarna förutom under sommarperioden 15 juni 15 augusti. I stadsbusstrafiken är det inte tillåtet med cyklar ombord på bussen. Att ta med cykeln på tåget kostar som en barnbiljett. Undantaget är små ihopfällbara cyklar som när de är ihopfällda inte räknas som cyklar utan som bagage. En liten ihopfälld cykel får tas med på all kollektivtrafik i Skåne utan extra kostnad. Att cykeln inte fritt får tas med på kollektivtrafiken har flera orsaker. Bland annat gör utformningen av tågen och vissa stationer samt den platsbrist som uppkommer i rusningstrafik, att det är svårt att erbjuda mer plats åt cykeln med nuvarande förutsättningar. Vad gäller regionbusstrafiken så behöver busschauffören gå av för att försäkra sig om att de cyklar som hängs fast utanpå bussen sitter säkert. Det tar extra tid och gör det svårare att hålla tiden i rusningstrafik. I och med att det på marknaden finns tåg som kan erbjuda fler cykelplatser utan att inkräkta på antalet tillgängliga sittplatser jämfört med nuvarande tåg är detta ett område som bör studeras vidare. Inte minst sedan S-tågen i Köpenhamn visar att det går att öka kollektivtrafikresandet genom att resenärer tillåts att ta med cykeln gratis på tåget. För cykelturismen är det angeläget att den utländska besökaren kan ta den med sig till och från cykellederna under färd med kollektivtrafik även då de tar med sig en egen cykel. För många av dessa är semesterperioden inte densamma som i Sverige vilket innebär att möjligheten att ta med cykeln på buss är begränsad till helgen. De nuvarande tågens kapacitet för cyklar gör det också svårt att turista i grupp eller vara säker på att det finns en möjlighet att få plats med cykeln. När nya tåg upphandlas av Region Skåne bör det finnas en möjlighet att inreda dem på ett sådant sätt att fler cyklar får plats ombord. En ytterligare aspekt på kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik är möjligheten att kunna ha tillgång till cykel vid bytespunkten utan att behöva ta med den ombord på kollektivtrafik. I framtiden kommer det gå att låna en cykel på allt fler bytespunkter i Skåne. I Lund och snart i Malmö finns fasta lånecykelsystem utbyggda för stora delar av tätorten. Redan nu finns dock möjligheten att skapa mindre lånecykelsystem på genom att använda internettuppkopplade cykellås som kan öppnas via en app. Ett sådant system finns till exempel sedan något år som ett privat initiativ Köpenhamn. 38

39 Mål Förslag på insatser Genomförande Utöka kollektivtrafikens upptagningsområde med satsningar på cykelinfrastruktur Ta fram en analys av möjligheten att säkert, bekvämt, smidigt och snabbt cykla till kollektivtrafikens viktigaste bytespunkter på avstånd mellan 1,5 till 3 kilometer. Ta fram en åtgärdsplan för de brister som framkommit. Se över möjligheten att ge anslag till denna typ av satsningar i kommande Regionala transportinfrastrukturplanen. Region Skåne sammankallar intresserade kommuner och Trafikverket i cykelutvecklingsplattformen och i samband med framtagandet av nästa RTI-plan. Mål Förslag på insatser Genomförande Förbättra cykelinfrastrukturen kring viktiga bytespunkter Gör en bristanalys vid de viktigaste bytespunkterna i Skåne. Minsta godtagbara standard bör vara den som föreslås i Skånetrafikens hållplatshandbok och Skånetrafikens stationshandbok (under framtagande). Ta fram en åtgärdsplan för det brister som framkommit. Region Skåne sammankallar intresserade kommuner, Jernhuset, markägare och Trafikverket i cykelutvecklingsplattformen och i samband med RTI-planeringen. Mål Förslag på insatser Genomförande Verka för att framtida tågupphandling möjliggör att fler cyklar kan tas med ombord på tågen Bevaka hur frågan hanteras i strategier och handlingsplaner. Region Skåne, kommuner och Trafikverket kan alla bevaka frågan. Mål Förslag på insatser Genomförande Öka tillgängligheten till lånecyklar Implementera lånecykelsystem vid de viktigaste bytespunkterna i Skåne. Integrera lånecykelsystemen i andra resetjänster. Region Skåne sammankallar intresserade aktörer för sprida exempel och öka kunskapen om möjlighterna med mindre system i cykelutvecklingsplattformen. 39

40 40

41 förbättra säkerheten för cyklister mål Nollvision om antalet dödade och svårt skadade cyklister Alla Skånes kommuner ska ha en plan för hur drift och underhåll. för cykel ska förbättras i syfte att öka trafiksäkerheten Öka acceptansen för att använda cykelhjälm i Skåne Bygg bort olycksrisker och förbättra underhållet För att minska cykelolyckorna och för att minska den upplevda oron för att råka ut för en cykelolycka krävs insatser för att förbättra säkerheten för cyklister. Trafikfarliga miljöer bör i större utsträckning byggas bort. Det krävs också en kraftsamling kring drift och underhåll för att på så vis också minska olyckorna. På nationell nivå hade 44 procent av singelolyckorna med allvarlig utgång ( ) dålig drift och underhåll som huvudsaklig olycksorsak, till exempel is eller snö, rullgrus och ojämnt underlag 9. En skånsk kraftsamling krävs för att förbättra underhållet av cykelvägarna, sprida goda exempel, leta efter stordriftsfördelar och höja lägstanivån. Öka acceptansen för att använda cykelhjälm Acceptansen och medvetenheten om vikten av att använda cykelhjälm behöver öka. Den cykelkultur som skapas i Skåne bör vara en kultur där det är accepterat att använda hjälm. De insatser som görs för att förmå fler att använda hjälm får dock inte leda till att cyklandet minskar. Cyklingen behöver göra samma resa som alpinskidåkningen där det numera är närmast självklart att använda hjälm. Hjälmanvändning reducerar allvarliga skador till måttliga skador och resulterar i att skador med långvariga och bestående men minskar. En studie över cykelolyckorna visade att endast 23 procent av de skadade hade använt cykelhjälm. 41