Medicinsk service Verksamhetsberättelse 2015

Transkript

1 Medicinsk service Verksamhetsberättelse 2015 Sammanfattning Resultatet är en ekonomi i balans vilket också var budgetmålet. Produktionen har ökat inom både Labmedicin och IT/MT. Nya laboratorietjänster har införts som mikrobiologiska snabbtester samt blododlingar vid akutsjukhusen och genetisk analys av foster till RhD-negativa kvinnor. Klinisk mikrobiologi har samlat verksamheten i Lund vilket medger ny och automatiserad utrustning. För att öka tillgängligheten för patienter har självincheckning testats på Centralsjukhuset i Kristianstad. En mobil hälsolösning har tagits fram för Barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö, Blåappen, som används av ungdomar. För att förenkla inloggning har singelinloggning utvecklats och 2016 kommer detta att införas inom regionen. Region Skåne drabbades våren 2015 av ett antal nätrelaterade avbrott och incidenter inom IT och en handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet togs fram. Upphandlingen av Användarnära IT ledde fram till ett tjänsteavtal med Tieto. Avtalet täcker stora delar av IT-området som närservice, servicedesk samt hårdvaruförsörjning i form av datorer och skrivare. Antalet anställda har ökat med 5 %. Ökningen förklaras av nya verksamheter som CMD (Centrum för Molekylär Diagnostik) och CSD (Centrum för sällsynta diagnoser) inom Labmedicin och verksamhet som flyttats till förvaltningen som support för Orbit, Obstetrix och Läkemedel inom IT/MT. Sjukfrånvaron har ökat med 0,5 % till 5,0 % eller 18,5 dagar per medarbetare. Förvaltningen arbetar aktivt med att minska sjukfrånvaron och handlingsprogram har tagits fram för att öka frisknärvaron. Förvaltningens profil och uppdrag Det generella uppdraget inom Medicinsk service uttrycker sitt fokus inom områdena leverans, kvalitet, utveckling och ekonomi. Leveransen står i centrum som fokus för kundnyttan. Arbetet syftar till att leveransen är säker och tillgänglig genom att våra laboratorie- och IT-system är användarvänliga och effektiva samt att ekonomin är i balans. Kvalitet innebär att processerna är standardiserade, medarbetarna engagerade och motiverade samt att ledningssystemen är effektiva. Utveckling sker genom att ständigt förbättringsarbete präglar arbetet, forskning, utveckling och utbildning, dvs. FoUU, sker i samverkan med lärosätena och att förvaltningen arbetar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Fokus inom ekonomi riktas mot både en ekonomi i balans och hållbar resursanvändning. Medicinsk service samlar Region Skånes verksamhet inom IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin. Verksamhetens omsättning är i budget ,6 miljarder kr och antalet anställda

2 cirka Inom Medicinsk serviceförvaltning finns två divisioner. IT och medicinsk teknik bildar en division och laboratoriemedicin utgör en division. En stor del av arbetet i förvaltningen består i att skapa integration mellan IT och medicinsk teknik i en gemensam verksamhet. Denna verksamhet ska bland annat dra nytta av det verksamhetsnära arbete som kännetecknar medicinsk teknik och erfarenheterna av regiongemensamma lösningar inom ITområdet. Laboratorieverksamhetens regionövergripande arbete sedan 2009 är en viktig erfarenhet att ta lärdom av i detta arbete. I arbetet inom förvaltningen ingår också översyn av de administrativa resurserna i syfte att effektivisera administrationen. Viktiga händelser Medborgarperspektivet Under året har nya laboratorieanalyser och tjänster införts, i flera fall tillsammans med automation eller som snabbtester vilket ökar vårdgivare tillgång till diagnostiskt underlag för patientens behandling. Exempel på nya tjänster är mikrobiologiska snabbtester samt blododlingar vid akutsjukhusen, ökad kapacitet för smittspårning, genetisk analys av foster till RhD-negativa kvinnor och nytt säkerhetslaboratorium i Malmö och nytt TB-laboratorium i Lund. Dessutom finns nya lokaler för obduktion inklusive smittobduktion i Lund vilket innebär att avlidna med känd eller misstänkt smitta inte behöver transporteras utomläns. Dessutom har kunskapscentra som Centrum för sällsynta diagnoser och Centrum för molekylär diagnostik bildats. Verksamhetsperspektivet Klinisk mikrobiologi vid Labmedicin har under året samlat större delen av verksamheten i Lund. Resterande verksamhet i Malmö flyttar inom snar framtid. Detta medger satsningar på ny och automatiserad utrustning för bl.a. smittspårning, vilket i sin tur bidrar till effektivisering och höjd patientsäkerhet. Samtidigt införs snabbtester inklusive blododling vid samtliga akutsjukhus. För att kunna ge akuta svar dygnet runt, utförs och preliminär besvaras snabbtesterna vid Klinisk kemi på respektive akutsjukhus, på uppdrag av Klinisk mikrobiologi. Under vårvintern 2015 infördes nya snabbtester för diagnostik av influensa och RS-virus-infektion vilket är av värde för att hindra smittspridning i vården och för att kunna ge rätt vård av svårt sjuka patienter. För att kunna hantera, analysera och besvara det stora antal dagligen inkommande prover utan fördröjning och med bibehållen låg avvikelsefrekvens, sker kontinuerligt en processutveckling och införande av modern analysinstrumentering. Inför detta krävs ombyggnationer och anpassning av lokaler. Under året har omfattande ombyggnation och renovering skett i Lund. För att öka tillgängligheten för patienterna har det under sommaren genomförts en pilot för självincheckning på Centralsjukhuset i Kristianstad. Piloten har fallit väldigt väl ut och intresset har varit stort från både patienter och verksamheter. Självincheckningen kan användas för besök avseende barn under 18 år samt besök registrerade på patienter med ett giltigt frikort. Införande av självincheckning kommer att skapa möjligheter till ett snabbare flöde vid registrering på sjukhuset och förhindra köbildning vid kassorna. Syftet är också att avlasta medarbetare i kassan så att de får mer tid för de patienter som behöver det. För närvarande pågår arbete med att undersöka förutsättningarna för ett breddinförande. Ett projekt för mobil hälsolösning som startats upp under året inom Barn- och ungdomspsykiatriska akutavdelningen i Malmö. Den mobila lösningen - Blå-appen, kommer att användas i vården av Sida 2 av 25

3 ungdomar inlagda inom barnpsykiatrisk slutenvård. Syftet med Blå-appen är att den ska hjälpa inlagda ungdomar att kartlägga sitt psykiska välmående under och efter inläggning, med hjälp av användarvänliga skattningsskalor. Blå-appen kommer också undersöka patientens välmående efter utskrivning med hjälp av feedback i den egna mobilen där patienten själv kan följa hur deras hälsa utvecklas över tid. Projektet avslutas och tjänsten övergår i drift under våren Region Skåne har under våren 2015 drabbats av ett antal större nätrelaterade avbrott samt ett antal incidenter inom IT-verksamheten. Därför har en handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet inom IT tagits fram. Denna handlingsplan syftar till att ta fram och genomföra åtgärder för en ökad driftssäkerhet. Planen inkluderar bland annat kontinuitetsplanering, utbyggnad av nätverk, system för ökad övervakning och mätning samt att ta bort hårdvara och applikationer som innebär en ökad risk och ger stora felkällor om de används i Region Skånes IT-verksamhet. Mycket av arbetet är uppstartat och kommer att fortgå under 2016 och Upphandlingen av Användarnära IT (AIT) har avslutats under våren, det är ett nytt tjänsteavtal som tecknats med leverantören Tieto. Tjänsteavtalet gäller i fyra år med möjlighet till förlängning ytterligare åtta år. Det innefattar hjälp inom områden som utskrift, arbetsplatsstöd, multimedia och videokonferens samt servicedesk och närservice med relaterade tillbehör och extra teknikerstöd. Fokus i avtalet skiftar från uppföljning av leverans och service till uppföljning av kundnöjdhet. Under våren har planering gjorts för att införa en förenklad inloggning, Single Sign On (SSO). En pilot av systemet har införts på de tre vårdcentralerna Lund Norra Fäladen, Lund Måsen och Svalöv. Under början av 2016 kommer utrullningen genomföras på samtliga vårdcentraler och för slutenvården. Single Sign On innebär att användarna har färre lösenord att hålla reda på och att det blir lättare att logga in i systemen. Inloggning sker i datorn med etjänstekort och ett lösenord, därefter behövs inte användarnamn och lösenord för övriga program kopplade till SSO, ca 30 system kommer att ingå. I slutet av 2015 startades arbetet med att införa Office365 (O365). Uppgradering av Office och flytt till Office 365 syftar till att ge Region Skåne ett handlingsutrymme att förändra livscykelkostnaden, ge en bättre förutsägbarhet i drift och en kontinuerlig förvaltningshantering. Under 2015 påbörjades projektet TCS/TLS. Förkortningarna står för centrala respektive lokala infrastrukturtjänster som levereras av Tieto. TLS innebar en omfattande upprustning av innehållet i våra lokala serverhallar. TCS däremot är ett helt nytt koncept för RS som innebär att vi använder Tietos centrala lagringstjänst för serverdrift. TCS kommer på sikt betydligt avlasta våra lokala serverhallar samt på sikt avveckla behovet av regionala serverhallar. Driftskostnaderna är även mycket lägre i TCS. Totalt flyttades 150 servrar till TCS. Under hösten etablerades även en ny variant av TCS som möjliggör att TCS kan användas även för system som hanterar patientdata. Medarbetarperspektivet Antalet anställda inom Medicinsk service har ökat med 84 medarbetare vilket motsvarar 5,1 %. En stor del av ökningen förklaras av verksamhetsområden som tillförts förvaltningen under 2015 som till exempel inom Labmedicin i form av CMD (Centrum för molekylär diagnostik), CSD (Centrum för sällsynta diagnoser), ST-tjänster inom Klinisk Patologi för att säkra kompetensförsörjningen för framtiden samt av ungdomspraktik och ungdomsberedskap som har en särskild finansiering. Dessutom har vakanta tjänster tillsatts under året. För IT/MT-divisionen har verksamheten under året tillförts funktioner som tidigare legat på olika förvaltningar inom Region Skåne och dessa består av supportorganisationer för systemen Orbit, Obstetrix och Läkemedel. Sida 3 av 25

4 Inom förvaltningen Medicinsk service har sjukfrånvaron ökat med 0,5 procentenheter under året till 5,0 %. Det motsvarar 18,5 kalenderdagar/medarbetare. Den korta sjukfrånvaron (Dag 1-7) är 5,3 dagar (jfr 4,8 dagar 2014). Även sjukfrånvaro över 180 dagar har ökat från 5 till 5,6 kalenderdagar. Förvaltningen arbetar aktivt med att minska sjukfrånvaron och ett handlingsprogram har tagits fram för att öka frisknärvaron. Samtliga verksamheter har arbetat med resultatet från medarbetarundersökningen. Handlingsplaner har upprättats och behandlats i skyddskommitté. Det fortsatta arbetet har följts upp, under vår och höst 2015, på förvaltningsnivå. Kompetensförsörjningsplaner har tagits fram på respektive verksamhetsområde. Dessa har sammanställts till en gemensam kompetensförsörjningsplan på förvaltningsnivå som utmynnat i en handlingsplan med aktiviteter. Det råder fortfarande obalans främst inom Klinisk patologi och Klinisk mikrobiologi vad gäller specialistkompetenta läkare. Ekonomiperspektivet Resultatet för Medicinsk service är en ekonomi i balans, dvs. intäkterna från kunderna har täckt kostnaderna. Detta var också budgetmålet för Resultatet för Labmedicin är positivt med +2,9 mkr och negativt för IT/MT med -9,8 mkr. Såväl Labmedicindivisionen som IT/MT-divisionen har under 2015 kännetecknats av produktionsökningar. Inom IT-verksamheten har antalet datorer ökat under året och detta driver både intäkts- och kostnadsutvecklingen. Dessutom har kostnaderna för de nationella IT-tjänster och -projekt som levereras i samarbete med Inera AB ökat. Inom det medicintekniska området har kostnaderna för serviceavtal för utrustning ökat. Detta förklaras av att garantitiden (då service ingår) gått ut samt av att mängden utrustning ökat. För Labmedicin har produktionen varit högre än budgeterat. Produktionsökningen ökar intäkterna men driver också kostnadsutvecklingen för bland annat personal och material. Dock skapas en positiv nettoavvikelse eftersom gemensamma kostnader fördelats till en lägre produktionsvolym än vad som blir det verkliga fallet. Övrigt Inom Medicinsk Service följer miljöarbetet Region Skånes miljöprogram. Ett av verksamhetsområdena har minskat sina flygresor till Stockholm med 78 % och körning med privatbil med 85%, jämfört med Verksamhetsförändringar Klinisk mikrobiologi är nu samlad i Lund, vilket gör att Skåne har ett av de största kliniskt mikrobiologiska laboratorier i Sverige. För att kunna samla verksamheten genomfördes ombyggnad av befintliga lokaler och i samband med detta byggdes ett nytt säkerhetslaboratorium för tuberkulosdiagnostik. Ny och automatiserad utrustning för bl.a. smittspårning är införd, vilket i sin tur bidrar till effektivisering och höjd patientsäkerhet. Samtidigt införs snabbtester inklusive blododling vid samtliga akutsjukhus. Även nya snabbtester för diagnostik av influensa och RS-virus-infektion är införda vid akutsjukhusen vilket är av värde för att hindra smittspridning i vården och för att kunna ge rätt vård av svårt sjuka patienter. För att ge plats för samlad Klinisk mikrobiologi i Lund flyttade den kliniska immunologin till andra lokaler och även där samt för Klinisk kemi, skedde ombyggnation och upprustning. Inom Klinisk kemi fortsatte fördelningen mellan Lund och Malmö med syftet att åstadkomma en effektiv verksamhet. Sida 4 av 25

5 Ytterligare byggarbete, som påverkade verksamheterna stort, var de rörpostprojekt som genomfördes i Lund och Kristianstad. Även inom blodverksamheten har automation gjort sitt intåg och automatiserad blodkomponentframställning är nu införd i Skåne. En ny analys för fetal RHD-screening är införd vid Klinisk immunologi och transfusionsmedicin i samarbete med regionens mödrahälsovård. Vid Klinisk patologi infördes ett nytt laboratorie-it-system, vilket tillsamman med bristen på specialistläkare initialt orsakade fördröjda svarstider. Under året genomfördes översyn i enlighet med standardiserade vårdförlopp inom cancerprocesserna, vilket har bidragit till att efter insatta åtgärder ses en klar trend till förbättring av svarstiderna. Centrum för molekylär diagnostik etablerades, vilket utför klinisk diagnostik baserad på den s.k. nya generationens DNA-sekvenseringsteknik. Uppdraget är även att främja utbildnings- och utvecklingsarbete samt vetenskaplig forskning. De första kliniska analyserna igångsattes i januari 2015 och här ingår för närvarande NGS-baserad analys vid lungcancer, malignt melanom, kolorektal cancer och gastrointestinal stromacellstumör. Vid CMD samverkar verksamhetsområden inom Medicinsk service, Labmedicin med Skånes Universitetssjukhus (SUS) och forskargrupper vid Lunds Universitet (LU). Centrum för sällsynta diagnoser (CSD-syd) etablerades också under året och är en verksamhet för hela Södra sjukvårdsregionen som har till uppgift att förbättra kunskapen om utredning och omhändertagande av patienter i alla åldrar med sällsynta diagnoser. Sida 5 av 25

6 Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Labmedicins mottagningar Under året har information och kontaktvägar lagts in i 1177 Vårdguiden vilket innebär att för patienten är samtliga Provtagningar, Punktionsmottagningar, Arbets-och miljömedicinsk mottagning samt Genetisk mottagning tillgängliga denna väg. Vid Punktionsmottagningarna i Helsingborg och Lund har drop-in-möjlighet införts för patienter som omfattas av standardiserat vårdförlopp. Labmedicin deltar inte i nationell patientenkät och har därför genomfört egen kundnöjdhetsanalys. Detta genomfördes avseende bemötande vid Provtagningar, Punktionsmottagningar och Blodgivarcentraler under 2014 och kommer att upprepas framöver. Självincheckning För att öka tillgängligheten för patienterna har det under sommaren genomförts en pilot för självincheckning på Centralsjukhuset i Kristianstad. Piloten har fallit väldigt väl ut och intresset har varit stort från både patienter och verksamheter. Självincheckningen kan användas för besök avseende barn under 18 år samt besök registrerade på patienter med ett giltigt frikort. Införande av självincheckning kommer att skapa möjligheter till ett snabbare flöde vid registrering på sjukhuset och förhindra köbildning vid kassorna. Syftet är också att avlasta medarbetare i kassan så att de får mer tid för de patienter som behöver det. För närvarande pågår arbete med att undersöka förutsättningarna för ett breddinförande. Tidbok online Två pilotprojekt har genomförts för att utvärdera Tidbok online i Region Skåne. Först genomfördes ett projekt i primärvården på tre vårdcentraler och tre BVC:er. Därefter testades onlinebokning på tre olika mottagningar inom specialistvården. Målet är att invånarna ska kunna se sina aktuella bokningar och efter vissa regler kunna boka, av- eller omboka via e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden (Mina vårdkontakter). Tidbok online ska frigöra tid i vården och antalet uteblivna besök ska minska när patienter själva bokar sina tider. Utvärderingen av pilotprojekten visar att patienter uppskattar tjänsten och att vårdens oro för att tillgängliggöra bokningsbara tider är ganska obefogad. Ett breddinförande av Tidbok online genomfördes under hösten 2015, med start inom primärvården. Inom specialistvården krävs anpassningar i PASiS innan ett breddinförande kan bli aktuellt. Integration av Skånetrafikens IT i Medicinsk service Skånetrafiken arbetar aktivt med att kontinuerligt förbättra den totala reseupplevelsen för resenärerna. Beteendeutvecklingen de senaste åren pekar mot att resenären kommer att vilja ha tillgång till mer information oftare, snabbare och via fler medier. Vidare vill resenären också kunna köpa sina biljetter på fler sätt och via fler medier. Utifrån detta kommer belastningen på IT-systemen att öka och även komplexiteten i IT-systemen och den infrastruktur som skall säkerställa IT-driften. Därför har beslut fattats om att integrera Skånetrafikens IT i Medicinsk service och ett projekt har startat upp för att genomföra denna integration. Projektet ska säkerställa att Skånetrafiken införlivas i Koncerngemensam IT inom Region Skåne. Syftet med Koncerngemensam IT och samarbetet mellan Skånetrafiken och Medicinsk Service Sida 6 av 25

7 (IT/MT) är att Skånetrafiken och IT/MT med gemensamma krafter skall bygga plattformen för framtidens reseupplevelse. Detta kommer att ske tack vare tillgång till väldokumenterade arbetsprocesser, strategisk kompetens och en skalbar och stabil driftsmiljö. Dessutom bidrar koncerngemensam IT till samordningsvinster kring IT vilket möjliggör att Skånetrafiken kan fokusera på sin kärnverksamhet -att utveckla kollektivtrafiklösningar i världsklass. Projektet verkar för att skapa organisatoriska- och tekniska förutsättningar för att inom de nästkommande åren kunna överföra Skånetrafikens IT system till IT/MT i enlighet med Skånetrafikens roadmap för Framtidens Resesystem. Projektet ska transferera/införa ett par system som pilot. Projektet inför även koncerngemensamma IT-tjänster inom Skånetrafiken. Labmedicin och tidbokning online Labmedicin arbetar för att införa tidbokning online avseende Provtagning, dock saknas funktionalitet just nu. All information gentemot vårdgivarna finns samlad på den regionala webbplatsen Vårdgivare Skåne och patientinformation finns på 1177 Vårdguiden. Jämlik och jämställd hälsa Labmedicin och enhetliga analyser och rutiner Alltsedan laboratorieverksamhetens samlades i Labmedicin har starkt fokus legat på enhetliga analyser och rutiner i hela regionen. Detta är nu genomfört och all utveckling sker utifrån ett skåneperspektiv. e-hälsoarbete Region Skåne har bedrivit ett målmedvetet e-hälsoarbete och lanserat e-tjänster som Journal och Tidbok för Skånes invånare. Tidbok för både öppenvård och specialistvård lanserades under 2015 men visst utvecklingsarbete kvarstår för att full funktionalitet ska uppnås i tjänsten. Under 2015 lanserades psykiatrisk dokumentation i Journalen. Samtidigt blev det uppenbart att Region Skånes nuvarande regelverk för hur vårdinformation visas i tjänsten är så komplex att den inte längre är möjlig att förvalta. Under 2015 anslöt i princip samtliga landsting till Journalen och ett enhetligt nationellt regelverk efterfrågas. Det är Region Skånes ambition att ensa det regionala regelverket och förenkla för både medborgarna och förvaltningen av tjänsten. Sida 7 av 25

8 Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård På väg till samlad Labmedicin för att skapa förutsättningar för ökad patientsäkerhet Klinisk mikrobiologi vid Labmedicin har under året samlat verksamheten i Lund. Detta medger satsningar på ny och automatiserad utrustning för bl.a. smittspårning, vilket i sin tur bidrar till effektivisering och höjd patientsäkerhet. Samtidigt införs snabbtester inklusive blododling vid samtliga akutsjukhus. För att kunna ge akuta svar dygnet runt, utförs och preliminär besvaras snabbtesterna vid Klinisk kemi på respektive akutsjukhus, på uppdrag av Klinisk mikrobiologi. Under vårvintern 2015 infördes nya snabbtester för diagnostik av influensa och RS-virus-infektion vilket är av värde för att hindra smittspridning i vården och för att kunna ge rätt vård av svårt sjuka patienter. Labmedicin - Indikator för basal hygien och arbetskläder För Labmedicin har antal delaktiga enheter i PPM Basal hygien och arbetskläder i patientnära arbete utökats under året till att omfatta Provmottagning, Punktionsmottagning och Blodgivning samt Arbetsoch miljömedicinsk mottagning. Sammanfattningsvis har Labmedicin 83,5 % följsamhet rutinen enligt årets två mätningar. För handhygien 84,5% och för kläder 94,5%. Standardiserat vårdförlopp Klinisk patologi arbetar nära/ingår i cancerprocesserna vilket innebär att begreppet Standardiserat vårdförlopp införs i prov, analys och svarskedjan. IT-stöd för patientnära analys införs inom Labmedicin IT-stödet Aqure införs successivt inom regionen. Aqure förmedlar analysresultat från patientnära analys direkt till journalsystemen, säkerställer att endast utbildad personal utför analyserna och ger stöd för övervakning och kvalitetssäkring vid patientnära analys. Dock krävs att de patientnära analysinstrumenten är möjliga att koppla upp till Aqure vilket anges som krav vid nya upphandlingar. Utrullningen av Aqure är planerad att fortgå under Patientsäkerhetsråd inom Medicinsk service Patientsäkerhetsrådet, som leds av chefläkaren, har bildats och i detta ingår representanter för både IT/MT och Labmedicin. Rådet tar fram rutiner för att öka patientsäkerhet samt rutiner för uppföljning av avvikelser som relateras till patientsäkerhet. Handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet inom IT Region Skåne har under våren 2015 drabbats av ett antal större nätrelaterade avbrott samt ett antal incidenter inom IT-verksamheten. Därför har en handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet inom IT tagits fram. Denna handlingsplan syftar till att ta fram och genomföra åtgärder för en ökad driftssäkerhet. Planen inkluderar bland annat kontinuitetsplanering, utbyggnad av nätverk, system för ökad övervakning och mätning samt att ta bort hårdvara och applikationer som innebär en ökad risk och ger stora felkällor om de används i Region Skånes IT-verksamhet. Mycket av arbetet är uppstartat och kommer att fortgå under 2016 och Sida 8 av 25

9 Styr- och förvaltningsmodellens införande Arbetet med att tillsammans med förvaltningarna införa den beslutade styr- och förvaltningsmodellen för IT och MT-system, fortsätter även under Samtliga tretton styrning ansvarsområden (SAO) är nu uppstartade, men har kommit olika långt med uppstarten. 102 system är uppstartade inom 43 systemförvaltningsgrupper. Styrning- och ansvarsområde obstetrisk verksamhet, operationsverksamhet samt vårddokumentation och läkemedel är helt uppstartade. Införandet av styr- och förvaltningsmodellen kommer att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika roller. Styrning ansvarsområdena har identifierat över 200 system för avveckling, vilka nu är initierade i avvecklingsprocessen. Systemsupport för vårdsystemen Under året har systemsupporten för våra vårdsystem utökats till att även innefatta MedSpeech/Tal till journal samt Orbit och Obstetrix. Allt eftersom förvaltningsmodellen införs och fler A-system inom vårdområdet identifieras kommer systemsupporten fortlöpande att utökas till att omfatta fler system. I november gick första linjens support för PMO över till Tieto som ett led i att nå en väg in för verksamheterna när det gäller support och incidenter. Utvärdering av denna förändring kommer att ske under Q och därefter kommer förvaltningen att ta ställning till hur första linjens support skall hanteras framöver. Utvärderingen sker gemensamt med verksamheterna inom styrning ansvarsområdet Vårddokumentation och Läkemedel. Gränsdragning av volymprodukter inom MT Det har kunnat konstateras att gränssnittet gentemot de olika sjukvårdsförvaltningarna varierar avseende förvaltning av medicintekniska produkter. Medicinsk service har därför tagit initiativet och påbörjat ett arbete om enhetlig gränsdragning av volymprodukter såsom infusionspumpar, EKG apparater, defibrillatorer, ventilationer och övervakningsutrustning. Arbetet sker i samarbete med vårdförvaltningarna och arbetsgrupper har startats upp. Ett förslag har tagits fram för en pumpbank och arbetet med defibrillatorer är nästa steg på vägen. Upphandling av Användarnära IT Upphandlingen av Användarnära IT (AIT) har avslutades under våren, det är ett nytt tjänsteavtal som tecknades med leverantören Tieto. Tjänsteavtalet gäller i fyra år med möjlighet till förlängning ytterligare åtta år. Avtalet trädde i kraft den 1 oktober 2015, men redan i juni 2015 tog Tieto över leverans av PC och hårdvara. Detta nya avtal innebär att två avtal blir ett, då avtalet ersätter PC som tjänst och IT Närservice samt innebär ansvar för drift, underhåll, koordinering och utveckling av användarnära IT för att förse Region Skånes anställda med moderna tjänster och ny teknik. Det innefattar hjälp inom områden som utskrift, arbetsplatsstöd, multimedia och videokonferens samt servicedesk och närservice med relaterade tillbehör och extra teknikerstöd. Fokus i avtalet skiftar från uppföljning av leverans och service till uppföljning av kundnöjdhet. Gemensam dokumentportal hälso- och sjukvården Sedan våren finns för första gången en gemensam dokumentportal för i första hand alla medicinskt styrande dokument. Vårdförvaltningarna SUS, Sund och Kryh är först ut. Ett stort arbete genomförs inom förvaltningarna för att rensa i alla dokument så att det inte finns mer än en instruktion om samma sak. Primärvården och Habilitering och hjälpmedel har ännu inte kommit in i dokumentportalen. Förvaltningen beräknar att den gamla dokumentportalen för Lund-CSK-Ystad kommer att kunna släckas ner för allmän tillgång i juni månad. Allt i den skall då i princip vara överflyttat. För tillfället är det dokument i systemet. Sida 9 av 25

10 Single Sign On Under våren har planering gjorts för att införa en förenklad inloggning, Single Sign On (SSO). En pilot av systemet infördes på de tre vårdcentralerna Lund N Fäladen, Lund Måsen och Svalöv. Under början av 2016 kommer utrullningen genomföras på samtliga vårdcentraler och inom slutenvården. Single Sign On innebär att användarna har färre lösenord att hålla reda på och att det blir lättare att logga in i systemen. Inloggning sker i datorn med etjänstekort och ett lösenord, därefter behövs inte användarnamn och lösenord för övriga program kopplade till SSO, ca 30 system kommer att ingå. Alla kontouppgifter fylls i med automatik. De viktigaste fördelarna med Single Sign On är att användaren har färre lösenord att hålla reda på, inloggningen blir snabbare och bidrar till en ökad säkerhet via etjänstekort. Införande av Masterdata Under året har ett arbete startats upp med att förenkla uppläggning och registrering av nya medarbetare i olika system (Skånekatalogen, PMO, Melior samt HR-fönster). När detta arbete är klart kommer det bl.a. att innebära en effektivisering för verksamheten i samband med att dubbel-registrering försvinner. Risken för inmatningsfel kommer också att minimeras. Över 2000 användarkonton skapas manuellt varje månad inom Region Skånes olika system. Utöver det tidskrävande arbetet finns en förekommande risk att informationen blir fel när ett nytt konto upprättas. Likaså finns en stor risk att informationen i Region Skånes olika system skiljer sig över tid, då användaren manuellt måste uppdatera förändringar i varje enskilt system. Som ett första steg i att underlätta och stödja supportorganisationerna att lägga mer tid på viktigare arbetsuppgifter, kommer kopplingar från Skånekatalogen till Melior och PMO att driftsättas under första kvartalet Det innebär att personuppgifter som namn, titel och förskrivarkod kommer att hämtas automatiskt från Skånekatalogen vid nya registreringar. Fler system kommer att få liknande behandling för att minska administrationsarbetet hos både Medicinsk service samt ute i vårdorganisationerna för att reducera de problem som uppstår kring felaktig eller bristfällig medarbetardata. Informationsplattform Under 2015 så har informationsplattformen blivit en etablerad plattform för strategisk information av HR-data för beslutstöd och analys. Förvaltningen har också påbörjat förstudier av ekonomidata, operationsdata och pasisdata till plattformen. Ett ramverk är framtaget som beskriver regler, riktlinjer och rekommendationer samt tillhörande processer och anvisningar. Det första automatiserade kvalitetsregistret av vårddata från Melior till Nationella diabetesregistret sattes i produktion med gott resultat och fler automatiska registreringar av kvalitetsregister är på väg. Tjänste- och integrationsplattformen (RTjP) Under 2015 har, via ett integrationsplattformsprojekt, utvecklats ett 20-tal integrationer för bland annat Kvalitetsregister tillsammans med informationsplattformen. Tjänster har skapats för tillexempel SMS, Skånekatalogen, Röntgennotifiering, aviseringar med avseende på person-/patientuppgifter. Vidare har ett kundgränssnitt skapats för att medarbetarna enkelt ska kunna följa flödet av olika integrationer, exempelvis laboratoriesvar. Det har även gjorts en större uppgradering av infrastrukturen för att får en ökad driftsäkerhet och enklare förvaltning samt skapats underlag inför förvaltningsåtagande av utvecklade lösningar på plattformen. Sida 10 av 25

11 De största utmaningarna under året har gällt leveranser inför och under uppgraderingsarbetet, samt driftsproblem gällande Röntgensvarsleverans till journalsystem och e-recept. Förvaltningen har förutom detta undersökt möjligheterna att arbeta med integrationer för medicinsktekniska applikationer. Säkerställande av serverhallar och molntjänst för serverdrift Under 2015 påbörjades projektet TCS/TLS. Förkortningarna står för centrala respektive lokala infrastrukturtjänster som levereras av Tieto. TLS innebar en omfattande upprustning av innehållet i våra lokala serverhallar. TCS däremot är ett helt nytt koncept för RS som innebär att förvaltningen använder Tietos centrala lagringstjänst för serverdrift. TCS kommer på sikt avveckla våra regionala serverhallar. Driftskostnaderna är även mycket lägre i TCS. Totalt flyttades 150 servrar till TCS. Under hösten etablerades även en ny variant av TCS som möjliggör att TCS kan användas även för system som hanterar patientdata. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Akutsjukvård Labmedicin kritiska svarstider Bland de kritiska svarstider som särskilt följs inom Labmedicin, och som påverkar akutsjukvården, ingår följande där samtliga mål har uppfyllts: Troponin-T som är en markör för hjärtinfarkt. 90%-percentilen för samtliga svarsresultat i Skåne är 60 minuter. Analys av Herpes simplex virus i likvor. 65 % av proven svaras ut dag 1 efter att provet anlänt till laboratoriet, vilket innebär att rätt behandling snabbt kan sättas in. Akut blodgruppering. 95% av inkomna prover besvaras inom en 1 timme och 59 minuter, med en medelsvarstid under 60 minuter. Med snabb hantering minskas användningen av ska akutblod vilket generellt är en bristvara. Cancersjukvård Minskade ledtider till cancersjukvården Svarstiderna inom Klinisk patologi är av största vikt för den skånska cancervården. Svarstiderna inom Klinisk Patologi har generellt sett förbättrats med undantag av en period under våren-sommaren. Svarstiderna var då fördröjda inom delar av verksamheten, framför allt beroende på bristen på patologer men också till följd av införandet av nytt laboratorie-it-system. Svarstiderna för gynekologisk hälsokontroll är fortfarande i överkant pga. kraftigt ökat provinflöde, men efter insatta åtgärder ses en klar trend till förbättring. Under året har svarstiderna, enligt indikatorerna ovan, följts med följande resultat: Lungcancer 8 dagar Bröstcancer 7 dagar Prostatacancer 11 dagar Kolorektalcancer 17 dagar Urinblåsecancer 13 dagar Vid Punktionsmottagningarna i Lund och Helsingborg har drop-in-tider införts vid provtagning i samband med standardiserade vårdförlopp. Sida 11 av 25

12 Psykisk ohälsa Mobiltelefonen hjälper unga med sin psykiska hälsa Ett projekt för mobil hälsolösning som startats upp under året inom Barn- och ungdomspsykiatriska akutavdelningen i Malmö. Den mobila lösningen - Blå-appen, kommer att användas i vården av ungdomar inlagda inom barnpsykiatrisk slutenvård. Syftet med Blå-appen är att den ska hjälpa inlagda ungdomar att kartlägga sitt psykiska välmående under och efter inläggning, med hjälp av användarvänliga skattningsskalor. Blå-appen kommer också undersöka patientens välmående efter utskrivning med hjälp av feedback i den egna mobilen där patienten själv kan följa hur deras hälsa utvecklas över tid. Projektet avslutas och tjänsten övergår i drift under våren Diabetessjukvård Laboratorieinstrument för analys av glukos inom diabetessjukvården Under året avslutades en förnyad upphandling avseende glukosinstrument att använda vid patientnära analys (ej att förväxla med egentest). Upphandlingen gäller för två år, med rätt att förlänga ytterligare två år. De nya instrumenten medger dataöverföring direkt till journalsystemen, samtidigt som kvalitet och behörighet att utföra analys övervakas. Hjärtsjukvård Nytt 3D-utvärderingsverktyg till Xcelera Xcelera är ett regionalt ultraljudssystem där bilder och rapporter av hjärt- och kärlultraljudsundersökningar sparas. Under våren har installation påbörjats av ett komplett 3D-utvärderingsverktyg (Tomtec) till Xcelera, vilket bland annat medför att Region Skåne blir modalitets- och leverantörsoberoende. Genom installationen av Tomtec blir det möjligt att köpa vilken modern ultraljudsmaskin från vilket företag som helst och ändå ha möjligheten att analysera bilderna på önskvärt sätt, exempelvis i 3D. Detta är ett stort lyft för Ekokardiografiverksamheten i regionen. Forskning nödvändig för Skånes fortsatta utveckling Ange hur forskningen integreras i verksamheten och hur förvaltningen engagera hela hälso- och sjukvården i olika grad. Forskningsresultat producerade inom Medicinsk serviceförvaltningen är av sådan natur att de används både inom den egna verksamheten såväl inom andra verksamheter både inom och utanför hälso- och sjukvården. Nedan följer ett par exempel: -Inom verksamhetsområde Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KIT) har forskning, tillsammans med andra nationella/internationella forskargrupper, lett till att kliniskt nu kunna genomföra screening för fostrets RHD-genotyp på RhD-negativa, gravida kvinnors plasma. Prover skickas till KIT även från utomlänspatienter. -Centrum för molekylär diagnostik (CMD) är ett samverkansprojekt mellan Labmedicin vid Medicinsk service, Skånes Universitetssjukhus och forskargrupper vid Lunds Universitet, som 2015 gått från forskning till klinisk drift. Klinisk diagnostik baserad på den s.k. nya generationens DNAsekvenseringsteknik utförs än så länge inom fyra diagnosområden (Lungcancer, malignt melanom, kolorektal cancer och gastrointestinal stromacellstumör). Analyser på prover även avseende utomlänspatienter utförs också. Sida 12 av 25

13 -Region Skåne, Lunds Universitet och Vetenskapsrådet har gemensamt investerat i en MR-utrustning med fältstyrkan 7 Tesla. För att kunna använde den kliniskt måste den anpassas för att kunna användas för patienter. Detta har IT/MT Service SUS vid Medicinsk Service genomfört med hjälp av ledningssystem för egentillverkning. Projektet har gått från ett forskningsstadium till en translationell fas med humantester och står nu inför att övergå till klinisk drift. Vilken incitamentsstrukturer finns för ovanstående? Det finns en tradition för incitamentsstruktur då verksamheterna inom Medicinsk service, övriga Region Skåne, andra sjukvårdsaktörer samt Lunds universitet men även andra universitet och högskolor ständigt utbyter information, idéer och tjänster. Dvs. ett ständigt flöde som går fram och tillbaka mellan forskning, translationell verksamhet och klinik. Finns i förvaltningsledningen angiven tjänsteman med ansvar för forskning och utveckling? Ja, Medicinsk service forskningschef ingår i förvaltningsledningen. Redogör för arbetet med att tilldela tid för forskning i enlighet med erhållna medel för Regionalt forskningsstöd och ALF-projekt. Ange om forskningstiden finns schemalagd i HRsystemet. Arbetet med att tilldela tid för forskning görs i dialog mellan berörd forskare och närmaste chef samt schemaläggare. Övergripande planering görs på årsbasis och forskningstid har hög prioritet i planeringen. I dialog mellan chef och berörd medarbetare, som tilldelats Regionalt forskningsstöd eller ALF-medel, sker en kostnadsfördelning i HR-systemet. Hur många timmar kunde INTE tas ut och ange skälen därför: Ca 40 timmar har inte kunnat tas ut pga. brist på just den personens kliniska specialistkunskap. Ca 120 timmar har inte kunnat tas ut pga. att personen kliniskt fått ta ett processansvar beroende på stor brist på specialistläkare inom just detta verksamhetsområde. Vårdproduktion Labmedicin Produktion Produktionen och produktiviteten inom Labmedicin uppvisar en ökning jämfört med Produktionen har ökat med 3,3 % räknad som antal analyser och med 6,5 % uttryckt som viktpoäng. Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Ökningen syns i flertalet kundgrupper och generellt över Labmedicins verksamheter. Produktiviteten, som relaterar produktionen till personalresurser, har ökat 3,3 %. Produktionen inom Medicinsk service redovisas ytterligare under rubriken nyckeltal nedan. Sida 13 av 25

14 Medarbetarperpektivet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Samtliga verksamheter har arbetat med resultatet från medarbetarundersökningen. Handlingsplaner har upprättats och behandlats i skyddskommitté. Det fortsatta arbetet har följts upp, under vår och höst 2015, på förvaltningsnivå. Lönekartläggningsarbetet och handlingsplan för jämställda löner har tagits fram i dialog med samtliga fackförbund. Handlingsplan är samverkad och förhandlade enligt MBL. Medicinsk service arbetar redan i enlighet med tjänstgöring max två av fem helger. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Individuell handlingsplan tas fram i samband med medarbetarsamtal. Insats har inletts för att utveckla cheferna i medarbetarsamtalsprocessen. Hälsofrämjande arbete Nya chefer och skyddsombud har erbjudits utbildning med diplomering i systematiskt arbetsmiljöarbete. Resultatet av förvaltningens årliga uppföljning av SAM visar bland annat att möjligheten för skyddsombud och medarbetare att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar mycket bra. Det gör även rutiner och hantering av tillbud, olycksfall och arbetsskador på de arbetsplatser som svarat. Däremot behöver förvaltningen arbeta vidare med att göra Region Skånes arbetsmiljömål mer kända, kartlägga behovet av att den som har arbetsmiljöuppgifter har tillräckliga resurser och befogenheter för uppdraget och förtydliga och utveckla arbetet med årlig riskbedömning. Se i övrigt bilaga med information om systematiskt arbetsmiljöarbete. Inom förvaltningen Medicinsk service har sjukfrånvaron ökat med 0,5 procentenheter under året till 5,0 %. Det motsvarar 18,5 kalenderdagar/medarbetare. Den korta sjukfrånvaron (Dag 1-7) är 5,3 dagar (jfr 4,8 dagar 2014). Även sjukfrånvaro över 180 dagar har ökat från 5 till 5,6 kalenderdagar. Förvaltningen arbetar aktivt med att minska sjukfrånvaron och ett handlingsprogram har tagits fram för att öka frisknärvaron. Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplaner har tagits fram på respektive verksamhetsområde. Dessa har sammanställts till en gemensam kompetensförsörjningsplan på förvaltningsnivå som utmynnat i en handlingsplan med aktiviteter. Det råder fortfarande obalans främst inom Klinisk patologi och Klinisk mikrobiologi vad gäller specialistkompetenta läkare. Arbete för en aktiv kompetensmixplanering sker kontinuerligt bland annat beroende av pågående generationsväxling, samlokalisering och effektivisering. Sida 14 av 25

15 Kompetensförsörjning för äldre medarbetare Arbete pågår med frågan inom förvaltningen och har tillämpats i ett ärende. Användning av bemanningsföretag Bemanningsföretag har generellt använts i mycket lite omfattning inom Medicinsk service under Bemanningsföretag har dock använts i huvudsak för bemanning av specialistläkare inom Klinisk patologi under delar av året. Förvaltningen ser ett minskat behov under Utbildningsuppdraget Förvaltningen uppfyller med vissa svårigheter utbildningsuppdraget avseende platser för biomedicinska analytikerstuderande enligt regionalt ramavtal. Utmaningar är att trots omorganisationer, ombyggnationer och nyinstallationer av större analysinstrument skapa god studerandemiljö. Antal platser fördelas över laboratorierna i hela regionen. Gemensamma introduktionstillfällen har bidragit till större förberedelse och förståelse för verksamheternas utmaningar och samtidigt till att studenterna i utvärdering beskriver att omhändertagande och bemötande är gott. Organisation avseende huvudhandledare, fördelning av platser och dialog med lärosätena finns. Utbildning för handledare är ett kontinuerligt behov och årlig inventering genomförs. Gott ledarskap är en förutsättning för framgång Under året har fyra chefsforum genomförts. Dessutom har två ledarskapsforum genomförts inom divisionen Labmedicin vilket omfattar cirka 65 % av alla chefer. Nya chefer deltar i utbildningen Basutbildning för nya chefer i Region Skåne. Handlingsplaner med aktiviteter utifrån resultatet från medarbetarundersökningen 2014 genomförs för att utveckla ledarskapet. Individuella utvecklingsplaner tas fram för chefer utifrån verksamhetens behov och mål. Bisysslor Frågan om bisysslor ställs till alla medarbetare årligen, även vid nyanställning. Ny och tydligare rutin har tagits fram under året. Se i övrigt bilaga. Antalet anställda och arbetad tid Antal anställda Anställda AOH* Använda AOH* Avvik jmf fg år Avvik jmf fg år Avvik jmf fg år Huvudgrupp AID 2015 Antal % 2015 Antal % 2015 Antal % Ledning/Administration ,6 309,2 33,7 10,9 256,5 28,8 11,2 Läkare ,7 124,1-1,7-1,4 93,8 0,8 0,9 Medicinsk sekreterare ,7 45-2,6-5,8 34,8-3 -8,6 Sjuksköterska ,1 6,1 0,8 574,1 1,7 0,3 Tandvårdsarbete Undersköterska/Skötare ,3 31,9 5,6 17,6 24,8 4,2 16,9 Övrig personal ,2 136,9 6, ,7 5,7 5,1 Övrig Vård/Rehab/Social ,8 0,8 0,7 90,2 1,1 1,2 Totalt , ,8 3, ,5 3,3 * Använd AOH: Använd tid för anställda omräknat till heltid (=anställda+mertid-frånvaro) Sida 15 av 25

16 Antalet anställda inom Medicinsk service har ökat med 84 medarbetare vilket motsvarar 5,1 %. Flera delar av ökningen förklaras av verksamhetsområden som tillförts förvaltningen under Inom Labmedicin består ökningen av nya verksamhetsområden som CMD (Centrum för molekylär diagnostik), CSD (Centrum för sällsynta diagnoser), fler ST-tjänster inom Klinisk Patologi för att säkra kompetensförsörjningen för framtiden samt av ungdomspraktik och ungdomsberedskap som har en särskild finansiering. Dessutom har vakanta tjänster tillsatts under året. För IT/MT-divisionen har verksamheten under året tillförts funktioner som tidigare legat på olika förvaltningar inom Region Skåne och dessa består av supportorganisationer för systemen Orbit, Obstetrix och Läkemedel. Sida 16 av 25

17 Ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiskt ingångsläge Medicinsk service som samlar Region Skånes verksamhet inom IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin har i uppdrag att vara intäktsfinansierad. Detta innebär att förvaltningens kunder, där de tre sjukvårdsförvaltningarna Kryh, Sund och SUS utgör de största kunderna, finansierar verksamheten som Medicinsk service erbjuder. De större förändringarna från 2014 till 2015 består av volymökningar för samtliga verksamheter inom Medicinsk service samt av nya tjänster inom framför allt IT-området. I anslutning till att intäktsfinansiering av Medicinsk service beslutades fick förvaltningen också ett effektiviseringskrav på 10 mkr. Resultat Totalt Medicinsk service Ekonomi (mkr) motpart Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Utfall Budget mkr procent Vårders.HSN/Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 - Fsg av hälso- och sjukvård 0,0 0,0 0,0 0,0 - Övriga intäkter 2 557, , ,3 69,0 2,6% S:a Verksamhetsintäkter 2 557, , ,3 69,0 2,6% Personalkostnader -831,4-880,1-887,5 7,4-0,8% Omkostnader , , ,8-90,7 5,6% S:a Verksamhetskostnader , , ,3-83,2 3,3% Avskrivningar -85,5-92,5-105,6 13,1-12,4% Finansnetto -13,3-6,4-7,5 1,1-14,6% Totalt resultat *) 23,7 0,0 0,0 0,0 - *) budgetavvikelse resultat i förhållande till bruttokostnad Resultaträkning Labmedicin Ekonomi (mkr) motpart Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Utfall Budget mkr procent Vårders.HSN/Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 - Fsg av hälso- och sjukvård 0,0 0,0 0,0 0,0 - Övriga intäkter 1 281, , ,7 98,1 7,9% Sida 17 av 25

18 S:a Verksamhetsintäkter 1 281, , ,7 98,1 7,9% Personalkostnader -638,5-666,6-674,0 7,4-1,1% Omkostnader -591,9-640,4-529,3-111,2 21,0% S:a Verksamhetskostnader , , ,3-103,8 8,6% Avskrivningar -35,6-35,6-43,6 8,0-18,3% Finansnetto -4,9-2,3-2,8 0,5-18,4% Totalt resultat *) 10,6 2,9 0,0 2,9 - *) budgetavvikelse resultat i förhållande till bruttokostnad Resultaträkning IT/MT Ekonomi (mkr) motpart Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Utfall Budget mkr procent Vårders.HSN/Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 - Fsg av hälso- och sjukvård 0,0 0,0 0,0 0,0 - Övriga intäkter 1 295, , ,1 21,5 1,1% S:a Verksamhetsintäkter 1 295, , ,1 21,5 1,1% Personalkostnader -156,7-173,1-175,7 2,7-1,5% Omkostnader , , ,0-39,7 2,3% S:a Verksamhetskostnader , , ,8-37,0 1,9% Avskrivningar -49,6-56,5-61,7 5,1-8,3% Finansnetto -8,3-4,1-4,7 0,6-12,2% Totalt resultat *) -2,7-9,8 0,0-9,8 - *) budgetavvikelse resultat i förhållande till bruttokostnad Resultaträkning IT-Utvecklingsprojekt Ekonomi (mkr) motpart Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Utfall Budget mkr procent Vårders.HSN/Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 - Fsg av hälso- och sjukvård 0,0 0,0 0,0 0,0 - Övriga intäkter 138,4 129,7 120,0 9,7 8,1% S:a Verksamhetsintäkter 138,4 129,7 120,0 9,7 8,1% Personalkostnader -3,7-3,3 0,0-3,3 - Omkostnader -111,2-126,9-120,0-6,9 5,8% S:a Verksamhetskostnader -114,9-130,2-120,0-10,2 8,5% Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 - Finansnetto 0,0 0,0 0,0 0,0 - Totalt resultat *) 23,5-0,5 0,0-0,5 - *) budgetavvikelse resultat i förhållande till bruttokostnad Sida 18 av 25

19 Resultaträkning Övrig verksamhet Ekonomi (mkr) motpart Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Utfall Budget mkr procent Vårders.HSN/Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 - Fsg av hälso- och sjukvård 0,0 0,0 0,0 0,0 - Övriga intäkter -157,4-773,8-713,5-60,3 8,5% S:a Verksamhetsintäkter -157,4-773,8-713,5-60,3 8,5% Personalkostnader -32,6-37,2-37,8 0,6 - Omkostnader 182,6 818,7 751,5 67,2 8,9% S:a Verksamhetskostnader 150,0 781,5 713,8 67,7 9,5% Avskrivningar -0,3-0,3-0,3 0,0 - Finansnetto -0,1 0,0 0,0 0,0 - Totalt resultat *) -7,7 7,5 0,0 7,5 - *) budgetavvikelse resultat i förhållande till bruttokostnad Resultatet för Medicinsk service är en ekonomi i balans, dvs. intäkterna från kunderna har täckt kostnaderna. Detta var också budgetmålet för Totalt sett har förvaltningen således uppfyllt sitt effektiviseringskrav på 10 mkr. Produktionen i form av analyser inom Labmedicin och datorer är högre än i fjol och högre än budgeterat vilket har drivit både kostnads- och intäktsutvecklingen. Personalkostnaderna har varit lägre än budgeterat pga. vakanser i planerad personalbudget. För bl.a. specialistkompetenser inom Labmedicin råder rekryteringssvårigheter. Resultatet för Labmedicin är positivt med +2,9 mkr och negativt för IT/MT med -9,8 mkr. Inom IT-verksamheten har antalet datorer ökat under året och detta driver både intäkts- och kostnadsutvecklingen. Dessutom har kostnaderna för de nationella IT-tjänster och -projekt som levereras i samarbete med Inera AB ökat. Inom det medicintekniska området har kostnaderna för serviceavtal för utrustning ökat. Detta förklaras av att garantitiden, då service ingår, gått ut samt av att mängden utrustning ökat. För Labmedicin har produktionen varit högre än budgeterat. Produktionsökningen ökar intäkterna men driver också kostnadsutvecklingen för bland annat personal och material. Dock skapas en positiv nettoavvikelse eftersom gemensamma kostnader fördelats till en lägre produktionsvolym än vad som blir det verkliga fallet. Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Personalkostnaderna är lägre än budgeterat till följd av vakanser under året och rekryteringssvårigheter för vissa specialiteter. Sida 19 av 25

20 Personalkostnader (mkr) Utfall Budget Utfall Budgetavvikelse 7 1 % Från 2014 till % Kostnaderna för personal har ökat från 2014 till 2015 vilket förklaras av lönerevision och fler anställda. Utfallet i lönerevisionen var 2,91 % för förvaltningen i vilket ingick en särskild satsning på biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker. Antalet anställda inom Medicinsk service har ökat med 84 medarbetare vilket motsvarar 5,1 %. En stor del av ökningen förklaras av verksamhetsområden som tillförts förvaltningen under 2015 som till exempel inom Labmedicin i form av CMD (Centrum för molekylär diagnostik), CSD (Centrum för sällsynta diagnoser), ST-tjänster inom Klinisk Patologi för att säkra kompetensförsörjningen för framtiden samt av ungdomspraktik och ungdomsberedskap som har en särskild finansiering. Dessutom har vakanta tjänster tillsatts under året. För IT/MT-divisionen har verksamheten under året tillförts funktioner som tidigare legat på olika förvaltningar inom Region Skåne och dessa består av supportorganisationer för systemen Orbit, Obstetrix och Läkemedel. Kostnaderna för inhyrd personal genom bemanningsföretag inom Labmedicin avser mestadels specialistläkare till Klinisk Patologi (Patologer) vilket det råder brist på inom verksamheten. Denna kostnad har ökat med cirka 900 tkr jämfört med 2014 och uppgick 2015 till 2,1 mkr. Målrelaterad ersättning Medicinsk service har inför 2015 formulerat tio mål som föremål för målrelaterad ersättning. Dessa mål är framtagna av förvaltningens ledningsgrupp, de båda divisionernas ledningsgrupper i dialog med verksamheterna och de fackliga representanterna. Divisionerna har även utarbetat styrkort och målkort med mätbara mål och aktiviteter för att uppnå dessa mål. Arbetet har kommunicerats från ledningsgrupper till arbetsplatsträffar (APT). Styrkort finns publicerade på förvaltningens hemsida och arbetet har fortsatt med att skapa personliga styrkort för samtliga medarbetare inom förvaltningen. Uppföljningen visar att måluppfyllelsen är god men att svarstiderna inom Klinisk Patologi kan förbättras ytterligare. Brister i svarstider förklaras i första hand av brist på cytodiagnostiker. Förvaltningens uppföljning av målen för målrelaterad ersättning (MRE) och den interna kontrollplanen rapporteras i bilagor. Handlingsplaner för ekonomi i balans 2015 arbetade förvaltningen med ett effektiviseringskrav på 10 mkr. Resultatet innebär att verksamheterna följt sina åtgärdsprogram. Inom Labmedicin har verksamheten avvaktat med rekrytering vid vakanser, gjort uppsägning av lokaler inom Klinisk Patologi samt minskat inköpen av material och tjänster. För IT/MT-området har åtgärderna handlat om att omprioritera planerade utvecklingsinsatser som t.ex. åtgärder i Region Skånes kundregister och Integration mellan olika videokonferensklienter och -system samt avveckling av en tjänstekatalog för att övergå till enbart tjänstekatalogen ekatalog. Sida 20 av 25