Bilaga 2. Hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse Tertial 2, Medicinsk Service

Transkript

1 Bilaga 2 Hälso- och sjukvård Verksamhetsberättelse Tertial 2, 2015 Medicinsk Service

2 Medicinsk service - Förvaltningens profil och uppdrag Medicinsk service uttrycker sitt fokus inom områdena leverans, kvalitet och utveckling. Leveransen står i centrum som fokus för kundnyttan. Arbetet syftar till att leveransen är säker och tillgänglig genom att våra laboratorie- och IT-system är användarvänliga och effektiva samt att ekonomin är i balans. Kvalitet innebär att processerna är standardiserade, medarbetarna engagerade och motiverade samt att ledningssystemen är effektiva. Utveckling sker genom att ständigt förbättringsarbete präglar arbetet, forskning, utveckling och utbildning, dvs. FoUU, sker i samverkan med lärosätena och att förvaltningen arbetar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Medicinsk service samlar Region Skånes verksamhet inom IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin. Verksamhetens omsättning är i budget ,6 miljarder kr och antalet anställda cirka Inom Medicinsk serviceförvaltning finns två divisioner. IT och medicinsk teknik bildar en division och laboratoriemedicin utgör en division. En stor del av arbetet i förvaltningen består i att skapa integration mellan IT och medicinsk teknik i en gemensam verksamhet. Denna verksamhet ska bland annat dra nytta av det verksamhetsnära arbete som kännetecknar medicinsk teknik och erfarenheterna av regiongemensamma lösningar inom ITområdet. Laboratorieverksamhetens regionövergripande arbete sedan 2009 är en viktig erfarenhet att ta lärdom av i detta arbete. I arbetet inom förvaltningen ingår också översyn av de administrativa resurserna i syfte att effektivisera administrationen. Viktigaste händelser Klinisk mikrobiologi vid Labmedicin har under året samlat större delen av verksamheten i Lund. Resterande verksamhet i Malmö flyttar inom snar framtid. Detta medger satsningar på ny och automatiserad utrustning för bl.a. smittspårning, vilket i sin tur bidrar till effektivisering och höjd patientsäkerthet. Samtidigt införs snabbtester inklusive blododling vid samtliga akutsjukhus. För att kunna ge akuta svar dygnet runt, utförs och preliminärbesvaras snabbtesterna vid Klinisk kemi på respektive akutsjukhus, på uppdrag av Klinisk mikrobiologi. Under vårvintern 2015 infördes nya snabbtester för diagnostik av influensa och RS-virus-infektion vilket är av värde för att hindra smittspridning i vården och för att kunna ge rätt vård av svårt sjuka patienter. För att öka tillgängligheten för patienterna har det under våren startats en pilot för självincheckning på Centralsjukhuset i Kristianstad. Självincheckningen kan användas för besök av barn under 18 år samt besök registrerade på patienter med ett giltigt frikort. Införande av självincheckning kommer skapa möjligheter till ett snabbare flöde vid registrering på sjukhuset och förhindra köbildning vid kassorna. Syftet är också att avlasta medarbetare i kassan så att de får mer tid för de patienter som behöver det. Ett projekt har startats upp för mobil hälsolösning som kommer testas under året inom ungdomspsykiatriska akutavdelningen i Malmö. Den mobila lösningen - Blå-appen, kommer att användas i vården av ungdomar inlagda inom barnpsykiatrisk slutenvård. Syftet med den Blå-appen är 2

3 att den ska hjälpa inlagda ungdomar att kartlägga sitt psykiska välmående under och efter inläggning, med hjälp av användarvänliga skattningsskalor. Blå-appen kommer också undersöka patientens välmående efter utskrivning med hjälp av feedback i den egna mobilen där patienten själv får feedback på hur deras hälsa utvecklas över tid. Projektet kommer att pågå under hela året. Region Skåne har under våren 2015 drabbats av ett antal större nätrelaterade avbrott samt ett antal incidenter inom IT-verksamheten. Därför har en handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet inom IT tagits fram. Denna handlingsplan syftar till att ta fram åtgärder som säkerställer en ökad driftssäkerhet. Åtgärderna handlar om att säkerställa driften samt om kontinuitetsplanering, att skapa system för ökad övervakning och mätning, att ta bort hårdvara och applikationer som innebär en ökad risk om de används i Region Skånes IT-verksamhet samt att åtgärda stora felkällor i dagens driftssituation. Upphandlingen av Användarnära IT (AIT) har avslutats under våren, det är ett nytt tjänsteavtal som tecknats med leverantören Tieto. Tjänsteavtalet gäller i fyra år med möjlighet till förlängning ytterligare åtta år. Det innefattar hjälp inom områden som utskrift, arbetsplatsstöd, multimedia och videokonferens samt servicedesk och närservice med relaterade tillbehör och extra teknikerstöd. Fokus i avtalet skiftar från uppföljning av leverans och service till uppföljning av kundnöjdhet. Under våren har planering gjorts för att införa en förenklad inloggning, Single Sign On (SSO). Redan före sommaren infördes en pilot av systemet på tre vårdcentraler och under hösten kommer utrullningen att fortsätta inom primärvården. Om allt går enligt plan kommer slutenvården att starta införandet redan under nästa år. Detta innebär att användarna har färre lösenord att hålla reda på och att det blir lättare att logga in i systemen. Inloggning sker i datorn med etjänstekort och ett lösenord, därefter behövs inte användarnamn och lösenord för övriga program kopplade till SSO, ca 30 system kommer att ingå. 3

4 Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Labmedicins mottagningar För Labmedicins mottagningar har under året information och kontaktvägar lagts in i 1177 Vårdguiden vilket innebär att för patienten är samtliga Provtagningar, Punktionsmottagningar samt Arbets-och miljömedicinsk mottagning samt Genetisk mottagning tillgängliga denna väg. Självincheckning För att öka tillgängligheten för patienterna har det under våren startats en pilot för självincheckning på Centralsjukhuset i Kristianstad. Självincheckningen kan användas för besök av barn under 18 år samt besök registrerade på patienter med ett giltigt frikort. Införande av självincheckning kommer skapa möjligheter till ett snabbare flöde vid registrering på sjukhuset och förhindra köbildning vid kassorna. Syftet är också att avlasta medarbetare i kassan så att de får mer tid för de patienter som behöver det. Tidbok online Två pilotprojekt har genomförts för att utvärdera Tidbok online i Region Skåne. Först genomfördes ett projekt i primärvården på tre vårdcentraler och tre BVC:er. Därefter testades onlinebokning på tre olika mottagningar inom specialistvården. Målet är att invånarna ska kunna se sina aktuella bokningar och efter vissa regler kunna boka, av- eller omboka via e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden (Mina vårdkontakter). Tidbok online ska frigöra tid i vården och antalet uteblivna besök ska minska när patienter själva bokar sina tider. Utvärderingen av pilotprojekten visar att patienter uppskattar tjänsten och att vårdens oro för att tillgängliggöra bokningsbara tider är ganska obefogad. Ett breddinförande av Tidbok online kommer att påbörjas inom vårdförvaltningarna under hösten 2015, med start inom primärvården. Inom specialistvården krävs anpassningar i PASiS innan ett breddinförande kan bli aktuellt. Integration av Skånetrafikens IT i Medicinsk service Skånetrafiken arbetar aktivt med att kontinuerligt förbättra den totala reseupplevelsen för resenärerna. Beteendeutvecklingen de senaste åren pekar mot att resenären kommer att vilja ha tillgång till mer information oftare, snabbare och via fler medier. Vidare vill resenären också kunna köpa sina biljetter på fler sätt och via fler medier. Utifrån detta kommer belastningen på ITsystemen att öka och även komplexiteten i IT-systemen och den infrastruktur som skall säkerställa IT-driften. Därför har beslut fattats om att integrera Skånetrafikens IT i Medicinsk service och ett projekt har startat upp för att genomföra denna integration. Jämlik och jämställd hälsa Labmedicin arbetar med att skapa samma eller jämförbara laboratorieanalyser i hela regionen. Alltsedan laboratorieverksamhetens samlades i Labmedicin har starkt fokus legat på enhetliga analyser och rutiner i hela regionen. Detta är nu genomfört och all utveckling sker utifrån ett skåneperspektiv. 4

5 Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård På väg till samlad Labmedicin för att skapa förutsättningar för ökad patientsäkerhet Klinisk mikrobiologi vid Labmedicin har under året samlat större delen av verksamheten i Lund. Resterande verksamhet i Malmö flyttar inom snar framtid. Detta medger satsningar på ny och automatiserad utrustning för bl.a. smittspårning, vilket i sin tur bidrar till effektivisering och höjd patientsäkerthet. Samtidigt införs snabbtester inklusive blododling vid samtliga akutsjukhus. För att kunna ge akuta svar dygnet runt, utförs och preliminärbesvaras snabbtesterna vid Klinisk kemi på respektive akutsjukhus, på uppdrag av Klinisk mikrobiologi. Under vårvintern 2015 infördes nya snabbtester för diagnostik av influensa och RS-virus-infektion vilket är av värde för att hindra smittspridning i vården och för att kunna ge rätt vård av svårt sjuka patienter. Patientsäkerhetsråd inom Medicinsk service Patientsäkerhetsråd som leds av chefläkaren har bildats och i detta ingår representanter för både IT/MT och Labmedicin. Rådet tar fram rutiner för att öka patientsäkerhet och tar fram rutiner för uppföljning av avvikelser som relateras till patientsäkerhet. Labmedicin - Indikator för basal hygien och arbetskläder Labmedicin har tidigare deltagit med viss verksamhet i punktprevalensmätning, antal delaktiga enheter utökades under året till att omfatta Provmottagning, Punktionsmottagning och Blodgivning Sammanfattningsvis har Labmedicin 84% följsamhet medan Region Skåne har 83,5% och övriga Riket har 78,7%. LIMS RS - Nytt IT-stöd för Labmedicin LIMS RS är ett laboratorieinformationssystem som i ett första steg införs inom Klinisk patologi med start i februari. Planering av införande pågår för ytterligare laboratoriespecialiteter. Införande av nya IT-system påverkar alltid verksamheten då nya arbetssätt och nya arbetsrutiner införs. Inom Klinisk patologi sjönk initialt medelsvarstiderna men dessa har sedan successivt förbättrats (kortats). Klinisk patologi arbetar nära/ingår i cancerprocesserna vilket innebär att begreppet Standardiserat vårdförlopp införs i prov, analys och svarskedjan. IT-stöd för patientnära analys införs inom Labmedicin IT-stödet Aqure införs nu successivt inom regionen. Aqure förmedlar analysresultat från patientnära analys direkt till journalsystemen, säkerställer att endast utbildad personal utför analyserna och ger stöd för övervakning av kvalitetssäkring vid patientnära analys. Dock krävs att de patientnära analysinstrumenten är möjliga att koppla upp till Aqure vilket anges som krav vid nya upphandlingar. Utrullningen av Aqure är planerad att fortgå under Kvalitetssäkrad Labmedicin Samtliga specialiteter är ackrediterade och i något fall certifierad enligt olika kvalitetsstandarder. Stort arbete läggs på att upprätthålla och utveckla kvalitetssäkringen. Handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet inom IT Region Skåne har under våren 2015 drabbats av ett antal större nätrelaterade avbrott samt ett antal incidenter inom IT-verksamheten. Därför har en handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet inom IT tagits fram. Denna handlingsplan syftar till att ta fram åtgärder som säkerställer en ökad driftssäkerhet. Åtgärderna handlar om att säkerställa driften samt om kontinuitetsplanering, att skapa system för ökad övervakning och mätning, att ta bort hårdvara och applikationer som innebär en ökad risk om de används i Region Skånes IT-verksamhet samt att åtgärda stora felkällor i dagens driftssituation. 5

6 Styr- och förvaltningsmodellens införande Arbetet med att tillsammans med förvaltningarna införa den beslutade styr- och förvaltningsmodellen för IT och MT-system, fortsätter även under Av tretton områden är åtta igångsatta före sommaruppehållet. Införandet av styr- och förvaltningsmodellen kommer att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika roller. Systemsupport för vårdsystemen Under året har systemsupporten för våra vårdsystem utökats till att även innefatta MedSpeech/Tal till journal samt Orbit och Obstetrix. Allt eftersom förvaltningsmodellen införs och fler A-system inom vårdområdet identifieras kommer systemsupporten fortlöpande att utökas till att omfatta fler system. Gränsdragning av volymprodukter inom MT Det har kunnat konstateras att gränssnittet gentemot de olika sjukvårdsförvaltningarna varierar avseende förvaltning av medicintekniska produkter. Medicinsk service har därför tagit initiativet och påbörjat ett arbete om gränsdragning av volymprodukter såsom infusionspumpar, EKG apparater, defibrillatorer, ventilationer och övervakningsutrustning. Arbetet sker i samarbete med vårdförvaltningarna och arbetsgrupper har startats upp. Upphandling av Användarnära IT Upphandlingen av Användarnära IT (AIT) har avslutats under våren, det är ett nytt tjänsteavtal som tecknats med leverantören Tieto. Tjänsteavtalet gäller i fyra år med möjlighet till förlängning ytterligare åtta år. Avtalet träder i kraft den 1 oktober 2015, men redan i juni 2015 tar Tieto över leverans av PC och hårdvara. Detta nya avtal innebär att två avtal blir ett, då avtalet ersätter PC som tjänst och IT Närservice samt innebär ansvar för drift, underhåll, koordinering och utveckling av användarnära IT för att förse Region Skånes anställda med moderna tjänster och ny teknik. Det innefattar hjälp inom områden som utskrift, arbetsplatsstöd, multimedia och videokonferens samt servicedesk och närservice med relaterade tillbehör och extra teknikerstöd. Fokus i avtalet skiftar från uppföljning av leverans och service till uppföljning av kundnöjdhet. Gemensam dokumentportal hälso- och sjukvården Sedan våren finns för första gången en gemensam dokumentportal för i första hand alla medicinskt styrande dokument. Vårdförvaltningarna SUS, Sund och Kryh är först ut. Nu vidtar ett stort arbete för att rensa i alla dokument så att det inte finns mer än en instruktion om samma sak. De tre vårdförvaltningarna håller just nu på med att ta fram införandeplaner för respektive förvaltning och målet är att alla ska vara klara att föra in dokument under innevarande år. Single-sign-on Under våren har planering gjorts för att införa en förenklad inloggning, Single Sign On (SSO). Redan före sommaren infördes en pilot av systemet på tre vårdcentraler och under hösten kommer utrullningen att fortsätta inom primärvården. Om allt går enligt plan kommer slutenvården att starta införandet redan under nästa år. Detta innebär att användarna har färre lösenord att hålla reda på och att det blir lättare att logga in i systemen. Inloggning sker i datorn med etjänstekort och ett lösenord, därefter behövs inte användarnamn och lösenord för övriga program kopplade till SSO, ca 30 system kommer att ingå. Alla kontouppgifter fylls i med automatik. De viktigaste fördelarna med single-sign-on är att användaren har färre lösenord att hålla reda på, inloggningen blir snabbare och säkerheten med etjänstekort. Nytt vårdinformationssystem Region Skåne har under året startat en etablering av programmet 3R Framtidens vårdinformationsmiljö (3R Fvm) som ägs och finansieras gemensamt av Region Skåne, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen. 3R:s uppdrag är att skapa framtidens vårdinformationsmiljö inom hälso- och sjukvårdsområdet. Med begreppet informationsmiljö menas funktioner som kommunikation, integration, proaktivitet och mobilitet för att skapa processtöd för verksamhet och invånare. Informationsmiljön skapar 6

7 förutsättningar för beslutsstöd inom hälso- och sjukvården samt förutsättningar för kommunikation mellan vården och patienten. Uppdraget omfattar även forsknings-, och kunskapsstöd samt verktyg för styrning och ledning. Funktionerna ska vara tillgängliga i realtid genom standardiserade digitala tjänster och verktyg för alla behöriga vårdgivare och för invånaren. Utgångpunkten är också patientens behov av både sjukvård, hälsovård och information vid varje kontakt med olika vårdgivare. Samhället, invånare och medarbetare ska förvänta sig att de digitala tjänster som styr övriga vardagen ska fungera lika bra inom hälso- och sjukvårdens områden. Införande av masterdata Under året har ett arbete startats upp med att förenkla uppläggning och registrering av nya medarbetare i olika system (Skånekatalogen, PMO, Melior samt HR-fönster). När detta arbete är klart kommer det bl a att innebära en effektivisering för verksamheten i samband med att dubbelregistrering försvinner. Risken för inmatningsfel kommer också att minimeras. Akutsjukvård Labmedicin kritiska svarstider Bland de kritiska svarstider som särskilt följs inom Labmedicin, och som påverkar akutsjukvården, ingår: Troponin-T som är en markör för hjärtinfarkt. Målet för 2015 är att 90%-percentilen för samtliga svarsresultat i Skåne ska vara 60 minuter. Slutlig uppföljning sker vid årsskiftet men redan nu går att se att analystiden trimmats in och ligger inom önskad tid. Analys av Herpes simplex virus i likvor. Målet att minst 65 % av proven ska svaras ut dag 1 efter att provet anlänt till laboratoriet uppnås, vilket innebär att rätt behandling snabbt kan sättas in. Akut blodgruppering. För Akut blodgruppering ska 95% av inkomna prover besvaras inom en 1 timme och 59 minuter. Även detta mål har uppnåtts med en medelsvarstid på 55 minuter i augusti. Med snabb hantering minskas användningen av ska akutblod vilket generellt är en bristvara. Cancersjukvård Svarstiderna inom Klinisk patologi är av största vikt för den Skånska cancervården. Svarstiderna förlängdes temporärt under införande av nytt laboratorieinformationssystem men har nu kraftigt förbättrats. Svarstiderna inom Klinisk Patologi har generellt sett förbättrats med undantag av en period under våren-sommaren. Svarstiderna var då fördröjda inom delar av verksamheten, framför allt beroende på bristen på patologer men också till följd av införandet av det nya labdatasystemet. Svarstiderna för gynekologisk hälsokontroll är fortfarande i överkant pga. kraftigt ökat provinflöde, men efter insatta åtgärder ses en klar trend till förbättring. Tillgänglighet redovisas via cancerstrategins uppföljningsplan Psykisk ohälsa Mobiltelefonen hjälper unga med sin psykiska hälsa Ett projekt har startats upp för mobil hälsolösning som kommer testas under året inom ungdomspsykiatriska akutavdelningen i Malmö. Den mobila lösningen - Blå-appen, kommer att användas i vården av ungdomar inlagda inom barnpsykiatrisk slutenvård. Syftet med den Blå-appen är att den ska hjälpa inlagda ungdomar att kartlägga sitt psykiska välmående under och efter inläggning, med hjälp av användarvänliga skattningsskalor. Blå-appen kommer också undersöka patientens välmående efter utskrivning med hjälp av feedback i den egna mobilen där patienten själv får feedback på hur deras hälsa utvecklas över tid. Projektet kommer att pågå under hela året. 7

8 Diabetessjukvård Laboratorieinstrument för analys av glukos Under året avslutades en förnyad upphandling avseende glukosinstrument att använda vid patientnära analys (ej att förväxla med egentest). Upphandlingen gäller för två år, med rätt att förlänga ytterligare två år. De nya instrumenten medger dataöverföring direkt till journalsystemen, samtidigt som kvalitet och behörighet att utföra analys övervakas. Nationellt Diabetesregister Sedan den 1 juni går det att registrera journaler och annan data för diabetesverksamheten i Region Skåne direkt i en nationell databas, Nationella Diabetesregistret (NDR). Direktöverföringen minskar dubbelregistrering som inneburit höga kostnader och stor tidsåtgång. Region Skånes direktöverföring till NDR har lyfts fram på årets Kvalitetsregisterkonferens som ett lyckat exempel. Sedan 2014 pågår ett projekt med uppdraget att skapa överföring till fem kvalitetsregister under Hjärtsjukvård Nytt 3D-utvärderingsverktyg till Xcelera Xcelera är ett regionalt ultraljudssystem där bilder och rapporter av hjärt- och kärlultraljudsundersökningar sparas. Under våren har installation påbörjats av ett komplett 3Dutvärderingsverktyg (Tomtec) till Xcelera, vilket bland annat medför att Region Skåne blir modalitets- och leverantörsoberoende. Genom installationen av Tomtec blir det möjligt att köpa vilken modern ultraljudsmaskin från vilket företag som helst och ändå ha möjligheten att analysera bilderna på önskvärt sätt, exempelvis i 3D. Detta är ett stort lyft för Ekokardiografiverksamheten i regionen. Nervsystemets sjukdomar Labmedicin kritiska svarstider fokus på vibrationsskador Antalet personer som kommer till vården efter att ha fått sina händer skadade av vibrerande verktyg har ökat de senaste åren. Därför satsar Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin särskilt på att förkorta utredningstiderna för dessa patienter och har satt som mål att de ska i genomsnitt vara avslutad 6 veckor efter första besök. Per augusti var resultatet drygt 60%. Vårdproduktion - Produktiviteten ska öka Labmedicin (MS) Produktionen och produktiviteten inom Labmedicin uppvisar en ökning jämfört med Produktionen har ökat med 4,4 % räknad som antal analyser och med 7,2 % uttryckt som viktpoäng. Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Ökningen syns i flertalet kundgrupper och generellt över Labmedicins verksamheter. Produktiviteten, som relaterar produktionen till personalresurser, har ökat 3,8 %. Produktionen inom Medicinsk service redovisas ytterligrare under rubriken nyckeltal nedan. 8

9 Medarbetarperpektivet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Alla medarbetare har rätt till årliga medarbetarsamtal och lönesamtal. Arbetsplatsträffar (APT) är ett nyckelverktyg till medbestämmande och delaktighet. Under första halvåret 2015 har samverkansformerna inom förvaltningen utvecklats i ett konstruktivt samråd med de fackliga företrädarna. Alla anställda har rätt till ett gott ledarskap, en bra chef och rätt till återkoppling på sitt arbete. Därför är det av stor vikt att förvaltningen har kompetenta chefer. Alla nya chefer ska gå Regions Skånes grundläggande chefsutbildning. Under våren har förvaltningen genomfört två chefsforum. Förvaltningen har haft flera vakanta chefstjänster och dessa har nu tillsatts av komptenta och motiverade chefer. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Förvaltningen har utvecklat en komptensförsörjningsplan. Arbetet med att omsätta den i praktisk handling fortsätter under året. Hälsofrämjande arbete Sjukfrånvaron beräknad som genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare har ökat med 1,2 dagar jämfört med juli 2014 vilket motsvarar 12,9 %. Från verksamheterna rapporteras bl.a. influensaperioder som förklaring. Sjukfrånvaron uttryckt som andel av anställd tid har efter juli ökat från 5,1 % till 5,3 % jämfört med motsvarande period Förvaltningen har i samarbete med fackliga företrädare tagit fram ett 11-punkts program för att öka frisknärvaron. Medarbetare Sjukdagar (juli) Huvudgrupp AID Diff. Procent Biomedic. Analyt. 11,1 12,4 1,3 11,7% Sjukh.tekn/lab.pers 9,9 6,2-3,7-37,5% Handläggararbete 4,8 6,4 1,6 34,4% Ledningsarbete 3,3 3,0-0,3-9,1% Ingenjörer m.fl 9,8 9,0-0,8-7,8% Spec.komp. Läkare 5,9 10,8 4,9 82,7% Icke spec.komp. Läkare 7,7 8,0 0,3 4,0% Administratörsarbete 11,5 17,4 5,9 51,7% Medicinsk sekreterare 11,7 18,3 6,6 55,8% Tekniker 12,4 18,5 6,1 49,0% Övriga 5,4 9,0 3,5 65,2% Totalt 9,5 10,7 1,2 12,9% 9

10 Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Förvaltningen arbetar aktivt med att göra yrket Biomedicinsk analytiker än mer attraktivt. Vi arbetar systematsikt med att introducera och anställa nyutbildade Biomedicinsk analytiker. Stor kraft läggs på verksamhetsförlagd utbildning för studenter. För att minska sårbarheten inom Patologi och bristen på patologer har antalet ST-läkare inom detta verksamhetsområde ökat. Kompetensförsörjningsplanen ska omsättas i praktisk handling. Arbete med att hitta alternativa yrkesgrupper att utföra vissa administrativa arbetsuppgifter för Biomedicinsk analytiker har inletts. Målarbetet ska vara ett naturligt inslag under hela året Sommarplanering 2015 Sommarbemanningen för förvaltningen har fungerat bra. Inom ett verksamhetsområde har man fått använda sig att bemanningslösningar för att lösa bemanningen inom läkarområdet. Användning av bemanningsföretag Förvaltningen anväder sig endast i begränsad omfattning av bemanningstjänster. Se även avsnitt Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal nedan. Antalet anställda och arbetad tid Efter juli 2015 har antalet anställda ökat med 35 st. medarbetare (2,1 %) och antalet använda årsarbetare med 44,7 st. (3,3 %). Ökningen består framför allt av rekrytering till vakanta tjänster inom IT/MT-divisionen. Inom IT/MT-divisionen sker en särskild prövning inför rekrytering där verksamheten följer en fastställd bemanningsplan. Medarbetare Anställda (juli) Huvudgrupp AID Diff. Procent Biomedic. Analyt ,1% Sjukh.tekn/lab.pers ,7% Handläggararbete ,7% Ledningsarbete ,1% Ingenjörer m.fl ,0% Spec.komp. Läkare ,7% Icke spec.komp. Läkare ,8% Administratörsarbete ,2% Medicinsk sekreterare ,9% Tekniker ,7% Övriga ,4% Totalt ,1% Medarbetare Använda årsarbetare (juli) Huvudgrupp AID Diff. Procent Biomedic. Analyt. 596,2 599,0 2,8 0,5% Sjukh.tekn/lab.pers 152,4 158,4 6,0 3,9% 10

11 Handläggararbete 133,8 149,2 15,4 11,5% Ledningsarbete 87,3 91,1 3,8 4,4% Ingenjörer m.fl 85,2 87,0 1,8 2,1% Spec.komp. Läkare 87,6 87,3-0,3-0,3% Icke spec.komp. Läkare 39,8 42,3 2,5 6,3% Administratörsarbete 37,7 51,4 13,7 36,3% Medicinsk sekreterare 44,4 40,1-4,3-9,7% Tekniker 28,3 34,4 6,1 21,6% Övriga 52,8 50,0-2,8-5,3% Totalt 1 345, ,2 44,7 3,3% Ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiskt ingångsläge Medicinsk service som samlar Region Skånes verksamhet inom IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin har i uppdrag att vara intäktsfinansierad. Detta innebär att förvaltningens kunder, där de tre sjukvårdsförvaltningarna Kryh, Sund och SUS utgör de största kunderna, finansierar verksamheten som Medicinsk service erbjuder. De större förändringarna från 2014 till 2015 består av volymökningar för samtliga verksamheter inom Medicinsk service samt av nya tjänster inom framför allt IT-området. I anslutning till att intäktsfinansiering av Medicinsk service beslutades fick förvaltningen också ett effektiviseringskrav på 10 mkr. Resultat 2015 arbetar förvaltningen med ett effektiviseringskrav på 10 mkr. Prognosen för året är att budgeten följs vilket innebär att verksamheterna följer sina åtgärdsprogram. Produktionen i form av analyser inom Labmedicin och datorer är högre än i fjol och högre än budgeterat vilket driver både kostnads- och intäktsutvecklingen. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat pga. vakanser i planerad personalbudget. För bl.a. specialistkompetenser inom Labmedicin råder rekryteringssvårigheter. Verksamhet: Medicinsk service Ekonomi (mkr) Utfall Budget Budget 2015 Intäkter 1 745, , ,3 Kostnader , , ,3 Resultat 39,0 6,4 0,0 Budget 6,4 6,4 0,0 Avvikelse 32,6 6,4 0,0 Antal anställda Antal anställda avser antal årsarbetare. Exkl. motpart 4 för förvaltningsinterna poster. 11

12 Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Personalkostnaderna är lägre än budgeterat till följd av vakanser under året och rekryteringssvårigheter för vissa specialiteter. Kostnaderna för inhyrd personal genom bemanningsföretag inom Labmedicin avser mestadels specialistläkare till Klinisk Patologi (Patologer) och är i stort sett oförändrade från 2014 till 2015 efter åtta månader. De har ökat med cirka 400 tkr jämfört med 2014 men ligger cirka 300 tkr lägre än budgeterat. Utfall ,3 (mkr) Utfall ,8 Budget ,1 Budget ,3 Utfall , jämfört med , jämfört med budget -0,3 Övriga kostnader Ökande produktion jämfört med i fjol och budget driver både kostnads- och intäktsutvecklingen. Produktionen inom både labmedicin- och IT-området har varit högre än budgeterat vilket förklarar den positiva avvikelsen för intäkter och den negativa avvikelsen för övriga omkostnader och verksamhetskostnader. IT/MT-divisionen har haft högre intäkter än budgeterat vilket till största del består av intäkter för datorer, dvs. arbetsplats som tjänst (PCA). Produktionsökningen inom Labmedicin består av fler sålda analyser än i fjol och än budgeterat. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat pga. vakanser i planerad personalbudget. För bl.a. specialistkompetenser inom Labmedicin råder rekryteringssvårigheter. Ekonomi (mkr) motpart 1-3 jan - aug Utfall Budget diff. Försäljning tjänster 1 673, ,2 13,6 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Erhållna bidrag 71,4 75,8-4,4 S:a Verksamhetsintäkter 1 745, ,0 9,2 Personalkostnader -560,7-578,8 18,2 Övriga omkostnader , ,9-4,9 S:a Verksamhetskostnader , ,8 13,3 Avskrivningar -60,5-69,8 9,3 Finansnetto -4,3-5,0 0,7 Totalt resultat 39,0 6,4 32,6 12

13 Målrelaterad ersättning Medicinsk service har inför 2015 formulerat tio mål som föremål för målrelaterad ersättning. Dessa mål är framtagna av förvaltningens ledningsgrupp, de båda divisionernas ledningsgrupper i dialog med verksamheterna och de fackliga representanterna. Divisionerna har även utarbetat styrkort och målkort med mätbara mål och aktiviteter för att uppnå dessa mål. Arbetet har kommunicerats från ledningsgrupper till arbetsplatsträffar (APT). Styrkort finns publicerade på förvaltningens hemsida och arbetet har fortsatt med att skapa personliga styrkort för samtliga medarbetare inom förvaltningen. Uppföljningen per den 31 augusti 2015 visar att måluppfyllelsen är god men att några målpunkter avvaktar mätningar på helårsnivå samt att svarstiderna inom Klinisk Patologi kan förbättras ytterligare. Brister i svarstider förklaras i första hand av brist på cytodiagnostiker. Förvaltningens uppföljning av målen för målrelaterad ersättning (MRE) och den interna kontrollplanen rapporteras i bilagor. Handlingsplaner för ekonomi i balans 2015 arbetar förvaltningen med ett effektiviseringskrav på 10 mkr. Prognosen för året är att budgeten följs vilket innebär att verksamheterna följer sina åtgärdsprogram. Inom Labmedicin arbetar verksamheten med att avvakta med rekrytering vid vakanser, uppsägning av lokaler inom Klinisk Patologi samt med minskat inköp av material och tjänster. För IT/MT-området handlar åtgärderna om att framför allt omprioritera planerade utvecklingsinsatser som t.ex. åtgärder i Region Skånes kundregister och Integration mellan olika videokonferensklienter och system samt avveckling av en tjänstekatalog för att övergå till enbart tjänstekatalogen ekatalog. Nyckeltal Labmedicin Produktionen och produktiviteten inom Labmedicin uppvisar en ökning jämfört med Produktionen har ökat med 4,4 % räknad som antal analyser och med 7,2 % uttryckt som viktpoäng. Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Ökningen syns i flertalet kundgrupper och generellt över Labmedicins verksamheter. Produktiviteten, som relaterar produktionen till personalresurser, har ökat 3,8 %. Labmedicins produktion fördelad mellan verksamhetsområden (miljoner viktpoäng) Verksamhetsområde Klin immunologi o transfusions 1,3 1,3 Klinisk genetik 0,3 0,4 Klinisk kemi 2,4 2,5 Klinisk mikrobiologi 1,0 1,1 Klinisk patologi 1,4 1,4 13

14 Labmedicins produktion fördelad mellan verksamhetsområden (miljoner viktpoäng) 3,0 2,5 2, ,5 1,0 0,5 0,0 Klin immunologi o transfusions Klinisk genetik Klinisk kemi Klinisk mikrobiologi Klinisk patologi Labmedicin produktion av viktpoäng Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Produktionen är högre än i fjol under samtliga månader förutom april jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 14

15 Labmedicin antal producerade svar Produktionen är högre än i fjol under samtliga månader förutom april jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Labmedicins produktion av viktpoäng per kund Produktionsökningen syns inom flertalet kundgrupper vilket framgår av nedanstående tabell. Labmedicin produktion per kund Viktpoäng 2014 Utveckling Viktpoäng 2015 Skånes Universitetssjukhus SUS ,2% Skånevård SUND ,8% Skånevård KRYH ,6% Hälsostaden Ängelholm ,9% Hälsoval privata vårdcentraler ,1% Privata vårdgivare ,2% Kommuner, landsting, stat och övriga ,6% Summa ,2%

16 Labmedicins produktion av antal producerade svar per kund Produktionsökningen syns inom flertalet kundgrupper vilket framgår av nedanstående tabell. Labmedicin produktion per kund Antal 2014 Utveckling Antal 2015 Skånes Universitetssjukhus SUS ,0% Skånevård SUND ,8% Skånevård KRYH ,2% Hälsostaden Ängelholm ,8% Hälsoval privata vårdcentraler ,5% Privata vårdgivare ,1% Kommuner, landsting, stat och övriga ,0% Summa ,4% IT-verksamheten och antal datorer Produktion inom IT-verksamheten i form av antal datorer uppvisar en ökning jämfört med Antalet datorer har ökat med 5,5 %. Ökningen syns för samtliga kunder. Det sker över tiden en förskjutning från stationära till bärbara datorer och antalet läsplattor ökar. Relateras datorer till antal anställda är förhållandet i stort sett oförändrat. Datorer per typ 2014 Förändring 2015 Stationära ,2% Bärbara ,9% Paneldatorer 47-34,0% Egenägda ,4% Läsplattor ,8% Summa ,5% Paneldatorer som är t.ex. flexsystem/-datorer och egenägda datorer som framför allt avser medicinteknisk utrustning med särskilda krav på datormodell minskar. Datorer per förvaltning 2014 Förändring 2015 Skånevård KRYH ,8% Skånevård SUND ,4% Skånes Universitetssjukvård ,5% Hälsostaden Ängelholm 445 1,8% Övriga ,7% Summa ,5%

17 Datorer per anställd 2014 Förändring 2015 Skånevård KRYH 0,85 0,00 0% 0,86 Skånevård SUND 0,89 0,01 2% 0,91 Skånes Universitetssjukvård 0,91 0,02 2% 0,94 Hälsostaden Ängelholm 0,75-0,02-3% 0,73 Övriga 1,08 0,06 5% 1,13 Summa 0,92 0,02 2% 0,95 Riksgenomsnitt 1,04 datorer per anställd IT-verksamheten och lagringsvolym Lagringsvolymen ökar jämfört med 2014 men arbete med konsolidering av lagringen begränsar ökningstakten. Lagringsvolym (TB) % Investeringar Byggnadsinvesteringar Den lokala byggpotten är 2 Mkr innevarande år. Anpassning av lokalerna inom Klinisk Mikrobiologi är ett exempel på lokalinvesteringar liksom det pågående arbetet med annan samlokalisering av verksamhet inom division Labmedicin. Se i övrigt bilaga med information om investeringar. Utrustningsinvesteringar Investeringar inom Medicinsk service sker inom samtliga verksamheter. Division Labmedicin har en instrumentintensiv verksamhet med omfattande utveckling av ny teknik. Investeringarna syftar till att införa effektivare och mer rationella processer samt snabbare och säkrare diagnostik. Vid utbyte av teknik eftersträvas övergång till automation för att uppnå förbättrad arbetsmiljö genom minskat statiskt och monotont manuellt arbete och skapa bättre ergonomiskt anpassade arbetsplatser. Bland investeringsprojekten finns LIMS (Laboratory Information Management System) som är ett produktionsdatasystem som skall ersätta flera befintliga äldre system. Inom IT-verksamheten har ett antal större projekt redovisats som immateriella projekt, nämligen PMO, Melior, eklient och HR fönster. Att ett investeringsprojekt redovisas som immateriell tillgång innebär att kostnaderna för investeringen fördelas över tiden under ett antal år som bestäms för respektive projekt. Denna tid varierar mellan tre och tio år för de berörda projekten. Under 2015 tillkommer investeringen i Singelinloggning som immateriell tillgång. 17

18 Se i övrigt bilaga med information om investeringar. Bilagor MRE Målrelaterad ersättning uppföljning Intern kontroll uppföljning Investeringsuppföljning Resultaträkning Balansräkning Produktionsbilaga 18

19 Resultaträkning Ekonomi (mkr) motpart 1-3 jan - aug Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Försäljning tjänster 1 673, ,2 13, , ,8 22,1 1% Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - Erhållna bidrag 71,4 75,8-4,4 113,7 112,3-1,4-1% S:a Verksamhetsintäkter 1 745, ,0 9, , ,0 20,7 1% Personalkostnader -560,7-578,8 18,2-887,5-881,9 5,7-1% Övriga omkostnader , ,9-4, , ,9-41,3 3% S:a Verksamhetskostnader , ,8 13, , ,7-35,6 1% Avskrivningar -60,5-69,8 9,3-106,8-92,3 14,4-14% Finansnetto -4,3-5,0 0,7-7,5-7,0 0,5-7% Totalt resultat 39,0 6,4 32,6 0,0 0,0 0,0 - Resultat per: jan - aug Helår 2015 Budgetavvikelse Verksamhetsområde Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Labmedicin 74,1 65,9 8,2 0,0 6,0 6,0 - IT/MT -12,5-26,1 13,7 0,0-6,0-6,0 - IT Utvecklingsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - Övrig verksamhet -22,6-33,4 10,7 0,0 0,0 0,0 - Totalt resultat 39,0 6,4 32,6 0,0 0,0 0,0 - Exkl. motpart 4 för förvaltningsinterna poster. 19

20 Balansräkning Balansräkning (tkr) Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Förråd m.m Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och Bank Summa tillgångar Skulder Eget kapital Periodens resultat Långfristiga skulder Kortfristiga skulder lev Moms och särskilda skatter Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder

21 Produktionsbilaga Labmedicin produktion per kund augusti augusti 2015 Kund (ek motpartskod) Antal 2014 Antal 2015 Viktpoäng 2014 Viktpoäng Stockholm läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland Landstinget i Östergötland Landstinget i Jönköping län Landstinget Kronoberg Landstinget i Kalmar län Landstinget Blekinge Landstinget Halland Västra Götalandsregionen Landstinget Värmland Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottensläns landsting Norrbottens läns landsting Övriga kommuner Gotlands kommun Svalöv kommun Staffanstorp kommun Burlöv kommun Vellinge kommun Östra Göinge kommun Örkelljunga kommun Kävlinge kommun Skurup kommun Sjöbo kommun Hörby kommun Höör kommun Tomelilla kommun Bromölla kommun Osby kommun Klippan kommun Åstorp kommun Båstad kommun Malmö kommun

22 Kund (ek motpartskod) Antal 2014 Antal 2015 Viktpoäng 2014 Viktpoäng Lund kommun Landskrona kommun Helsingborg kommun Höganäs kommun Eslöv kommun Ystad kommun Trelleborg kommun Kristianstad kommun Ängelholm kommun Hässleholm kommun Statliga myndigheter/instituti Övriga externa företag EU Utlandshandel utanför EU Privata vårdgivare (ej LOV) Privata vårdg. Hälsoval (LOV) Privat vårdg.bmm (LOV) Privat vårdg.specialavtal Folktandvården i Skåne AB Universitetssjukhuset i Lund Centralsjukhuset Kristianstad Universitetssjukhuset MAS Lasarettet i Ystad Skånevård KRYH Skånevård SUND Skånes Universitetssjukhus Primärvården Skåne Ängelholms sjukhus Hälsostaden Regionservice Regionstyrelse Hälso- och sjukvårdsnämnd Övriga kunder Summa