Exempel på integrerande uppgifter relevanta för Tema 4

Transkript

1 Exempel på integrerande uppgifter relevanta för Tema 4 Vi har inom Temat fokuserat på ett begränsat antal uppgifter som är centrala lärandemål för momenten under terminen. som kan vara aktuella för respektive symptom har angivits. I övrigt hänvisas till kursplanen för Klinisk medicin inriktning kirurgi. TEMA 4 kollegiet

2 43 Knöl i ljumsken Bukväggens och inguinalkanalens anatomi och funktion Symtom och kliniska fynd vid bråck Differentialdiagnostik vid knöl i ljumsken Indikationer och metoder för radiologiska och cytologiska undersökningar och de vanligaste bildfynden Behandlingsformer vid bråck Riktad anamnes och dokumentation LYFT UR Anamnes på bråckproblematik LYFT UR Riktat status i stående och liggande, med och utan provokation M3 Kärlstatus i ljumsken M3 Undersöka vanliga bråckstationer M3 Reponera inguinalbråck M3 LYFT UR Garantera patienten avskildhet under undersökning samt få patientens medgivande till undersökning. Utgående från anamnes och statusfynd samt patientens riskfaktorer, i samråd med patienten, ta beslut om behandling eller remiss till behandlande enhet LYFT UR Ljumskbråck S4 Malignitet S3 Lymfadenit S3 Femoralbråck S2 2

3 54 Anorektal smärta Anorektalkanalens anatomi och funktion Sfinkterfunktioner Inflammatoriska tarmsjukdomars påverkan perianalt Symtom och kliniska fynd vid anorektal smärta Differentialdiagnostik Behandlingsformer vid anorektal smärta Inspektion och palpation M3 Prokto- och rektoskopi M3 Att kunna planera en malignitetsutredning M3 LYFT UR Skapa en förtroendefull konsultations- och undersökningsmiljö Inkludera sexualanamnes i anamnesen Skonsam undersökningsteknik LYFT UR Ställningstagande till undersökning i narkos Hemorrojder S4 Perianala hematom S3 och abscesser S3 Analfissur S4 och fistlar S2 Rektal- S4 och analcancer S1 Rektalprolaps S1 Pilonidalcysta S3 56 Blod i avföringen/onormal färg på avföring Gastrointestinalkanalens anatomi och funktion Definitionen av melena och hematochezi Orsaker till färgförändrad avföring Symtom och kliniska fynd vid blod i avföringen/missfärgad avföring Differentialdiagnostik och bedömning av blödningsnivå Indikation för koloskopi S3, gastroskopi S3 och andra specifika bildgivande undersökningar S3 Tumörbiologi S2, symptomatologi S4, diagnostik S4 samt behandling S3 vid kolorektal cancer Kirurgiska behandlingsformer vid gastrointestinalkanalens sjukdomar S1 3

4 Bukstatus inklusive rektalpalpation M3 Prokto- och rektoskopi M3 Att kunna planera en malignitetsutredning M3 Akut handläggning vid kraftig gastrointestinal blödning M3 Att kunna handlägga patienter med misstänkt eller känd ärftlig cancer M2 LYFT UR Snabbt inleda en utredning vid misstanke om malignitet Ge adekvata besked avseende hemorrojdblödning Känna till principer för screening avseende colorektal cancer Strategier vid information om cancerdiagnos Att förstå betydelsen av multimodal behandling och multidisciplinärt omhändertagande av cancerpatienter samt de psykosociala aspekterna av cancersjukdomar 57 Blodig kräkning Övre gastrointestinalkanalens anatomi och funktion Portal hypertension och esofagusvaricer Dyspepsi, ventrikel- och duodenal-ulcus Koagulationsstörningar Symtom och kliniska fynd vid blodig kräkning Differentialdiagnostik och bedömning av blödningsnivå Indikation för gastroskopi och intervention S3 Specifika bildgivande undersökningar S2 och interventioner S1 Kirurgiska behandlingsformer vid övre gastrointestinalkanalens sjukdomar S1 Bukstatus inklusive rektalpalpation M3 Akut handläggning vid kraftig gastrointestinal blödning M3 Inleda chockbehandling inklusive säkerställa adekvat venaccess M3 LYFT UR Betrakta hematemes som ett potentiellt livshotande tillstånd Starta initialt omhändertagande samt ta beslut om lämplig vårdnivå Arbeta multidisciplinärt vid blödande esofagusvaricer 4

5 Skydda sig själv vid misstänkt blodsmitta Ventrikel och duodenalulcus S3 (perforation, stenos, blödning) Esofagit S3 Mallory Weiss S2 Malignitet i esofagus S1 och ventrikel S2 Esofagusvaricer S2 Hiatus-, och paraesofagealt bråck S2 58 Buksmärta Bukhålans och urogenitalregionens anatomi och funktion Inflammatoriska tarmsjukdomar Smärtanalys S4 Akuta, vanliga och livshotande orsaker till akut buksmärta; inflammation, obstruktion, ischemi och perforation S3 Medicinska S2, gynekologiska S1 och andra orsaker till buksmärta Specifika bildgivande undersökningar S2 och interventioner S1 Inledning av malignitetsutredning S3 Bilddiagnostiska undersökningar S3 Indikationer för akut kirurgi S3 Bukstatus inkl yttre genitalia och rektalpalpation M3 Inleda smärtbehandling M3 Sätta KAD, PVK och nasogastrisk sond M3 Inleda vätskebehandling M3 Känna igen tecken på ileus och perforation på slätröntgen och DT LYFT UR Differentiera akuta problem från kroniska och intermittenta Snabbt omhänderta och lindra akut smärta Ha ett multidisciplinärt perspektiv 5

6 Akut pankreatit S3 Ileus S3 Peritonit S3 Ventrikel och duodenalulcus S3 Gallstenssjukdom och cholecystit S3 Tarmischemi S1 Appendicit S3 Divertikulit S3 Pyelonefrit S3 Uretärkolik S3 62 Gulsot Gallvägarnas anatomi samt histologi Gallrelaterad fysiologi. Hemoglobin och bilirubin metabolism Medicinska orsaker till gulsot Symtom, kliniska fynd och diagnostik vid gulsot Differentialdiagnostik Indikation för endoskopisk och kirurgisk gallvägsavlastning S2 Specifika bildgivande undersökningar S2 Gallstenssjukdomen och dess komplikationer S3 Tumörer i lever, gallvägar och pankreas S2 Gallvägsstrikturer S2 Koagulationsproblematik vid gulsot S1 Inleda en malignitetsutredning inom det hepato-bilio-pankreatiska området S2 Skydda sig själv och omgivningen vid eventuell smittsam hepatit Känna till åtgärder vid blodsmitta Strategier vid information om cancerdiagnos och principer för palliativ behandling av cancerpatienter Primär levercancer S1 6

7 Levermetastaser S2 Pankreascancer S2 Gallstenssjukdom S3 Pankreatit S3 63 Halsbränna Esofagus och ventrikelns anatomi och funktion Dyspepsi och ulcus Utvärdera anamnes på refluxproblematik S2 Differentieldiagnostik Indikationer för bilddiagnostiska och endoskopiska undersökningar, phmätning och manometri S2 Behandling av gastroesofageal reflux S3 Utgående från anamnes och riskfaktorer ta beslut om medicinsk behandling eller remiss till behandlande enhet i samråd med patienten Gastroesofageal reflux S3 Barrets esofagus S1 Diafragmabråck; glidbråck och paraesofageala bråck S1 65 Resistens i buken Topografisk bukanatomi Medicinska orsaker till resistens i buken inkl lymfom Utredning och bilddiagnostik S3 Differentialdiagnostik S1 Indikationerna för kirurgisk och onkologisk, kurativ eller palliativ, behandling av olika tumörformer i buken S2 Handlägga patienter med misstänkt eller känd ärftlig cancer S2 7

8 Anamnes och bukstatus fokuserat på malignitetsmisstanke M3 Känna igen obstipation, urin- och ventrikelretention på en buköversikt M2 Avsätta tid för utförlig anamnes samt besvara patientens frågor Försäkra patienten om en snar utredningsgång Förklara konsekvenserna av kirurgisk respektive onkologisk behandling Kunna ge besked om botbar och icke botbar tumörsjukdom Omhänderta patienter i livets slutskede Aortaaneurysm S2 Urinretention S3 Obstipation S3 Njurcancer S1 Ventrikelcancer S2 Koloncancer S3 Pancreascancer S2 66 Sväljningssvårigheter Esofagus och ventrikelns anatomi och funktion Dyspepsi Differentieldiagnostik S2 Indikationer för bilddiagnostiska och endoskopiska undersökningar Inledning av malignitetsutredning Handläggning av obstruktion i esofagus Behandling vid strikturer Bedöma nutritionsstatus Meddela misstanke på eller besked om cancerdiagnos Snabbt starta utredning på malignitetsmisstanke 8

9 Prioritera nutritionsbehandling under utredning och i samband med behandling Utgående från anamnes samt patientens riskfaktorer ta beslut om palliativ behandling eller remiss till multidisciplinär beslutskonferens Esofaguscancer S2 Diafragmabråck S2 Achalasia cardia S2 67 Ändrade avföringsvanor Fysiologi vid normal defekation Tarmmotorikens reglering Pseudoobstruktion Läkemedelsinverkan på avföringens frekvens och konsistens Orsaker till rubbad tarmmotilitet; inflammationer, infektioner samt gastrointestinala tumörer Kunna ta en fokuserad anamnes avseende defekation Buk- och rektalundersökning, inklusive prokto-rektoskopi Att kunna planera en malignitetsutredning Känna till indikationer, förberedelser, och genomförande för radiologiska och endoskopiska undersökningar Genomföra konsultationen på ett respektfullt sätt Vara medveten om kulturella skillnader i patientmötet C18-P Tjocktarmscancer K579P Divertikulos K51- Ulcerös kolit 9

10 69 Knöl i bröstet Bröstkörtelns anatomi Lymfkörtelstationer relaterade till bröstkörteln Symtom och kliniska fynd vid knöl i bröstet. S3 Benigna bröstförändringar. S2 Bröstcancer och metastaseringsvägar. S3 Bilddiagnostika metoder inklusive screening. S3 Trippeldiagnostik S3 Ärftlighet och tumörkarakteristika vid bröstcancer. S2 Kirurgisk behandling av brösttumor S2 Onkologisk behandling av bröstcancer (inkl metastaserad) S2 Bröstpalpation. M3 Förstå patientens oro samt genomföra en fokuserad anamnesupptagning Garantera en undersökning i avskildhet Försäkra patienten om en optimal utredningsgång Kunna översiktlig förklara prognos och vid behov hänvisa till specialist C50- Bröstcancer D24- Benign bröstkörteltumör N62- Mammarhypertrofi N62- Gynekomasti Cysta Mastit Abscess 10

11 75 Blod i urinen Urinvägarnas anatomi, histologi och fysiologi Urinvägsinfektion Differentialdiagnostik vid blod i urinen. S3 Utredning vid blod i urinen. S2 Bilddiagnostik vid blod i urinen. S2 Medicinska och kirurgiska behandlingsmetoder vid blod i urinen. S2 Bildiagnostiskt identifiera stas. M3 Anlägga adekvat urinavledning. M3 Skydda sig själv och omgivningen vid eventuell blodsmitta som ex HIV eller hepatit Professionellt förhållningssätt vid omhändertagande av patienter med misstänkt tumörsjukdom Njurcancer S2 Urinblåsecancer S3 och urotelial cancer i övre urinvägar S1 Prostatacancer S3 Benign prostatahyperplasi S3 Stensjukdom i urinvägar S3 Cystit S3 Trauma mot urinvägar S1 Symptom från nedre urinvägar 76 Smärta vid vattenkastning 77 Täta urinträngningar 78 Urininkontinens Nedre urinvägarnas anatomi Miktionsfysiologi 11

12 Symptombegreppet lower urinary tract symptoms (LUTS) och överaktiv urinblåsa. S2 Differentialdiagnostik vid symptom från nedre urinvägar. S3 Specialistens utredningsmetoder vid symptom från nedre urinvägar, urodynamik och cystoskopi. S1 Bilddiagnostik vid symptom från nedre urinvägar. S2 Medicinska och kirurgiska behandlingsmetoderna vid LUTS. S3 Symtom, screening, utredning och behandling vid prostatacancer. S3 Urotepeutiska behandlingsmetoder. S1 Indikation för suprapubisk kateter. S2 Sätta kateter vid symtom från nedre urinvägar. M3 Palpera och bedöma prostata avseende storlek, konsistens och tumörmisstänkta områden. M3 Bladderscan. M3 Skonsam undersökningsteknik Professionellt förhållningssätt vid omhändertagande av patienter med symptom från underlivet Benign prostatahyperplasi S3 Cystit S3 Prostatacancer S3 Prostatit S1 Överaktiv urinblåsa S2 Neurogena blåsrubbningar S1 Urinblåsecancer S3 Inkontinens S1 Urinretention S3 87 Svullnad/Smärta i testikel/pung Yttre genitalias anatomi och fysiologi Kliniska fynd vid smärta och svullnad i pungen. S3 Differentialdiagnostik vid smärta och svullnad i pungen. S3 12

13 Bilddiagnostisk utredning. S3 Medicinska, kirurgiska och onkologiska behandlingsmetoder. S2 Tumörmarkörer vid testiscancer. S2 Undersökning av yttre genitalia Skonsam undersökningsteknik Professionellt förhållningssätt vid omhändertagande av patienter med symptom från underlivet Testikelcancer S2 Testikeltorsion S3 Epididymit S2 Hydrocele S2 Varikocele S1 Spermatocele S1 Hematocele S1 Orkit S2 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning vid ryggmärgskompression Behandlingsalternativ vid cancerrelaterad nervpåverkan Kunna redogöra för val av bilddiagnostik vid utredning. Kunna skilja fynd som är relaterade till nervrotsnivå och perifer nervinklämning Neurologstatus med avseende på central och perifer neurologi M3 Diagnosticera akut nervpåverkan och remittera till korrekt specialitet M3 13

14 LYFT UR : Cauda equina syndrom (S3) Carpaltunnelsyndrom (S3) Ulnarisentrapment (S2) Metastaser i kotpelaren S2 91 Smärta i nacke/rygg Nackens och ryggens anatomi, CNS inklusive nervrötter samt dermatom/myotom Smärtfysiologi inklusive referred pain Spondylit, sakroileit, pelvospondylit Patofysiologin bakom diskbråck och spinal stenos S2 Differentialdiagnoser vid nack- och ryggbesvär S2 Symtom, handläggning och prognos vid vanliga rygg och nackbesvär S3 Nociceptiv och neurogen smärta S2 Perifer och central nervpåverkan S2 Bilddiagnostik vid utredning av rygg- och nackbesvär S3 Rehabiliteringsåtgärder och paramedicinska behandling S2 Rygg och nackstatus inklusive neurologi M3 Distalt kärlstatus M3 Kunna identifiera patologiska förändringar på slätröntgen av kotpelaren M1 Se uppgift 92 : Akut och kronisk lumbago (S3) Diskbråck inclusive cauda equinasyndrom (S3) Cervical rhizopati (S3) Spondylos (S1) Spinal stenos (S2) Kotkompression (S2) 14

15 Skolios (S1) Kotmetastaser S2 92 Smärta led Skelett och muskelanatomi inklusive innervation och funktion Större kärl och nerver och deras relation till enskilda leder Cellbiologi, fysiologi, och patologi relaterad till rörelseorganens sjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar såsom reumatoid artrit, sakroileit Differentialdiagnostik S1 Utredning och behandling av septisk artrit och septisk tenosynovit S2 Handläggning av skelett- eller mjukdelstumör S1 Bilddiagnostik S2 Indikationer för och risker med ledpunktion och injektion i led S3 Farmakologisk behandling av sjukdomar i rörelseorganen S3 Kirurgisk behandling av höft- och knäartros (artroplastik) samt skada i knäled (artroskopi) S2 Rehabilitering och paramedicinska behandlingsalternativ S2 Extremitets och ledstatus M3 Identifiera artrosrelaterade förändringar på slätröntgen (M2) Ledpunktion av knä och tolkning av analysresultat (M2) Kunna samverka med andra vårdgivare : Höft- och knäledsartros (S4) CMC 1 artros (S2) Septisk artrit (S4) Bursit (S1) Tendinos (supraspinatus, achilles, epikondylit) (S2) Tenosynovit (S2) Hallux valgus (S2) Plantar fasciit (hälsporre) (S1) 15

16 93 Trauma/skada Fysiologiska svaret på trauma; o Sårläkning o Frakturläkning o Stress Allmänt Akut omhändertagande och handläggning enligt ABCDE.S3 Bilddiagnostisk utredning vid trauma. S3 Uppkomstmekanismerna bakom skador orsakade av yttre mekaniskt våld. S2 Betydelsen av traumats energiinnehåll för behandling, läkningsförlopp och behandlingsresultat. S1 Kroppsliga effekter av värme, köld och el. S1 Akut handläggning av större yttre blödning. S3 Känna till fördelarna med rehabilitering efter skada, såsom arbetsterapi och sjukgymnastik S2 Bestämmelser som reglerar rättsintyg S4 Stort trauma Akut handläggning av ventilpneumo-, hemo- och pneumothorax. S2 Akut handläggning av trubbigt samt penetrerande buktrauma. S2 Akut handläggning av skador på urinvägarna. S1 Akut handläggning av öppna frakturer. S2 Femur-, bäckenfraktur S1 Mindre trauma Behandling (reposition, indikationer för operativ behandling, fixation och immobilisering), komplikationer och prognos vid vanligt förekommande frakturer hos vuxna S3 Komplikationer som kräver akut åtgärd (compartmentsyndrom, frakturluxation i fotled). S3 Orsaker till försämrad frakturläkning S1 Behandling, komplikationer och prognos av luxationer S3 Behandling, indikationer för operativ behandling, komplikationer och prognos vid distorsionsskador med/utan ledinstabilitet S2 Ortoserna (knä, fotled, nacke) samt andra hjälpmedel vid extremitetsskada, t.ex. kryckor. S2 16

17 Leda den primära handläggning enl ABCDE M3 Identifiera tecken på skador tillfogade av annan person Säkra och vidmakthålla fria luftvägar M3 Sätta perifer venkateter och ordinera adekvat vätskesubstitution M3 Anlägga thoraxdränage M2 Välja lämplig urindeviation vid skada på urinvägarna M1 Undersöka skadad extremitet med avseende på fraktur, luxation, ledbandsskada. M3 Distalstatus. M3 Identifiera/karaktärisera luxationer och frakturer på slätröntgenbilder. M3 Grovreponera och fixera frakturer. M3 Reponera luxerad axel-, finger samt fotled M3 Dokumentera skador vid yttre våld för eventuell senare användning i rättsintyg. M3 Kunna skydda sig själv och omgivningen vid eventuell blodsmitta Kunna leda den medicinska behandlingen av patienten i samverkan med andra Beakta sekretesslagstiftningen så att tystnadsplikten bryts enligt givna förutsättningar och skyddas i andra situationer : Fraktur i clavikel, proximala humerus, distala radius, scaphoideum, metacarpalben, höftled, fotled S3 Compartmentsyndrom (S4), frakturluxation i fotled (S4), fotledsdistorsion (S4), achillesruptur (S2), knä med meniskskada, ACL och MCL (S3) samt UCL (S2). Axelluxation, fingerluxation (S3). Kotkompression (S3) 17

18 95 Hudtumörer Hudens struktur och funktion Diagnostiska kriterier för malignt melanom, Översiktligt känna till skivepitel- och basalcellscancer Benigna hudförändringar Kirurgisk handläggning av kutana och subkutana tumörer S3 Ställningstagande till lämplig vårdnivå för omhändertagande av misstänkt maligna förändringar S2 Sårhandläggning S3 Lokalbedövning M3 Exstirpation M3 Sårförslutning M3 Adekvat besked vid benigna förändringar Kunna samverka med andra specialiteter Malignt melanom S3 Skivepitelcancer S3 Basalcellscancer S3 Aterom S3 Lipom S3 Naevus S3 101 Sår/Sårskada Hudens struktur och funktion Muskel-, nerv- och kärlanatomi Sårläkningens patofysiologi Sårläkningens faser och deras kliniska implikation S3 Rena, förorenade och infekterade sår S3 Infektionsprofylax S2 18

19 Handlägga sår och abscesser M3 Lokalbedövning M3 Ledningsanestesi av fingrar och tår M3 Blodstillning M3 Dokumentation av skador M3 Handläggning vid självförvållade och misshandelsskador M2 Skydda sig själv och teamet vid misstanke om blodsmitta Impetigo Erysipelas Bett Abscess Furunkulos Paronyki Misshandel Stickskada 82 Sexuell dysfunktion Basal sexualfysiologi Kunna redogöra för symptomet erektil dysfunktion Enkelt kunna resonera differentialdiagnostiskt vid sexuell dysfunktion hos män Känna till en enkel utredningsgång vid sexuell dysfunktion Känna till de vanligaste medicinska och kirurgiska behandlingsmetoderna vid sexuell dysfunktion Kunna ta en enkel anamnes vid sexuell dysfunktion Kunna undersökning och journaldokumentation av yttre könsorgan hos män Professionellt förhållningssätt vid omhändertagande av patienter med sexuell dysfunktion 19

20 Erektil dysfunktion S1 Testosteronbrist S1 20