I tidigare projekt, beskrivet i den regionala ansökan nedan, har en stor kunskapsuppbyggnad skett inom följande tre områden:

Transkript

1 Regionala aktiviteter i Östergötland Nedan beskrivna aktiviteter kompletterar punkten 6. Genomförande sidan 11 i projektbeskrivningen KNUT 3 I tidigare projekt, beskrivet i den regionala ansökan nedan, har en stor kunskapsuppbyggnad skett inom följande tre områden: Organisationsmodell för ökat lärande Kompetensutveckling, behovsanpassad av och för lärare Nätverk för kontinuitets- och progressions-anpassning Projekten har genom kopplingarna till universitet, forskning och skolhuvudmän skapat unika arenor för att underlätta samarbete mellan dessa. Erfarenheter att bygga vidare på kan sammanfattas på detta sätt: Om man vill nå ända in till eleverna i klassrummet måste lärare bli involverade, engagerade, intresserade och berörda. Lärare vill äga sin undervisning men de behöver organiserat stöd för att fullfölja uppdraget på ett sätt som ger ökad måluppfyllelse för eleverna. Det är lärarna, som måste formulera vägen fram till en bättre undervisning, och de ska vid sin sida ha allt tänkbart stöd genom sina rektorer, kollegor och omgivande samhälle. Vi har belägg för att lärare känner stort engagemang för frågor som berör relevant undervisning men de behöver stöd för att skapa och underhålla arenor av olika slag, där dessa frågor fokuseras. Det kan handla om samarbete mellan kollegor på egna skolan men det kan också handla om ett samarbete mellan skola och förskola för att ta ansvar för elevernas hela utveckling. Ett nära samarbete med forskning och omgivande samhälle kan bidra till att ge eleverna överblick och sammanhang och främja deras utveckling till aktiva, kreativa och ansvarstagande individer. Effektiv kompetensutveckling känns inte lösryckt ur sitt sammanhang och är behovsanpassad. Våra tidigare projekt har visat sig vara framgångsrika för förståelsen om hur man arbetar med lärares kompetensutveckling och hur man hjälper lärare att identifiera verksamhetens behov. I ett fortsättningsprojekt vill vi ta avstamp i det arbete som är gjort och som vi lyckats med och fördjupa delar som är identifierade som centrala för att komma vidare. Vi vill också sprida vårt arbetssätt till övriga kommuner i Östergötland och öppna upp för regionala aktiviteter. Aktiviteter och innehåll beskrivs mer detaljerat i följande regionala aktivitetsplan. I en fortsatt projektperiod är samverkan mellan skola och samhälle en av många delar som är naturliga att utveckla vidare.

2 6.1 Utveckling och spridning av koncept och metoder genomfördes skolutvecklingsprojektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan i Linköping och Norrköping. Syftet med projektet var att öka intresset för de naturvetenskapliga och tekniska ämnena för barn 1-16 år. Projektet organiserades ur ett underifrånperspektiv och samlades kring att gemensamt lägga upp en långsiktig pedagogisk plan med utgångspunkt från läroplanen. Lärarna utgick ifrån aktuell forskning kring barns och ungdomars intresse, samt sina egna verksamheters styrkor. Parallellt engagerades kollegor, rektorer och skolchefer kontinuerligt i utvecklingsarbetet, vilket skapade en samsyn och en gemensam pedagogisk plan, som flertalet i berörd verksamhet stod som ägare till. De positiva resultat, som projektet uppvisade ledde till att Skolverket arrangerade spridningskonferenser över hela landet för att uppmuntra projektets arbetssätt och organisation. Utvärderingsresultat organisation och arbetssätt från projektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan Utvärderingsresultat effekter av projektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan Utvärderingsresultat efter projektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan.

3 Resultaten enligt ovan visar att framgångsrik och långsiktig skolutveckling, i samverkan mellan skolledare och lärare/pedagoger, kan nå hela vägen ut i klassrummet, med hjälp av en god projektorganisation, forskningsgrund och beprövad erfarenhet. Liknande upplägg och organisation användes i KNUT-projektet , där fokus för de långsiktiga pedagogiska planerna låg på energi-, resurs- och klimatfrågorna. Ett ämnesövergripande perspektiv blev viktigare, i en grön tråd från förskola till årskurs 9. I Linköping utökades antalet berörda förskolor och skolor från 7 till 26 stycken, dvs ungefär hälften av kommunens skolor och förskolor. I Norrköping utökades projektet från att ha berört ett förskoleområde till att täcka samtliga kommunala förskolor i Norrköping. Enkäter, utvärderingar och examensarbeten, visar samtliga på att det organiserade skolutvecklingsarbetet ökat lärandet och medvetenheten om hållbar utveckling i undervisningen. Dvs projektets organisation är fortsatt framgångsrik. Exempel på kommentarer om organisationen och arbetet från lärarutvärderingar: Vi vet vad vi ska sätta fokus på och vi vet att någon kommer att fortsätta efter oss när de börjar i skolan och att barnens kunskaper blir djupare och djupare. Bättre struktur och samarbete mellan pedagoger..., tydliga mål syften med det vi gör. Detta visar att ovanstående sätt att organisera skolutveckling, engagerar dem det berör, dvs lärare och elever. Samma utvärderingar och enkäter visar även på vad som behöver vidareutvecklas för att verksamheterna ska nå hela vägen fram till en ännu mer lyckad måluppfyllelse. Aktiviteter i KNUT3: Vidareutveckling av gröna trådar år 1-16, dvs långsiktiga pedagogiska planer: I de långsiktiga planeringarna från förskola till årskurs nio som arbetats fram, behöver lärarkompetens vidareutvecklas inom områdena hållbar utveckling och ämnesövergripande arbetsmetoder. I enkäter och utvärdering är det tydligt att gemensamt framarbetade långsiktiga pedagogiska planeringar är ett stort stöd i lärararbetet och att dessa planeringar arbetats in som en del i skolornas och förskolornas kontinuerliga utvecklingsarbete. Det framgår även att ämnesinnehållet är delvis nytt och främmande för flera av lärarna vilket skapar en del osäkerhet i undervisningen samt till viss del även i det ämnesövergripande i planeringarna. Lärarna har uttryckt behov av gemensam kompetensutveckling för alla, på respektive skola och förskoleområde, för att nå en skolgemensam kunskapsbas att utgå ifrån i arbetet med eleverna. Innehållet i kompetensutbildningarna återfinns under rubriken Kompetensutveckling. Spridning av den organisatoriska metoden för skolutvecklingsarbete samt av befintliga långsiktiga pedagogiska planer: I KNUT 3 erbjuds ännu ej engagerade skolor och förskolor i Östergötland inspirationsföreläsningar för att uppmärksamma hur arbetet med hållbar utveckling kan och bör genomsyra hela verksamheten enligt rådande styrdokument process- och organisationsstöd för de som önskar utveckla egna långsiktiga pedagogiska planer kompetensutbildning för hela skolor och förskolor för att skapa samsyn samt för att komma igång. En gemensam samsyn är en förutsättning för ett lyckat och

4 genomgripande arbete tillsammans med eleverna där lärande för hållbar utveckling är en del av skolans kontinuerliga innehåll. 6.2 Nätverk Nätverksträffar mellan lärare, rektorer och andra pedagoger är en viktig del i implementeringsarbetet av Lgr11 samt i KNUT-projektet. Dessa träffar möjliggör ett utbyte av erfarenheter, idéer och goda exempel dels mellan olika skolor och förskolor, men även över stadiegränserna. Nätverksträffar ger möjlighet att komma bort från den egna arbetsplatsen för att fokusera på goda exempel och utvecklingsarbete kopplade till dessa. KNUT-projektets utvecklingsarbete i kommunerna har utgått ifrån nätverk mellan skolor och förskolor inom geografiskt lämpliga områden, men har även utnyttjat kommunernas NTAnätverk, implementeringsnätverken, skolledarnätverken och arbetslagsträffar. Nätverk förändras och behöver utvecklas när de blir större och utvidgas. Denna verksamhet kräver underhåll och kompetens för att fylla de funktioner som främjar likvärdighet, sprider idéer som engagerar fler elever och som höjer kvalitén i undervisningen och ger ökad kompetens med förhoppningsvis ökad måluppfyllelsen som avtryck in i klassrummen. Aktiviteter i KNUT3: Utöka nätverkskontakterna med syfte att ytterligare höja lärarkompetensen och att utbyta goda skolutvecklingsidéer: Nuvarande KNUT-nätverk omfattar i dagsläget de skolor och förskolor som är engagerade i projektet. Dessa nätverk bör utökas och omvandlas till större nätverk för hållbar utveckling. Skolverkets utmärkelse för hållbar utveckling och Håll Sverige Rents Grön Flagg, är certifieringar som syftar till att bygga in ett långsiktigt hållbarhetsarbete, både inom undervisningen och den övriga verksamheten. Dessa certifieringar är lämpliga för projektgrupperna som arbetat inom KNUT-projektet att stödja för att gå in i en modell som drivs av de egna verksamheterna. Tidigare projektinsatser kan på detta sätt få en långsiktighet av egen kraft utan att vara projektberoende. 6.3 Kompetensutveckling För att kunna bedriva en god undervisning krävs kunniga lärare och pedagoger, dvs lärare som både innehar kunskap inom ämnet och ämnets didaktik. Under arbetet med långsiktiga planer har det framkommit att flera områden inom hållbar utveckling beträder ny mark för flera lärare/pedagoger. Det är mycket viktigt att samtliga lärare och pedagoger i verksamheten får möjlighet att gemensamt ställa sig på samma kompetensgrund genom utbildning i både ämne, metoder och didaktik, om utvecklingen ska ske i alla klassrum. Aktiviteter i KNUT3: Kompetensutveckling för F-6: didaktik, metoder och ämneskunskaper Utifrån det material som framtagits bland annat genom projektet Energiutmaningen, kompetensutbildas lärarna i F-6-skolorna. Utbildningarna fokuserar på både teoretisk, praktisk och högaktuell kunskap inom hållbar utveckling, dvs vad säger forskningen, samt hur arbetet lämpligast sker med dessa frågor utifrån både ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Utbildningen är en blandning av ämnesspåfyllnad, praktiska experiment med utgångspunkt i elevernas vardag, värderingsövningar och diskussioner. Möjlighet till att fördjupa och gemensamt arbeta vidare med bedömningsfrågor kommer att ges. Det har under KNUT 2 framkommit att

5 kompetensutbildning önskas i hela arbetslag, för största möjliga genomslag ända ut i klassrummet, varför en satsning genomförs där hela skolor deltar i kompetensutbildning. Kompetensutveckling för förskolan: förskoledidaktik och ämneskunskaper Utifrån det material som tagits fram av olika förskolor inom KNUT 2, fokuseras utbildningarna på att höja förskolepedagogernas kompetens om hållbar utveckling och hur de ur ett förskoledidaktiskt perspektiv arbetar med dessa frågor. Kompetensutveckling för 7-9: didaktik och ämnesövergripande arbetsmetoder Utbildning i bland annat NTAs energitema, som innehåller både ämnesövergripande metoder och ämnesdidaktik utifrån senaste forskning inom området. De lärare som genomgått utbildningen erbjuds även fördjupning i form av bedömningskurser. Det erbjuds också andra vidareutbildningar kring hur energiområdet med fördel angrips för att genom aktuella och vardagsanknutna frågor inom hållbar utveckling skapa relevans och engagemang hos eleverna. Energi-, miljö- och hälsofrågor erbjuder stora möjligheter till elevers delaktighet och engagemang. Kompetensutveckling för förskola-9: Återkommande fortbildningsdagar/konferenser med teman inriktade mot hållbar utveckling arrangeras. Samarbetet utökas kommunerna emellan och genom projektet önskar vi bygga upp en långsiktig samverkan. Konferenserna blir goda spridare av forskningsresultat inom ämnesområdena tillsammans med forskningsresultaten inom nv-didaktiken. Fortbildningsdagarna öppnar också upp mötesplatser mellan forskare och verksamma lärare. 6.4 Samverkan mellan skola och omgivande samhälle Samverkan mellan omgivande samhälle och skola/förskola har vi upplevt som svår att få kontinuitet och stabilitet i. Skolor som har byggt upp ett gott samarbete med ett närliggande företag, genom studiebesök, besök av entreprenörer från företaget mm, har haft svårigheter att få kontinuitet i verksamheterna. Det krävs speciella insatser och gemensamma grepp för att skapa nya och långsiktiga samverkansaktiviteter mellan skola/förskola och omgivande samhälle. Aktiviteter i KNUT3: Stöd i uppbyggnad av långsiktig samverkan mellan utbildningskontor, hållbarhetskontor och omgivande samhälle, där kärnan är att engagera barn och elever i entreprenöriella uppdrag: Genom att bygga upp ett långsiktigt samarbeta mellan hållbarhetskontor, utbildningskontor och aktörer i omgivande samhälle kan förskolor och grundskolor engageras som miljöspanare. Kommunerna får stöd att bygga upp en modell för samarbete mellan Hållbarhetskonto och utbildningskontor, med målet att tillsammans med en samhällsaktör dela ut entreprenöriella uppdrag till barn och elever. Att på detta sätt samlas kring en dagsaktuell hållbarhetsfråga ger uppdragen en tydlig verklighetsförankring, med kopplingar till styrdokument och specialkunskap om det årliga uppdraget. Ett avslut för respektive uppdrag genomförs i samverkan där elever och barn delger varandra sina kreativa lösningar på uppdragen. Samhällsaktören bidrar även genom att bjuda in/besöka skolorna och förskolorna för att synliggöra sin verksamhet.

6 Läroplansanpassade tematiska studiebesök Skolor får stöd att utveckla, utöka och strukturera möjligheterna till elev- och läroplansanpassade tematiska företagsbesök där den kommunala infrastrukturen bildar en grund för olika teman, exempelvis återvinning, energi- och vattenhantering. Vi fortsätter att utveckla konceptet med energispartävlingar tillsammans med de kommunala fastighetsbolagen, med fokus på brukarnas beteendeförändringar. 6.5 Samverkan mellan skola och universitet/högskola/lärarutbildning Bakgrund: Forskning om elevers intresse respektive ointresse för naturvetenskap i skolan, hur samhållsfrågor i naturvetenskapsundervisningen uppmuntrar till kritiskt tänkande, om framgångsrika didaktiska arbetsmetoder, begreppsförvirring, pedagogik m.m. syftar till att användas för att höja lärarkompetensen och kvalitén på undervisningen. Det är inte alltid så lätt att ta till sig forskningen eller att ens hitta det som är relevant för just den enskilde läraren. I KNUT 2 har vi kontinuerligt lyft olika forskningsresultat som behandlar de utvecklingsområden som varit relevanta för utvecklingsarbetet. Genom att låta lärare och pedagoger få diskutera forskningsresultat, lyssna på och träffa aktuella forskare, som en del i utvecklingsarbetet, ökar kompetensen ytterligare, då fokus sätts på vad som gör undervisning framgångsrik. Aktiviteter i KNUT3: Möten mellan lärare/pedagoger och forskare Genom föreläsningar, konferenser och andra mötesplatser har vi som mål att bygga in en långsiktighet i hur lärare och pedagoger ska få tid och möjlighet till mötesplatser med aktuell forskning inom och skolutveckling kopplad till lärande för hållbar utveckling. Möten mellan lärarutbildningen och utbildningsförvaltningarna Under projektperioden önskar vi även bygga upp ett långsiktigt samarbete med universitetets lärarutbildning, där de lokala skolutvecklarnas arbete synliggörs i lärarutbildningen och bl.a. innehåller hur skolutveckling kan ta form ute verksamheten. 6.6 Entreprenöriellt lärande Bakgrund: Ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan handlar bland annat om att praktisera arbetssätt där eleverna måste hjälpa varandra att hitta nya lösningar och tillvägagångssätt för att lösa sina uppgifter. Lärande ska präglas av "lära genom att göra" samtidigt som eleverna tränas i att reflektera kring sitt agerande. Entreprenörskap ska bygga på elevernas fria vilja och motivation och uppgifterna ska vara verklighetsknutna. Det ska ges utrymme för elevers kreativitet, vilja och förmåga att ta till vara deras egna lösningar på problem. Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet. Så står det i den nationella strategi som ska främja arbetet med entreprenörskap i skolan.

7 I KNUT 2 har fastighetsbolag i Linköpings och Norrköpings kommuner i samverkan med utbildningskontoren arrangerat energispartävlingar i äkta entreprenöriell anda. Barn och elever har fått använda sin nyfikenhet och naturliga kreativitet till att på så många sätt som möjligt komma på och genomföra energisparåtgärder på sina förskolor och skolor. Samtliga deltagare har lyckats sänka energiförbrukningen märkbart i de olika koncept som tillämpats på de enskilda enheterna. Aktiviteter i KNUT 3: Stöd i uppbyggnad av långsiktig samverkan mellan skolor, hållbarhetskontor och omgivande samhälle, där kärnan är att engagera barn och elever i entreprenöriella uppdrag: Att utveckla de aktiviteter som beskrivs om Miljöspanare under punkten 7.4 är en av de aktiviteter som främjar det entreprenöriella lärandet. Utvecklingen av energispartävlingar och samarbete med kommunala fastighetsbolag är en naturlig fortsättning på KNUT-verksamheter när fler enheter involveras i aktiviteterna. 6.7 Spridning av projektresultat Information och spridning av metoder och resultat sker kontinuerligt och som en del i det vardagliga kvalitetsarbetet på skolorna. Befintlig organisation används, exempelvis skolornas kvalitetsseminarier, chefsträffar, ämnesnätverk, arbetsträffar på skolorna mm. Vid planerade återkommande fortbildningsdagar för lärare och skolledare sprids goda idéer mellan kommuner och skolor. Sammanfattning regionala aktiviteter Genom att bygga vidare på resultat och erfarenheter från tidigare skolutvecklingsprojekt, fördjupar och sprider vi ytterligare förståelsen för hur vi når ökad måluppfyllelse och ökat intresse för hållbar utveckling hos våra elever.

8 7. Indikatorer Förväntat antal Antal kommuner som deltar i projektet 13 Antal förskolor som deltar i enstaka aktiviteter 130 Antal förskolor som deltar i processaktivitet 130 Antal skolor som deltar i enstaka aktiviteter 55 Antal skolor som deltar i processaktivitet 28 Antal gymnasieskolor som deltar i enstaka aktiviteter 20 Antal gymnasieskolor som deltar i processaktivitet 1 Antal pedagoger som deltar i enstaka aktiviteter 1200 Antal pedagoger som deltar i processaktivitet 200 Antal skoledare som deltar i enstaka aktiviteter 120 Antal skoledare som deltar i processaktivitet 30 Antal andra intressenter som bidragit med tid/resurser till projektet 30 Antal aktiviteter som skapat samverkan mellan förskolor/skolor och omgivande 60 samhälle Antal aktiviteter som skapat samverkan mellan förskolor/skolor och universitet 20 Antal nätverk som projektet kopplats till 5 Antal träffar i media 20 Antal regionala spridningsaktiviteter/konferenser 10 Antal nationella spridningsaktiviteter/konferenser - 8. Regional tidplan Ansökningar Samarbetsmöten Projektplanering Utveckling och spridning Nätverk Kompetensutveckling Samverkansarbete Entreprenöriellt lärande Utvärdering Förprojekt Genomförande Ht

9 9. Organisation Regional referensgrupp Den regionala referensgruppen syftar till både att kunna fungera som ett bollplank för projektets idéer och pågående verksamhet, lika som en grupp som med egna idéer och med sina nätverk kan stödja projektets utveckling och väg mot goda resultat. Ann-Sofi Johansson, projektledare, Linköpings kommun Bengt Fall, projektledare, Norrköpings kommun Lars Rejdnell, barn- och ungdomschef, Linköpings kommun Evabritt Sundin, utvecklingsstrateg, Norrköpings kommun Ros-Marie Johansson, projektchef, Linköpings kommun Malin Thunholm, kompetensförsörjning och företagande, Regionförbundet Östsam Anders Jidesjö, universitetsadjunkt, studierektor, tema vatten, LiU Kerstin Konitzer, Energikontoret Östra Götaland Regional projektledning Den regionala projektledningen fördelas lika mellan Linköpings och Norrköpings kommun. 11. Regionala samarbetspartners Samarbetspartners I KNUT 3 har region Linköping/Norrköping för avsikt att fortsätta samarbete och/eller bygga upp ytterligare samverkan med följande samarbetspartners: NTA i Linköping och i Norrköping Hållbarhetskontoret (Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen) i Linköpings kommun Övriga skolutvecklings- och implementeringsprojekt på utbildningsförvaltningarna Håll Sverige Rent Energikontoret Östra Götaland Linköpings universitet Regionförbundet Östsam Cleantech Park/MTC SMHI Skolbion (kultur- och fritidsförvaltningen) i Linköping Lejonfastigheter, kommunalt fastighetsbolag i Linköping Calluna AB / Naturcentrum Tekniska Verken, Linköping Visualiseringscentrum Fenomenmagasinet Lokalförsörjningen i Norrköping Visualiseringscenter C Östsvenska handelskammaren

10 Norrköping Vatten E.on Näringslivskontoret i Norrköping Den Globala skolan