Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan.
|
|
- Birgit Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan.
2 Den gröna tråden symboliserar ett synsätt som genomsyrar projektet. ftersom vi arbetar med energifrågor, miljö och hållbar utveckling så valde vi grön färg på tråden. Den ska symbolisera progressionen från förskola till år 9 alla delar är lika viktiga för elevens lärande. Den visar också att skolutveckling ska nå ända in i klassrummet. Tråden löper genom hela skolans organisation via näringsliv, universitet, intressenter och samhället i stort. n grön tråd som binder ihop innehållet i kursplanerna med aktuell skolforskning, samarbete med intressenter och elevernas intresse. Hela vägen in i klassrummet. 2 3
3 I både Norrköpings och Linköpings kommun finns en stark vilja att öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten i skolan och detta gäller inte minst undervisningen i naturvetenskap och teknik. Vi lever i ett samhälle där många av våra nutida och framtida politiska beslut grundar sig på hur tekniken och naturvetenskapen påverkar oss. Den dagliga diskussionen i media kring klimatfrågor, vilka drivmedel du som konsument ska välja till ditt fordon, alternativ uppvärmning av bostäder, genmanipulerade matvaror, faran för nya pandemier och så vidare visar på hur viktigt det är att vi utbildar barn och ungdomar som kan ta beslut utifrån egen kunskap och som kan kritiskt granska det massmedia förmedlar till dem. Det är den enskilde individen som är med och påverkar utvecklingen i kommunen, landet och världen och det är de enskilda individerna vi utbildar. Vi ser att projektet givit mycket bra möjligheter till både högre kompetens och större engagemang för lärarna och inte minst att det omsatts till bra lärandesituationer i och utanför klassrummet. Projektet Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan har nått ända ut till eleverna och den hållbarhetstanke som funnits under projektets hela genomförande ser ut att ha lyckats. Vi kommer att fortsätta bedriva skolutveckling med erfarenheter från den metod som använts och som enkelt kan överföras på annan skolutveckling. Lars Rejdnell, Barn- och ungdomschef, Linköpings kommun Jan Bouvin, Barn- och ungdomschef, Norrköpings kommun: att vara i naturen och elevens val och träd är kul (Åk4, post it-lapp) 4 5
4
5 e tt lyckat skolprojekt återför mycket kraft till verksamheten. Vi upplever att detta skett i Linköping och Norrköping. Vi ville göra undervisningen i naturvetenskap och teknik roligare och mer intressant. Att verkligen se till att prioritera inslag i undervisningen, som vi av erfarenhet vet väcker nyfikenhet och intresse. Att med aktuell forskning som grund tillämpa framgångsrika arbetssätt och metoder. Man kan tycka att vi plockat russinen ur kakan när vi prioriterat allt roligt och intressant, men vi ser att vi förbättrat undervisningen i sin helhet genom detta vägval. leverna ska känna att naturvetenskap och teknik är meningsfullt och att de har nytta av det de lär sig. Den ökade samverkan med intressenter och arbetsliv utanför skolan har bidragit till att vi nu har en väl genomtänkt pedagogisk grön tråd från 1 års ålder upp till 16 år med kursplanerna som grund. Ros-Marie Johansson, Skolområdeschef Linköpings Kommun 8 9
6 Från disciplinerade till koncentrerade elever. n synvända. Under arbetade Linköpings kommun och Norrköpings kommun tillsammans inom ramen för Storstadsprojektet, Fjärde storstadsregionen ett nytt storstadsalternativ med ett projekt inom naturvetenskap och teknik. Det finansierades av Skolverket och kallades Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan. Skolverket ville att de två kommunerna skulle utforma en effektiv modell för skolutveckling. Målsättningen var glasklar. Skolutvecklingen skulle nå ända in i klassrummet och förändra/förbättra arbetssätten. NTA-tema Flyta eller sjunka Läs mer om NTA på: och G R U N D TA N K A R - VA D Ä R V Å R S Y N P Å S K O L U T V C K L I N G? Nå ända in till eleverna i klassrummet. Se förskola och grundskola som en helhet och ta ansvar för elevernas hela utveckling. Initiera undervisning som är relevant för eleverna utformat i samspel med elever, lärare och omgivande samhället och aktuella frågor utifrån läroplanerna. Ta vara på lärarnas och förskollärarnas professionalitet, kompetens och vilja att förbättra sin undervisning. Genomföra kompetensutvecklingsinsatser som är behovsanpassade utifrån styrdokumenten och direkt kan provas och utvecklas i klassrummet och på förskolan. Utgå från lokala och regionala förutsättningar, med stor lyhördhet och delaktighet för olika infallsvinklar och intressenter i och utanför skolan. Utgå från aktuella samhällsfrågor och kopplingar till arbetslivet. Utgå från forskning inom det område man ska utveckla. Ta vara på olika parters kompetenser och samverka för ett utvecklande, kreativt och effektivt arbetssätt. Lösningsorienterat! Några ledord i projektet: lösningsinriktat arbetssätt, relevans, utgå från eleven och hjälpa eleven att se och tolka den värld vi lever i, skolutveckling bygger på uppdraget, dvs mål i läroplan och kursplan, hand i hand med pågående skolutveckling, Hur blir en sak ti l inte en sak till? Ulrika Johansson, Linköpings kommun 11
7 Hur får man den gröna tråden att nå alla berörda? ORGANISATION - NATURVTNSKAP OCH TKNIK I OCH UTANFÖR SKOLAN. Det görs stora satsningar på skolutveckling men forskning visar att det är svårt att nå ända in till klassrummet. Lärare går många utbildningar och diskuterar på seminarier mm, men allt som oftast stannar utvecklingsprocessen av och måluppfyllelsen ökar inte. Orsakerna till detta är säkert många, men en viktig faktor är själva synsättet på hur utveckling sker. Är processen inte väl förankrad i alla led, tar det tveklöst stopp någonstans och då dräneras snabbt projektet på energi. Vi lyssnar på eleverna och använder lärarnas kompetens för att utveckla och förbättra verksamheten. n stor del av projektledarnas roll har varit att sprida och fånga upp information samt förankra mellan alla berörda parter. I och utanför skolans värld. F O R S K N I N G P R O J K T L D A R LDNINGSGRUPP Förankring, politik, regionalt och lokalt ANSVARIG LDAR Lyhördhet skapar trovärdighet, mål och riktning RKTORSGRUPP Är ett steg före och ger stöd till det pedagogiska ledarskapet ARBTSGRUPP FÖRSKOLA - SKOLÅR 9 Utvecklar långsiktig pedagogisk planering hela vägen P R O J K T L D A R L Ä R A R L V R Ulrika Johansson, Projektledare Vad vill ni veta om jorden och rymden? - Hur många planeter det fiinns och hur långt man ska åka också. (elev, årskurs 2) RF. GRUPP LVR RF. GRUPP LÄRAR RF. GRUPP NÄRINGS- LIV 12 13
8 Hur ser arbetsmodellen ut? Projektet handlade om Naturvetenskap och Teknik, men vår förhoppning är att modellen ska kunna användas inom vilket område som helst. T R M I N 1 T R M I N 2 Identifiering av förbättringsområde vad ska utvecklas och vilka omfattas? xempelvis en grön tråd från förskola till åk 9 i naturvetenskap och teknik i det geografiska området. Grupper skapas; styrgrupp, rektorsgrupp och arbetsgrupp. I styrgruppen ingår projektledare, ansvarig chef för rektorsgrupp och representant för rektorer. Ansvarig chef för rektorsgrupp håller extra tät kontakt med projektledare och fungerar som drivande i rektorsgruppen. Samtliga berörda rektorer ingår i rektorsgruppen. Intresserade pedagoger anmäler sig / handplockas till arbetsgrupp = samarbets- och utvecklingsgrupp = 1 pedagog per enhet. Kreativa sessioner genomförs för att skapa samsyn. Målgrupper är rektorsgrupp, arbetsgrupp, elever, lärare samt arbetsliv och andra intressenter. Pågående insatser i verksamheterna inventeras och behov av förbättringar identifieras. Lokala effekt- och aktivitetsmål tas fram i linje med övrig skolutveckling, gällande styrdokument och aktuell forskning. Projektledare intensifierar kontakterna med samarbetspartners. Projektet förankras i förvaltningsledning och nämnd. All personal informeras om projektet. Skriftlig information ges ut till alla föräldrar. 5 heldagsmöten för arbetsgruppen med projektledare innehållande: Återkommande kompetensutveckling om aktuella forskningsresultat, tolkning av styrdokument, ämneskunskap och didaktiska metoder. Utveckling av gemensam långsiktig arbetsplan i samklang med övrig skolutveckling på enheterna. Kontinuerlig uppföljning av projektgruppens arbete utifrån effekt- och aktivitetsmål. Samarbetet med intressenterna påbörjas. Arbete på egna skolan med kollegorna före och efter ett arbetsgruppsmöte. Varje arbetsgruppsmöte följs av kontakt mellan projektledare och ansvarig chef för idéutveckling. Återkoppling till rektorsgruppen 3-4 gånger för idéutbyte och vidare handlingsstrategier. Barn- och ungdomschefen deltar i ett styrgruppsmöte per termin. CKS - seminarieserie: 24/2, 24/3 & 23/4, , Missionskyrkan Föreläsning 7/1 kl 16-18, Cupolen Teknik tillsammans 4 tillfällen (2,5 h): 25/2, 26/2, 5/3, 6/3 Fenomenmagasinet Arbetsgrupp 3 heldagar: 29/1, 10/2, 2/3 Utbildningskontoret / januari / februari den gröna tråden får här symbolisera en tidslinje med aktiviteter som skedde under termin 3.
9 T R M I N 3 Likadan som termin 2 med tillägget att arbetsgruppsmötena även ska innehålla strategier för kvalitetssäkring och vidare utveckling av arbetsplanen. Samarbetet med intressenterna fördjupas genom att pedagogiska planeringar tas fram. I samband med terminsuppstart gemensam föreläsning om naturvetenskapens roll i samhället för all personal i området samt information om projektets fortskridande. VA R J T R M I N F R A M Å T 1-2 heldagsmöten för arbetsgruppen med en av deltagarna som ordförande. Varje arbetsgruppsmöte följs av kontakt mellan ordförande och ansvarig chef och därefter återkoppling till rektorsgruppen. Varje arbetsgruppsmöte föregås av arbete på den egna skolan med kollegorna. Föreläsning 14/4, nergi och hållbar utveckling: Iann Lundegård m fl, kholmsskolan NO-information från Skolverket Arbetsgruppen, områdeschef & rektorer April, vecka 17, Planera för 09/10, Learning Studies Förankring/DokumentationFörbereda för Framtidsplan Arbetsgruppen 18/3, 14/4, 23/4, 7-8/5 Astronomi-föreläsning 4/5, , Fenomenmagasinet Förutom detta så träffades styrgruppen regelbundet cirka var 3:e vecka. Rektorerna hade två träffar till förutom de nämnda. Rektorskonferens 24/3 Gröna tråden, Hållbara Kliv (Kerstin riksson, nergikontor Sydost), Anders Jidesjö SYV-träff, 5/5, 7-9, N + L / mars / april / maj / juni
10 Vad hände i Norrköping? Uppdraget från Skolverket var att hitta nya samarbetsformer, strukturer och möten mellan skola, näringsliv och övriga intressenter. Detta har resulterat i ett unikt samarbete mellan kommunala förskolor och skolor i 3 skolområden med landsbygdsprägel, Kvillinge-Åby, Kolmården och Vikbolandet. Gemensamma insatser och ett lärarnätverk utvecklade ett platsbaserat lärande med utgångspunkt i utomhuspedagogiken som med hjälp av en projektledd extern utbildare, Calluna, bildade sammanhang och kopplingar till kursplanerna i Naturvetenskap och Teknik i nya och redan beprövade aktiviteter. Platsbaserat lärande blev ett komplement till undervisningen på förskolorna och skolorna. Samtliga pedagoger på alla enheter deltog i en obligatorisk föreläsning om NO-didaktik i allmänhet och elevers intresse för skolan i synnerhet, vilket bidrog till en samsyn och reflektioner om relevansen i undervisningen. Kompetensutvecklingen indelades därefter i olika steg. Steg 1 och Steg 2 ingick som halvdagsövningar och behandlade grundkompetenser för platsbaserat lärande och omfattade alla berörda pedagoger. För särskilt intresserade pedagoger genomfördes Steg 3, som utbildade ambassadörer. Dessa började nätverka med varandra och se till att de nyvunna kompetenserna inte stod outnyttjade ute på enheterna. Steg 4 är en fördjupning i ämnesteori för ambassadörerna så att de kan vidareutbilda sina lärare på hemmaplan. Samtliga möten som genomfördes dokumenterades noga innehållande de praktiska övningarna och litteraturtips som spreds ut på enheterna. Dokumentationen finns tillgänglig på adressen: Naturvetenskap och teknik ska kännas i hela kroppen och upplevas med alla sinnen. Utomhus ökar kreativiteten, hälsan bli bättre och lärandet mot styrdokumenten blir roligare. CARINA BRAG, CALLUNA 18
11 Vad är dina elever intresserade av? Vilka samarbetspartners har du i din närhet? Några skäl till att utnyttja externa aktörer: tt stöd för läraren i sin strävan att uppfylla läroplanens intentioner Utforska världen på egen hand i en stödjande miljö Ger mer kunskap, färdigheter och problemlösning i en självstärkande cykel Att besöka för eleverna intressanta och utmanande miljöer är ett sätt att bejaka upptäckarglädje och kreativ Jan ngqvist - Fenomenmagasinet 20 21
12 Vi vill göra det enkelt för skolor att bedriva undervisning i en annan lärandemiljö än skolan. Därför har vi tillsammans med arbetsgruppen i projektet tagit fram åldersanpassade pedagogiska planeringar som alla har sin utgångspunkt i styrdokumenten. Vi erbjuder undervisning, som ligger i tiden och som vi tror ökar intresset för naturvetenskap hos barn och ungdomar. VRONIKA BAUMGARDT, FLYGVAPNMUSUM
13 n modell för att fånga upp och få igång gruppens tankar och idéer. Under utvecklingsarbetet har vi använt en metodik för idéutveckling vid olika grupperingar (arbetsliv/intressenter, rektorer, lärare, elever). Det har varit ett effektivt arbetsätt för att skapa samsyn både internt och externt, att få ihop arbetsgrupper men också att verkligen fånga in dessa gruppers perspektiv, erfarenheter och åsikter. Utifrån resultaten av dessa kreativa sessioner har arbetsgrupperna sedan kunnat konkretisera idéer i form av olika samarbeten med intressenter, nya arbetssätt internt mm. n annan viktig del har också varit att vi genom denna metodik på ett objektivt sätt även kunnat verifiera forskningen kring elevers intresse. Detta har vi gjort genom att viktiga forskningsfrågor/områden har varit olika fokusområden för att fånga gruppernas erfarenheter och idéer. FRÅGSTÄLLNING FOKUSPUNKTR C R A R U M S I D É D I A M A N T? ! FINNA IDÉR FINNA LÖSNINGAR FILTRRING FASTSLÅ C R A R U M S I D É D I A M A N T 1. Frågeställning Utgångspunkten är att enas kring det område som ska utvecklas. Definiera frågeställningen så att det blir en överensstämmelse i gruppen vad som avses. 2. Fokuspunkter Förutsättningar för kreativitet är att fokusera på ett område i taget och bearbeta det på djupet. Därför är det bra att fokusera på olika centrala delar, t.ex. vilka förutsättningar som gäller och vilka hinder och problem som är centrala. 3. Finna idéer utgå från fokusområdena och använd olika verktyg och tekniker för att ta fram gruppens erfarenhetsbaserade idéer samt helt nya idéer. 4. Finna lösningar Gå tillbaka till huvudfrågan och ta ett steg tillbaka och titta på alla idéerna. Kan du gruppera dom i olika områden? 5. Filtrering Av alla idéer och förslag till lösningar görs urval för att kunna arbeta med de som ses som mest relevanta. Urvalsmetoder beror på frågeställningen men generellt gäller att alltid ta en diskussion om vilka kriterier som är viktiga i gruppen/organisationen för att göra rätt urval. 6. Fastslå Framtagande av aktivitetslista/ handlingsplan för idéer och lösningar. Vem gör vad, när, hur och varför. Vad vill du lära dig i no/t? Hur allting har en betydelse för vardagen, hur man kan använda sin kunskap i vardagen - elev årskurs
14 Det allra roligaste i projektet var att se att vår metodik i idéutveckling fungerade lika bra på eleverna, (oavsett om de gick i år 2, 4 eller 9), som på lärare, rektorer och arbetsliv. WA SVNSSON, CRARUM
15 Vad hände i Linköping? Uppdraget från Skolverket var att hitta nya samarbetsformer, strukturer och möten mellan skola, näringsliv och övriga intressenter. Detta har resulterat i ett unikt samarbete mellan kommunala förskolor och skolor i kholmen, där en gemensam plan för den naturvetenskapliga undervisningen utarbetats. Planen finns i form av en kholmstabell, vilken samtliga förskolor och skolor i området följer från och med läsåret 09/10. kholmstabellen utgår från kursplanens mål och innehåller en progression i lärandet. Till kholmstabellen finns bilagor samt pedagogiska planeringar som stöd för lärarna. Materialet kommer att revideras efterhand utifrån de nya kursplanerna. kholmstabellen utarbetades av en grupp lärare och förskollärare. Processen var väl förankrad i olika led och underlättades av rektorernas stöd samt ett kreativt, lösningsinriktat arbetssätt. Linköpings kommun har under många år arbetat strukturerat med skolutveckling inom naturvetenskap och teknik. Kommunen har varit medlem i NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) sedan 1997 och NTA:s arbetssätt bildade grund för utformningen av tabellen. Läs mer om detta i vår modell för skolutveckling på sid. 14. Tabellen med bilagor fiinns på skolornas hemsidor. Kommunala-grundskolor/Hjulsbroskolan/Skolutveckling/NO----Teknikprojekt/ 28 29
16 Hur blir en sak till inte en sak till? Strategier för kompetensutveckling Utgå från behov i gruppen Lyhördhet för förslag från deltagare Utgå från kursplanerna Koppla till aktuell forskning Hitta samarbete där båda parter gynnas Samordna med andra pågående skolutvecklingsstrategier i kommunen Hur får vi innehållet i kursplanen relevant för eleverna? Vi måste fortsätta att lyssna på eleverna så att den undervisning som erbjuds har relevant innehåll Anders Jidesjö, studierektor på Tema Vatten, Linköpings Universitet samt forskningsledare för IRIS
17 Hundratals klasser besöker varje år vårt Science Center. Vi ser att kholmstabellen hjälper pedagogerna med att hitta bra komplement till sin undervisning genom att använda lämpliga delar av vårt programutbud. Intresset för naturvetenskap hos barn och ungdomar gynnas absolut av att vi samverkar. JAN NGQVIST, FNOMNMAGASINT
18 ffekter av projektet. n utvärdering av projektet visar att lärare/förskollärare är väl insatta i projektet och tror att resultatet kommer att leda till förändringar i klassrummet. Det är ännu för tidigt att kunna se några resultat på elevnivå, men förhoppningar finns att vi nått ända fram! Min undervisning kommer förändras genom den kunskap som jag förvärvat genom projektet Projektet har medfört att jag har fått en mer positiv inställning till skolutveckling inom naturvetenskap och teknik tt projekt av det här slaget tror jag kan leda till att ge eleverna: en bredare allmänbildning inom no/tk en positivare bild av no/tk ett ökat intresse för no/tk ett utvecklat arbetssätt inom no/tk större möjligheter till fördjupning inom no/tk Tror du projektets resultat kommer att kunna leva vidare? Totalt Linköping Norrköping Instämmer (4-5) Neutral (6) Instämmer inte (1-2) Bas: Samtliga kollegor, resultatet viktat % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Ingen åsikt Jag är som helhet nöjd med hur projektet har genomförts. Resultat: 100% Tillfrågade var deltagare i arbets- och projektgrupper
19 FÖR MR INFORMATION Kontaktperson: Ros-Marie Johansson Linköpings kommun hjulsbroskolan/skolutveckling/no----teknikprojekt/ PROJKTT HAR GNOMFÖRTS I SAMARBT MLLAN:
Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik
Energitinget 17 mars 2010 Naturvetenskap och teknik i och Februari utanför Mars skolan Ann-SofiJohansson Linköpings Kommun ann-sofi.johansson@linkoping.se Bengt Fall Norrköpings kommun bengt.fall@edu.norrkoping.se
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merRegionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Läs merHANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE
HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merVerksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Läs merwww.nta.kva.se www.linkoping.se/nta
www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta 1 NTA 1) NTA Utveckling, drivs av KVA och IVA 2) NTA PoS erbjuder produkter och tjänster, ägs av medverkande kommuner och fristående skolor Kommuner och fristående skolor,
Läs merAttraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen
Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merLuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Läs mer2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019
2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare
Läs merFortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT
Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer
Läs merPrioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan
2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig
Läs merFörskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015
Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merFRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2013-2014 Förskolan Pärlan Cecilia Ström Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2013-2014...1 Innehållsförteckning...2 1. VÄRDEN/VERKSAMHETSIDÉ...3 2. REKTORS STÄLLNINGSTAGANDE...3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR...4
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merPedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Läs merEtt år med satsningar på matematik
Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra
Läs merRegionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge
Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge Nedan beskrivna aktiviteter kompletterar punkten 6. Genomförande sidan 11 i projektbeskrivningen KNUT 3 6.1 Utveckling och spridning av koncept
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merProjektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet
Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,
Läs merTEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merL J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna
1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merFörslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015
Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Sjöhagens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merLÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merKvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen
Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merDIGITAL UTVECKLINGSPLAN
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.
Läs merOH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd
OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att
Läs merVarför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?
Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Läs mer2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Skarsjö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA
BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09
Läs merIKT- och mediepedagogisk plan
IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.
Läs merInnan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merTillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun
Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merArbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det
Läs mer1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.
1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar
Läs merLäroplanens riktlinjer (i sammanfattning)
Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merDelutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Läs merKvalitetsrapport 2015/2016 Förskolor Sturefors
Kvalitetsrapport 2015/2016 Vår Vision: En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang- Kompetens- Arbetsglädje Sammanfattning Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever
Läs merMål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för
Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige
Läs merPLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
Läs merPlanera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag
2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se
Läs merUtmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning
Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering
Läs merVerksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar
Läs merATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se
ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Läs merArbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F
Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F-3 2018-2019 1 2 Inledning Högalidskolan är en kommunal grundskola för elever från förskoleklass t.o.m. årskurs 9. På lågstadiet finns tre fritidshemsavdelningar
Läs merInnehå llsfö rteckning
1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merLönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken
Läs merLäraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merHandlingsplan Lärande för hållbar utveckling
Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merÅrsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18
Årsplan Läsår 13/14 Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18 Beskrivning av förutsättningar Upptagningsområde Antal avdelningar Antal barn Antal personal Varav barnskötare
Läs merGefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016
Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti
Läs merVerksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola
Verksamhetsplan för förskolan Strömstierna förskola 2016-2017 2017 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs mer