Trafikplan Söderköping

Transkript

1 Trafikplan Söderköping Antagen av kommunfullmäktige

2 FÖRORD Vi i Söderköping planerar för att växa och skapa en attraktiv stad för kommunmedborgare, företagare och besökare. I vår lilla stad med dess genuina medeltida stadskaraktär gäller det att finna en balans mellan bevarande och utvecklande. Det skall också innebära en långsiktigt hållbar miljö. Vi vill ha en levande stad där det skall vara attraktivt att bo och verka samtidigt som det skall vara lätt att besöka oss och ta del av allt vi har att erbjuda. Tillgängligheten till staden och samverkan mellan gående, cyklister och bilister måste fungera på ett för alla trafikantgrupper tillfredställande sätt. E22:ans nuvarande sträckning är en hämsko för utvecklingen av det centrala Söderköping. Planerna på en förbifart väster om staden har nu nått närmare ett förverkligande och kan bli en realitet under nästa decennium. En sådan förändring av vägsträckningen gör att trafikplaneringen i Söderköping får helt andra förutsättningar. Trafikplanen är därför också tänkt att fungera som en handlingsplan fram till dess förbifarten blir ett faktum. En levande stad som hela tiden utvecklas kräver att vi ständigt arbetar med att åstadkomma hållbara trafiklösningar där alla trafikantgrupper kan samverka under god trafiksäkerhet. Den föreslagna Trafikplanen innehåller både mål att sträva mot och konkreta åtgärdsplaner hur Söderköpings trafikmiljö skall utformas framöver. Anders Senestad Ordförande i kommunstyrelsens tekniska utskott - 2 -

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNING PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR UTGÅNGSPUNKTER MÅL INOM OLIKA OMRÅDEN TRAFIKSÄKERHET OSKYDDADE TRAFIKANTER HASTIGHETER GÅNGFARTSOMRÅDEN PARKERING Parkeringszon/parkering på gata Ställplats för husbilar KOLLEKTIVTRAFIK Hållplatsutformning för kollektivtrafiken TUNG TRAFIK Varutransporter KULTURMILJÖANPASSNING TILLGÄNGLIGHET FARLIGT GODS MILJÖANALYS BEDÖMNING AV TRAFIKPLANEN GENOMFÖRDA OCH PÅGÅENDE ÅTGÄRDER PLANERADE ÅTGÄRDER CIRKULATION ERIK DAHLBERGSGATAN VÄG HAGATORGET SKÖNBERGAGATAN OMRÅDET VID RÅDHUSTORGET KANALGATAN-ÅGATAN VINTERVADSPLAN RINGVÄGEN STINSEN RINGVÄGEN LÄNSMANSGATAN TRAFIKANTERS BETEENDE Bilaga 1: Kartor över Avgränsning, GC väg, Innerstaden, Hastigheter/Gångfart, Parkeringar, Busslinjer, Trafiknät Bilaga 2: Konsekvensbeskrivning Konsekvensanalys av trafikplanen - 3 -

4 Sammanfattning Syftet med trafikplanen är att vara en vägledning vid sådan utveckling av Söderköpings stad som påverkar miljö, samhällsplanering och trafiksäkerhet. I trafikplanen framkommer, dels vilka mål Söderköpings kommun ska sträva mot, dels de åtgärdsplaner som finns för att förbättra valda områden i Söderköpings stad. Tillgängligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter ska ökas genom att planera för en utbyggnad av gång och cykelvägsnätet samt att utforma delar av innerstaden till gångfartsområden. För att minska påfrestningar på gatorna ska tung trafik ledas utanför innerstaden. Kulturmiljöanpassning ska ske så att äldre gatusträckningar och torg/platsbildningar respekteras. Faktorer som kan underlätta för kollektivtrafiken bör göras för att få en ökad nyttjandegrad. Inför nya trafikprojekt ska en konsekvensanalys göras. De åtgärdsplaner som finns i dagsläget är bland annat byggnad av en cirkulationsplats vid korsningen Erik Dahlbergsgatan Väg 210, att ändra utformningen av Hagatorget och Rådhustorget så att de återgår till den gamla stadsstrukturen, att ändra utformningen av Vintervadsplan för att få en bättre användning av området

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Denna plan ersätter den trafikplan som antogs av kommunfullmäktige i december Den tidigare trafikplanen omfattade centrumområdet i Söderköping. Tonvikten i nu framtagen plan har lagts vid en del centrala centrumfrågor, samtidigt som den nu omfattar hela staden. 1.2 Syfte Trafikplanen ska utgöra ett underlag vid kommande åtgärder inom Söderköpings stad. Planen ska ge vägledning som gör det enklare att fatta beslut i frågor som påverkar miljö, samhällsplanering och trafiksäkerhet. Genom att alla inblandade strävar mot gemensamma mål får vi ett tydligt synsätt på hur Söderköpings trafikmiljö ska utvecklas i framtiden. 1.3 Avgränsning Trafikplanens omfattning är begränsad till att gälla markerat område inom Söderköpings stad, se bilaga 1 karta Avgränsning. Avgränsning - 5 -

6 1.4 Planeringsförutsättningar utgångspunkter Trafikplanen baseras på de planeringsförutsättningar som kommunstyrelsen fattade beslut om i januari Trafikplanen bör innefatta stadsplanelagd mark inom Söderköpings stad Utgöra ett långsiktigt planeringsunderlag för trafikföringen inom stadens gatunät och allmänna platser Uppfylla den av kommunfullmäktige antagna trafiksäkerhetspolicyn Uppfylla önskemålen om att bevara och återskapa historiskt eller stadsbildmässigt värdefulla gatumiljöer Att försköna stadens gaturum och ge dem identitet och karaktär Föreslå hastighetsklassificering som innebär önskad prioritering av de olika trafikslagen Ge förutsättning för delaktighet och medinflytande för berörda parter Då Söderköping är en gammal handelsstad med stor besöksturism, bör trafikplanen tillgodose tillgänglighet och parkeringsmöjligheter för såväl boende som verksamma och besökare Förutsättningarna för trafikplanen kan sammanfattas i fyra viktiga punkter Tillgänglighet Trafiksäkerhet Bevara återskapa försköna utemiljöer Turism KS Utöver planeringsförutsättningarna är en annan utgångspunkt för trafikplanen är att det byggs en förbifart för E22, uppskattningsvis till år I samband med utbyggnad av en förbifart kommer nuvarande E22 att återgå till stadsgata Erik Dahlbergsgatan. Trafikplanen är tänkt att fungera som handlingsplan under kommande år fram till den tänkta förbifarten

7 Vid planering av nya projekt skall berörda medborgare involveras i den omfattning projektansvarig bedömer vara rimligt. 2. Mål inom olika områden 2.1 Trafiksäkerhet Målet är Nollvision Nollvision innebär att få ned antalet döda och svårt skadade i trafiken till noll. Riksdagen beslutade 1997 att Nollvision ska vara grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. För att sträva mot målet är en avsiktsförklaring med Vägverket region Sydöst en del i detta. Avsiktsförklaringen är godkänd av kommunfullmäktige och åsyftar kommunalt arbete med trafiksäkerhet och miljö

8 Söderköpings kommun har i avsiktsförklaringen satt upp följande mål som avser trafiksäkerhet. Vid upphandlingar av skolskjuts, färdtjänst, entreprenader, transporttjänster och fordon skall det i förfrågan och kontrakt finnas skallkrav inom områdena trafiksäkerhet och miljö som säkerställer att utföraren följer besluts och policydokument framtagna av Söderköpings kommun. Varje elev i årskurs f 9 och i förskolan skall medverka i minst en aktivitet/informationsinsats kring trafiksäkerhet per läsår. Gymnasieskolan skall genomföra minst en aktivitet/information kring trafiksäkerhet och trafikens miljöpåverkan varje läsår Kommunen skall se till att de förare som bor i kommunen och som ertappas alkoholeller drogpåverkade erbjuds relevant vård inom 24 timmar. Kommunen skall föra en kontinuerlig dialog med idrottsföreningar med flera angående resepolicy samt alkohol och droger i trafiken. Arbetet med LOTS gruppen (grupp för lokal trafiksäkerhet) skall fortsätta, i den gruppen bör pensionärsråd och handikappgrupper vara representerade. Utöver avsiktsförklaringens ovanstående punkter ingår även i denna trafikplan följande punkt. Grundskolans elever ska informeras kontinuerligt om trafikens miljöpåverkan 2.2 Oskyddade trafikanter Med oskyddade trafikanter avses till exempel fotgängare och cyklister. Målet är att öka tillgängligheten för oskyddade trafikanter och i möjligaste mån separera dem från övrig trafik. De oskyddade trafikanterna tillhör den mest utsatta trafikgruppen. Prioriterade grupper är äldre, funktionshindrade och barn. Det är betydelsefullt att de på ett tryggt sätt kan ta sig, till för dem, viktiga målpunkter. För att uppnå målet för de oskyddade trafikanterna finns behov av att bygga ut och länka ihop gång och cykelvägsnätet ytterligare. En viktig trafiksituation att beakta är hämtning och lämning av barn vid skolor och förskolor. I dag finns cirka 17,7 kilometer gång och cykelvägar. I anslutning till samtliga grundskolor och till de flesta boenden i särskilt boende finns i dagsläget gång och cykelvägar. På två, ur trafiksäkerhets och tillgänglighetssynpunkt, viktiga sträckor, finns i dagsläget planer - 8 -

9 på utbyggnad, se bilaga 1 karta GC vägar punkt 1 och 2. De sträckor som definieras som önskvärda gång och cykelvägar skulle genom tillkomst ytterligare förstärka gång och cykelvägsnätet, se bilaga 1 karta GC vägar punkt 3, 4, 5. Planerade gång och cykelvägar 1. Utmed E22 västra sidan, mellan kanalbron och korsningen E22/väg 210/Ågatan. 2. Utmed Östra Rydsvägens västra sida, mellan Ringvägen och E22 Önskvärda gång och cykelvägar 3. Mellan Ringvägen och Margaretagatan, i höjd med Stinsen 4. Skönbergagatan, utbyggnad från korsningen med Eriksviksgatan fram till Å promenadens södra sida 5. Bron över ån vid Brunnsparken GC vägar Det är önskvärt att ytterligare förlänga (finns ej markerad på karta gc vägar) den önskvärda gc vägen mellan Ringvägen och Stinsen. På så vis sker en sammanlänkning med den befintliga gc vägen på Östra Hagagatan. Det finns också en önskvärd gc väg mellan Kullborgsgatans vändzon och norrut mot Ringvägen (finns ej markerad på karta gc vägar). 2.3 Hastigheter Gångfartsområden Målen är att behålla 30 km/h zon i innerstaden och att eftersträva flera gångfartsområden där så är lämpligt. I innerstaden, se bilaga 1 karta Innerstaden, råder 30 km/h zon. Gällande hastighetsbegränsningar, se bilaga 1 karta Hastigheter/gångfart. Områden markerade med siffror är gångfartsområden. Dessa områden ger gående företräde. Inga fordon får köra fortare än gångfart

10 Befintliga gångfartsområden 1. Järnvägspromenaden 2. Ågatan 3. Drothemskvarteren 4. Hagatorget 5. Egna Hems området 6. Skogshem Planerat gångfartsområde 7. Liljerumsvägen 8. Skönbergagatan Innerstaden Hastigheter/gångfart

11 En generell begränsning till 30 km/h är inte att föredra. Det är av stor vikt att gällande hastighetsbegränsning respekteras. Det är därför nödvändigt att även verka för att attityder till och förståelse för hastighetsbegränsningar ökar hos kommunens invånare Hastighetssänkande åtgärder kan vid vissa tillfällen vara lämpliga att införa för att ytterligare öka säkerheten. Prioriterade platser är; vid skolor och förskolor, vid korsning med viktiga gångstråk för barn och funktionshindrande. Väggupp ska undvikas på grund av geotekniska förutsättningar och bara byggas där så är nödvändigt. Andra åtgärder som exempelvis avsmalningar och cirkulationsplatser samt upphöjda gatukorsningar är att föredra. Vid avsmalningar på genomfartsleder bör minsta vägbredd vara 4,50 meter. 2.4 Parkering Målen är att hitta en ledig parkeringsplats vid första eller andra parkeringen man kommer till, att större parkeringar utnyttjas i första hand. Parkeringsplaneringen ska vara långsiktligt och innefatta platser för besök, turistbussar och tung trafik. För att uppnå målen hänvisas, genom skyltning, till de större parkeringsplatserna. Särskilda parkeringsplatser ska finnas i erforderlig omfattning för funktionshindrade som innehar tillstånd. För att tillse att parkeringsregler efterlevs nyttjas parkeringsövervakning. I innerstaden är parkeringstiden begränsad enligt anvisning. Året om finns cirka 310 platser för bil/motorcykel på innerstadens större parkeringsplatser. Det finns också parkeringsplatser på och i direkt anslutning till gator, cirka 365 stycken. Platser för funktionshindrade uppgår till ungefär 20 stycken. Se bilaga 1 karta Parkeringar. Under sommartid utökas antalet parkeringsplatser med ungefär 120 platser för bil/motorcykel. I kvarteret Stationsmästaren (beläget inom området P centrum syd) finns för tillfället ytterligare 50 sommarplatser. Se karta 1. Detta område kommer förmodligen att bebyggas under trafikplanens gällandetid, vilket då medför att utrymme saknas för denna omfattning av parkeringsplatser. Någon form av reservparkering ska finnas tillgänglig att nyttja vid större evenemang. På Harsbygatan finns parkering för lastbilar. Parkeringar

12 Karta 1: Sommarparkering Parkeringszon/parkering på gata Målet är att utöka området för parkeringszon. I innerstaden och på området Storängsparken råder parkeringszon. Zonen markeras med följande vägmärke samt med tilläggstavlor. Zonmarkeringen visar att parkering inte är tillåten inom zonen om inte annan anvisning uppvisar motsägande Ställplats för husbilar Målet är att skapa ställplatser för husbilar Ställplats är en 24 timmars parkering där övernattning är tillåten, en ställplats kan ha olika servicefunktioner och den kan vara avgiftsbelagd. Under sommartid kan husbilar ställas på parkering Kanal öst, se karta

13 2.5 Kollektivtrafik Målet är att underlätta och öka nyttjandet av kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken i Söderköpings kommun består av lokal, landsbygds, regional trafik och nationell trafik. För att underlätta och utöka en pendling från/till Söderköping med kollektivtrafik är det viktigt att kollektivtrafiken håller en hög standard med bra turutbud, har en prioriterad framkomlighet i stråk där blandtrafik finns och marknadsförs som ett första alternativ till resan i stället för att välja bilen. De stråk som kollektivtrafiken använder ska kännetecknas av en hög framkomlighet för kollektivtrafiken och vara prioriterad. Resecentrum Söderköping ska fungera som ett nav för de flesta linjerna och hålla hög standard gentemot resenärerna. Kollektivtrafiken i tätorten trafikerar idag Östra Rydsvägen, Nyströmska skolan, Kullborg, Friluftsbadet, Margaretagatan, Industrigatan, Älgstigen, Sparvstigen, Harsby och Skönberga kyrka. Se bilaga 1 karta Busslinjer

14 Busslinjer Hållplatsutformning för kollektivtrafiken Målet är att översyn av hållplatser ska ske inom trafikplanens gällande tidsperiod Hållplatserna och vägarna dit och där ifrån bör kännetecknas av hög tillgänglighet. Inte enbart hållplatsen ska utformas på ett tillfredsställande sätt för resenärerna utan minst lika viktigt kan möjligheten att ta sig till och från hållplatsen vara. Hållplatserna ska tillgodose att även resenärer med särskilda behov ska kunna utnyttja kollektivtrafiken. En bra hållplats bör ha minst följande standard: Tydligt markerat hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik med mera Gångväg till närmaste anslutningsväg utan hinder, till exempel trappsteg Ordnad cykeluppställning Kantstenshöjd (16 cm) Avvikande ytegenskaper (i enlighet med utformning för synskadades behov) på markbeläggning. Förstärkning gällande avvikande ytegenskaper kan ske med kännbar markering i kantstenen. Regnskydd med belysning och sittbänk som har armstöd Informationstavla (med mittpunkt ca 160 cm från marken) Tidtabeller (om möjligt i A3 format) Linjekarta och närområdeskarta God allmänbelysning som framhäver hållplatsen och möjliggör läsning av tidtabeller med mera Lutningsbräda utanför regnskyddet, när många väntar samtidigt

15 Figur 1: Principiell hållplatsutformning. Källa: Vägverket, Goda exempel på utformning av busshållplatser Beroende på olika faktorer såsom exempelvis antalet resenärer, olika resenärers behov, antalet passerande bussar med mera kan utrustningen på en hållplats variera stort. En bedömning bör ske från fall till fall eftersom en generell regel kan resultera i en felaktig bedömning över vilken utrustningsnivå de olika hållplatserna ska ha. 2.6 Tung trafik Målet är att tung trafik ej leds in i innerstaden. Den tunga trafiken bör ledas utanför innerstaden för att minska påfrestningar på våra innerstadsgator. Gator med behörighetsklass 1 (BK 1) se bilaga 1 karta Trafiknät. På Industrigatan finns planer på att skapa en vändzon och korttidsparkering för den tunga trafiken

16 Trafiknät Varutransporter Målen är att begränsa storlek på fordon och att ha fasta leveranstider för varutransporter. Varutransporter består ofta av stora och tunga fordon. En begränsning av storlek på fordon och fasta leveranstider skulle medföra att framkomligheten på utsatta gator begränsas till att gälla under vissa tidpunkter. I dag finns fasta tider för en leveransplats på Ågatan. 2.7 Kulturmiljöanpassning Målen är att respektera äldre gatusträckningar och torg/platsbildningar. Om en del av en gata förändras bör hänsyn tas till hela gatans form och betydelse. Gaturum bör bibehållas där inte annat kan motiveras. Gatubeläggningen bör vara enhetlig och likaså gatans profil. Följande anvisningar finns att beakta enligt Riktlinjer för offentlig utemiljö, Söderköpings innerstad Gatubeläggningar o Alla gator ska behålla sin funktion beträffande framkomlighet. o Gaturummet ska avgränsas med plank, staket, häck eller träd i enlighet med miljöregler för Söderköpings innerstad. o Markering mellan parkeringsrutor, symboler för funktionshindrad, och hastighetsbegränsningar ska utgöras av avvikande kulör på stenbeläggningen eller avvikande stenmaterial, ej av målad markering

17 Trottoarbeläggning o Beläggningen på trottoarer ska anpassas till gatukaraktär och utgöras av gatsten eller släta betongplattor enligt gällande miljöplan. o Utjämnare mot husvägg ska utgöras av kullersten eller gatsten. Torgutformning o Markering av parkeringsrutor, symboler för funktionshindrad, och hastighetsbegränsningar ska utgöras av avvikande kulör på stenbeläggningen eller avvikande stenmaterial, ej av målad markering. Parkeringsplatser o Större parkeringsplatser ska avgränsas mot omgivningen med till exempel stenpollare med kedjor, buskar och träd. Belysning o Belysningsstolparnas höjd ska anpassas till gaturummets skala. Belysning ska utföras så att en trygg trafikmiljö erhålls. Avgränsningar mellan olika miljöer o Avgränsningar ska ha en traditionell utformning och utgöras av räcken i smide eller gjutjärn eller av stenpollare sammanbundna med kedjor. Skyltar o Gatunamnsskyltar ska i utformningen efterlikna tidstypiska gatunamnsskyltar i Söderköping och tillverkas i tidstypiska material samt förses med gatu och kvartersnamn. o Trafikskyltar ska till skala och mått anpassas till miljön och bör begränsas till antalet. Övrigt o Privata ytor som utan avgränsning övergår till trottoaryta och kan uppfattas som allmänna ska ha lika eller liknande beläggningsmaterial som trottoarytan. KF Tillgänglighet Målet är att efterleva lagkraven undanröjande av enkelt avhjälpta hinder enligt 17 kap. 21a PBL Vid ombyggnad av gata, gatuavsnitt, torg, park med mera ska anpassning av material och bredd på markytor för gående, rörelsehindrade och synskadade utföras så att tillgängligheten förbättras. Val av material anpassas efter gatans eller platsens funktion. Markbeläggning ska utformas så jämn som möjligt. Där så är möjligt lägges gata/trottoar i nivå med entréer till verksamheter och till parkeringsytor. Avslut på trottoarer och andra gångstråk, till exem

18 pel vid övergångsställen, ska utföras med låga eller avfasade kanter för att underlätta för rullstolsburna och rörelsehindrade. Ränndalar i trottoarer, för avrinning av stuprörsvatten, ska utformas så att överfart med rullstol blir enkel och så att snubblingsrisken minimeras. Parkeringsplatser för handikappade ska anläggas i erforderlig omfattning. Parkbänkar (med armstöd) eller andra naturliga viloplatser ska finnas jämnt fördelade i gatumiljön. Trappor och ramper ska utföras med dubbelsidiga handledare samt med erforderliga vilplan. Trappor, kanter, lyktstolpar, trafikskyltar, pelare och andra hinder i gatumiljön ska förses med kontrastmarkeringar för att hjälpa synskadade. Gatumiljön ska planeras så att dessa hinder i största möjliga mån förläggs utanför gångstråken. Gångvägar ska ha tydliga ledstråk (kantmarkeringar) så att synskadade enkelt kan käppa sig fram. Kritiska gångpassager för synskadade, till exempel vid övergångsställen och busshållplatser, ska förses med erforderliga markeringar för gångriktning (sinusplattor vågmönstrade) och avslut på gångväg (taktilplattor kupolmönstrade). Avslut på gångstråk ut mot till exempel en väggkorsning måste anläggas med riktkant vinkelrätt mot gata, så att den synskadade leds ut i rätt riktning över gatan. God och jämn belysning ska anordnas i alla gatu, park och torgmiljöer för att skapa god tillgänglighet för framförallt synskadade. 2.9 Farligt gods Målet är att uppställningsplats för transportfordon av farligt gods ska finnas Åtgärder för att styra trafiken med farligt gods till lämpliga vägval, kan i avvaktan på ny sträckningen av E22, inte erbjudas inom Söderköpings tätort Miljöanalys Målet är att inför projektering av trafikanordningsprojekt genomföra en konsekvensanalys utifrån fastställd checklista Miljöanalys är en analys av hur och om människor och miljö påverkas av tänkt åtgärd. En konsekvensanalys utförs av ansvarig projektägare och ingår i projekthandlingarna. Se bilaga 2 Konsekvensbeskrivning Bedömning av trafikplanen En konsekvensanalys har genomförts för trafikplanen utifrån fastställd checklista enligt kapitel Se bilaga

19 3. Genomförda och pågående åtgärder Under den gångna treårsperioden har ett antal åtgärder genomförts eller håller på att genomföras. Ombyggnad och utökad parkering vid västra kanalparkeringen Västra kanalparkeringen har förbättrats från att endast vara en grusad parkeringsyta till att bli en strukturerad parkeringsplats. Parkeringen har nu avgränsningar markerade i markbeläggningen och parkeringsraderna avskiljs med pollare som sammanbinds med hängande kedjor. Området har också försetts med belysning. Trafik och parkeringsreglering utmed Skönbergagatan och Hagatorget under sommaren 2007 och Utvärdering av trafikregleringen sommaren Under sommarmånaderna, mitten av juni till mitten av augusti, år 2007 och 2008 har Hagatorget och en del av Skönbergagatan stängts av för motorfordon, se karta 2. Syftet med regleringen har varit att minska den motordrivna trafiken samt moped klass II. Det mål som man har hoppats uppnå med trafikregleringen är att få en trevligare miljö för besökare och boende att vistas i, och en stad med livfull och blomstrande handel

20 Karta 2: Trafikreglering Det har gjorts en utvärdering av sommarregleringen 2008, grundad på enkäter till näringsidkare och privatpersoner som bor i Söderköping. Resultaten visar att näringsidkarna i anslutande områden är ungefär lika positiva som negativa till fortsatt trafikreglering, 38 respektive 39 procent. Nästan hälften tror inte att trafikregleringen varken bidrar positivt eller negativt till hur butiken påverkas. Kunderna upplevs, av näringsidkarna, som negativt inställda till regleringen. Detta gäller framförallt stamkunderna, där tror man att hälften är negativt inställda och cirka 20 % positivt inställda. Däremot är nästan 40 % av privatpersonerna positiva i någon form till fortsatt trafikreglering

21 Förslag till förändring av parkering vid Hagatorget Se kapitel 4 rubrik 2. Inventering av befintliga busshållplatser och väderskydd inom Söderköpings tätort Målet är att under denna trafikplans gällande genomföra en översyn av hållplatser. Se kapitel 2 rubrik 6:1 Inventering av parkeringsplatser inom Söderköpings innerstad Sammanställning av parkeringsplatser. Se kapitel 2 rubrik 5. Inventering av cykelvägar inom Söderköpings tätort I Söderköpings tätort finns 17, 7 kilometer gång och cykelvägar. Förslag till cirkulationsplatser utmed Erik Dahlbergsgatan Se kapitel 4 rubrik 1. Förslag till cirkulationsplats och parkering vid Vintervadsplan Se kapitel 4 rubrik

22 Enkät till grundskoleelever angående trafiksäkerhet Grundskoleelever och deras vårdnadshavare har fått svara på en enkät gällande skolvägen med avseende på trafiksäkerhet. Enkäten visar att det mest otäcka med skolvägen är att motortrafiken framförs för fort, att det är mycket trafik och att korsningar är otäcka områden. Gång och cykelvägar samt närheten till skolan upplevs som det mest positivt med skolväg gen. 4. Planerade åtgärder 4.1 Cirkulation Erik Dahlbergsgatan Väg 210 Inför kommande förbifart E22 har kommunen träffat avsiktsförklaringar med Vägverket angående medfinansiering. Ett av kommunens åtaganden i dessa är att förskottera KKR till byggande av en cirkulationsplats i korsningen mellan nuvarande väg E22 (Erik Dahlbergsgatan) och nuvarande väg 210 i nordväst (Ågatan). Korsningen utgör idag en av de viktigaste infarterna till staden och området vid kanalhamnen. Efter byggandet av förbifarten kommer korsningen att vara en av de viktigaste entréerna till staden för trafikanter på E22 och på väg 210 från väst

23 Eftersom korsningen har stor betydelse för trafikföringen idag och kommer att få ännu större i framtiden, är det viktigt att en cirkulationsplats utformas med höga krav på funktion och gestaltning. Se skiss 1. Alternativ, i väntan på, cirkulationsplats skulle kunna vara att skapa en avkörningsfil för norrgående trafik på E22 svängandes mot Ågatan. Skiss 1: Cirkulationsplats E22 Erik Dahlbergsgatan 4.2 Hagatorget Hagatorget är ett gammalt handeltorg. Trafikföringen runt torget bedöms otidsenlig. Torget ska vara som ett vanligt torg och som det var förut det vill säga nå ända ut mot husliven. Torget ska också vara flexibelt för att ge möjlighet till exempelvis större evenemang som kräver att hela torgets yta är fritt från hinder. Förslaget är att endast nyttotrafik får trafikera Hagatorget. Samtidigt kan det finnas möjligheter att ordna parkering utefter Skönbergagatan. Se skiss 2 och

24 Skiss 2: Hagatorget Skiss 3: Hagatorget

25 4.3 Skönbergagatan Skönbergagatan (delen mellan Storgatan och Nybrogatan) kommer att byggas om till ett gångfartsområde med parkeringsplatser. Gatan utformas lika som Storgatan det vill säga utan trottoarer. En gata som utgör ett gångfartsområde innebär en gata där de gående har företräde och där bilarna får underordna sig de gångtrafikanter. Handeln bedöms påverkas positivt av gatans förändrade karaktär. 4.4 Området vid Rådhustorget Rådhustorget är stadens äldsta torg. Torget har varit handelsplats och hamn. Ågatan gick förr förbi torget. Ett förslag är att återgå till den gamla stadsstrukturen, det vill säga låta Ågatan och Storgatan mötas vid Hospitalsgatan. Entréerna till torget betonas med avvikande markering i markbeläggning eller liknande. Se skiss 4. Skiss 4: Rådhustorget 4.5 Kanalgatan-Ågatan För att dämpa hastigheten på Ågatan föreslås att ett så kallat trafiktorg anläggs (samma utförande som vid före detta hotellplan)

26 4.6 Vintervadsplan Vintervadsplan har en utformning som härstammar från tiden för vänstertrafik och är nu otidsenlig. Det går att utnyttja området betydligt bättre genom att samla gatorna i en minirondell vid Ågatan. Samtidigt ges en möjlighet att bygga en parkeringsplats. Korsningen vid Ågatan blir entrén/porten till den gamla staden. Se skiss 5. Skiss 5: Vintervadsplan

27 4.7 Ringvägen Stinsen Olika förslag finns till var en gång och cykelväg kan anläggas mellan Ringvägen och Stinsen. En variant är att vägen byggs i västra delen av Vikingavallen. 4.8 Ringvägen Utmed Ringvägen finns i dagsläget två stycken hållplatser (fyra hållplatslägen), Friluftsbadet och Kullborg, för den allmänna kollektivtrafiken samt en särskild hållplatsficka för skolskjutsarna till/från Ramunderskolan. Tidigare har hållplats Friluftsbadet varit belägen i anslutning till Ramunderskolans låg och mellanstadium men flyttades närmare Storängen för att underlätta främst för elever på Hagaskolan och Björkbacken. Efter den flyttningen har gång och cykelvägarna till Storängsområdet genomgått en förbättring vilket skulle kunna innebära att berörd hållplats kan flyttas tillbaka till sin gamla plats. En sådan åtgärd innebär en förbättrad samordning mellan särskilt upphandlad skolskjuts och den allmänna kollektivtrafiken. Utförandet av den nya platsen skulle även kunna utformas på ett trafiksäkrare sätt än dagens situation med en integrerad hållplats för både skolskjuts och allmän kollektivtrafik, i riktning mot Östra Rydsvägen. När det gäller hållplats Kullborg görs nu en översyn i syfte att förbättra tillgängligheten och standarden på den hållplatsen. Det innebär att det utreds om platsen kan rymma ett väderskydd för resenärer i riktning mot Norrköping genom att gång och cykelvägen breddas och gatan smalnas av, kantstenen på båda hållplatslägena höjs till 16 centimeter samt utrustas med konstrastmarkering utmed hållplatsområdet. På det viset fås även en ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, främst vid hållplatsstopp av en buss och en ökad tillgänglighet för samtliga resenärer. 4.9 Länsmansgatan På Länsmansgatan har det uppmätts hastigheter som medför att någon form av åtgärd bör sättas in. Därför finns planer på hastighetsdämpande åtgärder

28 5. Trafikanters beteende Hur påverkar vi människors beteende? Det räcker inte bara att göra praktiska förändringar om inte människor anpassar sitt beteende till förändringarna. Därför behövs information och tydlighet för att skapa förståelse. Trafikplatsen Skvallertorget i Norrköping tog form till ett gångfartsområde och det skapade en ny syn på hur möten mellan oskyddade trafikanter och biltrafik kan ske. Skvallertorget är ur trafiksäkerhets höjande synvinkel ett trendbrott. Genom att skapa en trafiksituation som uppfattas som oklar har trafiksäkerheten ökat markant. Detta genom att skapa en osäkerhet hos alla trafikanter. Att med försiktighet och noga övervägande överföra detta till Söderköpings förhållanden har varit och kommer att vara en del i kommunens trafikplanering. Ett annat beteende som vi ska väga in i trafikplaneringen är buskörning. I planeringsstadiet för varje trafik förbättring skall lösningar som inbjuder till lek och buskörning undvikas. Som en del av trafikplaneringen bör regelbunden information om trafiksäkerhetsarbetet och trafikanternas utveckling rapporteras till allmänheten, exempelvis genom kommunens hemsida. Vi ska sträva efter att arbeta enligt fyrstegsprincipen. Utdrag ur Vägverket Region Sydöst (2008): Underlagsmaterial för samhällsplanering, Publikation 2008:133 Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet. Den lanserades ursprungligen för att hushålla med investeringsmedel, men har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. Principen bygger på ett transportslagsövergripande synsätt, men hanterar i första hand brister och problem inom vägtransportsystemet. En grundtanke är att åtgärder utanför vägtransportsystemet kan minska behovet av vägtransporter och därmed behovet av åtgärder inom vägtransportsystemet. I ett första steg ska därför åtgärder utanför vägtransportsystemet prövas. Därefter handlar principen i stor utsträckning om analys av åtgärder inom vägtransportsystemet. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av vägnätet Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtrans

29 portsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. 3. Vägförbättringsåtgärder Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar

30 Trafikplan Bilaga 1. Avgränsning Ågatan Göta kanal Östra Rydsvägen E 22 Nybrogatan Storån Ringvägen Länsmansgatan E 22 Albogaleden Karta: AVGRÄNSNING PER-OLOF ANDERSSON MBK-SAMORDNARE ANTAGANDEHANDLING UPPRÄTTAD PÅ: SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET SÖDERKÖPINGS KOMMUN DATUM: REV:

31 Trafikplan Bilaga 1. Befintlig cykelväg 1 Planerad cykelväg Önskvärd cykelväg Ågatan Göta kanal Planerade/önskvärda cykelvägar 1. E22, västra sidan 2. Östra Rydsvägen, västra sidan 3. Mellan Ringvägen och Margaretagatan, i höjd med Stinsen 4. Skönbergagatan, förlängning av bef. GC-väg 5. Bro över ån vid Brunnsparken Storån 2 Östra Rydsvägen E 22 Ringvägen 3 Nybrogatan Storån 5 4 Länsmansgatan Albogaleden KARTA: GC-VÄGAR PER-OLOF ANDERSSON MBK-SAMORDNARE ANTAGANDEHANDLING UPPRÄTTAD PÅ: SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET SÖDERKÖPINGS KOMMUN DATUM: REV:

32 Trafikplan Bilaga 1. Innerstaden Ågatan Göta kanal E 22 Nybrogatan Storån Karta: INNERSTADEN PER-OLOF ANDERSSON MBK-SAMORDNARE ANTAGANDEHANDLING UPPRÄTTAD PÅ: SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET SÖDERKÖPINGS KOMMUN DATUM: REV:

33 Trafikplan Bilaga 1. Gångfartsområde Sträcka med 30 km Sträcka med 50 km Sträcka med 70 km Planerade gångfartsområden Gångfartsområden Järnvägspromenaden 2. Ågatan 3. Drothemskvarteren 4. Hagatorget 5. Egna Hems området 6. Skogshem 7. Liljerumsvägen 8. Skönbergagatan PER-OLOF ANDERSSON MBK-SAMORDNARE Karta:HASTIGHET/GÅNGFART ANTAGANDEHANDLING UPPRÄTTAD PÅ: SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET SÖDERKÖPINGS KOMMUN DATUM: REV:

34 Trafikplan Bilaga 1. Parkeringstid 10 min /5-31/8 Parkeringstid 30 min Parkeringstid 1 tim Bergsvägen 5 Parkeringstid 1 tim kl 8-18 Parkeringstid 2 tim Parkeringstid 2 tim kl 8-18 Parkeringstid 4 tim kl 8-18 Parkeringstid 4 tim 1/5-31/8 Parkeringstid 6 tim Parkeringstid 24 tim 2 1 Parkeringstid 6 dygn Handikapplatser Munkbrog Ågatan Göta kanal 2 Storån Prästgatan 1 1 Nybro- gatan 1 Skönbergagatan Östra Rydsvägen 2 2 E 22 Karta: PARKERINGAR PER-OLOF ANDERSSON MBK-SAMORDNARE ANTAGANDEHANDLING UPPRÄTTAD PÅ: SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET SÖDERKÖPINGS KOMMUN DATUM: REV:

35 Östra Rydsvägen Trafikplan Bilaga 1. Länstrafikens busshållplatser Länstrafikens busslinjer Albogaexpressen linje E 22 Göta kanal Skönbergagatan E 22 Margaretagatan Ringvägen Länsmansgatan E 22 Albogaleden KARTA:BUSSLINJER PER-OLOF ANDERSSON MBK-SAMORDNARE ANTAGANDEHANDLING UPPRÄTTAD PÅ: SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET SÖDERKÖPINGS KOMMUN DATUM: REV:

36 E 22 Trafikplan Bilaga 1. Huvudtrafiknät E 22 Tung trafik BK1 Planerade ändringar Göta kanal E 22 Industrigatan Östra Rydsvägen Ringvägen Albogaleden Karta:TRAFIKNÄT PER-OLOF ANDERSSON MBK-SAMORDNARE ANTAGANDEHANDLING UPPRÄTTAD PÅ: SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET SÖDERKÖPINGS KOMMUN DATUM: REV:

37 Bilaga 2. Checklista för konsekvensanalys i samband med trafikanordningsprojekt Avser projekt: Ja Nej 1. Är det nödvändigt att upprätta en MKB i samband med projektet? 2. Kräver projektet avstämning gentemot MKB för det planlagda området? 3. Kräver projektet avstämning gentemot riksantikvarieämbetet angående kulturmiljö och fornlämningar? 4. Kräver projektet avstämning gentemot kommunekologen och länsstyrelsen angående naturvärden i området? 5 a. Kommer farligt gods att transporteras på väg? 5 b. Kräver projektet i sådana fall avstämning gentemot räddningstjänsten angående utsläpp av farliga substanser? 6. Kräver projektet undersökning av markhistorik, föreligger det misstanke om att marken tex. är förorenad? 7. Kräver projektet mark och asfaltsprovtagning med avseende mot föroreningar? 8. Kräver projektet kartläggning av grundvattnet? 9 a. Ligger tillståndspliktig eller anmälningspliktig verksamhet i området? 9 b. Hur påverkas den i sådana fall av projektet?....

38 Bilaga 2. Ja Nej 10. Finns naturresurser i området (vattentäkter och brunnar)? 11 a. Påverkas olika recipient (sjöar och vattendrag med mera) av projektet? 11 b. Hur påverkas de i sådana fall av projektet? a. Finns det bebyggelse i området? 11 b. Hur påverkas den i sådana fall av projektet? Kräver projektet att det uppförs buller/vibrationsanalys för närboende? 13. Kräver projektet att det uppförs luftkvalitetsanalys för närboende?

39 Bilaga 2. Ja Nej 14 a. Påverkas den yttre miljön? 14 b. Beskriv hur den yttre miljön påverkas?.... Datum:. Utfört av:..

40

41

42