Fritidshem. Skönsmons skola

Transkript

1 Fritidshem Skönsmons skola

2 Uppdrag Fritidshemmet skall stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda den en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen skall utgår från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Kap.14 Skollagen.

3 Läroplanen är vid sidan av skollagen det viktigaste styrdokumentet Kap 1. Värdegrund och uppdrag. En komplettering till skollagen kap1. Grundläggande värden Förståelse och medmänsklighet En likvärdig utbildning Rättigheter och skyldigheter Skolans uppdrag God miljö för utveckling och lärande Varje skolas utveckling

4 Läroplanen Kap 2 - Övergripande mål och riktlinjer. Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Rektors ansvar Tillämpliga ej i alla delar.

5 Kursplaner - kap 3 Personalen har en orientering om innehållet i kursplanerna. Stimulera elevernas lärande. Elevgruppens behov och intressen!

6 1. Systematiskt kvalitetsarbete Målstyrd verksamhet Planera dvs. vad är syftet med det man planerat. Vilka mål i läroplanen vill man uppnå. Uppföljning. Utvärdering. Analys Ny planering Underlag för planering. Elevernas behov. Helhetssyn på elevens utveckling och lärande. Elevernas bästa i fokus. Elevinflytande Läroplan uppdrag.

7 2. Särskilt stöd Skollagen gäller även för Fritidshemmet Åtgärder för tiden i fritidshemmet. Samverkan inom skolan och med hemmet. Anmälningsplikt barn som far illa

8 3. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Uppdrag skollag och läroplan. Allmänna råd om arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan

9 Sammanfattning styrdokument. Skollag Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete. Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Allmänna råd om arbete mot diskriminering och kränkande behandling Allmänna råd om arbetet på fritidshem och kunskapen om eleverna lägger grunden till arbetet i fritidshemmet.

10 Övrigt Uppdraget för fritidspersonal under skoltid. Elevers/gruppers behov. Utgår från lärarens planering. Kan också innebära undervisning i de ämnen man har legitimation

11 För att nå våra mål Samverkan Fritidshemmet Samverkan inom och mellan avdelningar Ledningsgrupp Forum för samverkan mellan skola, fritidshem och förskoleklass Hemmet Skolråd Skola på webben Hemsida - Fritidsblogg Föräldramöten Andra möten enskilda elevers behov. Utifrån behov. Daglig kontakt

12 Uppdraget i praktiken. Inomhusmiljö Utemiljö Lärmiljöer som väcker elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. En dialog med eleverna.

13 Lärande Sker i alla situationer under hela dagen.

14 Leken Elevernas egna lekar Lekar initierade av personalen.

15 Sveriges bästa skola 2021

16 Uppdrag; Våra elever skall ha en meningsfull och varierad verksamhet Hur tar vi reda på våra elevers behov och intressen? Kartläggning. Genom; - observationer i vardagen. - samtal med eleverna - enkäter - överlämnande. - samtal med de pedagoger som är nära eleverna

17 Leken På skönsmons fritids har vi jobbat och jobbar lite extra med leken. Varför? Jo för vi har sett att en del barn har svårt att leka, komma igång att leka och att leka med andra barn än de som de brukar leka med. För att hjälpa och för att stimulera leken beslöt vi att göra leklådor med olika teman i. Dessa lådor får barnen låna under speciella tider på fritidstid, lämna tillbaka städade i lådan och med allt innehåll. Barnen har gett egna förslag till en del lådor andra har personalen tagit fram.

18 Leklådor Restaurang Cafè Sjukvård Spa Mjuka djur Bondgårdsdjur Urtidsdjur Kojbygge Sagofigurer Kontor " Leken kan bidra till att skapa meningsfullhet för eleverna och har en central plats i fritidshemmets verksamhet Allmänna råd för fritidshem. Kap 3. Lgr11Kap1-2. Barnens behov och intressen.

19 Livet är en lek Hela livet leker vi fast vi vuxna tycker att barnen bara leker". Genom leken så tränar vi/ får vi/ upplever vi : Glädje Vänskap Inlevelse Självständighet Regler/ normer Fantasi Besvikelse Uppmärksamhet Problemlösning Kommunikation Vänskap/ vänner Visa hänsyn Identitet Tänka Jämlikhet Konfliktlösning Flexibilitet

20 Skapande Skapande är en av grund stenarna i fritidsverksamheten. Fritidsverksamheten skall komplettera skolans verksamhet och här finns naturligt mera svängrum för både leken och skapandet. Vi samverkar med pedagogerna och skapar inom de områden man arbetar med. Aktuellt exempel är när skolan nu arbetar med forntiden och vi på fritids skapar miljöer, väver mm.

21 Barnen erbjuds många olika möjligheter att skapa i bild och form, både i pedagogledda övningar och i skapande helt utifrån sin egen fantasi och lust. Vi skapar efter årstider och traditioner, som tex höstlöv i keramik, jul- och påskpyssel, måla på snö och bygga snöskulpturer osv.

22 Andra exempel på skapande hos oss kan vara att måla utomhus på staffli, sömnad i tyg och filt, glasmålning och att bygga miljöer i tittskåp. Barnens byggande i lego och med andra byggmaterial är också ett kreativt skapande. De skapar också miljöer och rekvisita till sina lekar.

23 Barnen får på fritids både prova olika material och tekniker, och gå loss utanför ramarna i sitt eget skapande. Skapandet ger fascination och glädje, nya insikter och möjligheter att uttrycka sig och växa på andra områden än de som annars dominerar i skolan. Detta växande gynnar i sin tur barnets utveckling på alla områden Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 Kap 1och 2. Allmänna råd för fritidshem. Barnens intresse och behov

24 IT fritids Vi erbjuder eleverna från årskurs 4 till 6 IT fritids en gång i veckan. Där får de tillsammans med skolans It pedagog möjlighet att prova att. Programmera i appar Spela tv-spel Spela in film Bygga hemsidor Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 Kap 1och 2. Allmänna råd för fritidshem. Barnens intresse och behov

25 Musik/Dans Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetiskt uttrycksform används i en mängd sammanhang och betyder olika saker för var och en av oss. Att utveckla kunskaper i musik gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang både genom att själva musicera och genom att lyssna på musik. Musik är en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. Kunskaper om och i musik ökar möjligheten att delta i samhällets kulturliv.

26 Musik/Dans På Skönsmons skolas fritidshem erbjuder vi i olika perioder en gång i veckan kör för alla åldrar och instrument för år 3-6. Det är musikläraren som håller i det. I fritidsverksamheten erbjuds det även dans så som Just dance där barnen få uttrycka dans till musik och lära sig och dansa efter olika rörelser som visas på whiteboarden/videon. Vid våra olika högtider erbjuder vi traditionella danser som finns till dess högtid. Vi erbjuder även tillgång att lyssna till populärmusik där eleverna får musicera, dansa och skapa egna uppträdanden. Om vädret tillåter vintertid arrangerar vi Skridskodisco på våran skridskoplan Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 Kap 1och 2. Allmänna råd för fritidshem. Barnens intresse och behov.

27 Motorik/rörelse Grovmotorik är större rörelser som engagerar armarna, benen, fötterna eller hela kroppen, till exempel att krypa, springa och hoppa Finmotorik är sådant som att plocka upp saker mellan tumme och pekfinger, vicka med tårna i sand eller använda läppar och tunga till att smaka eller känna på saker. Grov- och finmotorik utvecklas parallellt eftersom många aktiviteter kräver koordination av båda två

28 Motorik/Rörelse Så här gör vi Finmotorik. Klippa och klistra Rita och färglägga Skriva siffror och bokstäver Trä pärlor på tråd och lägga pärlplattor Jobba med olika leror (cernit, das pronto, trolldeg) Sy Bygglek/byggmaterial: Lego,Kapla,Jovo,Plusplus,Geomag,Multilink

29 Grovmotorik. Utomhus varje dag. Springa, hoppa, klättra, balansera, gunga, gräva, bygga (sand, snö) Röra sig i skogen (på utflykter) Använda bollar Säsongsbundet: Skridskor och skidor Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 Kap 1och 2. Kap 3 Kursplanen. Allmänna råd för fritids hem. Barnens intresse och behov.

30 Idrott/rörelse På fritids erbjuder vi aktiviteter i idrottshallen c:a 1-3 ggr per vecka. Detta sker i varierande grupper. 1:or, 2:or, 3-6:or, pojkar och flickor och blandade grupper. Vi erbjuder detta för elevernas rörelse behov och för att de bl.a. ska träna: motorik, regler, gruppträning, fysisk aktivitet mm. Idrottshallen användas för en varierad verksamhet och för livligare aktiviterer. Aktiviteter som bl.a. boll lekar, mattelekar, danslekar, rörelselekar, hinderbana, innebandy, badminton mm. Ibland knyter vi an aktiviteten till aktuell undervisning för respektive grupp. En komplettering till övrig skolverksamhet. Vi strävar efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 Kap 1och 2. Allmänna råd för fritidshem. Barnens intresse och behov.

31 Utflykter En god pedagogisk miljö väcker elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Därför gör vi ibland utflykter i närområdet. Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för oss alla. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Eleverna ska få möta många olika slags aktiviteter. De ska få möjlighet att vistas i naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Eleverna utvecklar sin förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang genom bl.a. grovmotoriska grundformer, ex springa, hoppa och klättra. Eleverna orienterar sig i närmiljön. Ibland med enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning. Lekar och rörelse i natur-och utemiljö. Ord och begrepp för samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelse. Allemansrättens grunder. Säkerhet och hänsynstagande i samband med natur-och utevistelser. Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 Kap 1och 2. Allmänna råd för fritidshem. Barnens intresse och behov.

32 Socialt samspel Det sociala samspelet är en viktig del i arbetet på fritids. Vi ska uppmuntra eleverna att i samspel med kamrater utveckla sin sociala kompetens. Eleverna ska erbjudas stöd för att på ett bra sätt kunna resonera och argumentera med andra utifrån att man har olika åsikter som ibland kan leda till en konflikt. Det är av stor vikt att vi på fritids lyssnar in och tolkar det som eleverna gör och säger för att kunna hjälpa dem att sätta ord på sina känslor, åsikter och behov. Detta är något som vi arbetar aktivt med på fritids, vi är närvarande och stödjer eleverna för att utveckla deras sociala samspel med varandra. Vi finns med som stöd när eleverna tex ska lösa en konflikt eller är i behov av stöd i andra situationer.

33 Läroplanen Kap 1 Skapande arbete och lek Drama Musik Dans Bild och form I leken pröva, utforska och tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Stimulera kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och att lösa problem.

34

35 Sociala medier Blogg Skönsmons fritids Planeringar mm

36 Årsklocka Maj/juni -Delta i överlämnande samtal för de elever som man skall ta mot på höstterminen. Utvärdering av läsåret Mål för kommande läsår. Till Verksamhetsplan. Aug/sep Inventera elevernas behov och intressen genom enkät och/eller intervjuer. Analysera resultaten från kommunenkäten och den egna kartläggningen. Eventuellt komplettera mål i Verksamhetsplanen. Nov/dec Utvärdering av höstterminen. Jan/Feb komplettera kartläggningen och mål för vårterminen. Mötesplan för terminen/läsåret för kontinuerliga möten med pedagoger Arbetsorganisation.