VästKraft. En presentation

Transkript

1 VästKraft En presentation

2 VästKrafts vision Att öka kompetensen hos individer inom teknikbranschen, och därigenom stärka Göteborgsregionens uthålliga tillväxt.

3 Bakgrund VästKraft startade 23 mars 2009 och ska pågå under två år. VästKraft är ett projekt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) med utgångspunkt i den dramatiska arbetsmarknadsutvecklingen i Göteborgsregionen och dess teknikbransch. Projektet har beviljats 50 miljoner kronor från Europeiska socialfonden, ESF-rådet Västsverige. VästKraft ägs av GR och har samverkanspartner från staten, näringslivet och fackförbunden.

4 Syfte Projektet ska leda till att yrkesverksamma inom teknikbranschen ges en kompetensutveckling som bildar grund för arbetskrafts- och kompetensförsörjning inom branschens framtida utveckling. Arbetsformerna ska bilda långsiktig grund för samverkan kring vuxnas lärande inom regionen, även efter projektets avslutande. På sikt utveckla en gemensam grund kring väglednings-, validerings- och utbildningsinsatser mellan regionens tretton kommuner, samt fullfölja det pågående samarbetet mellan GR/kommunerna, Arbetsförmedlingen och parterna på arbetsmarknaden kring det breda och långvariga partnerskapet. Koordinering mellan de arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare som möter de berörda individerna.

5 Målgrupper Projektdeltagarna är uppdelade i två målgrupper: Målgrupp 1 - individer med anställning - ca individer Målgrupp 2 - individer utan anställning (som var i anställning ) - ca individer Av projektets deltagande individer ska minst vara kvinnor.

6 Kvantitativa mål individer ska få kompetensutveckling (varav minst 1000 kvinnor) 700 ska läsa vidare minst 70% av deltagarna utan anställning ska innan projekttidens slut ha en ny anställning 100% av deltagarna med anställning ska vara kvar i arbete varav 25% ska ha mer kvalificerade arbetsuppgifter 50 individer ska starta nya företag

7 Kvalitativa mål VästKraft ska leda till efterfrågestyrd kompetensutveckling från näringslivet ökad samverkan kring vuxnas lärande att entreprenörsandan ökar VästKrafts arbetsmodell ska vara applicerbar på andra branscher och andra regioner.

8 Samverkanspartner Arbetsförmedlingen (Arbetsmarknadsområde Göteborg) Business Region Göteborg AB IF Metall Teknikföretagen Region Väst Unionen Trygghetsrådet (TRR)

9 Projektorganisation ESF (Louise Stiernström) POLITISK LEDNING Utbildningsgruppen (ordf. Helene Odenjung) PROJEKTÄGARE GR Utbildning Börje Rådesjö STYRGRUPP Representanter från: GR, BRG, IF Metall, Unionen, Teknikföretagen Arbetsförmedlingen, Vux-gruppen, Trygghetsrådet, Adj. ESF-representant Projektgrupp VästKraft AU Projektägare GR Börje Rådesjö Projektledare Magnus Kallenberg Styrgruppens ordf Boye Johansson STÖDRESURSER Redovisningsekonom Externt projektledarstöd Temporära resurspersoner PROJEKTLEDNING Magnus Kallenberg - Projektledare Kajsa Olsson - Projektkoordinator UTBILDNINGSPLANERING Johan Furulind Administratör Lotta Malm Planerare målgrupp 1 Anders Bergius Planerare målgrupp 2 ANGRÄNSANDE PROJEKT GRowth, Vide2010, GTCs Kompetensanalys produktion, GRUL, Kunskap & Framtid, Tillväxt Start PLANERINGS- /REFERENSGRUPPER Beredningsgrupp Teknik College Omställningskontoret BRG Omvärldsanalysgrupp Upphandlingsgrupp Målgrupp 1 & 2 UTBILDNINGSANORDNARE & ENTREPRENÖRSSATSNINGAR KONTAKT MOT MÅLGRUPP AF-arbetsförmedlare Studie- och yrkesvägledare TRR Medverkande företag

10 Utkast till process för målgrupp 1 (individer med anställning) Styrgrupp Beredningsgrupp Samverkanspartner Omvärldsanalys- Kriterielista Kompetensbehov inom tekniksektorn Föreslagna företag Erfarenhet pilotfall Omvärlds- Bevakning/analys Framtida Kompetensbehov Fortsatt input och beslut grupp Projektgrupp (VästKraft) Företag Utbildningsanordnare (UBA) Prioritering Företag steg 1 Analys-behov Intr. anmälan Beslut Företagskontakt Analys-behov Sammanställning Företagsbesök Utvärdering Prioritering steg 2 Utkast - Förslag Utvärdering VästKraft för oss? Djupanalys Grovplaneriring Upphandla UBA Besvara upphandl, förfrågan Beslut Detaljplanering Kompetenshöjande Insats Utvärdering Återkoppling Avslut/Nästa steg Samverkansparter Informera potentiella deltagare

11 Utkast till process för målgrupp 2 (arbetssökande individer) Styrgrupp Beredningsgrupp Samverkanspartner Omvärldsanalys- Kriterielista Kompetensbehov inom tekniksektorn Föreslagna företag Erfarenhet pilotfall Omvärldsbevakning/analys Framtida kompetensbehov Fortsatt input och beslut grupp Utbildningsanordnare (UBA) Projektgrupp (VästKraft) Sammanställa behov Inventera utbud Ev. upphandla UBA Svar upphandlingsförfrågan Beslut Urval Beslut Kompetenshöjande insatser Utvärdering AF Vux SYV Fånga upp deltagare Fånga upp deltagare Vägledning Beslut Återkoppling Avslut Nästa steg TRR Fånga upp deltagare Vägledning Samverkanspartner Informera potentiella deltagare

12 Angränsande projekt ESF-projekt GTCs Kompetensanalys produktion Kompetensanalyser för att skapa en samlad bild över ett antal industriföretags behov. Utförs maj till september GRowth Ett projekt som skall öka kompetens och kunskap kring entreprenöriellt lärande inom gymnasie- och vuxenutbildning. Vide2010 Ett projekt som ska öka kompetens och kunskap gällande entreprenörskap för personal som kommer i kontakt med den studerande. Andra relaterade projekt GRUL (GR Upplevelsebaserat Lärande) Konstruerar och designar pedagogiska spel och hjälpmedel inom det upplevelsebaserade lärandet. Kunskap & Framtid november 2009 på Svenska Mässan. En mässa om utbildning och arbete, som arrangeras årligen. Tillväxt Start En kurs i att starta företag, rådgivning samt uppföljning.

13 Kontaktuppgifter Magnus Kallenberg - projektledare magnus.kallenberg@grkom.se Kajsa Olsson projektkoordinator kajsa.olsson@grkom.se Lotta Malm utbildningsplanerare målgrupp 1 lotta.malm@grkom.se Anders Bergius utbildningsplanerare målgrupp 2 anders.bergius@grkom.se Johan Furulind utbildningsadministratör johan.furulind@grkom.se Hemsida:

14 Magnus Kajsa Lotta Anders Johan

15 Uppdrag Gemensam enkätstrategi - Göra en kartläggning av vilka enkäter som används inom GR idag - Föreslå en enkätstrategi

16 Enkätstrategigrupp Gemensam enkätstrategi Rachel Törnell, utvecklingschef BOU Alingsås Repr Lerums kommun, sektor lärande Göran Olsson, utvcecklingschef Utb, Göteborg Jonas Hassling, ekonom, BOU Partille Margrethe Kristensson, projektledare, GR

17 Resultat från kartläggningen -Kvantitativa brukarenkäter -Positiva och negativa erfarenheter Gemensam enkätstrategi -Olika enkätverktyg -Arbetskrävande, av tjänstemän -Politiskt initierade -Statistiskt användbara resultat -Flest intresserade av helhetslösningar

18 Slutsatser Gemensam enkätstrategi Stort intresse finns att göra gemensam brukarenkät, kvantitativ En utökning av enkätstrategin kan komma senare

19 Slutsatser Gemensam enkätstrategi Varje kommun behöver ha möjlighet att lägga till kommunspecifika frågor till enkäten Leverantörer ska kunna bistå kommunerna med även andra enkäter, så som personalenkät

20 Slutsatser Gemensam enkätstrategi Varje kommun får ta ställning till om man vill köpa hela processen eller endast nyttja frågorna. Erfarenheterna från dagens enkäter ska tas tillvara av leverantören

21 Slutsatser Gemensam enkätstrategi Leverantören ska vara enkätkunnig, inte bara teknikkunnig Enkätstrategigruppen/kvalitetsnätverke t bör vara referensgrupp till Upphandlingsbolaget vid upphandlingen

22 Slutsatser Gemensam enkätstrategi Varje kommun som tar del av en helhetslösning utser en statistiksamordnare som ansvarar för att distributionen fungerar tillfredsställande Varje kommun utser en person (kvalitetsnätverkets representant) som ansvarar för att innehållet i enkäten blir riktigt och kommunspecifikt samt bidrar till ständigt förbättringsarbete

23 Syfte Gemensam enkätstrategi - Kunna göra jämförelser även inom mjuka frågor inom GR - Få en effektivare hantering, både ekonomiskt och organisatoriskt

24 Förslag till beslut Gemensam enkätstrategi -Förbereda för upphandling -Genomföra ev enkät våren 2010

25 Gymnasiepropositionen - GR Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Prop. 2008/09:199 Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

26 Gymnasiepropositionen påverkan på Göteborgsregionens samverkan Grundskolan ska stärka måluppfyllelsen Behörighetskrav till gymnasieskolan Utformning av IV-program eller liknande? Likvärdiga villkor för kommunala och fristående gymnasieskolor Utbudet kommer att smalna av Konkurrensen är fortsatt grund för kvalitetsutveckling Frisök (andrahandsmottagning till alla utbildningar i landet) Fler elever kan lämna/komma till GR Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

27 Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

28 Gymnasiepropositionen och dess påverkan på GR Ersättning till fristående skolor (ny modell) Gymnasieskolan ska vara bas för nationell och regional kompetensförsörjning (Nytt i Skollagen) Huvudmannen ska samverka med det omgivande samhället Dimensionering enligt ungdomars önskemål så långt det är möjligt Hemkommunen ansvarar för att ALLA behöriga ungdomar erbjuds utbildning på nationellt program (allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar) Motiv för samverkansavtal Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

29 Gymnasiepropositionen - GR Lärlingsutbildning likvärdigt med nationellt program Inte samma skyldighet för kommun att erbjuda den variant Nationella programråd för yrkesprogram Hur matcha dessa med regionala/lokala programråd? Dessa blir förordningsstyrda Genusperspektiv på utbildningar Regional insats? Fjärde år? Samverkan om det kommer? Garanti för yrkeselever att läsa in allmän högskolebehörighet påverkar vuxenutbildningen Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

30 Gymnasiepropositionen - GR Vissa inriktningar kan börja år 1, 2 eller 3 och ska vara sökbara Hur påverkar det intagningen via Indra? Hur garanteras elever att komma in på en inriktning som startar år 2 eller 3? Ansökan om särskild variant är möjlig men kräver stark förankring i arbetsliv/region Gemensamma ansökningar för kommunala skolor i samverkan med bransch? Ev. söka i samverkan med fristående huvudmän om intresse finns? Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

31 Gymnasiepropositionen - GR Programfördjupning mot yrkesutgångar Vem erbjuder vilka yrkesutgångar? Hur stämma av med branschen (krav)? Särskild behörighet även inom yrkesutbildningar för att nå högskolebehörighet Hur skapa ett regionalt system vilket ger dessa möjligheter? Ska alla erbjuda eller i samverkan? Entreprenörskap Särskilt inom yrkesutbildningar Hur stimulera detta? (GRowth, UF mm) Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

32 Gymnasiepropositionen - GR Individuella val skyldighet att erbjuda vissa kurser Kan ske bland annat via Gemensamma gymnasiet om elevgruppen är liten Elitidrottsutbildningar som komplement till de riksrekryterande idrottsutbildningarna Ska godkännas av Skolverket Ska vi söka regionalt eller ska huvudmännen söka enskilt? Riksrekryterande utbildningar Finns intresse från GRs kommuner att söka? Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

33 Gymnasiepropositionen - GR Antagningsorganisation får vara gemensam för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning En kommuns eller ett landstings antagningsorganisation får även vara gemensam för andra kommuner och landsting samt för fristående skolor Finns redan Lokala kurser försvinner men det är möjligt att ansöka hos Skolverket om kvalitetssäkring av en kurs som behövs lokalt eller regionalt. Arbetsliv eller högskola ska vara delaktiga i ansökan Ska vi söka gemensamt för någon kurs? Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

34 Gymnasiepropositionen - GR Ungdomars påbörjande, avbrutna eller avslutade studier hos annan huvudman ska anmälas till hemkommunen Finns redan via GRUUS Tillgång till studie- och yrkesvägledning stärks Krav på APL för att en yrkesutbildning ska få erbjudas Krävs regional samverkan mellan huvudmän (olika), branscher och fack? Samverkan kring APL-platser? Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

35 Verksamhetsidé Validering/Ledarutveckling Presentation GR

36 Bakgrund: Utbildningsnämnden inbjudan till SDN ht 2006 Inbjudan från Frank Andersson/Agneta Granberg till SDNs presidier; SDC och verksamhetschefer Åtgärder för att minska gruppen elever med avsaknaden av eller otillräckliga betyg i år 9 Uppdrag till förvaltningscheferna inom SDF/UBF att gemensamt skapa möjligheter för en högre måluppfyllelse

37 KF: Budgetuppdrag 1, 2008 Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska ge eleverna en stabil grund att stå på, den ska förbereda eleverna för nästa steg inom utbildningen, för arbetslivet och för livet som helhet. Barn och ungdomar går i skolan för att lära sig nya saker, för att utveckla ny kunskap och nya färdigheter. Skolans kunskapsuppdrag är dess huvuduppgift. (KF budgetbeslut juni 2007)

38 KF: Budgetuppdrag 2, 2008 Utbildningssatsningar i ledarskap ska genomföras för alla rektorer och lärare För att säkerställa kvaliteten hos befintliga ledare krävs validering* av ledarskapet samt utvecklingsinsatser inom denna grupp Ledarskapet inom socialtjänsten skall utvecklas * Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats

39 Styrgrupp för verksamhetsidén Sven Höper (ordf.) Ulla-Carin Olsson Katarina Othelius Hans Erngren Linda Eklöf Anne Söderberg Helen Torstensson Jan Mellgren Christer Holmström Inga-Maj Adolfsson Hilma Sandstedt chef UBF sdc Lärjedalen sdc Härlanda sdc Tynnered sdc Kärra-Rödbo Stadskansliet Stadskansliet Center för skolutveckling processledare processledare informatör

40 Styrgruppens mål Målet är att öka skolans måluppfyllelse med fokus på att förbättra arbetsmiljön och att öka andelen elever med godkända betyg.

41 Åtgärder utifrån budgetuppdraget: Generell ledarsatsning som stöd för implementeringen av verksamhetsidén/skolplanen Generell kompetensutveckling för förvaltnings- och verksamhetschefer Individuell kompetensutveckling för rektorer Ledarutveckling för pedagogisk personal (lärare)

42 Värdegrund och förhållningssätt VERKSAMHETSIDÉ

43 Skolans verksamhetsidé 1. Elevernas/ barnens inre motivation och lust att lära För oss innebär detta att varje enskild elev/barn känner att det är roligt, intressant och utmanande i skolan. 2. Delaktighet och medskapande För oss innebär det att eleven/barnet känner det angeläget och har en reell möjlighet genom medskapande att påverka hela sin skolsituation. 3. Helhetssyn i lärandet För oss innebär det att eleven/barnet utifrån sammanhang känner sig utmanad att skaffa sig kunskap för att förstå och påverka sin omvärld och dess delar.

44 Vad är det för nytt med idén? Gemensam värdegrund för förskolor och skolor i Göteborgs Stad. Verksamhetsidén ska genomsyra skolan dvs. leva i ALLA samtal och ALLA situationer som har med skolan att göra. Det är ett sätt att leda och styra skolan

45 Processchema för arbetet med ökad måluppfyllelse STYRGRUPP VERKSAMHETSIDÉN CSG 1/ / / RAPPORT KS VALIDERING & LEDARUTVECKLING SDF/UBF UPPFÖLJNING

46 Ökad måluppfyllelse i skolan Validerade skolledare Verksamhetsidé

47 Validering/Ledarutveckling

48 Ledarkriterier Generella kompetenser, det personliga ledarskapet Generella kompetenser, det formella chefsskapet Verksamhetsspecifika kompetenser

49 Generella kompetenser Personliga kompetenser Lyhördhet Social säkerhet Förändringsorientering Mål- och resultatorientering Analytisk förmåga Helhetssyn Påverka andra Formella chefsskapet Verksamhetsledning Juridik Arbetsgivarfunktionen Intern och extern kommunikation

50 Verksamhetsspecifika kompetenser Grundläggande värderingar och verksamhetsidé Styrdokument och rektors uppdrag Ledare av pedagogisk verksamhet Systematisk kvalitetsutveckling

51 Hur går kartläggningen till? Introduktion Självskattning Omvärldsskattning Fördjupat samtal inkl. återkoppling Kompetenshöjande insatser Utvecklingsplan

52 Självskattning och omvärldsskattning Min chef Jag själv Medarbetare Kollega

53 Nämndernas uppdrag Ansvarar för det lokala utvecklingsarbetet med verksamhetsidén i förvaltningen Nämndens kvalitetsredovisning upprättas som en bilaga till årsredovisningen. Beskrivningen blir utgångspunkt för utvecklingsarbetet i varje förvaltning/enhet Kvalitetsredovisning - förvaltningens egen samlade bedömning och analys utifrån tidigare insamlad dokumentation och enheternas kvalitetsredovisningar

54 Forskningssamarbete/ Medforskare

55 I varje stadsdel sker urval av 2 skolor, åk skolor med åk förskolor Baserat på föräldra-, elev samt medarbetarenkäterna (allsidighet eftersträvas) Skolledare, lärare och elever (åk 4-9 ) intervjuas

56 Forskningssamarbete Arbetet med verksamhetsidén följs vetenskapligt av Karlstads universitet som leder ett medforskningsarbete där lärare och skolledare själva samlar in data och bidrar till analys.

57 Medforskarfrågor Till lärare Vilka lärdomar har du gjort om hur man som lärare på bästa sätt kan bidra till elevernas/barnens lärande och utveckling Till skolledare Vilka lärdomar har du gjort om hur man som skolledare på bästa sätt kan bidra till så hög kvalitet som möjligt i undervisningen på skolan I gruppintervjuer med eleverna Hur tycker du att det skall vara i klassrummet för att du skall få så bra hjälp som möjligt när du lär dig

58 En En fram- framgångsrik skola skola Verksamhet med med hög hög kvalitet Arbetssätt och organisation Ledarskap Medarbetarskap Verksamhetsidén och ett gemensamt förhållningssätt