Handikappvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som omfattar såväl medicinsk och teknisk, som beteendevetenskaplig och samhällsvetenskaplig kunskap.

Transkript

1 Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. Handikappvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som omfattar såväl medicinsk och teknisk, som beteendevetenskaplig och samhällsvetenskaplig kunskap.

2 Vuxendöva yrkesverksamma med cochleaimplantat Håkan Hua leg. audionom Postdok/junior universitetslektor Avdelningschef för Avdelningen för Handikappvetenskap

3 Agenda för dagens presentation: Kognition varför studera det tillsammans med hörsel? Kort sammanfattning av förra projektet: yrkesverksamma med lätt-måttlig HNS Vad kom vi fram till? Pågående projekt Vuxendöva yrkesverksamma med CI Normal hörsel vs. lätt-måttlig HNS med HA vs. svår-grav HNS med CI Preliminära resultat! Ytterligare en studie: kognitiva förmågor och taluppfattning hos vuxna med bimodal stimulering Projekt som startar till hösten: unga hörselskadade i högre utbildning

4 Varför relevant att studera sambandet mellan hörsel och kognition? Kognitiv psykologi handlar om hur vi uppfattar saker som finns runt omkring oss, hur vi minns, fattar beslut, tänker och producerar och bearbetar språk. Detta omfattar alltså även hur vi processar och minns auditiv information. Kognitiv psykologi är en specifik psykologisk inriktning Exempel på andra psykologiska inriktningar är: personlighetspsykologi, neuropsykologi, inlärningspsykologi, etc.

5 Minnessystem

6 Arbetsminne

7 Långtidsminne

8 ELU-modellen Ease of language understanding

9 Centrala aspekter inom kognition Det finns alltid någon form av kapacitetsbegränsning. Kognitiva förmågor utvecklas och avvecklas som funktion av stigande ålder. Det finns skillnader i kognitiv kapacitet mellan individer. Kunskap om en individs kognitiva förmågor är oftast en del i en förklaring av ett visst fenomen, men aldrig hela förklaringen i sig.

10 Pågående projekt: Vuxendöva yrkesverksamma med cochleaimplantat Håkan Hua 1,2, Claes Möller 1,3 och Björn Lyxell 1,2 1 Linnaeus Centre HEAD, Swedish Institute for Disability Research, Sweden 2 Department of Behavioral Sciences and Learning, Linköping University, Sweden 3 Audiological Research Centre, Örebro University Hospital, Sweden

11 Kort sammanfattning av förra projektet: yrkesverksamma med lätt-måttlig HNS Yrkesverksamma hörselskadade kan uppleva en sämre fysisk hälsostatus även vid en lättmåttlig HNS med HA Buller genererar en högre grad av upplevd ansträngning jämfört med en tyst miljö och resultatet indikerar även att WM blir mer belastad och involverar explicita processer i högre grad i en bullrig miljö pga. HNS Yrkesverksamma hörselskadade är även mer känsliga för höga bullernivåer (> 70 dba) än normalhörande, även om arbetsuppgifterna är visuella Hörselvården och företagshälsovården bör därför ta hänsyn till individens hörsel, kognitiva förmågor, typ av ljudmiljö uppgiften utförs i och typ av arbetsuppgift som skall utföras

12 Kvalitativ intervjustudie: Om buller på arbetsplatsen (man, 56): Jag blir ganska irriterad och ofta blir jag ganska arg. Jag kan bli sådär att om dom håller på. Och om det helt plötsligt blir väldigt högljutt då kan jag kan höja rösten ganska snabbt själv och ryta till. Jag vet inte riktigt, man reagerar instinktivt på nåt sätt. Man vill bara få slut på oljudet. Vid möten (kvinna, 35): Men det påverkar på det sättet att jag känner mig ganska distanserad vid möten och sådär. Jag hör inte vad folk säger. Det räcker med att man spejsar ut i en liten stund sen är man ju borta i den diskussionen och sen är det svårt att komma in igen Så på det sättet känner jag att det är svårt att hoppa in i situationen för att jag hör inte vad dom pratar om

13 Kvalitativ intervjustudie Negativa effekter efter jobbet (kvinna, 45 år): Jag har en naprapat som kände på min rygg och han sa att han har aldrig känt någon som är så spänd. Jag vet inte om det har något med det att göra, men jag spänner mig ganska mycket för att försöka anstränga mig att lyssna. Jag blir jätte-jättetrött när jag kommer hem så då måste jag oftast bara lägga mig på mitt rum och vara ifred.

14 Level Possible mechanisms Example of context Negative consequences Psychosocial Reduced speech recognition performance in noise due to hearing impairment Communication in groups Withdrawal and a sense of exposure Physiological Extra effort/concentration needed to do certain tasks in noise Communication in groups Physical fatigue and lower physical health status Cognitive Involvement of explicit processes (i.e. updating skills) in noise Performance of various working tasks in noise Greater perceived effort/mental fatigue Psychoacoustic Recruitment and the use of hearing aids High level noise (> 70 dba) Greater perceived disturbance Behov av övriga tekniska hjälpmedel? Psykosocial support från arbetsgivare och kollegor Info till arbetsplats om hörselskador Aktuellt med akustiska åtgärder?

15 Skiss: yrkesverksamma med CI

16 Material I materialet ingick totalt 45 yrkesverksamma försökspersoner 15 med normal hörsel 15 med lätt-måttlig HNS som redan använder HA 15 med CI Kriterier samtliga grupper: år Får ej ha 100% sjukersättning Personer som för tillfället lider av depression, utmattningssyndrom, trötthetssyndrom, utbrändhet eller dyslexi fick ej delta i studien Personer med svårare grad av tinnitus fick ej ingå Syn skall vara normal eller korrigerad Specifika inklusionskriterier för gruppen med CI: Minst ett CI Använt sitt CI mer än 8 månader (stabila CI-parametrar) Kontralaterala örat: ingen begränsning

17 Demografisk data

18 Hörsel

19 Noise Office Daycare Traffic Quiet Hearing Normal Aided mild-moderate HI CI users Mathematics Extraction of information Orthographic decoding Phonologic decoding Working ability Perceived effort Disturbance Work related task Cognitive abilities Physical matching Lexical access Phonologic ability Working memory capacity EF: Inhibition EF: Shifting EF: Updating

20 Procedur 1st session Demographics Hearing status Cognitive tests Physical Matching Lexical access Rhyme-judgement Reading span SART The keep track task The number-letter task Practice Info. extrac Arithmetic Ortho. decoding Phon. Decoding Borg CR-10 Break 1st condition Info. extrac Arithmetic Ortho. decoding Phon. Decoding Borg CR-10 Break 2nd condition Info. extrac Arithmetic Ortho. decoding Phon. Decoding Borg CR-10 2nd session 3rd condition Break 4th condition HRQOL Info. extrac Arithmetic Ortho. decoding Phon. Decoding Borg CR-10 Info. extrac Arithmetic Ortho. decoding Phon. Decoding Borg CR-10 SF-36 HHIA

21 Preliminära resultat: kognitiva förmågor

22 Preliminära resultat: kognitiva förmågor

23 Frågeformulär bestående av 36 frågor Mäter åtta olika aspekter av hälsa (skala: 0-100) Funktionsskalor: 1) Fysisk funktion, 2) Rollfunktion fysiska orsaker, 3) Smärta, 4) Allmän hälsa, 5) Vitalitet, 6) Social funktion, 7) Rollfunktion emotionell & 8) Psykiskt välbefinnande HHIA mäter sociala och emotionella aspekter av att ha HNS (skala: 0-100)

24 Preliminära resultat: livskvalité (SF-36)

25

26 HHIA

27 Framtida arbete Vi ser i nuläget: något sämre fonologiska förmåga hos gruppen med CI. Har annars liknanade kognitiva förutsättningar som en normalhörande grupp och en grupp med lätt-måttlig HNS. Men resultaten indikerar även att de mår sämre emotionellt och socialt. Men det är inte direkt kopplat till HNS. Så vad är är den bakomliggande orsaken? Mer detaljerad analys kommer att utföras under sommaren: Vi kommer att studera samband mellan kognition, buller och arbetsprestation för gruppen med CI Hur ser den upplevda ansträngningen och störningen ut för individer med CI? Hur ser utfallsmåtten ut i relation till gruppen med lätt-måttlig HNS och normal hörsel?

28 Ytterligare en studie: Kognitiva förmågor och taluppfattning hos individer med bimodal stimulering Håkan Hua 1,2, Björn Johansson 3, Lennart Magnusson 3, Björn Lyxell 1,2 och Rachel Ellis 1,2 1 Linnaeus Centre HEAD, Swedish Institute for Disability Research, Sweden 2 Department of Behavioral Sciences and Learning, Linköping University, Sweden 3 Department of Audiology, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden

29 Bakgrund Implantation hos vuxna sker oftast ensidigt För att bibehålla binaurala fördelar uppmuntras oftast den vuxna individen att fortsätta använda HA i det kontralaterala örat Vi vet sedan tidigare att bimodal stimulering genererar binaurala fördelar för lyssnaren (tal i brus, lokalisering) och vi vet även att forskning stödjer den fortsatta användningen av HA i det andra örat (Ching et al, 2004; Hamzavi et al, 2004; Morera et al, 2005; Ching et al, 2006) Vi vet även att arbetsminnet blir belastat i bullriga miljöer och att HNS kan ha en negativ inverkan på den fonologiska förmågan samt livskvalité Men ingen studie har undersökt sambandet mellan kognitiva förmågor och taluppfattning hos individer med bimodal stimulering.

30 Skiss Cognition Speec recognition Quality of life

31 Syfte: Syftet med studien var att studera sambandet mellan kognitiva förmågor och taluppfattning hos vuxna bimodala användare Ytterligare syfte var att studera upplevd handikapp i relation till deras hörsel

32 Material 20 bimodala användare rekryterades till studien. En kunde dock inte genomföra de kognitiva testerna och den andra tackade senare nej pg a förhinder. N = 18 Medelålder: 54.5 år (SD = 14.4) Vana HA-användare (> 3 månader) Använt sitt CI i minst ett år Använde CI tillsammans med HA dagligen (> 8h per dag) Innan testerna ställdes kontrollfrågor om utbildningsnivå, ytterligare funktionsnedsättningar, mediciner, tinnitus, ljudkänslighet, etc.

33 Hörsel

34 Kognitiva tester

35 Procedur Alla tallistor och förhållanden var balanserade för att motverka inlärningseffekt Kontrollfrågor (demografisk data) Kognitiva tester Audiologiska tester Frågeformulär (Hearing Handicap Inventory) 1 besök/deltagare

36 Resultat

37 Samband? God taluppfattning i tyst har en positiv korrelation med taluppfattning i brus (logiskt!) God taluppfattning med ett CI ger även goda resultat bimodalt Inga signifikanta korrelationer observerades mellan TMT-testen och taluppfattning, varken i tyst eller i brus. Ingen signifikant korrelation mellan HINT och arbetsminneskapacitet Men

38 Vi noterade signifikant positivt samband mellan tal i tyst och arbetsminneskapacitet

39 Spridningsdiagram: WMC och tal i tyst bimodalt

40 Så vad betyder detta?

41 Så vad betyder detta?

42 Framtida projekt: Unga hörselskadade i högre utbildning Håkan Hua 1,2 och Emil Holmer 1,2 1 Linnaeus Centre HEAD, Swedish Institute for Disability Research, Sweden 2 Department of Behavioral Sciences and Learning, Linköping University, Sweden

43 Bakgrund Walter (1987) visade att hela 70 % av alla studenter med hörselskada avbryter sina högskolestudier Dessa avhopp beror i hög grad på social integrering vilket i sin tur genererar emotionella problem för individen. I en dansk studie kunde Parving och Christensen (1993) visa att unga vuxna med HNS i högre grad är arbetslösa jämfört med åldersmatchade personer utan HNS. Förhöjd risk > 60 db HL För unga individer med HNS som har fullföljt en högskoleutbildning har det å andra sidan observerats att utbildningen inneburit goda möjligheter till ett framgångsrikt yrkesliv

44 Syfte För personer med HNS i högre utbildning kan möjligen både kognitiva och social-kognitiva förmågor fungera som skydd mot en del av de negativa effekter HNS kan ha på inlärning och social interaktion. Då ingen studerat detta så vet vi inte om dessa teoretiska antaganden stämmen. Syftet med detta projekt är att studera livssituationen hos unga hörselskadade i högre utbildning och kartlägga eventuella skyddsfaktorer för en god livskvalité. Specifika frågeställningar: Hur upplever unga vuxna med hörselskada i högre utbildning sin livssituation? Föreligger något samband mellan arbetsminne, sociala kognition och upplevd livskvalité hos individer med HNS på högre utbildning efter kontroll för grad av hörselnedsättning?

45 Material Ungefär 60 forskningspersoner skall inkluderas i studien. Inklusionskriterier är unga vuxna i högre utbildning (18-25 år). Deltagarna ska även: ha svenska som första språk Om de har HNS ska försökspersonerna: vara vana hörapparatanvändare eller ha stabila parametrar i deras CI i det implanterade örat (ett års användning) Ingen begräsning vad gäller grad av HNS då vi kommer att kontrollera för denna variabel i analyserna. Båda grupperna kommer att matchas avseende ålder, kön, verbal och icke-verbal intelligens

46 Skiss

47 Status för projektet: Etikansökan inskickad Datainsamlingen startar HT 2016 och beräknas vara avslutat VT 2017 Förhoppningsvis resultat till sommaren 2017

48 Sammanfattningsvis: Vuxendöva yrkesverksamma med CI presterar har en kognitiv prestation i nivå med normalhörande och individer med lätt-måttlig HNS, förutom i fonologisk förmåga Gruppen med CI verkar även må sämre emotionellt och socialt, men detta är inte direkt kopplat/enbart kopplat till HNS Hos vuxna med bimodal stimulering finns det en stark positiv korrelation mellan arbetsminneskapacitet och taluppfattning i tyst med FB-listor Fler resultat om yrkesverksamma med CI beräknas komma under 2016 Projekt om unga hörselskadade i högre utbildning beräknas vara klart nästa år

49 Tack till: Yrkesverksamma med CI: Professor/psykolog: Björn Lyxell Professor/medicinsk audiolog: Claes Möller Forskningsaudionomer: Hanna Hagsten & Christina Bergqvist, Forskningsingenjörer: Jonas Birkelöf & Tobias Åslund Forskningsadministratör: Ann-marie Helgstedt Kognition och taluppfattning hos vuxna med bimodal stimulering: Docent/teknisk audiolog: Lennart Magnusson Leg. audionom/ingenjör: Björn Johansson Kognitionsvetare/junior lektor: Rachel Ellis Professor/psykolog: Björn Lyxell Särskilt tack: prof. Jerker Rönnberg Unga hörselskadade i högre utbildning: Leg. psykolog/doktorand: Emil Holmer

50 Tack!