Handikappvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som omfattar såväl medicinsk och teknisk, som beteendevetenskaplig och samhällsvetenskaplig kunskap.
|
|
- Sven-Erik Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. Handikappvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som omfattar såväl medicinsk och teknisk, som beteendevetenskaplig och samhällsvetenskaplig kunskap.
2 Vuxendöva yrkesverksamma med cochleaimplantat Håkan Hua leg. audionom Postdok/junior universitetslektor Avdelningschef för Avdelningen för Handikappvetenskap
3 Agenda för dagens presentation: Kognition varför studera det tillsammans med hörsel? Kort sammanfattning av förra projektet: yrkesverksamma med lätt-måttlig HNS Vad kom vi fram till? Pågående projekt Vuxendöva yrkesverksamma med CI Normal hörsel vs. lätt-måttlig HNS med HA vs. svår-grav HNS med CI Preliminära resultat! Ytterligare en studie: kognitiva förmågor och taluppfattning hos vuxna med bimodal stimulering Projekt som startar till hösten: unga hörselskadade i högre utbildning
4 Varför relevant att studera sambandet mellan hörsel och kognition? Kognitiv psykologi handlar om hur vi uppfattar saker som finns runt omkring oss, hur vi minns, fattar beslut, tänker och producerar och bearbetar språk. Detta omfattar alltså även hur vi processar och minns auditiv information. Kognitiv psykologi är en specifik psykologisk inriktning Exempel på andra psykologiska inriktningar är: personlighetspsykologi, neuropsykologi, inlärningspsykologi, etc.
5 Minnessystem
6 Arbetsminne
7 Långtidsminne
8 ELU-modellen Ease of language understanding
9 Centrala aspekter inom kognition Det finns alltid någon form av kapacitetsbegränsning. Kognitiva förmågor utvecklas och avvecklas som funktion av stigande ålder. Det finns skillnader i kognitiv kapacitet mellan individer. Kunskap om en individs kognitiva förmågor är oftast en del i en förklaring av ett visst fenomen, men aldrig hela förklaringen i sig.
10 Pågående projekt: Vuxendöva yrkesverksamma med cochleaimplantat Håkan Hua 1,2, Claes Möller 1,3 och Björn Lyxell 1,2 1 Linnaeus Centre HEAD, Swedish Institute for Disability Research, Sweden 2 Department of Behavioral Sciences and Learning, Linköping University, Sweden 3 Audiological Research Centre, Örebro University Hospital, Sweden
11 Kort sammanfattning av förra projektet: yrkesverksamma med lätt-måttlig HNS Yrkesverksamma hörselskadade kan uppleva en sämre fysisk hälsostatus även vid en lättmåttlig HNS med HA Buller genererar en högre grad av upplevd ansträngning jämfört med en tyst miljö och resultatet indikerar även att WM blir mer belastad och involverar explicita processer i högre grad i en bullrig miljö pga. HNS Yrkesverksamma hörselskadade är även mer känsliga för höga bullernivåer (> 70 dba) än normalhörande, även om arbetsuppgifterna är visuella Hörselvården och företagshälsovården bör därför ta hänsyn till individens hörsel, kognitiva förmågor, typ av ljudmiljö uppgiften utförs i och typ av arbetsuppgift som skall utföras
12 Kvalitativ intervjustudie: Om buller på arbetsplatsen (man, 56): Jag blir ganska irriterad och ofta blir jag ganska arg. Jag kan bli sådär att om dom håller på. Och om det helt plötsligt blir väldigt högljutt då kan jag kan höja rösten ganska snabbt själv och ryta till. Jag vet inte riktigt, man reagerar instinktivt på nåt sätt. Man vill bara få slut på oljudet. Vid möten (kvinna, 35): Men det påverkar på det sättet att jag känner mig ganska distanserad vid möten och sådär. Jag hör inte vad folk säger. Det räcker med att man spejsar ut i en liten stund sen är man ju borta i den diskussionen och sen är det svårt att komma in igen Så på det sättet känner jag att det är svårt att hoppa in i situationen för att jag hör inte vad dom pratar om
13 Kvalitativ intervjustudie Negativa effekter efter jobbet (kvinna, 45 år): Jag har en naprapat som kände på min rygg och han sa att han har aldrig känt någon som är så spänd. Jag vet inte om det har något med det att göra, men jag spänner mig ganska mycket för att försöka anstränga mig att lyssna. Jag blir jätte-jättetrött när jag kommer hem så då måste jag oftast bara lägga mig på mitt rum och vara ifred.
14 Level Possible mechanisms Example of context Negative consequences Psychosocial Reduced speech recognition performance in noise due to hearing impairment Communication in groups Withdrawal and a sense of exposure Physiological Extra effort/concentration needed to do certain tasks in noise Communication in groups Physical fatigue and lower physical health status Cognitive Involvement of explicit processes (i.e. updating skills) in noise Performance of various working tasks in noise Greater perceived effort/mental fatigue Psychoacoustic Recruitment and the use of hearing aids High level noise (> 70 dba) Greater perceived disturbance Behov av övriga tekniska hjälpmedel? Psykosocial support från arbetsgivare och kollegor Info till arbetsplats om hörselskador Aktuellt med akustiska åtgärder?
15 Skiss: yrkesverksamma med CI
16 Material I materialet ingick totalt 45 yrkesverksamma försökspersoner 15 med normal hörsel 15 med lätt-måttlig HNS som redan använder HA 15 med CI Kriterier samtliga grupper: år Får ej ha 100% sjukersättning Personer som för tillfället lider av depression, utmattningssyndrom, trötthetssyndrom, utbrändhet eller dyslexi fick ej delta i studien Personer med svårare grad av tinnitus fick ej ingå Syn skall vara normal eller korrigerad Specifika inklusionskriterier för gruppen med CI: Minst ett CI Använt sitt CI mer än 8 månader (stabila CI-parametrar) Kontralaterala örat: ingen begränsning
17 Demografisk data
18 Hörsel
19 Noise Office Daycare Traffic Quiet Hearing Normal Aided mild-moderate HI CI users Mathematics Extraction of information Orthographic decoding Phonologic decoding Working ability Perceived effort Disturbance Work related task Cognitive abilities Physical matching Lexical access Phonologic ability Working memory capacity EF: Inhibition EF: Shifting EF: Updating
20 Procedur 1st session Demographics Hearing status Cognitive tests Physical Matching Lexical access Rhyme-judgement Reading span SART The keep track task The number-letter task Practice Info. extrac Arithmetic Ortho. decoding Phon. Decoding Borg CR-10 Break 1st condition Info. extrac Arithmetic Ortho. decoding Phon. Decoding Borg CR-10 Break 2nd condition Info. extrac Arithmetic Ortho. decoding Phon. Decoding Borg CR-10 2nd session 3rd condition Break 4th condition HRQOL Info. extrac Arithmetic Ortho. decoding Phon. Decoding Borg CR-10 Info. extrac Arithmetic Ortho. decoding Phon. Decoding Borg CR-10 SF-36 HHIA
21 Preliminära resultat: kognitiva förmågor
22 Preliminära resultat: kognitiva förmågor
23 Frågeformulär bestående av 36 frågor Mäter åtta olika aspekter av hälsa (skala: 0-100) Funktionsskalor: 1) Fysisk funktion, 2) Rollfunktion fysiska orsaker, 3) Smärta, 4) Allmän hälsa, 5) Vitalitet, 6) Social funktion, 7) Rollfunktion emotionell & 8) Psykiskt välbefinnande HHIA mäter sociala och emotionella aspekter av att ha HNS (skala: 0-100)
24 Preliminära resultat: livskvalité (SF-36)
25
26 HHIA
27 Framtida arbete Vi ser i nuläget: något sämre fonologiska förmåga hos gruppen med CI. Har annars liknanade kognitiva förutsättningar som en normalhörande grupp och en grupp med lätt-måttlig HNS. Men resultaten indikerar även att de mår sämre emotionellt och socialt. Men det är inte direkt kopplat till HNS. Så vad är är den bakomliggande orsaken? Mer detaljerad analys kommer att utföras under sommaren: Vi kommer att studera samband mellan kognition, buller och arbetsprestation för gruppen med CI Hur ser den upplevda ansträngningen och störningen ut för individer med CI? Hur ser utfallsmåtten ut i relation till gruppen med lätt-måttlig HNS och normal hörsel?
28 Ytterligare en studie: Kognitiva förmågor och taluppfattning hos individer med bimodal stimulering Håkan Hua 1,2, Björn Johansson 3, Lennart Magnusson 3, Björn Lyxell 1,2 och Rachel Ellis 1,2 1 Linnaeus Centre HEAD, Swedish Institute for Disability Research, Sweden 2 Department of Behavioral Sciences and Learning, Linköping University, Sweden 3 Department of Audiology, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden
29 Bakgrund Implantation hos vuxna sker oftast ensidigt För att bibehålla binaurala fördelar uppmuntras oftast den vuxna individen att fortsätta använda HA i det kontralaterala örat Vi vet sedan tidigare att bimodal stimulering genererar binaurala fördelar för lyssnaren (tal i brus, lokalisering) och vi vet även att forskning stödjer den fortsatta användningen av HA i det andra örat (Ching et al, 2004; Hamzavi et al, 2004; Morera et al, 2005; Ching et al, 2006) Vi vet även att arbetsminnet blir belastat i bullriga miljöer och att HNS kan ha en negativ inverkan på den fonologiska förmågan samt livskvalité Men ingen studie har undersökt sambandet mellan kognitiva förmågor och taluppfattning hos individer med bimodal stimulering.
30 Skiss Cognition Speec recognition Quality of life
31 Syfte: Syftet med studien var att studera sambandet mellan kognitiva förmågor och taluppfattning hos vuxna bimodala användare Ytterligare syfte var att studera upplevd handikapp i relation till deras hörsel
32 Material 20 bimodala användare rekryterades till studien. En kunde dock inte genomföra de kognitiva testerna och den andra tackade senare nej pg a förhinder. N = 18 Medelålder: 54.5 år (SD = 14.4) Vana HA-användare (> 3 månader) Använt sitt CI i minst ett år Använde CI tillsammans med HA dagligen (> 8h per dag) Innan testerna ställdes kontrollfrågor om utbildningsnivå, ytterligare funktionsnedsättningar, mediciner, tinnitus, ljudkänslighet, etc.
33 Hörsel
34 Kognitiva tester
35 Procedur Alla tallistor och förhållanden var balanserade för att motverka inlärningseffekt Kontrollfrågor (demografisk data) Kognitiva tester Audiologiska tester Frågeformulär (Hearing Handicap Inventory) 1 besök/deltagare
36 Resultat
37 Samband? God taluppfattning i tyst har en positiv korrelation med taluppfattning i brus (logiskt!) God taluppfattning med ett CI ger även goda resultat bimodalt Inga signifikanta korrelationer observerades mellan TMT-testen och taluppfattning, varken i tyst eller i brus. Ingen signifikant korrelation mellan HINT och arbetsminneskapacitet Men
38 Vi noterade signifikant positivt samband mellan tal i tyst och arbetsminneskapacitet
39 Spridningsdiagram: WMC och tal i tyst bimodalt
40 Så vad betyder detta?
41 Så vad betyder detta?
42 Framtida projekt: Unga hörselskadade i högre utbildning Håkan Hua 1,2 och Emil Holmer 1,2 1 Linnaeus Centre HEAD, Swedish Institute for Disability Research, Sweden 2 Department of Behavioral Sciences and Learning, Linköping University, Sweden
43 Bakgrund Walter (1987) visade att hela 70 % av alla studenter med hörselskada avbryter sina högskolestudier Dessa avhopp beror i hög grad på social integrering vilket i sin tur genererar emotionella problem för individen. I en dansk studie kunde Parving och Christensen (1993) visa att unga vuxna med HNS i högre grad är arbetslösa jämfört med åldersmatchade personer utan HNS. Förhöjd risk > 60 db HL För unga individer med HNS som har fullföljt en högskoleutbildning har det å andra sidan observerats att utbildningen inneburit goda möjligheter till ett framgångsrikt yrkesliv
44 Syfte För personer med HNS i högre utbildning kan möjligen både kognitiva och social-kognitiva förmågor fungera som skydd mot en del av de negativa effekter HNS kan ha på inlärning och social interaktion. Då ingen studerat detta så vet vi inte om dessa teoretiska antaganden stämmen. Syftet med detta projekt är att studera livssituationen hos unga hörselskadade i högre utbildning och kartlägga eventuella skyddsfaktorer för en god livskvalité. Specifika frågeställningar: Hur upplever unga vuxna med hörselskada i högre utbildning sin livssituation? Föreligger något samband mellan arbetsminne, sociala kognition och upplevd livskvalité hos individer med HNS på högre utbildning efter kontroll för grad av hörselnedsättning?
45 Material Ungefär 60 forskningspersoner skall inkluderas i studien. Inklusionskriterier är unga vuxna i högre utbildning (18-25 år). Deltagarna ska även: ha svenska som första språk Om de har HNS ska försökspersonerna: vara vana hörapparatanvändare eller ha stabila parametrar i deras CI i det implanterade örat (ett års användning) Ingen begräsning vad gäller grad av HNS då vi kommer att kontrollera för denna variabel i analyserna. Båda grupperna kommer att matchas avseende ålder, kön, verbal och icke-verbal intelligens
46 Skiss
47 Status för projektet: Etikansökan inskickad Datainsamlingen startar HT 2016 och beräknas vara avslutat VT 2017 Förhoppningsvis resultat till sommaren 2017
48 Sammanfattningsvis: Vuxendöva yrkesverksamma med CI presterar har en kognitiv prestation i nivå med normalhörande och individer med lätt-måttlig HNS, förutom i fonologisk förmåga Gruppen med CI verkar även må sämre emotionellt och socialt, men detta är inte direkt kopplat/enbart kopplat till HNS Hos vuxna med bimodal stimulering finns det en stark positiv korrelation mellan arbetsminneskapacitet och taluppfattning i tyst med FB-listor Fler resultat om yrkesverksamma med CI beräknas komma under 2016 Projekt om unga hörselskadade i högre utbildning beräknas vara klart nästa år
49 Tack till: Yrkesverksamma med CI: Professor/psykolog: Björn Lyxell Professor/medicinsk audiolog: Claes Möller Forskningsaudionomer: Hanna Hagsten & Christina Bergqvist, Forskningsingenjörer: Jonas Birkelöf & Tobias Åslund Forskningsadministratör: Ann-marie Helgstedt Kognition och taluppfattning hos vuxna med bimodal stimulering: Docent/teknisk audiolog: Lennart Magnusson Leg. audionom/ingenjör: Björn Johansson Kognitionsvetare/junior lektor: Rachel Ellis Professor/psykolog: Björn Lyxell Särskilt tack: prof. Jerker Rönnberg Unga hörselskadade i högre utbildning: Leg. psykolog/doktorand: Emil Holmer
50 Tack!
Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor. Håkan Hua. Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén
Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor Håkan Hua Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén Bakgrund Mer än hälften av alla hörselskadade, cirka 55 procent,
Agenda för presentation
Yrkesverksamma med hörselskada i arbetslivet: kognitiva förmågor, typ av yrkesrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter som förklaring till upplevda problem Håkan Hua Björn Lyxell, Claes Möller &
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi
Dålig hörsel kan leda till demens
Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus
Slutredovisning för projektet Hörselskadade i arbetslivet Hörförmåga, kognitiva färdigheter, yrkesrelaterat buller och typ av arbetsuppgift
Slutredovisning för projektet Hörselskadade i arbetslivet Hörförmåga, kognitiva färdigheter, yrkesrelaterat buller och typ av arbetsuppgift Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap. Linnécentrum
Hörselnedsättning hos skolbarn
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén Patientflöde öron, hörsel och balans barn Karolinska Universitetssjukhuset Hörselnedsättning upptäcks 25 20 15 10 5 0 under hela uppväxten 1991 1992 1993 1994
Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan
Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof.
Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof. Linköping 2003-03-28 Statistisk beskrivning av hörtrösklar som funktion av ålder för män resp. kvinnor som ej exponerats
Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet
Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet Hej konferensdeltagare! Detta är bilder gjorda att tala till, så några kan vara svårtolkade utan talet. Men jag hoppas att de kan vara ett gott minnesstöd
Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning
Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning Sarah Granberg, PhD, Lecturer, Audiologist Audiologiskt forskningscentrum, USÖ, Örebro Institutet för handikappvetenskap, Örebro
Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation
Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Leg. Audionom, Med Dr Universitetssjukhuset Linköping Disposition Bakgrund Metod Resultat från den nationella utvärderingen Active Communication
Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet
Exekutiva funktioner och trafik Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är kognitiva processer ligger bakom målinriktat beteende,
Gjort och ogjort JONAS BRÄNNSTRÖM
Gjort och ogjort JONAS BRÄNNSTRÖM Exposé i hörselforskarvardagen Kunskapsmålet är att ni ska kunna sätta följande kommentarer i kontext: Hur kan dom säga att detta inte är relevant och av hög vetenskaplig
Huvudfokus är kognitiv hörselvetenskap. Kopplingar till medicinska, tekniska, kliniska och sociala problemställningar och verksamhet.
Hörsel, minne och demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär- och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping-Örebro- Lund. Vid Linnécentrum HEAD
Datorbaserad fonologisk intervention för barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) effekter på fonologiska färdigheter
forskning Datorbaserad fonologisk intervention för barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) effekter på fonologiska färdigheter Cecilia Nakeva von Mentzer 1, Björn Lyxell 1, Birgitta Sahlén
Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet
Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet
barn med CI och/eller hörapparat
Kognitiv och språklig utveckling hos hörselskadade och döva barn med CI och/eller hörapparat Björn Lyxell, Birgitta Sahlén, Inger Uhlén, Tina Ibertsson, Claes Möller, Malin Wass, Lena Asker- Arnàson, Cecilia
Arbete och hälsa USHER syndrom
Arbete och hälsa USHER syndrom Mattias Ehn (mattias.ehn@sll.se) Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting Audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset, Örebro Institutet för Handikappvetenskap,
Fyra presentationer med följande innehåll
Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved
Kognitiv ergonomi i arbetet
Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?
Program maj 2019
Program 14-16 maj 2019 Tisdag 14 maj 08:00 10:00 Registrering och fika 10:00 10:30 Invigning 10:30 11:20 Louise Lautrup Alberoth & Marie Ståhl - Audionomens kompetens är viktig i tinnitusrehabiliteringen
Man måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Effekterna av bakgrundsbuller b och
Laboratoriet för tillämpad psykologi Institutionen för tekning och byggd miljö Effekterna av bakgrundsbuller b och andra akustiska k förhållanden i skolan Anders Kjellberg 2 Nordiske Konference om kommunikation
SF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas
Hörselrelaterade symtom bland kvinnor
Hörselrelaterade symtom bland kvinnor Förekomst och risk i relation till buller och stress i arbetet Sofie Fredriksson SAHLGRENSKA AKADEMIN ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Handledare och medförfattare Huvudhandledare
Få en bra start med hörapparat
Få en bra start med hörapparat Vad kan du förvänta dig? Gratulerar till din nya hörapparat. För att du skall veta vad du kan förvänta dig och kunna få ut så mycket som möjligt av din nya hörapparat rekommender
Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.
Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv
Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen?
Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen? Fakta Hörselnedsättning är den vanligaste funktionsnedsättningen i Sverige (HRF, 2010) Mer än hälften av alla hörselskadade, cirka 55 procent,
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER?
AUDIONOMDAGARNA 2017 HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER? Leg. Audionom, Doktorand Arbets- och miljömedicin SAHLGRENSKA AKADEMIN www.amm.se/ljudmiljo @Sound_n_health
Är vi alla stöpta i samma form?
Är vi alla stöpta i samma form? Om olika sätt att hantera problemlösning med hjälp av våra olika intelligenser Ulla Ek Daniel Kahneman Fick 2002 Ekonomipriset till Alfred Nobels minne Har inte gått en
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal
Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost: fredrik.sjodin@umu.se
Fredrik Sjödin Epost: fredrik.sjodin@umu.se SAMHÄLLSBULLER - AGENDA 1. Kort info om exponering och störning 2. Hälsoeffekter 3. Kostnader 4. Åtgärder kostnad/vinst SAMHÄLLSBULLER BAKGRUND Buller omger
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Hur lär sig barn med CI att läsa?
Hur lär sig barn med CI att läsa? Malin Wass I samarbete med Björn Lyxell, Ulrika Löfkvist, Eva Karltorp, Lena Anmyr, Hua-Chen Wang, Anne Castles, Teresa Ching, Linda Cupples Birgitta Sahlén, Birgitta
Appendix 4. Ordförklaringar och korta beskrivningar av test och skalor
Appendix 4. Ordförklaringar och korta beskrivningar av test och skalor AGC ALHQ, The Attitudes Towards Loss of Hearing Questionnaire Automatic Gain Control, automatisk förstärkningsreglering, se Appendix
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Skriva uppsats på registermaterial
Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna
Kan hörselskadade jobba i en bullrig miljö? Håkan Hua leg. audionom Postdoktor/junior lektor
Linnécentrum HEAD (LCH) är en del av Institutet för handikappvetenskap. LCH bygger på ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro. HEAD står för HEaring And Deafness och betecknar forskningsfältet.
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
APD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset
APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset 2017-05-04 APD Auditory Processing Disorder (c)apd Central Auditory Processing Disorder
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN
LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN SOFIE FREDRIKSSON Leg. Audionom, Doktorand Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicin och Folkhälsa www.amm.se/ljudmiljo @Sound_n_health HUVUDHANDLEDARE
Kommunikationskvalitet
Kommunikationskvalitet Hur kan tekniska hjälpmedel förbättra elevernas möjligheter att vara medskapara av kommunikativa sammanhang Johan Odelius Avdelningen för Ljud och vibrationer Luleå tekniska universitet
REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning
Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?
Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte
Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.
Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog Neuropsykologisk utredning Psykologen ansvarar för vilka funktioner som ska bedömas, med vilka instrument samt ansvarar för utvärderingen Neuropsykologisk
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
P.E.A.C.H Parents` Evaluation of Aural/Oral Performance of Children
P.E.A.C.H Parents` Evaluation of Aural/Oral Performance of Children Föräldrars utvärdering av Aural/Oral utveckling hos barn Utvecklad av Teresa Ching & Mandy Hill Översättning: Josefine Ludvigson, Jonas
Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics
Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén. Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Hörseltest för nyfödda Hörselscreening av nyfödda Tidig diagnos Tidiga insatser Tal- och språkutveckling
Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010
Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Psykologi och prevention Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Forskningsöversikt: Skadeuppkomst och prevention av fotbollsskada: Ett psykologiskt
Audionomernas egna ord kring upplevd arbetsglädje och yrkesstolthet
Audionomernas egna ord kring upplevd arbetsglädje och yrkesstolthet Audionombarometern 2016 Framtidsgruppen Reza Zarenoe & Satu Turunen-Taheri Rikskonferens, Uppsala 2017-05-04 framtidsgruppen.audionom@gmail.com
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Kognitiv belastning och visuellt beteende hos äldre förare med hörselnedsättning
Kognitiv belastning och visuellt beteende hos äldre förare med hörselnedsättning Birgitta Thorslund, VTI & Linnaeus Centre HEAD, LiU Björn Peters, VTI Bakgrund - doktorandprojektet Lite forskning kring
Hörselrehabilitering - Så funkar det
Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred
Kursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , höstterminen 2017.
Medicinska fakulteten AUDN75, Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi, 12 högskolepoäng Advanced course in Audiology - Preventive Audiology and Pediatric Audiology, 12 credits Avancerad
Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna. Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen
Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen Etiska plattformen för prioriteringar i vården Människovärdesprincipen allas lika värde
SET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper
Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009
Program Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009 Söndag den 26 juli 16.00 21.00 Måndag den 27 juli 09.00 10.00 10.30 11.30 11.30 12.00 12.00 13.30 13.30 15.00 15.00 15.30 15.30 16.30
Med ljudet som omvärld
Med ljudet som omvärld Om ljudmiljö och delaktighet för elever med synnedsättning Sara Backström Lindeberg Rådgivare SPSM Resurscenter syn Stockholm 2016 Auditivt fokus Två perspektiv: Forskning - min
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
Fysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:
1 Grav hörselnedsättning Vuxna Baseline-enkät B Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: Diagnos Sensorineural HNS Kombinerad HNS Inklusionskriterier: Tonmedelvärde M4(0.5, 1, 2, 4 khz) lika med
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Att (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR
UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR analys av enkätdata från AktiKonprojektet Maria Öhrn, ST-läkare/doktorand KONTORSTYPER Cellkontor o enskilt kontor (1 pers) o delat kontor
Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK. Habilitering & Hälsa version 1.2
Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK Habilitering & Hälsa version 1.2 TMV 0,5; 1, 2kHz TMV 0,5; 1, 2, 4kHz S:a S:a 5 2 155 52 5 1 155 39 305 76 10 3 160 53 10 3 160 40 310 78 15
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det
Arbete, Hälsa och Ålder
Arbete, Hälsa och Ålder Rapport till Pensionsåldersutredningen Eva Vingård och Christer Hogstedt 2012-03-07 Definition av åldrande Hög ålder är inte nödvändigtvis ett tillstånd med funktionsnedsättning
Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center
Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%
Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning
Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne
Introduktion. Ange ditt kön. Ange din åldersgrupp. Hur länge har du arbetat i ditt nuvarande jobb?
Introduktion De uppgifter du lämnar genom att svara på följande frågor kommer att användas för att förbättra den fysiska, sociala och psykiska välbefinnande av alla anställda i din organisation. För varje
Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt
Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler
Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet
Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Funktionshinder, Kognition och Kommunikation, 7,5 HP
Linköpings Universitet Institutionen för beteendevetenskap & lärande Ht 2008 Funktionshinder, Kognition och Kommunikation, 7,5 HP Vecka 40 Upprop och kursinformation Föreläsning Förklaringsnivåer och begrepp
Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):
2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan
Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007
Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori
Bilateral anpassning med BAHS
G ö t e b o r g 8 f e b r u a r i 2018 Bilateral anpassning med BAHS M a r i a n n e P h i l i p s s o n, C l i n i c a l t r i a l m a n a g e r, B A H S, M S c A u d i o l o g y Binaural hörsel Binaural
Roger på jobbet. Nya möjligheter för kommunikation
Roger på jobbet Nya möjligheter för kommunikation Koncentrera dig på att dina arbetsuppgifter, inte på din hörsel En modern arbetsplats kan vara en komplicerad lyssningsmiljö, med dålig akustik, gruppmöten,
FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ. Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi
FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi FORSKNINGSPROJEKT 1. Buller i förskolan ohälsa och preventiva
Stressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer?
Agenda Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling Rikskonferens audionom- och pedagogdagarna 2017 Thomas Haak & Lisa Nordin Leg. psykologer Hörsel-