Slutredovisning för projektet Hörselskadade i arbetslivet Hörförmåga, kognitiva färdigheter, yrkesrelaterat buller och typ av arbetsuppgift

Transkript

1 Slutredovisning för projektet Hörselskadade i arbetslivet Hörförmåga, kognitiva färdigheter, yrkesrelaterat buller och typ av arbetsuppgift Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap. Linnécentrum HEAD, Linköpings universitet Projektets huvudsyfte har varit att studera samspelet mellan fyra faktorer: Individens hörförmåga, kognitiva förmågor, arbetsrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgift. Projektet har en unik utgångspunkt så tillvida att perspektivet är bredare än det vanligen ser i den tidigare forskningen. Tidigare forskning har i stort sett fokuserat på kopplingen mellan typ och grad av hörselnedsättning och hur detta samspelar med olika typer av bullerkällor. Detta projekt har inkluderat ytterligare två faktorer, typ av arbetsuppgift som skall utföras i den bullriga miljön och individernas kognitiva förmåga till att kunna hantera ett yrkesrelaterat bakgrundsbuller och samtidigt utföra olika typer av arbetsuppgifter. Projektet är ett samarbetsprojekt inom Institutet för Handikappvetenskap (IHV) mellan dess parter lokaliserade i Linköping (Lyxell och Larsby) och i Örebro (Möller). Datainsamlingen till projektets olika delar sker på båda orterna. Vår bedömning är att vi kommer att uppnå de mål som ställdes i ansökan till projektet. Projektet är dock försenat med cirka ett år därför att vi vid starten av år 3 har haft avhopp av en doktorand (Magnus Emilsson) och en post-doc (Kim Kähäri) samt att ytterligare en post-doc har blivit långtidssjukskriven (utbrändhet). Doktoranden har flyttat från orten av sociala skäl och den ena av de två post-docs har fått en förmånligare tjänst vid ett annat universitet (Göteborg). Vi har rekryterat en ny doktorand (Håkan Hua) till projektet som får ta vid där den förre slutade och bygga vidare på det som blir fortsättningen på projektet (se nedan). Vi har också rekryterat en post-doc (Stephen Widén) som kommer att göra en del av sin tjänst inom projektet. Det som har blivit försenat med dessa förändringar i personalstaben är publikationerna från projektet. Förseningen beror på att huvuddelen av projektet är ett databasprojekt och att samtliga data måste samlas in före vi kan börja på att rapportera av dem. Vi behöver i dagsläget samla ytterligare kompletterande data som beräknas ta omkring 3 månader i anspråk (effektiv tid).

2 Projektets uppbyggnad. Projektets startade 2008 och har som huvudidé att undersöka sambandet mellan de ovan nämnda fyra faktorerna. Projektets första år handlade om att utveckla och genomföra pilot-testningar av det material som används inom projektet. Projektets andra år har handlat om datainsamling och analys av insamlat material. Del av år tre har handlat om fortsatt datainsamling. Test utveckling Kognitiva test: Vi har inom projektet utvecklat ett och normerat kognitivt test-batteri (KIPS). Testbatteriet bygger på tidigare kognitiva test-batteri som vi använt i vår forskning och vars resultat vi har publicerat i omkring artiklar i internationella tidskrifter. Fördelen med det test-batteri som vi utvecklat jämfört med de tidigare versionerna är att vi lyckats reducera den tid som krävs för att man skall få en entydig bild över individens kognitiva förmågor. Tidigare test tid har legat runt 60 minuter för varje deltagare och i den version som utvecklat är test tiden nere på minuter per deltagare. Detta har också gjort att batteriet är realistiskt och möjlig att använda i kliniska sammanhang. Test-batteriet används vid idag vid utredningar på hörselklinikerna i Linköping, Lund och i Örebro bland annat i samband med utredningar för CI-operationer. Totalt har idag omkring 180 hörselskadade och 50 normalhörande individer testats. Det finns ett stort kliniskt intresse från en rad av landets övriga hörselkliniker av att ta del av test-batteriet. Vi kommer att hålla kurser i hur man kan använda detta test-batteri inom hörselvården. Ljudmiljöer: Vi har utvecklat ett kognitivt test-batteri för trstning av kognitiva förmågor som är kritiska för taluppfattning hos hörselskadade och som används kliniskt och där vi kommer att hålla kurser i hur man använder det för ytterligare kliniker. Vi har byggt upp fyra olika yrkesrelaterade ljudmiljöer där vi har olika typer buller som bakgrund. I en av dessa har vi tal som buller (telefonväxel), i den andra har vi trafikljud som bullerkälla, den tredje innehåller maskinbuller och den fjärde buller i en dagismiljö. Tanken är att vi har en bullerkälla med enbart tal (telefonväxel), två med mer mekanistiskt buller, utan språkligt innehåll och en där tal och andra typer av ljud utgör bullerkällan (dagismiljön). Vi har vidare byggt upp en testmiljö i det ekofria ljudmiljörummet vid Audiologiskt Forskningscentrum i Örebro där vi genomför testerna. Arbetsuppgifter: Vi har konstruerat ett set av arbetsuppgifter som på olika sätt är kognitivt krävande. Dessa arbetsuppgifter är abstraktioner av arbetsuppgifter och är inte knutna till någon speciell yrkeskategori men utgör arbetsuppgifter som finns i ett flertal arbeten. Exempel på sådana är olika typer sökuppgifter, slutledningsuppgifter och lättare matematikuppgifter. Dessa arbetsuppgifter skall alltså lösas under exponering av de ovan angivna bullerkällorna. Preliminära resultat

3 Vi har fortfarande en mängd data kvar att samla in och de resultat som vi har så längt pekar på en hel del intressanta resultatmönster som i en del fall går i den riktning som vi förväntade och som i en del fall har gett oss nya insikter. Övergripande visar resultaten på att det finns indikationer på att tal som bullerkälla stör mer än andra bullerkällor och att detta är mest framträdande hos gruppen hörselskadade! Ingen större skillnad mellan hörande och hörselskadade på de arbetsuppgifter som innehåller en räkneuppgift och informationsextraktion (sökning av information), men skillnad mellan grupperna då det gäller läsförståelse. Stor skillnad när det skattad grad av ansträngning. Individer med hörselskador upplever det mer ansträngande. Resultaten kan tolkas som att individer med hörselnedsättning kan nå samma arbetsprestation, men till ett avsevärt högre kognitivt pris. Om man sedan studerar mönstret av korrelationer kan man se att lexikala och fonologiska förmågor korrelerar med de flesta arbetsuppgifter där snabbhet i att lösa uppgiften är involverad, men inte säkerhet samt att arbetsminne endast är svagt korrelerad med arbetsuppgifterna! Korrelationer för den exekutiva förmågan visar att inhibieringsförmåga är knuten till räkneuppgifterna. Förmågan till att kunna skifta mellan olika informationskanaler är knuten till sökuppgiften. Förmågan till att kunna uppdatera information är knuten till de flesta arbetsuppgifter. Tillsammans ger dessa resultat en högre grad av kognitiv specificering när det gäller yrkesrelaterat buller och kognitiv förmåga än vad som tidigare publicerats inom området. Publikationer Lyxell, B., Borg, E. & Olsson, I-S. (2008). Cognitive skills and perceived effort in active and passive listening in a naturalistic sound environment, Ljudmiljöcentrums skriftserie 8, Lunds Universitet. Rapport från pilot-studie. Rapporten är publicerad i en bred rapportserie och tillgängliga för alla intresserade. Rapporten bygger på pilot-studier och ger en inblick i det tänkesätt som projektet bygger på. Hällgren, M., Larsby 1, B.,, Lyxell, B. (2011). The role of working memory capacity and speed of lexical access in speech recognition in noise. Manuscript. Manuscriptet handlar om hur olika kognitiva förmågor påverkar taluppfattning vid olika typer av buller. Manusvriptet kommer att skickas in till granskning till en vetenskaplig. Stig Arlinger, Thomas Lunner, Björn Lyxell & Kathy Pichora-Fuller (2009). The emergence of Cognitive Hearing Science. Scandinavian Journal of Psychology, 5, Artikeln är ett inledningskapitel till ett Special Issue om kognitiv hörselvetenskap och i artikeln ger vi en bakgrund till varför kognitiva faktorer bör ha en större plats när man på olika sätt betraktar hörselskadades möjligheter och begränsningar till att verka i olika sammanhang.

4 Vår skattning är att vi kommer att data som ger möjlighet till att skriva omkring 5 6 artiklar i vetenskapliga tidskrifter, sannolikt fler samt att producera en doktorsavhandling från projektet. Parallellt med detta arbete kommer vi också göra projektets resultat publika genom publicering i tidskrifter för olika avnämare, riktade informationsträffar med olika yrkeskategorier och konferensdeltagande. Presentationer Projektet har presenterats vid TEMA Hörsel 2009 (500 åhörande från alla yrkeskategorier inom det audiologiska fältet) som inviterat inledningsanförande av Björn Lyxell. Projektet har presenterats av Björn Lyxell två gånger (2008 och 2009) som inviterat föredrag yrkesföreningen för legitimerade psykologer som arbetar inom döv- och hörselskadeområdet. Denna yrkeskategori är en särskilt viktig yrkeskategori vad gäller att presentera det tankesätt som projektet vilar på. Projektet har också presenterats av Björn Lyxell som inviterat föredrag vid ett symposium arrangerat av HRF vid Arbetsmiljömässan 2010 i Jönköping. Åhörarna (60) bestod främst av individer verksamma inom fältet arbetsmiljö. Magnus Emilsson (tillsammans med Björn Lyxell och Claes Möller) har presenterat projektet vid två tillfällen inom det FAS finansierade nätverket för bullerforskning och fått feedback från deltagarna i detta nätverk. Se: för dokumentation. Björn Lyxell har presenterat projektet för personal verksamma vid hörselklinikerna i Linköping, Lund, Örebro och Karolinska institutet. Projektet kommer att presenteras vid en internationell workshop som samarrangeras med Karolinska institutet med titeln Noise and its effects on peripheral and central auditory processing October 26-28, Övrigt Vår bedömning är att de ljudmiljöer och de arbetsuppgifter som utvecklats inom ramen för projektet kommer att kunna användas vid utredning och diagnos av upplevda problem på arbetsplatsen av olika aktörer på arbetsmarknaden. Testtiden för de test som vi använder i projektet är dock för lång (totalt närmare timmars testid) för att de skall vara användbara idag. De som krävs är att man på basis av de resultat som vi fått i detta projekt kortar ner testtid till en längd som är rimlig och realistisk att använda i mer kliniska sammanhang. Den långa testtiden i detta projekt betingas av att frågeställningarna är nya och att ingen tidigare forskning har haft denna inriktning tidigare. Vi har inte skapat någon ny forskningsmiljö, men väl breddat den existerande forskningsmiljön. Sökande bakom detta projekt (Lyxell och Möller) är två av huvudaktörerna bakom en beviljad

5 Linnéansökan (medel från till ) där forskning om buller har en central plats. Detta Linnéanslag har lett till ett avsevärt breddat nationellt såväl som internationellt kontaktnät vad gäller forskning om buller. I denna Linnémiljö bedrivs olika typer forskning om buller som detta projekt har fördel av vad gäller metod- och teoriutveckling och naturligtvis omvänt andra projekt har nytta av detta projekt. Projektet har lett till två konkreta samarbeten vad gäller forskning om buller i arbetslivet där den kunskap och de metoder som utvecklats i detta projekt kommer att användas. Det ena handlar om att studera hur stress är kopplat till yrkesrelaterat buller, typ av arbetsuppgift och individens kognitiva förmåga. Projektet är under uppbyggnad och samarbetet sker med Arbets- och miljömedicinska enheten vid Örebro universitetssjukhus. Det andra samarbetet handlar om våra resultat kring exekutiva funktioner och hur detta korrelerar med taluppfattning i buller samt resultat från andra forskargrupper som har visat att exekutiva förmågor är ett set av förmågor som är möjliga att träna upp. Här har vi inlett ett samarbete med forskare vid Linköpings och Örebro universitet samt vid Högskolan i Gävle och vid Queens University, Kingston Kanada. I detta projekt kommer vi att låta yrkesaktiva hörselskadade träna exekutiva funktioner under en period på fyra veckor. Vi kommer, före och efter träning, att mäta deltagarnas taluppfattning i buller: Vi kommer också att med hjälp av hjärnavbildning (fmri) studera om träningen ger upphov till eventuella strukturella förändringar i hjärnan. Vår bedömning är att detta projekt har en stor potential vad gäller rehabilitering av yrkesaktiva hörselskadade som upplever problem med buller i arbetslivet. Projektet är färdigplanerat och vi kommer att starta projektet under senare delen av hösten med medel från Örebro Läns Landsting. Projektet har också skickats till FAS för bedömning och där har projektet gått vidare till den andra och slutliga bedömningsomgången (80% av ansökningarna får avslag i första bedömningsomgången). AFA forskningsprogram om buller har gett oss möjlighet till att bygga upp en testmiljö och kunskapsbas som gör att vi kommer att fortsätta bedriva forskning inom detta fält. Min åsikt är att AFA bör fortsätta denna satsning. Ett viktigt skäl till denna åsikt är att det kommer ett antal doktorsavhandlingar från de projekt som ingår i programmet och de som disputerat behöver fortsatt ekonomiskt stöd.