Agenda för presentation

Transkript

1

2 Yrkesverksamma med hörselskada i arbetslivet: kognitiva förmågor, typ av yrkesrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter som förklaring till upplevda problem Håkan Hua Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén

3 Agenda för presentation Hur kommer kognition in i bilden? Vilka uppfattningar av arbetslivet har yrkesverksamma med HNS? Översikt av fynd

4 Bakgrund Mer än hälften av alla med hörselskada, cirka 55 procent, är i yrkesverksam ålder i Sverige. Totalt handlar det om cirka individer (SCB, 2012) Yrkesverksamma individer med HSK har oftast en mindre gynnsam position på arbetsmarknaden än normalhörande Studier visar att de upplever en högre grad av trötthet, utmattningssyndrom, utanförskap och lägre grad av arbetstillfredställelse (Hetu, 1996; Danermark and Gellerstedt, 2004; Gellerstedt and Danermark, 2004; Kramer et al, 2006) Vidare har tidigare studier visat att nedsatt hörsel innebär en påfrestning på arbetsminnet, speciellt i bullriga miljöer (Larsby et al, 2005; Rönnberg et al, 2008)

5 Hur kommer kognition in i bilden?

6 Syfte: Buller och kognition 1. Syftet med studien var att jämföra kognitiva förmågor mellan: Lätt-måttlig HNS (n = 20) Normal hörsel (n = 20) 2. Finns det något samband mellan kognitiva förmågor och upplevd ansträngning?

7 Material 40 vuxna, 20 normalhörande, i arbetsför ålder med svenska som modersmål rekryterades till projektet. Gruppen med hörselskada (20) hade en lätt-måttlig binaural sensorineural hörselnedsättning och var vana hörapparatsanvändare ( > 3 mån) Exkluderade är personer med svår tinnitus, ljudkänslighet, annan funktionsnedsättning, depression, utmattningssyndrom, dyslexi samt förtidspensionerade, sjukskrivna och personer med sjukersättning HSK & NH var matchade för ålder, utbildningsnivå och verbal förmåga

8 Demografi Normally hearing Hearing-impaired Variable Sex (n) Female 9 10 Male Age (yrs) Mean Standard deviation Education level (n) Junior high school -- 1 High school 6 9 University Work status (n) Student 3 1 Part-time 4 4 Full-time 13 15

9 Hörsel 0.5 k Hz (SD) 1 khz (SD) 2 khz (SD) 4 khz (SD) 8 khz (SD) PTA (SD) Speech recognition in noise (SD) Normal hearing Right ear 3.8 (6.6) 4.3 (5.2) 4.0 (9.6) 9.8 (10.6) 19.0 (16.6) 5.2 (6.3) 84.1 % (6.5) Left ear 2.3 (6.1) 2.8 (4.7) 5.8 (9.0) 13.8 (10.9) 20.3 (19.4) 7.0 (7.2) 80.7 % (4.1) Impaired hearing Right ear 24.0 (16.2) 33.1 (14.1) 43.0 (12.1) 45.5 (18.1) 42.8 (24.9) 36.5 (6.0) 62.3 % (17.0) Left ear 22.3 (15.7) 32.0 (17.8) 41.0 (12.0) 47.0 (20.7) 45.0 (25.2) 36.0 (7.0) 61.2% (16.9)

10 Metod för den här specifika studien Noise Traffic (73 db A) Quiet Hearing Working ability Perceived effort Cognitive abilities Normal/ Hearing loss Lexical access Phonologic ability Working memory Extraction of information Work related task EF: Inhibition EF: Shifting EF: Updating

11 Arbetsuppgiften Utfördes i ett ekofritt rum Inte knuten till någon specifik profession Hade två svårighetsnivåer

12 Informationsextraktion Lätt: Vem har högst lön? Svår: Vem av dem som arbetar i Skellefteå och som anställdes 1993 eller senare har högst lön?

13 Utfallsmått Andel korrekta svar Upplevd ansträngning av att göra uppgiften Borg CR-10 användes för att mäta ansträngning (Borg, 1990)

14 Resultat: kognitiva förmågor Table 2. Mean performance and standard deviations (SDs) of the cognitive tasks for the normally hearing group and the hearing-impaired group. Cognitive task (SD) Normally hearing Hearing-impaired Independent t-test Lexical decision-making 97% (0.03) 96% (0.04) t (38) =1.1, p = 0.29 Rhyme-judgment 93% (0.05) 90% (0.12) t (38) = 1.2, p = 0.24 Reading span 60.5% (0.13) 57% (0.11) t (38) = 0.9, p = 0.40 SART errors* 2.2 (2.3) 3.1 (3.2) t (38) = -1.0, p = 0.40 The Keep track task 79% (0.13) 70% (0.15) t (38) = 2.0, p = 0.06 The number-letter task 97% (0.38) 97% (0.42) t (38) = -0.4, p = 0.70 Shifting 769 ms (320) 707 ms (444) t (38) = 0.5, p = 0.62 * total errors.

15 Education PTA R PTA L Lexical Match Rhyme-judgment Reading span SART errors The keep track task The number-letter task Shifting Korrelation mellan demografiska variabler och kognitiva förmågor Table 3. Pearson correlation coefficients between demographic variables and cognitive skills in the total group of participants (N = 40). Age * 0.42** * Education ** 0.37* ** PTA R 0.95** PTA L ** Lexical decision-making Rhyme-judgment ** Reading span ** SART errors The keep track task The number-letter task -0.31* *. Correlation is significant at the 0.05 level; **. Correlation is significant at the 0.01 level.

16 Arbetsprestation Figure 2. Mean performance in the work-related task in quiet and in traffic noise for each group (error bars denote the 95% confidence interval).

17 Upplevd ansträngning Figure 3. Means scores of perceived effort in quiet and in traffic noise for each group (error bars denote the 95% confidence interval).

18 Kognitiva förmågor och upplevd ansträngning i tyst och i buller Table 4. Pearson correlation coefficients between cognitive skills and perceived effort in the different conditions for both groups. Normally hearing (n =20) Hearing impaired (n = 20) Quiet easy Quiet difficult Noise easy Noise difficult Quiet easy Quiet difficult Noise easy Noise difficult Lexical decision-making Rhyme-judgment Reading span SART errors The keep track task ** * The number-letter task Shifting [p = 0.02] [p = 0.057] [p = 0.04]

19 Perceived effort in noise - easy task Perceived effort in noise - difficult task Scatter-plots över de signifikanta korrelationerna 5 Normal hearing 8 Impaired hearing ,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Performance of the keep track task ,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Performance of the keep track task Figure 4. Scatter plots showing the significant relationship between the keep track task performance and perceived effort in noise for both groups.

20 Slutsats Buller orsakar högre grad av ansträngning oavsett hörsel. Explicit bearbetning blir därför involverad för att lösa arbetsuppgiften. - men i högre grad involverad hos HI pg a HA och/eller HNS Resultaten indikerar även att upplevd ansträngning hos HSK och NH är uppgiftsberoende, vilken ljudmiljö man sitter i och att det samspelar i högre grad med uppmärksamhetsaspekter än med arbetsminneskapaciteten. Hänsyn bör tas till individens förutsättningar, såsom hörsel, kognitiva förmågor, ljudmiljö och vilka arbetsuppgifter man utför, inom hörselvården och företagshälsovården. Mer forskning behövs!

21 Vilka uppfattningar av arbetslivet har yrkesverksamma individer med hörselnedsättning?

22 Studie 4 Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma med hörselskada uppfattar det är att ha en hörselskada i arbetslivet Specifika frågeställningar Hur är det att jobba med en hörselskada i arbetslivet? Hur uppfattar de sin arbetsmiljö? Hur uppfattar de sina arbetsuppgifter? Vilken betydelse har HA för dem i arbetslivet? Hinder? Möjligheter? Utmaningar?

23 Metod En fenomenografisk ansats har använts för att besvara frågeställningarna. Variationsmaximerande 14 intervjupersoner som tidigare deltagit i projektet har rekryterats + 1 pilotintervju som ingick i det slutgiltiga materialet Transkribering Dahlgren & Fallsberg (1991) Medbedömning inom forskargruppen

24 Resultat Publiceras inom kort!

25 Resultat: anpassningar i arbetsmiljön Akustiska åtgärder: XXXXXXXXXXXXXXX Tekniska anpassningar: XXXXXXXXXXXX

26 Resultat: påverkan i/på dagligt liv Socialt: XXXXXXXXXXXXXXXXXXX. Känsla av utsatthet: Publiceras inom kort! XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

27 Schematisk överblick över kategorier Publiceras inom kort!

28 Slutsats Liknande resultat med Hétu et al (1998) och Hallberg & Carlsson (1991) som använt andra kvalitativa metoder. Även samstämmighet med våra och andra tidigare kvantitativa studier Fungerar inte alltid optimalt även efter audiologisk rehab (HAanpassning) Faktorer att fokusera på vid rehab (utöver HA-anpassning) för denna population Behov av tekniska hjälpmedel? Kommunikationsstrategier Info till kollegor och arbetsgivare om hörselskador och dess konsekvenser Akustiska åtgärder? Yngre kvinnor & förskolepersonal högriskgrupper?

29 Take home-messages Yrkesverksamma hörselskadade upplever en sämre fysisk hälsostatus även vid en lätt-måttlig HNS (studie 1 & 4) Buller genererar en högre grad av upplevd ansträngning jämfört med en tyst miljö (studie 1-2, 4) och resultat indikerar även att WM blir mer belastad i en bullrig miljö pga. HNS (studie 2) Buller påverkar inte arbetsprestation (studie 2-3), men involverar explicita informationsprocesser när det är närvarande (studie 2) Yrkesverksamma med hörselskada är även mer känsliga för höga bullernivåer än normalhörande kontroller även om arbetsuppgifterna är visuella (studie 1, 3-4). Även om gruppen har en lätt-måttlig HNS & använder HA frekvent så ser vi att biopsyko-sociala konsekvenser genereras för individen (studie 1-4). Behov av övriga tekniska hjälpmedel? Psykosocial support från arbetsgivare och kollegor Info till arbetsplats om hörselskador Aktuellt med akustiska åtgärder?

30 Tack till: Handledare: Björn Lyxell Claes Möller Stephen Widén Forskningsaudionomer: Jennie Hjaldahl Kristina Ingvall Arvid Björndal Forskningsingenjörer: Tobias Åslund Jonas Birkelöf Medförfattare: Jan Karlsson Magnus Emilsson Rachel Ellis Kim Kähäri Agneta Anderzén Övriga kollegor: Elisabeth Classon Gitte Keidser Sushmit Mishra Elaine Ng Jerker Rönnberg Adriana Zekveld