Kompensatorisk inlärning och funktionshinder: Exempel från kommunikationsområdet

Transkript

1

2 Kompensatorisk inlärning och funktionshinder: Exempel från kommunikationsområdet Jerker Rönnberg Institutionen för Beteendevetenskap och Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet

3 Kompensation eller inte.., kognition eller inte Flera möjligheter

4 UTGÅNGSPUNKTER Kritisk realism, accepterar flera beskrivningsnivåer av ett fenomen/beteende -Vertikal integration, begrepp som via sina mekanismer förenar beskrivningar på flera nivåer -Horisontell integration, begrepp som förenar över kontexter och funktionshinder -Dynamiken mellan vertikala och horisontella processer skapar kunskapsutveckling

5 Vertikal integration: exempel från kommunikationsområdet Theory of mind, att läsa andras intentioner : Neurala korrelat till kognitiva förutsättningar för socialt samspel. Förklarande kognitiv mekanism är mentaliseringsförmåga. Barn med autism den klassiska gruppen

6 Horisontell integration: Theory of mind: Mekanismer kan generaliseras och preciseras: inte bara personer med autism, utan barn med CPskador och döva barn till normalhörande föräldrar har olika slags problem med theory of mind Ger andra förklaringsmodeller, t ex tidiga kommunikativa möjligheter

7 KOMPENSATION: Begreppet Nivåer av kompensation: Neural Sensorisk Perceptuell KOGNITIV Social

8 SYFTE 1 Spontan kompensation Ex. 1. Talavläseskicklighet Ex. 2. Teckenspråksberoende effekter Ex. 3. Blinda personers episodiska minne

9 Talavläsning och tvåspråkighet Rönnberg et al. (1999). A speechreading expert: the case of MM. J Speech Lang Hear Res, 32,

10

11

12 Teckenspråksberoende perceptuellkognitiv kompensation Finns studier på ASL-användare som tyder på att de är bättre på att diskriminera och känna igen vissa aspekter i ansikten (Bettger et al., 1997) Spatial förmåga och uppmärksamhetsfunktioner förbättras (Parasnis et al., 1996) Theory-of-mind uppgifter löses bättre av ffa barndomsdöva TSanvändare, mental rotation, perspektivtagande (Courtin, 2000)

13 Teckenspråksberoende perceptuellkognitiv kompensation forts. Spatial förmåga och uppmärksamhetsfunktioner förbättras Söderfeldt, Rönnberg & Risberg (1994). Regional cerebral blood flow during sign language perception: A comparison between deaf and hearing subjects with deaf parents. Sign Language Studies, 84,

14

15 Teckenspråksberoende perceptuellkognitiv kompensation Slutsatsen är att funktioner som är viktiga för döva teckenspråksanvändares vardagsfungerande och kommunikation och som det finns kompensatoriskt utrymme för - också kan ha tydliga episodiska minneskonsekvenser.

16 Blinda personers episodiska minne Episodisk igenkänning av ord i meningar är överlägsen hos blinda personer och avspeglas i tydligare ERP (Roder, Rosler & Neville, 2001) Episodisk igenkänning av miljöljud är bättre än matchade kontroller (Roder & Rösler, 2003). Bättre inlärning av att känna igen vardagslukter (Murphy & Cain, 1985)

17 Blinda personers episodiska minne Slutsatsen är att funktioner som är viktiga för blinda personers vardagsfungerande och kommunikation också kan ha tydliga episodiska minneskonsekvenser.

18 Slutsatser Funktioner som är viktiga för döva och blinda personers vardagsfungerande och kommunikation där det finns kompensatoriskt utrymme - lägger grunden för episodisk minneskompensation.

19 SYFTE 2 Effekter av tidig intervention/hörselskada Ex 1. Hörapparatanvändning (Bernstein et al., 1998; Tillberg et al., 1996). Ex 2. Effekter av tidig teckenspråksanvändning (Rönnberg, Rudner & Ingvar, 2004, Cogn Brain Res)

20

21 Effekter av tidig hörapparatanvändning Med "early onset" av en grav hörselskada finns skäl att tro att avläsningen är mera visuellt beroende, dvs hörselskada i barnaår "tvingar" förmodligen fram ett delvis annat sätt att talavläsa. (Tillberg et al., 1996).

22 Tidig vs sen teckenspråksanvändning Vänstersidigt parietalt engagemang ökar

23 TIDIG I BÄGGE FALLEN

24 Slutsatser Tidig och tydlig kommunikativ påverkan behövs för att kompensation skall uppkomma.

25 Individuella skillnader I fortsättningen ska i studera hur individuella kognitiva skillnader kan bidra till kommunikativt vardagsfungerande och i förlängningen till kompensation

26 SYFTE 3 Kompensation medierad via individuella kognitiva skillnader Ex 1. Kognitiva färdigheter bakom visuell talavläseskicklighet (tex Rönnberg, 2003; Rönnberg, Samuelsson & Lyxell, 1998). Ex 2. Kognitiva färdigheter för framgång med cochleära implantat. Fonologi och komplex kapacitet (Lyxell et al., 1996, JDSDE). Ex. 3. Kognitiva färdigheter och moderna hörapparater. Komplex kapacitet (Lunner et al., 2003; Karlsson et al., 2006).

27

28 Expert case studies: GS, SJ & MM Performance (y:axis) among non-experts depend on variations in implicit, low-level skills (phonology & speed) up to a Threshold (in red). Explicit, high-level skills (complex WM) add to performance and to expertise Experts Nonexperts

29 Talavläseexperten GS Rönnberg, J. (1993). Cognitive characteristics of skilled Tactiling: The case of GS. European Journal of Cognitive Psychology, 5,

30

31 Kognitiva färdigheter för framgång med cochleära implantat

32

33 Kognitiva färdigheter och moderna hörapparater.

34 Lunner (Int J Audiol, 2003) Correlation: r = Correlation: r = SNR Hagerman with hearing aid (db) SNR Hagerman without hearing aid (db) Regression 95% confid Regression 95% confid. READING SPAN (% correct) READING SPAN (% correct) Correlation between working memory (reading span) and S/N for 40% correctly repeated words. a) with hearing aid b) without hearing aid.

35 Table 2. Correlations between cognitive measures (reading span) and speech perception (Hagerman), Pearson s, and partialled out for HTL. (Karlsson, Rudner, Rönnberg & Lunner, JAAA, in press). Aided Fast Slow Unmod Mod Unmod Mod -0.53**-0.67**-0.68**-0.65**-0.57**-0.41*-0.52**0.61** -0.43* -0.58**-0.60**-0.59**-0.56**-0.44* ** * Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed). ** Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).

36 GENERELLA FYND: TALFÖRSTÅELSE Snabb lexikal/semantisk framplockning karakteriserar skickliga individer Tidig upplåsning av lexikon sker med hjälp av fonologiska representationer (Rimtest)

37 GENERELLA FYND: TALFÖRSTÅELSE Komplex informationsbearbetningskapacitet (t ex lässpan/lyssningsspan eller bokstavs-monitorering) stödjer gissning i situationer med låg grad av kontextuellt stöd, eller där krav på komplex signal behandling finns

38 Språk Modalitet (tecken, tal och skrift) Generell modellering

39 Gemensamma neurofunktionella nämnare för tal, tecken och skrift -Liknande lesioner för teckenspråkiga ger liknande afasier som för talspråk (Hickok et al, 2002) -Vissa fonologiska beslut aktiverar planum temporale för både tecken och tal (e.g. Pettito et al, 2000).n -Semantisk retrieval hos döva ger samma inferiora temporallobsaktivitet (Emmorey et al, 2003). - Inre tecknande vs. inre tal av meningar ger samma aktivitet i vänstra inferiora temporalloben (McGuire et al., 1997). - Läsning och teckenspråk har också likheter i aktivering av vänstersidiga visuella associationsdelar av cortex (Söderfeldt, 1994).

40 Arbetsminne: gemensamma nämnare -Arbetsminne: Klassiska fonologiska likhets-, och ordlängdseffekter samt artikulatoriskt undertryckande erhålls också med teckenspråk (Wilson & Emmorey, 1997a,b; 1998). - Experter på visuell talförståelse har oberoende av språklig bakgrund (en- resp tvåspråkiga) liknande överlägsna komplexa arbetsminnesförmågor; fallen MM, SJ & GS (Rönnberg et al.1999; Lyxell, 1994; Rönnberg, 1993).

41 Arbets..

42 Minne

43 Modellparametrar för individuell kompensation: ett generellt arbetsminnessystem Graden av (abstrakt) fonologisk (semantisk) representation i långtidsminnet; parameter P. Hastighet i lexikal avkodning och framplockning; parameter S. S and P interagerar. Graden av mismatch (mellan input och representation/förväntningar: kontext/ fonologi) ger parameter E. Lagringskapacitetsparametern C interagerar med E;

44

45 Long-term memory

46 Long-term memory

47 Long-term memory

48 Long-term memory

49 Syfte 4: Generalitetsantagandet: WM resursen, den explicita delen i modellen Framförallt de explicita delarna i modellen ger specifika representationer för teckenspråk; lagring och processning i arbetsminnet Finns också en neural signatur för en sk episodisk buffert som integrerar information från bägge språkmodaliteterna Fattas i dagsläget komparativa studier mellan tecken och skrift

50 Rudner, Fransson, Ingvar, Nyberg & Rönnberg, 2006

51 Rudner, Fransson, Ingvar, Nyberg & Rönnberg, 2006 Replicates Rönnberg et al 2004

52 udner, Fransson, ngvar, Nyberg & önnberg, 2006 Figure 2.

53 Buffer Long-term memory

54 SYFTE 5 Kompensation, kognition och intervention Även fonologiska aspekter (auditiva och visuella) som görs explicita via intervention kan vara mycket specifikt representerade Ex. 1. Acklimatisering till hörapparater, test av mismatch antagandet Ex. 2. Datorbaserad träning av personer med specifika läsproblem

55 Test of mismatch hypotesen Rudner, Karlsson, Rönnberg & Lunner: Ear & Hearing (2006) -32 bilateralt hörapparatanpassade personer (sensorineural, 46 db HTL). -Hagermans talperceptionstest adm före och efter 9 veckors erfarenhet med FAST (40 ms) eller SLOW (640 ms) kompressions tider (attack time = 10 ms). -FAST-SLOW or SLOW-FAST producerar fonologiska mismatch betingelse -Frågan är om mismatch betingelserna inducerar ett högre beroende av explicita, WM resurser (testat med reading span)? Förinställningar på hörapparaterna lika för alla (Digifocus II standard) och ungefär mitt emellan FAST och SLOW.

56

57 Lässvårigheter Phonological or orthographic training for children with phonological or orthographic decoding deficits Gustafsson, Ferreira & Rönnberg. Dyslexia (in press).

58

59 Generella slutsatser -För 10 år sedan fanns ej så tydliga evidens som i dag att kompensation kan ske spontant för personer med kommunikativa hinder, a myth rather than a reality (Rönnberg, 1995); Jag är nu böjd att vända på detta påstående idag -Vi har också börjat lära oss under vilka betingelser (tidigt, tydligt och kopplat till kommunikativa vardagsproblem) som detta sker med konsekvenser för episodiska minnesfunktioner.

60 Generella slutsatser -Kvar står som tidigare (Rönnberg, 1995) att individuella skillnader på de kognitiva parametrar som jag generellt modellerat också har stor betydelse för kompensation på kommunikativa vardagsuppgifter -Sedan tillkommer hur specifika perceptuella och kognitiva representationer ska modelleras i förhållande till funktionshinder och kommunikativa uppgifter, speciellt för de interventionsinsatser som betonar explicit informationsbearbetning i arbetsminnet

61 Nu vet du.. Tack för uppmärksamheten