Normkritisk undervisning i sexualitet, samtycke och relationer

Transkript

1 Normkritisk undervisning i sexualitet, samtycke och relationer En studie om hinder och framgångsfaktorer i Norden KURS: Självständigt arbete för grundlärare 4 6, 15 hp PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4 6 FÖRFATTARE: Ebba Reiver, Minna Wetterö EXAMINATOR: Mikael Gustafsson TERMIN: Vårtermin

2 JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete för grundlärare 4 6, 15hp School of Education and Communication, Grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4 6 Vårtermin 2022 ABSTRACT Ebba Reiver, Minna Wetterö Normkritisk undervisning i sexualitet, samtycke och relationer. Norm-critical teaching of sexuality, consent, and relationships. Antal sidor: 25 In the year 2022 there will be an update to the Swedish curriculum in the areas concerning the subjects of sex and cohabitation. From now on the title of the subject will be; sexuality, consent, and relationships. It will focus on increasing the knowledge on consent, and questions about LGBTQI will get more attention in interdisciplinary teaching. Teachers feel that they have a alack of education in these fields which agrees with our experience at the school of Education at Jönköping University. The purpose of this literature study is therefore to gain awareness of what research describes as common challenges and success factors in the teaching. The delimitation of this study was broadened to contain research from the Nordic countries to increase the number of relevant articles. The information retrieval was therefore carried out in English. The Nordic countries school system, and culture show a great similarity, which allows a conclusion to be made. The result of the study shows what a complex situation the teachers face when teaching sexuality, consent, and relationships. The teachers need to take into account the choice of words, group division, and critical review teaching materials in order to be aware of normative teaching to be carried out. In addition, there are cultural aspects to consider. Students with different backgrounds may have different values from home and this may go against the content of the teaching. A problem arises when the new curriculum (2022) is expecting an awareness of normative teaching but at the same time teachers have a lack of education in the field. Teachers tend to refer to their own life experiences and rely on teaching materials that they already have. This tends to be taught from a heteronormative perspective which contradicts what the new curriculum (2022) puts forward. The result of this literature study shows how teachers can relate to a norm-critical perspective in the teaching. It describes the importance of a consensus at school where awareness of a normative approach permeates the whole school. Sökord: Biologi, Undervisning, Sexualitet, Samtycke, Relationer, Normkritik Keywords: Biology, Education, Sexuality, Consent, Relationships, Normcritical 2

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR BAKGRUND SEXUALITET, SAMTYCKE OCH RELATIONER I SKOLAN Historisk översikt Styrdokumenten UNDERVISNING OM NORMER OCH JÄMSTÄLLDHET HBTQI Normkritiskt arbetssätt METOD INFORMATIONSSÖKNING MATERIALANALYS RESULTAT KLASSRUMSSAMTAL DIKOTOMISERING UNDERVISNING OM KROPPEN ORDENS BETYDELSE TA HJÄLP AV ANDRA SEKTORER LÄROBÖCKERNAS BETYDELSE DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION VIDARE FORSKNINGSFRÅGOR AVSLUTNING REFERENSLISTA BILAGOR

4 1 Inledning Samhället utvecklas till att vara mer jämställt och människors diversitet blir mer accepterade. Men det är en lång väg tills målet är nått. Enligt Skolinspektionen (2018, s. 40) visar deras kvalitetsgranskning att undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer är bristande. Elever upplever att de inte fått tillräckligt med kunskap kopplat till normer, ideal och HBTQI. Lärares uppfattning samstämmer med elevers och en önskan om mer utbildning finns. Dessutom saknas samverkan och kompetensutveckling för lärare inom ämnet (Skolinspektionen, 2018, s. 40). Som lärarstudenter upplever vi att vår utbildning innefattar bristfällig undervisning om sexualitet, samtycke och relationer, vilket ligger till grund för vårt intresse att genomföra denna litteraturstudie. Syftet är att skapa en medvetenhet om vanliga utmaningar och framgångsfaktorer i undervisningen för att vi som färdigutbildade lärare ska kunna nyttja kunskapen i vår framtida verksamhet. Sexualitet, samtycke och relationer behöver innefatta en undervisning med hög kvalité. Vid otillräcklig undervisning minskar möjligheten att förebygga samhällsproblem som diskriminering, våld i nära relationer, bristande jämställdhet, sexuella trakasserier och avsaknad av samtyckeskultur (Skolinspektionen, 2018, s. 40). År 2022 börjar den nya läroplanen Lgr22 att gälla. Ämnet byter då namn till sexualitet, samtycke och relationer där ett av syftet är att frivillighet och samtycke, ska lyftas upp i undervisningen (Skolverket, 2022). Vår studie är därför ytterst aktuell då Lgr22 innefattar flera revideringar för att förbättra undervisningen. Vi vill därför ta reda på vad forskningen säger om vanligt förekommande utmaningar och framgångsfaktorer. Litteraturstudien är avgränsad till forskning från Norden då undervisningen i dessa länder liknar varandra och därmed också kan jämföras med svensk undervisning. 2 Syfte och frågeställningar Kunskaper inom sexualitet, samtycke och relationer är viktigt för ungdomars rättigheter och utveckling, men undervisning om detta tar sig i uttryck på olika sätt och lyfts i styrdokumenten. Föreliggande litteraturstudie syftar till att få en medvetenhet om vilka utmaningar och framgångsfaktorer undervisningen kan leda till, enligt aktuell forskning. Syftet preciseras i följande frågeställning: - Vilka utmaningar och framgångsfaktorer finns i sexualitet-, samtycke- och relationsundervisningen i Norden? 4

5 3 Bakgrund Sex- och samlevnadsundervisning syftar till att utbilda unga om kroppen, relationer, identitet, rättigheter, sexualitet och jämställdhet. Dessa begrepp finns med i flertalet kursplaner, exempelvis samhällskunskap och religion, samt i läroplanens första kapitel om skolans värdegrund och uppdrag. Där står det att skolan ska förmedla kunskaper om integritet, ett ansvarstagande och jämställdhet mellan kvinnor och män (Skolverket, 2019, s. 5). Det innebär att sex och samlevnad är ett ämnesövergripande kunskapsområde som ska tas upp inom många ämnen i skolan (Skolverket, 2021). 3.1 Sexualitet, samtycke och relationer i skolan Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan har en stark betydelse för både enskilda individer och för samhället. Skolverket (2021) beskriver att flera studier visar att en förbättrad sex- och samlevnadsundervisning är ett viktigt redskap för ökad jämställhet mellan kvinnor och män samt ökad kännedom om mänskliga rättigheter. För att öka kvalitén på sex- och samlevnadsundervisningen, behöver undervisningen följas upp och utvärderas regelbundet samt kopplas till skolans värdegrundsarbete. Både lärare och elever behöver därför vara involverade i arbetet med frågor gällande identitet, sexualitet och jämställdhet (Skolverket, 2021). Skolan har ett ansvar att motverka könsmönster, vilket kopplingen mellan sex- och samlevnadsundervisningen och värdegrundsarbetet synliggör. Wallin (2012, s. 15) beskriver därmed vikten av att lärare behöver hålla sig uppdaterade för att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Historisk översikt Ämnet sexualkunskap blev obligatoriskt år 1955 i Sverige, som då var först i världen att införa det som obligatorisk undervisning. Sedan dess har innehållet reviderats flertalet gånger. Undervisningen var under denna period strikt och sex ansågs tillhöra äktenskapet. En förändring skedde under 70-talet och synen på sexualitet blev friare och jämställdheten mellan kvinnor och män ökade. Jämställdheten påverkade undervisningen och begreppet samlevnad fördes in, i syfte att utveckla en samsyn inom ett kontroversiellt område. Denna positiva inverkan på sex- och 5

6 samlevnadsundervisningen tonades sedan ner under 80-talet, då fokus hamnade på hiv- och aidsriskerna (Skolverket, 2014, s. 7 8). Riskerna att smittas vid sexuellt umgänge fick här en allvarligare mening, vilket påverkade den tidigare positiva inställningen till sex- och samlevnadsundervisningen (Hela livet, 2005, s. 43). I stället riktades nu undervisningen mot att utbilda elever för att motverka dessa risker. När oroligheten över riskerna lagt sig, förändrades sex- och samlevnadsundervisningen och man ville hitta sätt att genomföra den tillsammans med elever. Undervisningen började ses som en naturlig del i elevers utveckling mot att bli egna individer. Detta framställs i Lpo94, där sex- och samlevnadsämnet blev ett ämnesövergripande kunskapsområde och där rektorn hade ansvaret över att undervisningen skulle genomföras. I Lpo94 skulle elever bland annat utveckla kunskaper om könssjukdomar, pubertet, integritet, samt närliggande ämnen som mobbning och alkohol. År 1995 släppte Skolverket ett referensmaterial vilket fungerade som ett stöd för lärare, där syftet var att elever skulle arbeta med etik och på så sätt skapa ett personligt förhållningssätt till sin egen sexualitet. Där behandlades frågor gällande aborter, homosexualitet, samt den sexuella viljan och integriteten (Hela livet, 2005, s. 44) Styrdokumenten I dagens läroplan Lgr11, står det i ämnet biologi under centralt innehåll för årkurs 4 6, att elever ska utveckla kunskaper om pubertet, sexualitet och reproduktion. Elever ska också utveckla kunskaper om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar (Skolverket, 2019, s. 166). Den svenska skolan är uppbyggd på sådant sätt att lärare är skyldiga att följa det centrala innehållet. Däremot är det upp till läraren att välja på vilket sätt undervisningen ska ske. Ovannämnt innehåll måste således vara en del av elevers undervisning för ämnet sex- och samlevnad. År 2022 införs den nya läroplanen, som innehåller nya formuleringar för innehållet i sex- och samlevnad och byter då även namn till sexualitet, samtycke och relationer. Syftet med förändringarna är att lyfta frågor om frivillighet och samtycke i undervisningen och på så sätt skapa en samtyckeskultur. Förändringarna ska bidra till att stärka elevers förmåga att göra medvetna och självständiga val, där de ges möjlighet att utveckla en förståelse för betydelsen av samtycke (Skolverket, 2022). Undervisningen ska också bidra till att elever utvecklar kritiska förhållningssätt till hur relationer och sexualitet visas i relation till skilda medier och sammanhang. Elever ska också utveckla kunskaper om maktstrukturer i relation till kön, samt hedersrelaterat våld. I Lgr22 blir det extra tydligt att ämnet sexualitet, samtycke och relationer är ett ämnesövergripande kunskapsområde som ska inkluderas i flera skilda ämnen. I kursplanen för 6

7 ämnet historia, är exempelvis ett syfte att elever ska utveckla ett historiskt perspektiv på människans sexualitet och relationer. Andra kursplaner som berör sexualitet, samtycke och relationer är bild, svenska, samhällskunskap och idrott (Skolverket, 2021). Ansvaret över elevers kunskapsutveckling inom området för sexualitet, samtycke och relationer, vilar därför på flera lärare och ses som en aspekt i skolans värdegrundsarbete (Skolverket, 2022). Då Lgr22 byter namn på ämnet har vi valt att i kommande delar av studien benämna det på samma sätt; sexualitet, samtycke och relationer. Svensk skola är styrd från flera håll. Dels styr läroplanen vad som ska läras ut och vilka förmågor elever ska utveckla inom de olika ämnena. Utöver läroplanen är Skollagen det viktigaste som styr skolan och något som ska genomsyra hela verksamheten. I 6 kap 7 i Skollagen (2010:800) beskrivs vikten av att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. En viktig del av skolans arbete är att förhindra och förebygga kränkande behandlingar och varje år ska en plan upprättas för att rätt åtgärder ska vidtas (Skollagen 2010:800, 6 kap, 6 10 ). Dessa åtgärder har även förtydligats och betonats i de ändringar som har gjorts i diskrimineringslagen. Skolan måste aktivt arbeta med lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder (1 kap. 5, Diskrimineringslagen 2008:567). 3.2 Undervisning om normer och jämställdhet Skolan ska arbeta med jämställdhet och få alla elever att känna tillhörighet. Genom att arbeta med jämställdhet kvalitativt i verksamheten, uppmärksammas kvinnors och mäns normer, värderingar, ideal och attityder. Läraren har en roll att belysa och vägleda elever till de konsekvenser handlande har, samt hur elever påverkas av andra och av samhället i stort (Jämställdhetsmyndigheten, 2021). I skolan behöver läraren även arbeta kvantitativt med jämställhet. Det handlar då i stället om att behandla flickor och pojkar lika i klassrummet. Vem får talutrymmet i klassrummet och vem är det som får vilket uppdrag? Genom att arbeta förebyggande med jämställdhet och de normer som finns i samhället, kan läraren skapa en tillhörighet för elever i klassrummet (Jämställdhetsmyndigheten, 2021). Dåvarande jämställdhetsministern Åsa Lindhagen (2019) beskrev i en debattartikel att en av de tre nyckelfaktorerna för ett mer jämställt samhälle är att arbeta med normer i tidiga skolår. Hon beskrev att skolan, främst med sexualitet-, samtycke- och 7

8 relationsundervisning, har möjlighet att arbeta normkritiskt. Undervisningen måste därför utvecklas, för att en skillnad i samhället ska ske HBTQI HBTQI i Sverige har genomgått en stor förändring historiskt under 50 år. I slutet av 1970-talet avskaffades homosexualitet som en sjukdom och ca 10 år senare nämns homosexualitet i diskrimineringslagen och samkönade par fick bo tillsammans. Homosexuellas kamp har, åtminstone lagligt sätt, fått en mer accepterad roll i samhället de senaste 50 åren. Transpersoners kamp har tagit desto längre tid. Fram till 2013 tvångssteriliserades transpersoner i Sverige som genomgick en könskorrigering. Dessutom dröjde det till 2018 innan skyddet i straffrättsfall mot transpersoner införskaffades (Regeringskansliet, 2018). HBTQI är ett begrepp som myntades 2019 och har utvecklats från tidigare begrepp HBT från 2000 och HBTQ från Förkortningen inkluderar begreppen homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner. I takt med utvecklingen av samhället, inkluderas fler personer som står utanför normerna i uttrycket. Homosexuella och bisexuella beskriver personer med en sexuell läggning, homosexuella blir kära i någon av samma kön, medan bisexuella blir kära i någon oavsett kön. Trans handlar inte om sexualitet utan om könsidentitet. Ofta identifierar sig inte transpersoner med det kön de tilldelades vid födseln. Mycket av transpersoners identitet handlar i stället om hur man uttrycker sitt kön och då ofta via kläder. Begreppet queer beskriver personer som går emot normer genom kön, sexualitet, sexuell läggning och/eller relationer. Intersexpersoner är personer som föds med en variation i den yttre eller inre anatomin. De kan beskriva sig själva både som intersexperson, kvinna, man eller något annat (RFSL, 2019) Normkritiskt arbetssätt Under 2000-talet har normkritisk pedagogik vuxit fram som ett teoretiskt och aktivistiskt begrepp. Pedagogiken har sin grund i queerteorin och feminismen. Genom lärandeprocesser ska de maktrelationer som finns i klassrummet och i samhället utmanas och förändras. För att lyckas med förändringen, ska undervisningen grundas i jämställdhet och respekt (Björkman & Bromseth, 2019, s ). När ideal upprepas och elever återupprepade gånger möts av kvinnlighet och manlighet skapas även en förväntan om en heterosexualitet. Den normkritiska pedagogiken vill 8

9 därför synliggöra de normer som är skapade, både historiskt och kulturellt (Björkman & Bromseth, 2019, s ). Skolverket (2016, s. 1) beskriver vikten av att arbeta normkritiskt i skolan för att arbeta mot förtryck och maktstrukturer och därmed även förebygga diskriminering, kränkande behandling och exkludering. Nationalencyklopedin beskriver begreppet normkritik på liknande sätt (NE, 2016). Normer är det som anses vara normalt i en viss situation, plats och tid och kan därmed variera. De beskrivs ofta som oskrivna regler som formar oss människor. De människor som följer normerna uppmuntras eller märker inte av de negativa upplevelser som de normbrytande människorna gör. Att arbeta normkritiskt innebär att synliggöra normer och arbeta förebyggande och motverkande mot de negativa normer som finns i samhället. Dessutom handlar det även om att upplysa och synliggöra de positiva normer som finns (Skolverket, 2016, s. 3). Skolverket (2016, s. 7) nämner en metod för att arbeta mot normer, som innebär att kompensera för de könsmönster elever har utvecklat i sin uppväxt. Pojkarna har fått möjlighet att utveckla förmågan att visa känslor medan tjejerna fick möjlighet att ta större plats. Denna metod har kritiserats av queerpedagogiken, då metoden förutsätter att alla pojkar och alla flickor är likadana. Ytterligare metoder för att motverka normer i klassrummet har kritiserats. Toleranspedagogiken är en av dessa och metoden innebär att en normativ person accepterar och tolererar personer som bryter mot normen. Kritiker menar att det krävs en förskjuten maktposition när en person ska acceptera en annan persons beteende, vilket då inte anses förebygga och främja den normbrytande personen (Skolverket, 2016, s. 7). Normkritisk pedagogik går hand i hand med antidiskrimineringsundervisning och ingår därmed i all undervisning som sker i skolan, oavsett ämne eller lärare (Skolverket, 2016, s. 10). 4 Metod Litteraturstudien utgick ifrån SMARTs sätt att genomföra forskningsöversikter. Metoden beskriver sex steg i processen för att arbeta fram ett material (Nilholm, 2017, s. 8). Definiera Identifiera Välj ut Kartlägg Analysera Diskutera Figur 1: Beskrivning av metoden för hur forskningsöversikten genomfördes (Nilholm, 2017, s. 8). 9

10 Grundidén med forskningsöversikten var att koppla sexualitet-, samtycke- och relationsundervisning med den didaktiska forskningen. Ämnet är aktuellt i samhället och en förändring i läroplanen är på väg att ske. Trots denna utveckling är forskningsområdet inom didaktiken inte så brett vilket märktes när arenan skulle bestämmas på litteraturstudien. Den svenska arenan saknade tillräckligt med forskning för att slutsatser skulle kunna dras, så arenan fick vidgas till de nordiska länderna, för att få ett större underlag till forskningsöversikten. Dessa länders skolsystem och kulturer liknar Sveriges och forskningen är därför relevant och slutsatser kan dras. Samma problematik uppstod vid avgränsning av studier som riktas mot årskurs 4 6. Antalet relevanta artiklar var väldigt begränsat och avgränsningen behövde vidgas till äldre åldrar. 4.1 Informationssökning Informationssökningen började brett och generellt för att få en uppfattning om vad forskningsområdet innehöll för material. Då den svenska forskningen var begränsad fick engelska sökord användas i databaser som Primo och ERIC (ProQuest). Det begrepp som arbetades fram och som sedan fanns med i alla kommande sökningar var sex education. Begreppet kombinerades med elementary school och det framgick då att antalet studier var begränsat. I stället blev primary school aktuellt, då flera länder använder begreppet för att beskriva årskurserna 4 6. Grundidén var att utgå från en svensk arena men då antalet forskningsartiklar var begränsad så genomfördes sökningar utan kopplingar till specifika länder, vilket möjliggjorde en översikt vart forskningsstudier gjorts. Därefter kunde en arena väljas ut och ett fokus på Norden blev aktuellt. När en bra artikel hittades användes en kedjesökning, vid några tillfällen. Det öppnade upp för att hitta liknande källor inom samma område. Litteraturstudiens valda område innehöll många svenska studentuppsatser. Det gjorde att söktjänster, där man kunde sortera ut de studier som genomgått peer reviewed, prioriterades. Denna avgränsning var avgörande för att hitta relevanta och bra artiklar till vår litteraturstudie. Däremot gjordes ingen avgränsning till någon publikationstyp av samma anledning. Forskningsöversiktens område är aktuellt och mycket sker i vår samtid. Att arbeta med aktuell och ny forskning var därför något som var viktigt i litteraturstudien, då ämnet är i en pågående förändring. Därför avgränsades sökningarna så artiklarna skulle vara publicerade senast Några av sökningarna gav flera tiotusentals träffar, trots många avgränsningar och sökord. Då lästes de 10 första artiklarnas abstract igenom för att se om sökorden gav relevanta träffar. Artiklarna som hittades gav även inspiration till nya sökord som kunde användas. Även vid få träffar kunde problem uppstå då artiklar som inte var relevanta dök upp. Därmed var en revidering 10

11 av sökord, tvungen att ske. Sökprocessen exemplifieras i figur 2 och därigenom kunde ett urval av lämpliga forskningsstudier göras. Urvalet gjordes genom fyra kriterier vilka var; framgångsfaktorer, utmaningar, övrig ämnesdidaktik och jämförelser mellan nordiska länder. "Sex education" "Sex Education" AND "Sexuality, Society and Learning" "sex education" AND (swed* OR denmark OR danish OR norway OR norwegian OR finland OR finnish OR iceland* OR nordic) "peer reviwed" 560 "Sex education" AND Sweden 16 "Sex education" AND Sweden AND biology 150 "Sex education" AND Sweden AND (Biology OR science) 40 + school* Figur 2: Sökprocessen där cirklarnas storlek symboliserar antalet sökträffar och tydliggörs med antalet bredvid. Sökningen är gjord i söktjänsten ERIC (Proquest). 4.2 Materialanalys De utvalda artiklarna översiktslästes och resultatet sammanställdes i en översiktsanalys (se bifogat dokument). Artiklarna som sedan analyserades innehöll liknande resultat vilket medförde att lämpliga kategorier kunde identifieras. De utvalda kategorierna var; ordens betydelse, dikotomisering, klassrumssamtal, undervisningen om kroppen, ta hjälp av andra sektorer och läroböcker. Kategorierna fick var sin färg som sedan användes vid markeringar i detaljläsningen. Till dessa skrevs reflektioner till texten för att underlätta en sammanställning. När alla artiklarna genomlästs, kunde en gemensam uppbyggnad ske mellan texternas kategorier. Färgkodningen och dess anteckningar var till stor hjälp och gav en tydlig översikt. 11

12 5 Resultat Undervisningen i ämnet sexualitet, samtycke och relationer, behöver genomsyras av ett normkritiskt perspektiv för att på så vis problematisera de hinder som normer leder till. Elever behöver ges möjlighet att tillsammans med lärare, reflektera kring normer angående sexualitet, relationer och identitet. Skolinspektionen (2018, s. 22) anser att reflektion är viktigt för att elever ska kunna utveckla förmågan att kritiskt analysera de dominerande normerna inom ämnet sexualitet, samtycke och relationer, samt för att alla ska känna sig inkluderade i undervisningen. Skolinspektionen (2018, s. 39) menar att lärare behöver öka det normkritiska förhållningssättet i undervisningen för att öppna upp för en mångfald i klassrummet, vilket nordiska forskare är samstämmiga med (Bang Svendsen, 2012, s. 405; Biström, 2021, s. 4). Undervisningen behöver anpassas efter en lagom nivå för elevers mognad, för att inte skrämma eller skapa en snedvriden bild av sexualitet. Dessutom vill elever få undervisningen tidigare, för att kunna sätta upp egna gränser, normer och värderingar, innan de blivit sexuellt aktiva (Unis & Sällström, 2021, s ). 5.1 Klassrumssamtal Kontula (2010, s. 383), som genomfört en kvalitativ studie på en högstadieskola i Finland, förklarar vikten av att undervisa om sexuell tolerans och om attityder angående naturlighet mot sexualitet. Ett exempel som tas upp i studien är att läraren, genom klassrumssamtal, ställer öppna frågor för att uppmuntra elever till reflektion. Klassrumssamtal menar Junkala et al. (2021, s. 9) har stor potential att utmana de stereotypa könsnormer som finns. Även svenska forskare belyser vikten av klassrumssamtal för att synliggöra dolda fördomar. Biström (2021, s. 10), som granskat läroböcker på mellanstadiet, framställer de fördomar som uppträder i läroböcker, som en utmaning då de är svåra att identifiera. Fördomarna behöver därför lyftas upp och diskuteras i klassrummet, för att elever ska ges möjlighet att synliggöra och motverka dem (Biström, 2021, s. 10). Enligt Biström (2021, s. 6) lyfter svenska forskare fram klassrumssamtalens betydelse. Genom klassrumssamtal kan elever ges möjlighet att utveckla kunskaper och ett kritiskt förhållningssätt angående olika sexualiteter. Eftersom förhållningssätt till sexualiteter ligger inom ramen för attityder och värderingar, krävs det att elever ges en tydlig vägledning för att utveckla relevanta kunskaper och inte stärka de normer som dominerar. Här framhäver Biström (2021, s. 6) vikten 12

13 av att elever bör uppmanas att diskutera de ämnen som presenteras tydligt i läroböckerna. Det ges då en möjlighet att kritiskt diskutera det innehåll som böckerna lyfter och inte utgå fritt från frågor som inte behandlas tillräckligt tydligt. Svenska forskare menar att sådana fria samtal kan leda till att stärka de normer som redan finns (Biström, 2021, s. 6). Finska forskare resonerar annorlunda. De menar i stället att elever bör diskutera de ämnen som läroböcker inte lyfter upp i detalj. Läraren har en viktig roll att vägleda diskussioner i klassen, vilket både svenska och finska forskare är eniga om (Biström, 2021, s. 6). Klassrumssamtal ger tillfällen till att utmana normativa idéer, men då krävs det att läraren kan dra nytta av situationer och vågar ta upp känsliga ämnen i klassrummet (Lundin, 2014, s. 389). Det innebär att elever behöver få möjlighet att reflektera kring dessa normativa idéer och inte endast få lära sig att de finns (Skolinspektionen, 2018, s. 22). Vid undervisning om sexualitet finns en risk att åsikter kommer fram och skällsord används. Det är vanligt förekommande att elever vill stärka den hierarkiska ordningen som finns mellan olika sexualiteter i samhället. Vanligt förekommande ord som bög, gay och andra kroppsliga uttryck som skratt, medför en risk för kränkningar. Läraren har då en viktig uppgift att belysa de stötande ord som sägs och låta dessa vara en del av den normkritiska undervisningen. Genom att lyfta upp begreppen och låta elever vara delaktiga i undervisningen, kan de normkritiska synliggöras (Lundin, 2014, s. 387). En utmaning lärare står inför är att de inte kan vara närvarande i alla smågrupper i diskussioner samtidigt. För att förebygga det problemet, krävs därför ett öppet klimat där man problematiserar de delar som stärker dikotomiseringen mellan könen och sexualiteter (Lundin, 2014, s. 389). En dansk forskningsstudie visar att dialog mellan lärare och elever, samt mellan elever, ger goda förutsättningar för kunskapsinhämtning inom området sexualitet, samtycke och relationer (Graugaard & Roien, 2007, s. 318). Studien beskriver att elever har lättare att prata med varandra om ett pinsamt ämne än att endast lyssna till vuxna som vårdnadshavare och lärare. Studien tar upp ett exempel på när en lärare genomför en uppgift med en högstadieklass. Klassen är indelad i grupper och ska skriva för- och nackdelar med att titta på pornografi. Läraren driver sedan diskussioner om vad grupperna har skrivit och konsekvenserna av tittande på pornografi blir synliga. Övningen skedde genom elevers egna ord och erfarenheter, men med vägledning av läraren (Graugaard & Roien, 2007, s. 320). Undervisningen utbildar inte bara elever om pornografi, utan visar även skillnader mellan könen, sexualitet, jämställdhet, ideal och normer (Graugaard & Roien, 2007, s. 323). Läraren måste vara varsam och lyhörd samt ha en passiv roll i lärandet för att låta elever vara bidragande till undervisningen (Graugaard & Roien, 2007, s. 13

14 325). Elever vill vara mer delaktiga och koppla in egna erfarenheter för att inlärning ska ske. Genom att vara en trygg och stabil vuxen skapas en tillit hos elever. Många elever beskriver annars att undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer upplevs vara dömande och innehåller skräckexempel. Detta framhäver Unis & Sällström (2021 s ) i sin kvalitativa studie där gymnasieelever fått reflektera över deras tidigare undervisning i sexualitet, samtycke och relationer. Dansk forskning beskriver vikten av att få vara anonym i sitt klassrum. Det bör ske både i form av frågeställningar samt vid delgivandet av egna erfarenheter. Elever ska kunna välja när de vill bidra med något till gruppen och när de vill sitta passivt och lyssna (Graugaard & Roien, 2007, s. 318). 5.2 Dikotomisering Begreppet dikotomisering betyder tudelning i två. Lundin (2014, s. 385) beskriver vilken roll läraren har vid dikotomisering i klassrummet. En vanligt förekommande undervisningsmetod inom sexualitet, samtycke och relationer är att dela upp grupper efter elevers biologiska kön och sedan låta elever ställa frågor till det motsatta könet. Här har läraren valt en uppdelning som följer de normer som finns i samhället och det är då svårt för läraren att arbeta normkritiskt. Undervisningsmetodens syfte är att låta elever i trygga grupper få ställa frågor till det kön de inte är lika bekanta med (Lundin, 2014, s. 385). Denna metod har också en tydlig baksida. Läraren har genom dikotomi antytt att alla födda med det ena biologiska könet upplever och undrar samma saker som det motsatta biologiska könet (Lundin, 2014, s. 385). Dessutom förutsätter läraren att det endast finns två kön, vilket queerteoretiker är skeptiska mot (Bengtsson & Bolander, 2019, s. 159). Trots att läraren betonar skillnader och likheter mellan könen, är dikotomiseringens konsekvenser så pass stora att det inte blir en normkritisk undervisning (Lundin, 2014, s. 385). Junkala et al. (2021, s. 4) argumenterar för detsamma, då indelning av elever efter dess kön ökar de uppfattningar om binärt kön, kropp och normer som finns. Genom att i stället synliggöra begreppet intersex i undervisningen samt fokusera på likheter mellan könen, kan mångfalden inom sexualitet, samtycke och relationer öka. Lundin (2014, s. 386) ger exempel på ett normkritiskt och ett icke-normkritiskt undervisningssätt. I studien ber en högstadielärare flickor beskriva de delar av pojkkroppen som de upplever är mest attraherande. Sedan ombeds pojkarna göra detsamma om kvinnokroppen. Nu uppstår flera utmaningar. Till en början förutsätter det en heteronormativ sexuell läggning, men det förstärker även de kroppsliga ideal som finns på de det kvinnliga och manliga könet. Svaren blir de typiska 14

15 kroppsdelarna kopplade till kön, som bröst och rumpa för flickor och armar och bröst för pojkar. Läraren övergick sedan till att fråga vad som var attraktivt med samma kön. Få elever ville uppfattas som homosexuella och de avstod därför från att svara. Konsekvenserna av undervisningen skilde sig kraftigt när läraren i stället bad elever beskriva vad de tyckte var attraktivt hos en partner. Svaren blev mer generella och ingen dikotomisering av könen eller sexualitet skapades. I stället beskrevs attityder, egenskaper och gester (Lundin, 2014, s. 386). En lärares strävan bör vara att presentera sexualiteter utan att beskriva de icke-normativa sexualiteter som konstiga. Eftersom det föreslagna arbetet med att utmana differentieringen av sexualiteter inte finns när man diskuterar begreppet, föreslås en belysning av queer som ett första steg. Genom belysning kan föremål som traditionellt uppfattas som udda, bli bekanta. Till exempel blir olika sätt att vara, identifiera och utföra sexualitet möjliga (Lundin, 2014, s. 388). 5.3 Undervisning om kroppen Bengtson och Bolander (2019, s. 161) beskriver att det finns fördelar med att fokusera på känslor kopplade till undervisningen om kroppen. Genom att undervisa om vilka känslor som kan uppstå kopplade till könsorganen blir det inte fokus på dess reproduktiva funktion. Elever får då i stället möjlighet att reflektera kring de andra funktioner könsorganen har, exempelvis hur de fungerar vid njutning (Bengtson & Bolander, 2019, s. 163). Då inget fokus är på reproduktion, tas även den normkritiska aspekten kring elever sexuella läggning bort. I stället får elever en möjlighet att utveckla en förståelse kring sexualitet och samtycke (Bengtson & Bolander, 2019, s. 161). Forskarna upplever att fokus på känslor är den bästa formen av undervisning i dagsläget, men betonar även att det inte automatiskt blir en normkritisk undervisning (Bengtson & Bolander, 2019, s. 162). Forskarna påpekar att det fortfarande är viktigt att undervisa om reproduktion men att det inte ska ha den huvudsakliga fokuseringen. Genom att utgå från könsorganens funktion och känslorna kopplade till dessa kan man separera heteronormer från begrepp som sex och könsorgan. De menar att undervisningen om reproduktion då kommer komma naturligt och en normkritisk undervisning skapas (Bengtson & Bolander, 2019, s. 162). En normkritisk undervisning skiljer sig från hur läroböcker framställer sexualitet, då det många gånger utgår från den reproduktiva fortplantningen. Norska forskare anser att det reproduktiva utgångsläget bidrar till en utmaning för elevers förmåga att kunna föreställa sig sexuella handlingar utan att koppla dessa till reproduktionsprocessen (Bang Svendsen, 2012, s. 406). 15

16 Sexuella handlingar som inte kopplas direkt till reproduktion framställs därmed, enligt svenska forskare, som onormala. Det medför att utgångspunkten för att resonera kring moraliska, etiska samt normativa aspekter, begränsas. (Biström, 2021, s. 10). Att kunskaper om sexuell njutning är begränsad i grundskolans sexualundervisning, är oroande enligt norsk forskning. Forskningen visar att kunskaper om sexuell njutning är väsentlig för elevers utvecklande av kunskaper om sexuella handlingar, vilket även minskar risken att bli sexuellt utnyttjad (Bang Svendsen, 2012, s. 405). 5.4 Ordens betydelse En norsk studie visar att undervisningen saknar en öppen syn på sexualitet och ofta utgår från heteronormer (Ekstrand et al., 2021, s. 213). Därför beskriver Bengtson & Bolander (2019, s. 163) hur viktigt det är att använda könsneutrala begrepp i sin undervisning. I deras studie har de undersökt konsekvenser av undervisningen när lärare varit noga med att använda begrepp som hen och partner. Det har visat sig medföra goda resultat att neutralisera kön och sexuell läggning i klassrummet. Som lärare har man möjlighet att välja sina begrepp, och Bengtson & Bolander (2019, s. 163) beskriver hur viktigt det är att alltid välja sina ord väl. De beskriver hur eleverna anpassade sig efter lärares språk och de blev väl medvetna om det normkritiska förhållningssätt som skapats i klassrummet. Lärarna ansträngde sig för att använda meningar som om man vill bli förälder eller om man har förhud, för att inkludera alla i klassrummet och motverka de normer som finns. När lärarna av misstag inte använde sig av denna typ av begrepp, rättade eleverna dem och normerna hade synliggjorts i klassrummet. Skolinspektionen (2018, s. 22) beskriver att lärare som aktivt arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt, bidrar till att eleverna får möjlighet att utveckla förmågan att kritiskt reflektera kring de framträdande normer som finns. Exempelvis kan språkbruk eller gruppindelningar vara faktorer som främjar inkluderingen i klassrummet oavsett sexuell läggning eller kön. Norska forskare problematiserar begrepp som sex, då det används synonymt med heteronormativt samlag. Det uppstår en problematik eftersom det skapar en press att ha samlag, samt förstärker de normer som finns, i stället för att synliggöra möjligheter med sexuell stimulans. Genom användning av specifika begrepp i undervisningen, menar norska forskare att det skulle bidra till att lärare tvingas lyfta och synliggöra de normer som finns. På så sätt kan lärare arbeta normkritiskt mot dessa (Bang Svendsen, 2012, s. 402). 16

17 En strategi som fungerat för elever med funktionsnedsättningar är att låta samtyckesundervisningen vara en del som genomsyrar verksamheten. Lärarna tar upp exemplet om kramar och berättar att det alltid finns ett samtycke mellan den som kramar och den som blir kramad. Lärarna berättar att man alltid måste be om lov innan man får kramas och att man alltid har rätt att tacka nej till en kram. Arbetet synliggör vilken betydelse orden har och elevers rätt att säga nej. Dessutom skapas en förståelse för rätten till sin egen kropp och möjliggör en utvecklad kunskap inom samtycke (Löfgren-Mårtensson & Ouis, 2019, s. 59). 5.5 Ta hjälp av andra sektorer En av styrkorna i finsk undervisning är deras starka samarbete mellan lärare och skolhälsovården. Genom fler kunniga och utbildade vuxna i klassrummet, bidrar det till en ökad trygghet för elever. Välutbildade vuxna är även viktigt för att garantera elevers rättighet att utveckla kunskaper inom sexualitet, samtycke och relationer. Utöver deras roll i klassrummet, har skolhälsovården en betydelsefull roll genom att finnas lättillgängliga för elever. Elever kan då ges rådgivning och svar på frågor som rör sexualitet (Kontula, 2010, s. 384). Lärare som är trygga att prata om sex och sexualitet skapar bättre förutsättningar för elevers lärande. Elever upplever att trygga lärare är mer förtroendeingivande och lättare att prata med (Unis & Sällström, 2021, s. 36). Lärare behöver ha mer kunskap för att kunna undervisa om svåra ämnen som sex och sexualitet (Ekstrand et al., 2021, s. 213). Det är få lärare som har en gedigen utbildning i ämnet, trots att det genomsyrar större delen av verksamheten (Ekstrand et al., 2021, s. 216). I brist på utbildning om hur lärare bör undervisa om sexualitet, leder konsekvenserna till att många lärare utgår från reproduktiv heterosexualitet eftersom det ligger inom ramen för mångas bekvämlighet. Norsk forskning påpekar att det beror på otillräcklig sexualundervisning på lärarutbildningen (Bang Svendsen, 2012, s. 401). Är lärare inte bekväma med att undervisa om sexualitet, samtycke och relationer är det bra att ta in andra yrkesverksamma, såsom skolsköterska, kurator eller vuxna från ungdomsmottagningen (Löfgren- Mårtensson & Ouis, 2019, s. 61). Unis och Sällström (2021, s. 36) beskriver att elever upplever yrkesverksamma inom hälsosektorn, som mer förtroendeingivande, då de besitter mycket goda kunskaper inom ämnet. Skolinspektionen (2018, s. 10) poängterar dock att det är vanligt att lämna över ansvaret på undervisningen till andra sektorer. Problemet blir då att det inte längre genomsyrar verksamheten. 17

18 Att sexualitet, samtycke och relationer ska ingå i undervisningen i skolan, är inte självklart för alla (Löfgren-Mårtensson & Ouis, 2019, s. 61). En generell slutsats som går att dra för hela Skandinavien, är att elever från andra kulturer ofta upplever en konflikt mellan vad de lär sig i skolan kopplat till sexualitet, samtycke och relationer och deras värderingar från hemmet (Bartz, 2007, s ). Vissa kulturer än den svenska menar att ämnet endast bör samtalas med familjen, eller inte alls (Löfgren-Mårtensson & Ouis, 2019, s. 61). Vid försök att förena kulturer uppstår det många gånger problem. Det finns hälsokliniker i Norge som är speciellt kopplade till skolor i utsatta områden. Här arbetar personalen extra mycket med att förebygga de rättigheter elever har till sin kropp, bland annat genom att ge information på olika språk och att poängtera de multikulturella problem som är vanliga (Bartz, 2007, s ). Nya utmaningar uppstår i skolan när den konservativa synen på sexualitet, samtycke och relationer tar plats (Bartz, 2007, s. 29). I skolan kan kulturkrocken underlättas genom att en lärare med en annan kultur kan bemöta de fördomar och åsikter som finns, genom att bygga en så kallad kultur-bro (Löfgren-Mårtensson & Ouis, 2019, s. 61). 5.6 Läroböckernas betydelse Läroböcker utgör en grund för hur lärare organiserar undervisningen i ämnet sexualitet, samtycke och relationer. Detta visar vikten av att läroböckerna granskas samt revideras (Junkala et al., 2021, s. 2). Norska forskare lyfter fram utmaningar med ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen då biologiböcker fortfarande utgår från ett heteronormativt förhållningssätt (Bang Svendsen, 2012, s. 401). Svenska forskare, som granskat svenska biologiböcker på mellanstadiet, framför liknande argument. Avsnitten om sexualitet, speglar normen för sexuella relationer (Biström, 2021, s. 6). Granskningen visar att sex många gånger endast framställs genom ett heteronormativt samlag vilket främjar normerna (Junkala et al., 2021, s. 2). Flertalet norska biologiläromedel på grundskolan nämner sexuell stimulering i relation till samlag, där det upplevs njutbart för båda parter. Här kopplas njutning samman med reproduktiv ändamålsenlighet, vilket forskare menar är särskilt problematiskt för kvinnors anatomi. När njutning i relation till samlag endast behandlas ur ett heteronormativt perspektiv, medför det att kvinnors sexuella självsäkerhet och förväntningar på sex minskar. Biologiböckerna synliggör inte 18

19 klitorisstimulering tillräckligt och i värsta fall framställde dem stimuleringen felaktigt (Bang Svendsen, 2012, s. 402). Svenska biologiböcker på mellanstadiet har kritiserats, då avsnitten om sexualitet anses ha för stort fokus på de biologiska aspekterna (Biström, 2021, s. 10). Här lyfts problematiken fram med att samlag många gånger framställs som likvärdigt med människans behov av mat och sömn. Ett bekymmer uppstår, då de människor som känner en liten, eller ingen sexuell lust, framställs som avvikande. Förklaringar som dessa förminskar olika sexualiteter och stärker därmed de normer som framträder starkast. Att förminska begrepp som asexualitet, innebär att sexualitet framställs som obligatoriskt, vilket leder till begränsningar av möjlighet att säga nej till samlag (Junkala et al., 2021, s. 10). 6 Diskussion 6.1 Metoddiskussion När de första sökningarna genomfördes användes svenska sökord. Det visade sig vara svårt att hitta relevant forskning som var skrivet på svenska inom vårt område. När sökorden i stället översattes till engelska, upptäcktes flertalet tidskrifter som berörde ämnet. Dessa tidskrifter innehöll artiklar från hela världen och en avgränsning var tvungen att göras. Då antalet svenska artiklar var knappa fick vi vidga vår arena till Norden. De nordiska ländernas skola har liknande uppbyggnad och kultur som Sverige, vilket har gjort att en trovärdig slutsats kan dras. En av de största tidskrifterna heter Sex education, vilket även passade bra in på vår översättning av sexualundervisning. Därför var det ett sökord som återkom. Många av våra artiklar kommer från tidskriften vilket kan ses som en eventuell svaghet. Innehållet kan ha liknande tema då artiklarna möjligtvis blivit granskade av samma personer. Det kan även ses som en fördel då de viktigaste artiklarna inom ämnet är publicerade av tidskriften. Flertalet av de artiklar som hittades berörde begreppet normkritik, vilket även blivit ett genomgående tema i litteraturstudien. Då det är ett aktuellt begrepp och något som det bedrivits forskning kring, blev det där litteraturstudiens fokus hamnade. De studier som analyserats innefattar fyra länder i Norden med liknande resultat, vilket styrker litteraturstudiens trovärdighet. Eftersom det fanns ett begränsat antal artiklar kopplade till årskurserna 4 6 inom vårt område i Norden, fick artiklar även fick tas med från högre årskurser. Det kan ses som en möjlig svaghet i vår litteraturstudie. Då elever uttrycker en 19

20 önskan att få kunskaper inom sexualitet, samtycke och relationer tidigare (Unis & Sällström, 2021, s.37 39) så kan även genomförd forskning i högre årskurser vara lämplig att ta del av och sedan tillämpa i sin undervisning. Innehållet som gås igenom i årskurserna 7-8 kan vara lämpligt att undervisa om redan i årskurserna 5-6. Där med kan artiklarna för högre årskurser även ses som relevanta. Vi utgick från fyra kriterier när ett urval gjordes i de vetenskapliga texterna. Syftet var att kontrollera att texterna var relevanta för litteraturstudien. De kriterier som användes var framgångsfaktorer, utmaningar, övrig ämnesdidaktik och jämförelser mellan nordiska länder. Artiklar som innehöll kriterierna, fördes in i en tabell, där artiklarna sedan analyserades. Det gjordes genom färgkodning av innehållet samt tillhörande anteckningar. På grund av noggrann analys anses litteraturstudien ha hög validitet. Eftersom alla utvalda vetenskapliga texter var skrivna på engelska kan felöversättningar eller feltolkningar ha skett i enstaka fall. Därför valde vi att diskutera våra analyser av artiklarna med varandra. På så sätt kunde vi säkerställa att vi tolkat dessa likvärdigt och bedömde därmed artiklarna samt analyserna som relevanta. Ämnet har utvecklats mycket under senare år, vilket gör att artiklarna som valdes ut behövde vara relativt nya för att anses aktuella. Förutom nyare forskning baseras studiens resultat också på en artikel och en bok som båda är publicerade Dessa två källor har granskats extra kritiskt och deras ålder har varit med i beaktning. Åldern på källorna kan ändå ha gjort att studien i enstaka fall inte speglat aktuell forskning. Artikeln som är publicerad 2007 handlar om ett mångkulturellt Norge. Norden har blivit mer mångkulturellt sedan dess, vilket gör källan fortsatt trovärdig. Däremot kan bemötandet av olika kulturer hunnit utvecklas mer sedan dess, vilket gör att nyare forskning kan ha gett annat resultat. Denna typ av forskning har dessvärre inte hittats. 6.2 Resultatdiskussion Syftet med vår litteraturstudie var att synliggöra framgångsfaktorer och utmaningar i sexualitet-, samtycke- och relationsundervisningen. Vårt resultat visar hur viktigt det är att uppnå en normkritisk undervisning. Genomgående fokus i litteraturstudien är därför ett normkritiskt förhållningssätt. Vid litteratursökningen gjordes ingen specifik sökning efter normkritik. Däremot visade det sig vara en avgörande aspekt i de flesta studier vi fann. Vårt resultat visar att det krävs stor eftertänksamhet för att undervisningen ska anses vara normkritisk. Det krävs att all skolpersonal samspelar, har ett gemensamt tänk och är öppna för förändring. Dessutom måste en 20

21 normkritisk undervisning genomsyra hela verksamheten och kan inte endast skapas i biologiklassrummet. Vår erfarenhet är att dikotomisering används vid olika undervisningssituationer där elever delas in i grupper efter deras binära kön. Lärare beskriver då ofta att gruppindelningen är gjord för att skapa trygghet. Vårt resultat problematiserar ett sådant tänkande då könstillhörigheten hos elever blir bestämd av läraren. Resultatet visar att normer och ideal ökar när elever delas in efter kön. I stället kan trygga grupper skapas utan fokus på vilket elevers binära kön är. Genom att verksamheten genomsyras av mindre dikotomisering får elever en möjlighet att själva utveckla sina tankar kring kön utan att förhålla sig till de dominerande normer och ideal som finns. Lärare behöver arbeta aktivt med likheter och skapa en gemenskap mellan könen för att öka mångfalden inom sexualitet, samtycke och relationer. Likväl som gruppdelning påverkar den normkritiska undervisningen, gör lärarens val av ord detsamma. Litteraturstudiens resultat beskriver skillnaden mellan när lärare uttrycker sig normkritiskt i sin undervisning och de konsekvenser som blir när lärare inte gör det. Genom att använda begrepp som hen och partner bidrar läraren till att neutralisera de heteronormativa förväntningar som finns. Det skapar en mångfald och gemenskap där kön och sexuell läggning neutraliseras. Dessutom beskriver resultatet hur elever anpassar sig efter lärarens val av ord. I de klassrum där normkritiska begrepp används så använder även elever dessa. Lärarens aktiva ordval medför att elever får möjlighet att kritiskt reflektera över de framträdande normer som de dagligen möts av. Genom ett normkritiskt språk möjliggörs inkludering i klassrummet oavsett kön eller sexuell läggning. Konsekvenserna av att använda heteronormativa begrepp i sin undervisning blir att hela tiden förutsätta en heterosexuell läggning eller att elever tillhör det binära kön de är födda till. Skolverket (2021) beskriver att skolan ska motverka de könsmönster som finns och beskriver vikten av att koppla undervisningen till ett värdegrundsarbete. En problematik uppstår om skolans personal inte konsekvent använder sig av ett normkritiskt språk. För att kunna motverka de könsmönster som finns, krävs att all skolpersonal arbetar efter samma mål och att en samsyn finns på skolan. Att skapa den samsynen tar tid och kräver mycket arbete från ledningens och personalens håll. Vi anser dock att arbetet borde ta mer plats i verksamheten då det skapar möjligheter att förebygga diskriminering, i enlighet med gällande diskrimineringslag (1 kap. 5, Diskrimineringslagen 2008:567). 21

22 Hur läraren framställer sex och sexualitet i sin undervisning gör en väsentlig skillnad för vad elever tar med sig för kunskaper. Litteraturstudiens resultat beskriver lärare som undervisar om känslor kopplat till kroppen som en framgångsfaktor. Resultatet beskriver även vilka utmaningar som uppstår när undervisningens fokus blir på reproduktion. I åk 4 6 är det vanligt att undervisningen har sådant fokus, men det medför vissa konsekvenser. De heteronormativa föreställningarna om sex och sexualitet framhävs och de dominerande normerna förstärks när reproduktion är undervisningens utgångspunkt. En möjlig förändring i undervisningen visar att fokus i stället bör ligga på känslor. Genom att börja undervisa om känslor och dess koppling till kroppen öppnas det upp för en mångfald. När känslorna är i fokus i undervisningen får elever möjlighet att reflektera kring olika situationer där känslor kan uppstå. Dessutom ger det elever möjlighet att utveckla kunskaper om samtycke och vikten av att lyssna på sina känslor kopplat till sin kropp. Att elever är villiga att prata om sina känslor är dock inte självklart. Den utmaningen kan lärare därför ställas inför och behöver då vara lyhörda och inkännande för att skapa trygghet hos elever. Däremot är inte reproduktion en oviktig del av undervisningen. Denna del behöver ingå men blir naturlig vid en normkritisk undervisning. Elever behöver få vetskap om olika sexuella handlingar utan att endast koppla dessa till reproduktionsprocessen. En utmaning som lärare ställs inför i sin biologiundervisning är hur läroböcker framställer sex och sexualitet. Böckerna utgår från den reproduktiva fortplantningen, vilket gör det svårt att skapa en normkritisk undervisning. De sexuella handlingar som avviker från fortplantning och reproduktion framställs som onormala. Dessutom saknas mycket information om njutning kopplat till sexuella handlingar, vilket är ett hinder för elevers kunskapsutveckling. Denna kunskap är väsentlig för att skapa en förståelse kring samtycke, vilket därmed minskar risken att bli sexuellt utnyttjad. Elever måste få möjligheten att reflektera över moraliska, etiska och normativa aspekter. Läraren har ett stort ansvar vid planeringen av undervisningen för att en utveckling ska ske. Ett annat hinder som uppstår vid porträtteringen av samlag i läroböcker är möjligheten till att vara asexuell. Det uppstår en problematik när samlag framställs som obligatoriskt. De elever som är asexuella framställs då som onormala. Även denna aspekt medför problem vid samtycke, då det kan begränsa elevers möjlighet att säga nej. De normer, ideal och framställningar som finns i läroböckerna har konsekvenser på elevers utveckling av kunskaper och värderingar. Läraren har därför utöver en god planering av undervisningen, även ett stort ansvar att kritiskt granska de läromedel som används i klassrummet. Vår uppfattning är att nya läromedel sällan köps in vilket påverkar lärares valmöjlighet till vilka läromedel som ska användas i undervisningen. 22