Minnesanteckningar från möte med Teknikcollegerådet GR

Transkript

1 Minnesanteckningar från möte med Teknikcollegerådet GR Datum: onsdag 7 maj Tid: Plats: SKF Kompetenscentrum, Byfogdegatan 4, plan 4 Deltagare: Raymond Vaske, Lennart Österlund, Per Jirblad, Pernilla Börjesson, Svante Boström, Susanne Jacobsson, Svein Holm, Boye Johansson, Eric Alexandersson, Andreas Modin, Elsa Lagström, Leif-Göran Klittermark, Björn Ahonen, Marianne Brismar, Stina Johansson, Bengt Forsling, Margaretha Allen, Gösta Lindwall Förhindrad: Jonna Weinelid-Forss, Se också för aktuell information och bilder från utnämningen Dagordning: 1. Presentation av nya deltagare Två nya medlemmar hälsades särskilt välkomna: Per Jirblad, Cencema och Björn Ahonen, Swemaint. 2. Föregående mötesanteckningar godkändes. 3. Kort presentation av SKF Kompetenscentrum/SKF Tekniska gymnasium Kort rundvandring skedde i skolans lokaler. Uppdraget för utbildningen är i första hand att förse SKF med god arbetskraft, men samtidigt finns inga kontrakt som binder fast en person som gått på skolan. SKFs uppdrag är alltså inte att primärt förse regionens företag med utbildare ungdomar. Skolan har tagit intryck av det tyska systemet som är mera säkert och pålitligt i förhållande till Sveriges mera liberala system. SKFs skola måste hela tiden utvecklas för att möta framtida behov. Särskilda insatser görs för att öka andelen flickor i utbildningarna. De som börjar i gymnasieskolan får samtidigt en anställning i år 2, vilket är ett led i att säkra den framtida rekryteringen. Regionens tillväxt bygger på en stark teknikutveckling och SKFs starka profil ligger inom skärande bearbetning. SKF erbjuder också kompetensutveckling för vuxna i form av introduktionsutbildningar för nyanställda, behovsanpassade utbildningar men även KY-kurser i samverkan med Chalmers.

2 Exempel på kursinnehåll är slipning, automation, elsäkerhet och maskinsäkerhet. Även en del datakurser genomförs. De som undervisar är skolans egna lärare, personal från SKF eller externa konsulter. När det gäller uppdragsutbildning ska SKFs skola vara det självklara valet. Företaget har nu beslutat att utvidga verksamheten inom SKF Kompetenscentrum, som ska bli en regional utbildare för Europa. Det innebär att utbildningarna genomförs på engelska i ett världsregionalt samarbete som bygger på Best practise. Ett exempel på hur detta kan går till är när SKFs forskningsavdelning tog fram ett material för att kunna utbilda inom polering, vilket är en väldigt specifik inriktning för SKF. För närvarande har skolan 22 lärare och 76 elever. Viktigt är att lärandet är verklighetsanknutet och genomförs i en stimulerande lärmiljö under kvalitetssäkrade processer med internationella erfarenheter och ett globalt perspektiv. Lagarbete och kommunikation är grundläggande kunskaper som man lägger stor vikt vid eftersom arbetslivet präglas av just detta. Andelen flickor är 30 %, vilket är högt för att vara en teknisk utbildning. Cirka 30 % av eleverna fortsätter med vidare studier på högskolenivå. Inträdespoängen för att komma in på gymnasiet är cirka 270 poäng. Fem år efter avslutade studier är 89 % fortfarande anställda på SKF. Av skolans lärare är 45 % kvinnor. Programmet som erbjuds är utökat till 3300 poäng. Under 22 veckor finns eleverna ute i industriell praktik. De kan också få feriearbete på företaget. Från år 2 är eleverna anställda. En del av dem som läser på högskola kan arbeta extra under tiden. De är kollektivanställda tjänstemän. Företaget vinner i längden på att anställa dem tidigt. 40 % av eleverna har invandrarbakgrund. Skolan erhåller också vissa tillägg från Göteborgs stad utifrån den socioekonomiska bakgrunden. Under en tredjedel av skoltiden genomförs studierna i form av projekt med ämnesintegration. Exempel på teman kan vara SKF i världen, Operan, Tid är pengar. Eleverna har 5 veckors semester och inga lov. I slutet av studierna kan eleverna få internationell praktik under 9 veckor i en sammanhängande period. Denna genomförs i Tyskland, Italien, Österrike och Frankrike. Egentligen läser eleverna 4 år på 3 år. Framgångsfaktorerna är: * Tydlig koppling mellan skola och företag * Goda framtidsmöjligheter, anställning och breda utgångar * Högt söktryck och konkurrens om platserna * Bra blandning av män och kvinnor * Utökat program i ett tufft tempo som utmanar * Gärna något extra i form av förmåner * Teknik och humaniora i samverkan * Teknik är roligt! Gösta Lindvall som genomförde presentationen avslutade med att påtala hur viktigt det också är att lära sig för livet. Teknik och humaniora måste blandas i en väl avvägd mix. Presentationen mailas ut till deltagarna.

3 4. Rådets arbetsformer Lennart Österlund fortsatte som temporär ordförande tills ny kandidat utses helst vid nästa rådsmöte. 5. Rapport från Teknikcollegeföreningen Elsa Lagström medverkade. Elsa representerade den nationella Teknikcollegeföreningen. Mycket är på gång nu särskilt kring gymnasieskolan och gymnasieutredningen. Lobbyverksamhet har bedrivits för att Teknikcollege ska kunna fortleva. Det händer saker kring lärarutbildningen, där bristen på yrkeslärare är stor. Inventering av befintligt utbildningssystem behövs för att se vad som ev. saknas. Den nationella sidan kan länka upp till regionernas sidor eller så kan regionerna använda den nationella sidan. Kansliet är placerat i Göteborg. Över 125 kommuner är aktiva och 11 regioner och 25 skolor/utbildare är godkända. Framgångsfaktorn är att projektet tillkom i rätt tid, där båda parter vinner och där målet är detsamma. Företagen har inte haft någon tydlig roll i skolans arbete med utbildningarna, men nu finns en möjlighet till engagemang. Kvalitet går före volym. Statusen på yrkesutbildningen måste höjas. Föreningen ska främja erfarenhetsutbytet och dessutom administrationen kring Teknikcollege. Nu kommer ett antal arbetsgrupper att startas kring olika frågor. Exempel: Collegeingenjörer, Integration av vuxenutbildning inom Teknikcollege, Handledarutbildning, Yrkeslärarbristen, Kvalitetssäkring, Marknadsföring/elevkommunikation, SYV-information. 6. Rapport från projektledningen Göteborgsregionen utnämndes till Teknikcollegeregion under konferensen Yrkesutbildning i Fokus som arrangerades av Margaretha A i samverkan med Myndigheten för skolutveckling. Flagga och diplom visades. Tre branschtidningar kommer att skriva om utnämningen. GRs politiska grupp får information 15 maj. Vidare har 900 ungdomar under Verktygsmaskinmässan fått möjlighet att ta del av Teknikcollegekonceptet i form av en monter som GR, Teknikföretagen och IF Metall hade under mässan. 7. Rapporter från de lokala programråden/tc-råden SKF: Information har lämnats till lärare och elever om skolans utnämning. Vidare kommer artikel i den interna tidningen Lagerbladet som när 2500 personer får. Verkstadsklubben ska få information. Norra noden /Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn: Under veckan som kommer sker intensivt arbete kring Teknikcollege eftersom nodens ansökan ska tas fram i dummyformat. Företagen är nu med i arbetet liksom Chalmers. Processen har varit lång men det känns, enligt Raymond Vaske, helt rätt att hellre vänta tills alla är med på tåget. Arbetet har lett till att man politiskt har uttryckt ett intresse för utökad samverkan mellan kommunerna för att möta den demografiska utmaningen. Boye Johansson föreslog att även näringslivscheferna engageras i arbetet. Margaretha Allen kommer att informera GRs arbetsmarknadspolitiker inom någon vecka.

4 GTG/GTC: En styrgrupp för Teknikcollege håller på att formeras, vilken bygger på den ledningsgrupp för KY-utbildningar som redan finns. Utnämningen till Teknikcollege kommer att firas 19 juni. Information har lämnats till personalen. KY-akademin i Göteborg: Göteborg har gjort en omstart vad det gäller Teknikcollege och förankringsarbete pågår. En intresseanmälan kommer efter behandling i nämnden (24 juni) att lämnas. I denna ingår YTC, Lindholmen, Polhemsgymnasiet och KY-akademin. 19 maj kommer lokalt arbete att ske på Älvstranden. Avsiktsförklaringar lämnas nu från företagen. De lokala avtalen är viktiga. All information går vidare ut till medarbetarna. Inom KY-utbildningarna bedrivs redan kvalitetsarbete i ledningsgrupperna. Tankar finns om att ev. utveckla en yrkeslärarutbildning inom KY med en successiv ingång. En ansökan om att ingå i teknikcollege kommer förstås att kräva tillförsel av resurser. En tydlig koppling ska finnas till vuxenutbildning och uppdragsutbildning. Exempel på utbildningar som nu bedrivs är Tekniska projektledare, Produkt, produktion och IT mm. Utredningen om yrkeshögskola kommer att påverka KY-akademin. Vuxenutbildningen i Göteborg: Ansökningarna inför hösten ser bra ut. Högre tryck finns mot CNC, Svets, Fastighet mm. Tidig yrkeskartläggning av nyanländas yrkeskompetenser ökar. Lärcentrum utvecklas också i Göteborg med stora inslag av distansutbildning. IF Metall: Meritea har möte 23 maj kring teknik, industri och transport. Man har också arbetat med validering inom Elsidan och med produktionsutvecklare. Vem ska äga eventuella yrkesbevis i framtiden? Parterna måste stå bakom för att säkra kvaliteten. Skulle Teknikcollege som riksförening kunna äga dem? Pernilla Börjesson och Marianne Brismar menar att det är viktigt att utbudet blir tydligt. Företagens strategiska planer måste kopplas in tydligare. Det är viktigt att lägga in detta på agendan tidigt. Intressant nog rekryterar företagen inte alltid på kompetens utan på attityd. Vad kan vi göra ihop för att stärka västsvenskt näringsliv? För ett litet tag sedan såldes Saabs växellådsfabrik. Vem står på tur? Boye Johansson talade också om Science Park på Lindholmen som ett viktigt kluster för utveckling. Frågor till nästa gång: Att inventera befintligt utbud Vilka nätverk finns? När i kalendariumet ska rådets möten ligga? Margaretha A tar emot förslag till frågor på dagordningen senast 23 maj och exempel på viktiga mötesdatum att ta hänsyn till. Vid nästa möte 3 juni ska förslag på ordförande och vice ordförande finnas framme.

5 8. Marknadsföring och attitydpåverkan Frågan bordlades. 9. Kompetensutveckling Frågan bordlades. Vid anteckningarna Margaretha Allen