Kommunfullmäktige nr 8/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 8/2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FGE 63 FGE 64 FGE 65 FGE 66 FGE 67 FGE 68 FGE 69 FGE 70 FGE 71 Mötes konstituering Kommuntillägg för hemvårdsstöd för barn Försäljning av det forna daghemmet Svartbäck Fullmäktigemotion om att uppgöra en säkerhetsplan för Fullmäktigemotion som gäller å och näringsutsläpp i Östersjön Byggandet av bostäder inleds i kommuncentrum på Siuntion Sydän -området Kommuninvånarinitiativ för ändring av delgeneralplanen för sydöstra och för att försätta bergsbrytningsområdet vid Stallsmossaberget i åtgärdsförbud under den tid planläggningen pågår Förlust av valbarhet till uppgiften som ersättare i fullmäktige Ekonomisk uppföljning FGE 72 Ändring av investeringsdelen i kommunstyrelsens budget för år 2012 FGE 73 FGE 74 FGE 75 FGE 76 FGE 77 Inrättande av tjänster och befattningar inom grundtrygghetsavdelningen Deltagande i projektet Hinku Fortsättning av samarbetet mellan Lojo, Högfors, och Vichtis kring miljöhälsovården och veterinärvården Ändring av investeringsanslag i budgeten för år 2012 för tekniska nämnden Inlämnande av motioner

2 Sida 2 Nr 8/2012 Mötesplats- och tid Aleksis Kivi skolan kl Närvarande medlemmar Calin Elisa, medlem Dahlqvist Rabbe, ordförande Ekström Susanne, medlem von Essen Kristian, medlem Forsblom Peppe, medlem Haanpää Harri, ersättare Halonen Pekka, ersättare Havukainen Sari, ersättare Holm Karl, medlem Kaisla Heikki, medlem Kaisla Sirpa, medlem Karell Anders, medlem Keränen Pekka, medlem Laaksonen Merja, medlem Nordström Marcus, medlem Oinonen Thea, medlem Paasikivi Anna, medlem Parviainen Kristian, medlem Penttinen Arto, medlem Pesonen Kirsi, medlem Rehnberg Raija, medlem Savinainen Tuula, medlem Svanfeldt Stefan, medlem Tuomi Tuulia, medlem Westermarck Mikael, medlem Varpio Arto, medlem Vierinen Kari, medlem Övriga närvarande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Sorvanto Jarkko, förvaltningsdirektör Nordman Tina, bildningschef Skyttä Jorma, teknisk chef Öberg Benita, grundtrygghetschef Ärenden Underskrifter Rabbe Dahlqvist ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare Merja Laaksonen protokolljusterare Harri Haanpää protokolljusterare Protokollet framlagts till Påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningsdirektör

3 Sida 3 FGE 63 MÖTES KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Merja Laaksonen och Timo Raivio. beslöt 1. konstatera mötet lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Merja Laaksonen och Harri Haanpää. Konstaterades att kommunstyrelsen inte har berett 66 på föredragningslistan Fullmäktigemotion om förnyande av skolskjutsprinciperna i och ärendet togs bort från föredragningslistan. Nämnd Kommunstyrelsen

4 Sida 4 KH:12 /2009 FGE 64 BILDN Bilaga 1 KOMMUNTILLÄGG FÖR HEMVÅRDSSTÖD FÖR BARN Folkpensionsanstalten och kommun avtalade fr.o.m om betalning av ett förhöjt hemvårdsstöd för barn i enlighet med (1128/96) i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Hemvårdsstödet för barn är ett lagstadgat stöd ägnat för hemvård av barn under 3 år emedan kommuntillägget för hemvårdsstöd är en s.k. icke lagstadgad kommunal stödform som beviljas enligt prövning. Enligt kommunfullmäktiges beslut betalades kommuntillägget för hemvårdsstöd tidsbegränsat under tiden För tiden betalas kommuntillägget för hemvårdsstöd enligt kommunfullmäktiges beslut Storleken på kommuntillägget för hemvårdsstöd bestäms enligt antalet barn så att förhöjningen av vårdpengen är 136 euro/månad för det första barnet under 3 år och för de följande barnen 68 euro i månaden. En förutsättning för betalning av kommuntillägg till de barn som erhåller hemvårdsstöd är att hemvårdstöd betalas åt familjens samtliga barn. Ett barn i förskoleåldern som deltar i kommunal förskoleverksamhet är likaså berättigat till kommuntillägg. Med kommuntillägget vill man sporra familjerna att vårda barnen hemma. Speciellt i tillväxtkommuner strävar man i och med kommuntillägget efter att stävja efterfrågan på dagvård och att minska på trycket att investera i nya daghem. Man strävar här efter att granska verkningarna av ibruktagandet av kommuntillägget så mångsidigt som möjligt. Under våren 2012 utredde kommunförbundet hur många finländska kommuner (320) betalar kommuntillägg för hemvårdsstöd. Enligt utredning betalas kommuntillägg i 99 kommuner (31 %) och utbetalning har planerats i 6 kommuner. Kommuntilläggets storlek är i genomsnitt 148 euro/barn (variation euro/barn). För barn under 3 år är kommuntillägget ca 158 euro/barn och för över 3-åringar 105 euro/barn. I de kommuner (40) där kommuntillägget för hemvårdsstöd är bundet till barnantalet i familjen är syskonförhöjningen i genomsnitt 80 euro/barn. Fyrtio (40) kommuner meddelade att kommuntillägget har inverkat på efterfrågan på kommunal dagvård. Ett fåtal kommuner ansåg att kommuntilläggets inverkan har varit rätt så ringa. Den största delen av kommunerna meddelade att kommuntillägget har haft bl.a. följande verkningar: det finns färre barn under 3 år i kommunal dagvård, efterfrågan på skiftesdagvård har klart minskat, för en del barn har det räckt att förutom kommuntillägget Nämnd Kommunstyrelsen

5 Sida 5 ordna klubbar, man har skjutit upp tidpunkten för att gå på jobb, stödet har bidragit till att efterfrågan på kommunal dagvård har dämpats och stödet har använts som hjälpmedel då det har rått brist på dagvårdsplatser. Nästan alla de kommuner (92) som betalar kommuntillägg har ställt särskilda villkor för betalningen. I Lojo gjorde under våren 2011 en utredning om ett eventuellt ibruktagande av kommuntillägget och om olika modeller för kommuntillägget. I utredningen konstaterades att det var omöjligt att hitta en modell för kommuntilllägget för hemvårdsstöd som skulle skapa inbesparingar. För ett enskilt barn är kostnaderna för hemvårdsstöd jämte kommuntillägg lägre än kostnaderna för en kommunal eller privat dagvårdsplats, men utbetalning av kommuntillägget till alla som redan får hemvårdsstöd ökar kostnaderna för ibruktagandet. I praktiken har man konstaterat att föräldrarna mycket sällan flyttar sitt barn som redan har börjat i dagvård till vård i hemmet. Således sker övergången mellan de olika vårdformerna i det skede då föräldrarna i slutet av föräldraledigheten väljer form av vård de önskar. Förutom familjens inkomstbildning inverkar dessutom även värderingarna. Ifall antalet barn som övergår från en dagvårdsplats till användningen av hemvårdsstöd är lågt och platserna befinner sig på olika håll i staden har det inte någon inverkan på personalkostnaderna eller investeringarna under de närmaste åren. Kommuntillägget för hemvårdsstöd kan alltså framför allt anses vara en kvalitetsfaktor då det gäller vård av små barn och som således gör det möjligt för familjerna att sköta sina barn enligt sina egna värderingsprinciper. Här har man granskat verkningarna av kommuntillägget under tiden Granskningsperioden är fortfarande rätt så kort och den innefattar ändringar bl.a. i den globala världsekonomin och dess inverkningar på familjernas sysselsättning och ekonomi och därigenom på användningen av kommuntillägget är svåra att uppskatta. Slutsatserna av verkningarna av kommuntillägget är fortfarande riktgivande. I budgeten för år 2012 har euro reserverats för betalning av kommuntillägget. Maximalt skulle anslaget få vara utnyttjat till 58,2 % ( ,11 euro) medan utfallet visar att kommuntillägget utnyttjats till 54,2 % (ca 113,790,05 euro). Ifall kostnaderna för kommuntillägget fortsätter lika stora till årets slut kommer det budgeterade anslaget att underskridas en aning, de slutliga kostnaderna för kommuntillägget skulle vara ca euro/år. Utgående från granskningsperioden kan konstateras att antalet familjer som får det kommuntillägg för hemvårdsstöd som togs i bruk i kommun Nämnd Kommunstyrelsen

6 Sida har hållits konstant efter den stegring som ägde rum genast efter ibruktagandet. I januari 2010 vårdades 143 barn i hemvård och av dessa fick 126 barn kommuntillägg. Under granskningsperioden har antalet barn som får vård i hemmet inte efter den tidpunkten mera sjunkit under 160 barn. Även antalet barn som får kommuntillägget steg genast i början av januari 2010 till en nivå på ca barn och på den nivån har de sedan hållits, med undantag av några undantagsmånader. Kostnaderna för kommuntillägget har varit stabila, euro/månad, och följt antalet barn. På årsbasis har kostnaderna varit nästan euro. Även antalet barn i kommunal dagvård (0-3 åringar och 3-5 åringar, familjedagvården och daghemmen sammanlagt) har grovt sett hållits på samma nivå under granskningsperioden Då man räknar med de barn som redan har fått ett beslut om dagvård per men vilkas vård inte ännu har inletts, stiger antalet barn i åldern 0-5 år igen med 31 barn. Av ökningen är andelen barn i åldern 0-3 år 18 barn. Enligt uppgifter från statistik- och indikatorbanken SOTKAnet i Institutet för Hälsa och Välfärd har antalet 0-3 åringar i kommun minskat från 352 barn år 2009 (31.12) till 324 barn år Allt som allt har 0-6 åringarna minskat under granskningsperioden från 640 barn till 611. barn. Eftersom antalet barn i kommunen har minskat och antalet barn i dagvård enligt situationen har ökat har antalet barn i dagvård i åldersklassen ökat. Detta trots kommuntillägget. Konstateras bör at kommuntillägget uppenbarligen lockar hemma varande föräldrar och sådana som redan tidigare har fått stöd för hemvård av barn eller eventuellt personer som har varit föräldralediga och önskar flytta inledandet av dagvården framåt för en kortare tid. Tillsvidare har kommuntilllägget för hemvårdsstödet inte gett upphov till uppsägningar av dagvårdsplatser förutom i några enstaka fall. Utgående från granskningsperioden kan alltså konstateras att kommuntilllägget erbjuder familjerna möjlighet att flytta inledningen av barnets dagvård framåt och sålunda lätta på trycket gällande efterfrågan på dagvårdsplatser, om dock endast tillfälligt. Det är dock svårt att se någon klar verkan på investeringstrycket. Kompletterande material och bilagor - som bilaga grafik och tabeller gällande kommuntillägget Beredning: chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar Nämnd Kommunstyrelsen

7 Sida 7 - att som sitt utlåtande föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att försöket med kommuntillägg för hemvårdsstöd för barn inte fortsätts. Enligt utvärderingar över verkningarna av kommuntillägget bör konstateras att fastän kommuntillägget används för att stöda hemvården av barn och att man på så sätt skjuter upp inledandet av dagvården på kort sikt, kan kommuntillägget inte i tillräcklig mån och på ett ändamålsenligt sätt minska på investeringstrycket. - föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att användandet av kommuntillägget inte fortsätts efter Behandling: Medlem Calin föreslog understödd av medlem Backman att användningen av kommuntillägget bör fortsättas fr.o.m och att benämningen försök för användning av kommuntillägg stryks och att det i budgeten reserveras ett anslag om euro för betalning av kommuntillägg. Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag varför omröstning var nödvändig. Som omröstningsmetod valdes röstning genom namnsupprop. De som stöder föredragandens förslag röstar JA och de som stöder medlem Calins förslag röstar NEJ. Vid omröstningen gavs 2 JA-röster (Halonen, Hautamäki) och 3 NEJ-röster (Backman, Calin, Gottberg). Medlemmarna Alho och Savinainen röstade blankt. Ordföranden konstaterade härefter att nämnden hade beslutat i enlighet med medlem Calins förslag. Nämnden beslöt - att som sitt utlåtande föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att användningen av kommuntillägget fortsätts fr.o.m att benämningen försök till användning av kommuntillägg stryks och - att det i budgeten reserveras ett anslag om euro för betalning av kommuntillägg. KST Förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige besluter 1. att användningen av kommuntillägget fortsätter efter tills vidare Nämnd Kommunstyrelsen

8 Sida 8 2. uppmana bildningsnämnden att i budgetberedningen beakta kostnaderna för kommuntillägget. Förslaget godkändes. FGE 64 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

9 Sida 9 TEKNLTK:422 /2012 FGE 65 TEKN Kompletterande material FÖRSÄLJNING AV DET FORNA DAGHEMMET SVARTBÄCK Enligt tekniska nämndens instruktions 9 mom. 21 hör det till tekniska nämndens uppgifter att bygga, underhålla och ansvara för användningen av kommunens fastigheter och områden. Svartbäck: Svartbäcks fastighet består av två områden, fastighetsnummer areal 0,3232 hektar samt areal 0,7700 hektar enligt lagfartsintygen av den Det finns en generalplan som gäller för det aktuella området. Området består enligt delgeneralplanebeteckningen och bestämmelsen av P-område (man kan enligt byggnadsordningen uppföra byggnader för service och administration i området). Objektet bär beteckningen SR, vilket innebär att det enligt byggnadslagen är skyddat eller ett objekt eller del av objekt som bör skyddas. Enligt köpebreven har områdena sålts till kommun den Som säljare stod Ragnar Karell för och Karl och Anna Salovius för Enligt köpevillkoren förbinder sig kommun att använda området för att uppföra en folkskolsbyggnad. I köpebreven finns inget omnämnande om att fastigheten skulle återgå till säljaren såvida användningsändamålet ändras. Skolbyggnaden uppfördes år Byggnaden fungerade i början som skola men har senare tagits i bruk som daghem. Byggnadens kalla vindsutrymme skadades i en brand som fick sin början av ett blixtnedslag år Då byggnaden fungerade som daghem var det främst personalen som fick symptom på grund av dålig inneluft. Byggnaden togs ur daghemsbruk på grund av detta i december Vintern gjordes omfattande undersökningar i huset. Undersökningarna uppvisade förhöjda halter av strålsvamssporer, vilket är typiskt för byggnader av denna ålder och med denna byggnadsteknik. Släckningsvattnet som användes för att släcka branden kan ha medverkat till de mikrober som konstaterats i det isolerande sågspånet i första våningens bottenkonstruktioner. Byggnaden har stått tom från år 2008 förutom några månader i början av år 2012, då gymnastiksalen har fungerat som konstnärsateljé. Det är inte än- Nämnd Kommunstyrelsen

10 Sida 10 damålsenligt att hålla ett dylikt hus tomt. Huset fortsätter att förfalla. Såvida kommunen tar det i eget bruk kräver det omfattande reparationer, vilket inte för tillfället har beaktats i kommunens budget. Det finns externt intresse för att köpa huset. Huset är lämpligt för bostadsbruk. Detta förutsätter emellertid en planeändring. Huset ligger på ett vackert ställe. Åvalla: Åvallas registernummer är Området har en gällande generalplan. Enligt delgeneralplanebeteckningen och bestämmelsen utgörs området av A-område. Enligt byggnadsordningen kan man på området bygga småhus med ekonomibyggnader och /eller sådana arbetsutrymmen som inte stör boende. Objektet bär beteckningen SR, vilket innebär att det enligt byggnadslagen eller byggnadsskyddslagen är skyddat eller ämnat att skyddas. Arealen uppgår enligt lagfartsintyget av den ,3232 hektar. Byggnadsingenjörsstuderandena vid Yrkeshögskolan Sydväst har som elevarbete gjort en kartläggning av byggnadens skick. Huset används för tillfället närmast av olika föreningar. scouter har aktiv verksamhet i byggnaden. Man bör anvisa ersättande utrymmen för föreningarna. Enligt konditionsgranskningsklassificeringen som utförts i de fastigheter som kommunen äger eller besitter har Åvalla klassats i konditionsklass ett och Svartbäck i konditionsklass två. Man föreslår att båda säljs genast. Konditionsklass ett innebär att husena är i dåligt skick och kräver omfattande reparationsåtgärder för att de kan användas. Husets teknik är obefintlig och gammal samt användningsnivån låg. För att kunna förlänga byggnadens livslängd krävs omedelbara reparationsåtgärder. Konditionsklass två innebär att byggnaderna kräver reparationsåtgärder. Byggnadsmaterialen är gamla, slitna och opraktiska. Hustekniken är bristfällig. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material konditionsundersökning gällande inneluften och fukttekniken som utfördes av Suomen Sisäilmaston Mittauspalvelu Oy den , - som kompletterande material fortsatta åtgärder gällande kvaliteten på daghemmets inneluft som kompletterande material fortsatta åtgärder gällande reparation av byggnaden. - som kompletterande material kartutdrag ur fastighetsregistret Nämnd Kommunstyrelsen

11 Sida 11 - som kompletterande material Västra delgeneralplans beteckningar och bestämmelser i området - som kompletterande material utdrag ur överblicken över de fastigheter och bostadsaktier som kommunen äger. Föredragning: tf. tekniska chefen Magnus Malmberg, tel: , e-post: magnus.malmberg@siuntio.fi Förslag: Tekniska nämnden föreslår - för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att fastigheterna Svartbäck och Åvalla säljs till mest bjudande. - att man bör klart och tydligt föra fram till de eventuella köparna alla de problem och konstaterade skador som konstaterats i husen. Man ger en fastighetsförmedlare i uppdrag att sälja fastigheterna. - att bildningsnämnden och tekniska nämnden utreder om det finns ersättande utrymmen för den föreningsverksamhet som fungerat i Åvalla. Behandling: Ändrat beslutsförslag: Under behandlingen ändrade föredraganden sitt förslag enligt följande: Tekniska nämnden föreslår - för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att fastigheterna Svartbäck och Åvalla säljs, till Svartbäcks försäljningsvillkor sätts till att förköpsrätt har traditionsföreningar, allmännyttiga föreningar eller dylika. - att man bör klart och tydligt föra fram till de eventuella köparna alla de problem och konstaterade skador som konstaterats i husen. Man ger en fastighetsförmedlare i uppdrag att sälja fastigheterna. - att kommunen är skyldig innan försäljning, att se till att det finns ersättande utrymmen för den föreningsverksamhet som fungerat i Åvalla. Enligt föredragandens ändrade beslutsförslag. = KST Förslag: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige, att kommunfullmäktige beslutar 1. sälja fastigheterna Svartbäck och Åvalla 2. befullmäktiga tekniska nämnden att sörja för försäljningen av fastigheterna och att uppgöra noggrannare försäljningsvillkor samt Nämnd Kommunstyrelsen

12 Sida uppmana tekniska nämnden att den anvisar ersättande utrymmen för samfund och föreningar som är verksamma i Åvalla innan fastigheten säljs. Behandling: Malmgren avlägsnade sig på grund av jäv och var inte närvarande då detta ärende behandlades. Kaisla föreslog att punkt 3 ändras så att den lyder: 3. uppmana tekniska nämnden att den anvisar ersättande utrymmen för samfund och föreningar som är verksamma i Åvalla. Eftersom förslaget inte fick understöd, konstaterade ordföranden, att det förföll i brist på understöd. Martin understödd av Laaksonen föreslog att Svartbäck inte säljs utan man säljer Åvalla och de som använder Åvalla får använda Svartbäck. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De som understöder föredragandens förslag röstar ja och de som understöder Martins förslag röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandens förslag med 8 röster (Janhunen, Kaisla, Sneck, Penttinen, Huittinen, Ryynänen, Sarviaho, Svanfeldt) mot 2 röster (Martin, Laaksonen). Förslaget godkändes. FGE Behandling: Oinonen understödd av von Essen föreslog att ärendet remitteras till tekniska nämnden för ny beredning. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden, att kommunfullmäktige hade enhälligt godkänt förslaget. remitterade ärendet till tekniska nämnden för ny beredning. TEKN Kompletterande material Enligt 9 punkt 21 i instruktionen för tekniska nämnden handhar tekniska nämnden byggandet, underhållet och användningen av kommunens fastigheter och områden. Nämnd Kommunstyrelsen

13 Sida 13 Svartbäck: Fastigheten Svartbäck består enligt lagfartsintyget av den av två områden: fastighet , ytan 0,3232 ha samt , ytan 0,7700 ha. Det finns en generalplan för området. Området är enligt delgeneralplanebeteckningen och bestämmelsen ett P-område. (Man kan på området enligt byggnadsordningen uppföra byggnader för service och administration.) Objektet bär beteckningen SR, vilken innebär att det är ett objekt eller del av område som är skyddat eller ämnat att skyddas enligt byggnadslagen. Enligt köpebreven har områdena sålts till kommun den Säljarna var Ragnar Karell för fastigheten och Karl och Anna Salovius för fastigheten Enligt villkoren i köpebrevet förbinder sig kommun att använda området för att uppföra folkskolebyggnader. Det finns inga omnämnanden i köpebreven om att lägenheten skulle återgå till säljaren såvida användningsändamålet ändras. Skolbyggnaden uppfördes år Byggnaden fungerade i början som skola, men senare har man använt det som daghem. Byggnadens kalla vindsutrymme skadades i en brand som fick sin början av ett blixtnedslag år Under tiden som byggnaden fungerat som daghem är det främst personalen som har uppvisat symptom på att innerluften är dålig. Byggnaden togs ur daghemsbruk av denna orsak i december Vintern genomfördes omfattande undersökningar i huset. Undersökningsresultaten uppvisade förhöjda mängder svamp- och strålsvampsporer, vilket är typiskt i så här gamla byggnader vad gäller byggnadstekniken. Också det släckningsvatten som använts vid eldsvådan kan ha inverkat på de mikrober som påträffats i sågspånsisoleringen i nedre våningens bottenbjälklag. Byggnaden har stått tom sedan år 2008, med undantag av några månader i början av år 2012 då gymnastiksalen fungerade som ateljé för en konstnär. Huset förfaller allt mer. Såvida kommunen tar det i eget bruk kräver det omfattande reparationer, vilket inte för tillfället har beaktats i kommunens budget och ekonomiplan. Det har visat sig att det finns intresse för att köpa huset. Huset är lämpligt för bostadsbruk. För att detta skall vara möjligt krävs emellertid en planeändring. Huset står på en vacker plats. Enligt en konditionsklassifikation som gjorts för de fastigheter som kommunen äger och besitter, hör Svartbäck till klass två. Klass två innebär att Nämnd Kommunstyrelsen

14 Sida 14 byggnaderna kräver reparationsåtgärder. Byggnadsmaterialen är gamla, slitna och opraktiska. Hustekniken är bristfällig. har den remitterat försäljningen av Åvalla och Svartbäck till ny beredning i tekniska nämnden. Då behandlades båda fastigheternas försäljning i samma paragraf. Nu har försäljningen av Åvalla och Svartbäck skiljts åt till två skilda paragrafer. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material den konditionsgranskning, som gjorts av Suomen Sisäilmaston Mittauspalvelu Oy den och som fokuserat på inneluften och fukttekniska problem - som kompletterande material de fortsatta åtgärderna gällande daghemmets inneluft av den som kompletterande material de fortsatta åtgärderna som gäller repareringen av byggnaden av den som kompletterande material kartutskrifter ur fastighetsregistret - som kompletterande material Västra delgeneralplanebeteckningar och bestämmelser i området - som kompletterande material ett utdrag ur översikten över de fastigheter och bostadsaktier som kommunen äger och förvaltar över. Föredragning: byggmästare Magnus Malmberg tfn: , e-post: magnus.malmberg@siuntio.fi Förslag: Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige, att - Svartbäcks fastigheter säljs till den mest bjudande - man till eventuella köpare klart för fram alla de problem och skador som uppdagats i husen. Med köparen görs även en gemensam syn gällande fastigheternas problem och skador före ingående av köpet - man till eventuella köpare ger allt material om konditionsgranskningar och syner gällande Svartbäcks fastigheter - man till en fastighetsförmedlare ger i uppdrag att sälja fastigheterna. Behandling: Ändrat förslag: Under behandlingen ändrade föredraganden sitt beslutsförslag enligt följande: Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige, att - Svartbäcks fastigheter säljs till den mest bjudande Nämnd Kommunstyrelsen

15 Sida 15 - man till eventuella köpare klart för fram alla de problem och skador som uppdagats i husen. Med köparen görs även en gemensam syn gällande fastigheternas problem och skador före ingående av köpet - man till eventuella köpare ger allt material om konditionsgranskningar och syner gällande Svartbäcks fastigheter - man till en fastighetsförmedlare ger i uppdrag att sälja fastigheterna. - kommunstyrelsen utreder möjligheten, att ge förköpsrätt åt lokala allmännyttiga föreningar. KST Förslag: Behandling: Enligt ändrade förslaget. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige 1. besluter erbjuda Svartbäckfastigheterna till försäljning 2. befullmäktigar tekniska nämnden att handha försäljningen av Svartbäckfastigheterna och att uppgöra noggrannare villkor för försäljningen samt att besluta om uppdraget till fastighetsförmedlaren 3. konstaterar att man till eventuella köpare klart för fram alla de problem och skador som uppdagats i husen. Med köparen görs även en gemensam syn gällande fastigheternas problem och skador före ingående av köpet. Dessutom ges till eventuella köpare allt material om konditionsgranskningar och syner som kommunen har gällande Svartbäcks fastigheter. 4. uppmanar tekniska nämnden att utreda möjligheten, att ge förköpsrätt åt lokala allmännyttiga föreningar. Svanfeldt understödd av Martin föreslog följande ny punkt: uppmanar tekniska nämnden att utreda om möjligheten att teckna en försäkring för dolda konstruktionsfel. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden, att kommunstyrelsen hade enhälligt godkänt förslaget. Kaisla understödd av Ryynänen föreslog att punkt 4 i beslutsförslaget tas bort. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag röstar ja och de, som understöder Kaislas förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann Kaislas förslag med 6 röster (Kaisla, Sneck, Penttinen, Huittinen, Ryynänen, Sarviaho) mot 4 röster (Janhunen, Laaksonen, Martin, Svanfeldt). Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige 1. besluter erbjuda Svartbäckfastigheterna till försäljning Nämnd Kommunstyrelsen

16 Sida 16 FGE befullmäktigar tekniska nämnden att handha försäljningen av Svartbäckfastigheterna och att uppgöra noggrannare villkor för försäljningen samt att besluta om uppdraget till fastighetsförmedlaren 3. konstaterar att man till eventuella köpare klart för fram alla de problem och skador som uppdagats i husen. Med köparen görs även en gemensam syn gällande fastigheternas problem och skador före ingående av köpet. Dessutom ges till eventuella köpare allt material om konditionsgranskningar och syner som kommunen har gällande Svartbäcks fastigheter. 4. uppmanar tekniska nämnden att utreda om möjligheten att teckna en försäkring för dolda konstruktionsfel. godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

17 Sida 17 KH:102 /2011 FGE 66 KST FULLMÄKTIGEMOTION OM ATT UPPGÖRA EN SÄKERHETSPLAN FÖR SJUNDEÅ Fullmäktigemedlemmarna Calin, Varpio och Nordström inlämnade en fullmäktigemotion, som gällde uppgörandet av en säkerhetsplan för kommun. Fullmäktigemotionen finns som bakgrundsmaterial. Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen beslutar att sända fullmäktigemotionen till tekniska nämnden för beredning. Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Förslaget godkändes. = TEKN Kompletterande material Fullmäktigeledamöterna Arto Varpio, Marcus Nordström och Elisa Calin har inlämnat en fullmäktigemotion för att uppgöra en säkerhetsplan för kommunen för att förbättra vardagssäkerheten, i samråd med representanter för polisväsendet, det regionala räddningsväsendets ledning, väghållarna, byggnadsövervakningsorganisationerna och näringslivet. Målet för statsrådets program för den interna säkerheten är att Finland skall vara Europas tryggaste land år För att uppnå målet förutsätter statsrådet att man i varje kommun uppgör ett program för att förhindra brott, störningar och olyckor och för att förbättra den allmänna säkerheten. Säkerhetsplaneringen grundar sig på tryggheten som ett brett begrepp, där man förhindrar brott och störningar i samarbete med lokalsamhället. De statliga myndigheterna, kommunerna, kyrkan, näringslivet, medborgarorganisationerna och också medborgarna deltar i säkerhetsarbetet. De lokala säkerhetsplanerna inbegriper, förutom brottssäkerheten även bl.a. brand- och trafiksäkerheten, säkerheten under undantagstillstånd och olyckor. Sålunda bildas en helhetsbild av verksamheten för att upprätthålla och förbättra säkerheten i området. Detta ökar möjligheterna att administrera säkerhetsarbetet, minskar överlappningar, tryggar informationsgången och ger en möjlighet att i ett vidare perspektiv följa det arbete som görs för säkerheten. Ett centralt mål i säkerhetsplanen är att öka kommuninvånarnas medvetenhet m hur man kommer att förbättra säkerheten i kommuninvånarnas vardag. Nämnd Kommunstyrelsen

18 Sida 18 kommuns säkerhetsplan blev färdig år 2007 och motionen om att uppdatera kommunens säkerhetsplan är välmotiverad och aktuell. För tillfället finns det ingen säkerhetsplan i Nyland eller i västra Nyland. Därför kan man inte stödja sig på regionala planer i säkerhetsplaneringen. och Ingå kommuner uppgjorde år 2008 en gemensam trafiksäkerhetsplan för Ingå och. Under de senaste åren har man dryftat trafiksäkerheten i och man har strävat till att utveckla den inom kommunens trafiksäkerhetsarbetsgrupp som samlas regelbundet. I den finns det, förutom representanter för kommunen, även representanter för regionförvaltningsmyndigheterna. Trafiksäkerheten kunde vara ett tyngdpunktsområde i den kommande säkerhetsplanen. Tyngdpunktsområdena slås emellertid fast först efter att man bedömt dagsläget och analyserat verksamhetsmiljön. Fullmäktigemotionen inlämnades redan den Man har inte tidigare tagit itu med den på grund av den planerade kommunsamgången. Det skulle inte ha varit ändamålsenligt att uppdatera kommuns egna säkerhetsplan, som skulle ha varit i kraft endast till slutet av år Tekniska avdelningens resurser har inte heller tidigare gett möjlighet att ta itu med att uppdatera säkerhetsplanen. Det är meningen att bereda säkerhetsplanen i samråd med västra Nylands polisinrättning och med bistånd av västra Nylands räddningsverk. Man utreder möjligheterna till samarbete mellan kommunerna, framför allt med Ingå. Meningen är dock att kommun skall få en egen säkerhetsplan. Man har inlett beredningen av säkerhetsplanen i augusti 2012 och det är meningen att den skall färdigställas under våren Kompletterande material: - fullmäktigemotionen Föredragning: byggmästare Magnus Malmberg tel: , e-post: magnus.malmberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - att framföra för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att kommuns tekniska avdelning har inlett uppgörandet av en säkerhetsplan för kommunen. Behandling: Ändrat förslag: Under behandlingen ändrade föredraganden sitt förslag enligt följande: Nämnden beslutar Nämnd Kommunstyrelsen

19 Sida 19 - att framföra till kännedom för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att kommuns tekniska avdelning har inlett uppgörandet av en säkerhetsplan för kommunen. Enligt ändrat förslag. KST Förslag: FGE 66 Behandling: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antecknar beredningsdelen för kännedom som svar till den motion som lämnades och som gällde uppgörandet av en säkerhetsplan för området samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Förslaget godkändes. Calin understödd av Nordström föreslog att ärendet remitteras för ny beredning. Eftersom det hade gjorts ett understött förslag om att ärendet remitteras för ny beredning, var det nödvändigt med omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De som understöder kommunstyrelsens förslag, röstar ja, och de, som röstar för att ärendet bereds på nytt, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann förslaget om att ärendet remitteras för ny beredning med 14 röster (Calin, von Essen, Forsblom, Halonen, Laaksonen, Nordström, Oinonen, Paasikivi, Parviainen, Pesonen, Rehnberg, Savinainen, Tuomi, Varpio) mot 13 röster (Dahlqvist, Ekström, Holm, Kaisla Heikki, Kaisla Sirpa, Karell, Keränen, Penttinen, Havukainen, Haanpää, Svanfeldt, Westermarck, Vierinen). Ärendet remitteras för ny beredning. Nämnd Kommunstyrelsen

20 Sida 20 KH:475 /2011 FGE 67 KST FULLMÄKTIGEMOTION SOM GÄLLER SJUNDEÅ Å OCH NÄRINGSUTSLÄPP I ÖSTERSJÖN Fullmäktigemedlemmarna Holm och Vierinen samt ersättare Lehtinen har inlämnat och undertecknat en motion, som gällde å och utsläpp av näringsämnen i Östersjön samt inledandet av ett nytt projekt för att minska utsläpp. Fullmäktigemotionen finns som tilläggsmaterial. Förslag: Kommunstyrelsen beslutar sända fullmäktigemotionen till tekniska nämnden samt till miljö- och byggnadsnämnden för beredning. Förslaget godkändes. = TEKN Kompletterande material Fulllmäktigeledamöternas motion: å flyter genom kommun och samlar med sig allt det som leds till den från åkrar, skogar och andra ställen. Från avfallsplatsen i Munka i Lojo och från vattenreningsverket i Nummela kommer mindre utsläpp men det mesta av näringsämnena och de övriga utsläppen har åstadkommits av oss sjundeåbor. Olyckligtvis räcker inte den renande effekten av skyddszonerna invid ås stränder till. Näringsämnen rinner från åkrarna i alltför stora mängder via täckdikena. Västra Nylands vatten och miljö rf har gjort ett lovvärt och oersättligt arbete genom att året om följa upp utsläpp av avloppsvatten med riktiga mätningar under närmare tio års tid vid Pickalaviken och i ås vattendrag. Man har genom mätningar konstaterat att ås andel av t.ex. fosforutsläppen i Pickalaviken uppgår till (98 99) % av alla utsläpp. reningsverks andel av fosforutsläppen i Pickala viken uppgår till under 0,50 % och är därför marginell. Båtvik- och Kantvikfabrikernas och Obbnäs garnisons andel av fosforutsläppen är endast ca (1,0-1,5) %. Under de senaste åren har man i den offentliga debatten frågat sig varför Östersjön smutsas ned och varför man inte gör någonting. Man ser St. Petersburgs inverkan mitt i Finska viken, men i kustområdet, västerut från Pickala udd har situationen alltmer försämrats. Varför renar vi inte de utsläpp som kommer ut i havet just där i Pickalaviken, där % av fosforutsläppen leds ut i havet? I allmänhet då man städar bort skräp börjar man arbetet på det värsta stället. Den inverkan som det planerade överföringsröret och övriga mot- Nämnd Kommunstyrelsen