Kommunfullmäktige nr 3/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 3/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FGE 25 FGE 26 FGE 27 FGE 28 FGE 29 FGE 30 FGE 31 FGE 32 FGE 33 Mötes konstituering Uppföljning av ekonomiskt balanseringsprogram Utvärdering av verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård i under tiden Avslutande av den prövotid som utgår gällande kommuntillägget för stöd av barn i hemvård Godkännande av det äldrepolitiska programmet Överföring av privatvägsväsendets budgetanslag till miljö- och byggnadsnämnden Fastställande av limiten för kortfristig kredit Organisering av den kommunala landsbygdsförvaltningen Inlämnande av motion

2 Sida 2 Nr 3/2011 Mötesplats- och tid Aleksis Kivi skolan kl Närvarande medlemmar Calin Elisa, medlem Dahlqvist Rabbe, ordförande von Essen Kristian, medlem Forsblom Peppe, medlem Grotell Börje, medlem Holm Karl, medlem Karell Anders, medlem Keränen Pekka, medlem Keskitapio Antti, ersättare Kokkonen Yrjö, medlem Laakkonen Janne, medlem Laaksonen Merja, medlem Nordström Marcus, medlem Oinonen Thea, medlem Paasikivi Anna, medlem Parviainen Kristian, medlem Penttinen Arto, medlem Pesonen Kirsi, medlem Rahkola-Toivanen Merja, medlem Raivio Timo, medlem Rehnberg Raija, medlem Sarviaho Rainer, ersättare Savinainen Tuula, medlem Svanfeldt Stefan, ersättare Tuomi Tuulia, medlem Westermarck Mikael, medlem Varpio Arto, medlem Övriga närvarande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Sorvanto Jarkko, förvaltningschef Tassberg Marjut, ekonomichef Nordman Tina, bildningschef Lindström Catharina, teknisk chef Martin Kirsi, KST-medlem Janhunen Taina, KST-medlem Ärenden Underskrifter Rabbe Dahlqvist ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare Anna Paasikivi protokolljusterare Stefan Svanfeldt protokolljusterare Protokollet framlagts till Påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningschef

3 Sida 3 FGE 25 MÖTES KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Susanne Ekström och Anna Paasikivi. konstaterade mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört och valde Anna Paasikivi och Stefan Svanfeldt till protokolljusterare. ==== Nämnd Kommunstyrelsen

4 Sida 4 FGE 26 UPPFÖLJNING AV EKONOMISKT BALANSERINGSPROGRAM KST Bilaga 1 har på sitt möte godkänt ett ekonomiskt balanseringsprogram för kommun. Då kommunfullmäktige godkände balanseringsprogrammet beslöts samtidigt att balanseringsprogrammet uppföljs vid varje fullmäktigemöte. En utförligare rapport om det ekonomiska balanseringsprogrammet ges dessutom per 30.4, 31.8 och Rapport om läget per finns som bilaga. Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen 1. antecknar uppföljningen för kännedom och 2. föreslår att kommunfullmäktige antecknar uppföljningen för kännedom och 3. föreslår att kommunfullmäktige konstaterar att åtgärderna nr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11, 20, 24, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 35, 36 och 44 enligt bilaga har slutgiltigt åtgärdats samt 4. föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt bilaga att avlägsna åtgärderna nr. 37, 40, 41 och 43 samt 5. föreslår för kommunfullmäktige att förverkligandet av åtgärd nr. 15 flyttas till år Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Föredraganden ändrade beslutsförslaget enligt följande: Åtgärd 27 flyttades från punkt 3 (Åtgärden har slutbehandlats) till punkt 4 (Det föreslås att åtgärden avlägsnas). Föredraganden ändrade beslutsförslaget så, att bedömning av verkningsfullheten läggs till de åtgärder, som föreslås nu som slutbehandlade, och som kan få bedömning av verkningsfullheten. Rahkola-Toivanen understödd av Nordström föreslog, att åtgärd 26 avlägsnas från punkt 3. Ordförande konstaterade att det fanns ett från föredragandes förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som röstar för föredragandes förslag röstar "ja" och den som röstar för Rahkola-Toivanens förslag röstar "nej". Ordföranden föreslog att omröstningen sker med namnupprop. Om- Nämnd Kommunstyrelsen

5 Sida 5 röstningspropositionen godkändes. Vid förrättad omröstning fick Rahkola- Toivanens förslag 10 röster (Janhunen, Kaisla, Karell, Laaksonen, Martin, Nordström, Penttinen, Rahkola-Toivanen, Ryynänen, Sarviaho) och föredragandens förslag 1 röst (Parviainen). Kommunstyrelsen 1. beslöt, att bedömning av verkningsfullheten läggs till i de åtgärder, som nu föreslås vara slutgiltigt åtgärdade, och som kan få bedömning av verkningsfullhet och 2. antecknade uppföljningen för kännedom och 3. föreslår att kommunfullmäktige antecknar uppföljningen för kännedom och 4. föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt bilaga att åtgärderna nr. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11, 20, 24, 28, 29, 30, 31, 35, 36 och 44 har slutgiltigt åtgärdats 5. föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt bilaga att avlägsna åtgärderna nr. 27, 37, 40, 41 och 43 samt 6. föreslår att kommunfullmäktige flyttar förverkligandet av åtgärd nr.15 till år ==== FGE 26 Bilaga 1 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. ==== Nämnd Kommunstyrelsen

6 Sida 6 KH:12 /2009 FGE 27 BILDN Kompletterande material UTVÄRDERING AV VERKNINGARNA AV KOMMUNTILLÄGGET FÖR STÖD AV BARN I HEMVÅRD I SJUNDEÅ UNDER TIDEN Folkpensionsanstalten och kommun har i enlighet med 20 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/96) beslutat om betalning av ett förhöjt hemvårdsstöd för barn fr.o.m Kommuntillägget för hemvårdsstödet betalas enligt kommunfullmäktiges beslut tidsbestämt under tiden Om verkningarna av kommuntillägget rapporteras regelbundet till kommunfullmäktige. Storleken på kommuntillägget för hemvårdsstöd bestäms enligt antalet barn så att förhöjningen av vårdpenningen är 136 euro/månad för det första barnet under 3 år och för de följande barnen 68 euro i månaden. En förutsättning för betalning av kommuntillägg till de barn som erhåller hemvårdsstöd är att hemvårdstöd betalas åt familjens samtliga barn. Ett barn i förskoleåldern som deltar i kommunal förskoleverksamhet är likaså berättigat till kommuntillägg. Med kommuntillägget vill man sporra familjerna att vårda barnen hemma. Speciellt i tillväxtkommuner strävar man i och med kommuntillägget efter att stävja efterfrågan på dagvård och att minska på trycket att investera i nya daghem. Man strävar här efter att granska verkningarna av ibruktagandet av kommuntillägget så mångsidigt som möjligt. I denna granskning synas tiden tidigare har verkningarna av kommuntillägget för hemvårdsstödet granskat enligt situationen (kommunfullmäktige ). Granskningsperioden är fortfarande rätt kort och således är verkningarna endast riktingivande. Den ekonomiska recessionen, som rått i samhället försvårar utvärderingen av kommuntilläggets verkningar. I undervisningsnämndens budget för år 2010 fanns ett anslag om euro för erläggande av kommuntillägg. Utfallet vid tidpunkten var 169 % ( ,74 euro). Det anslag som var reserverat för kommuntillägget överskreds och vid årsskiftet var överskridningen ,74 euro. Uppgifterna baserar sig på bokslutsprognosen. Utgående från en tolv månaders granskningsperiod (januari 2010 december 2010) kan konstateras att antalet sökande som ansökt om det ibruktagna kommuntillägget för hemvårdsstöd har ökat under år 2010 med Nämnd Kommunstyrelsen

7 Sida 7 28 % (71 -> 91) och antalet barn i hemvård har ökat med 22 % (143 -> 175). Antalet barn som får kommuntillägg har stigit under året med 21 % (126 -> 153). Antalet barn i åldern 0 5 år i dagvård har stigit med 12 % (140 -> 157) och antalet under 3-åringar i dagvård har stigit med 2 % (49 -> 50). Tillväxtprocenten har varierat under året, under föregående granskningsperiod var tillväxtprocenten för barn under 3 år 29 %. Tillväxten gällande barn i dagvård har varit rätt rimlig. Också i grannkommunerna har man sett samma fenomen, oberoende av om kommuntillägg har stått till buds eller inte. Att tillväxten har varit rimlig eller att antalet barn till och med har minskat kan åtminstone till en del bero på konjunkturnedgången och dess verkningar. Konstateras bör at kommuntillägget uppenbarligen lockar hemma varande föräldrar och sådana som redan tidigare har fått stöd för hemvård av barn eller eventuellt personer som har varit föräldralediga och önskar flytta inledandet av dagvården framåt för en kortare tid. Tillsvidare har kommuntillägget för hemvårdsstödet inte gett upphov till uppsägningar av dagvårdsplatser förutom i några enstaka fall. Antalet barn som får kommuntillägg har under året varit rätt konstant frånsett den klara stegring som skedde i början av året från januari till februari. Samma fenomen kan konstateras gällande de barn som är i hemvård. Situationen har alltså varit rätt stabil efter februari. Utgående från en tolvmånaders period kan alltså konstateras att kommuntillägget erbjuder familjerna möjlighet att flytta inledningen av barnets dagvård framåt och sålunda lätta på trycket gällande efterfrågan på dagvårdsplatser, om dock endast tillfälligt. Det är dock svårt att se någon klar verkan på investeringstrycket. Inom kommuns småbarnsfostran växer antalet barn som behöver dagvård fortfarande med ca en daghemsgrupp i året. Eftersom användningsgraden gällande de nuvarande utrymmenas är högre än planeringsdirektivet för utrymmena kan nya utrymmesinvesteringar inte undvikas. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material finns statistik över barn i dagvård och om antalet kommuntilläggsansökningar samt en jämförelse mellan antalet barn i hemvård och barn som för kommuntillägg (tabeller 1-6). Beredning: Chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma tfn , e-post: anu.vesiluoma@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna sig utredningen över verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård år 2010 för kännedom Nämnd Kommunstyrelsen

8 Sida 8 - föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att de antecknar sig utredningen över verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård år 2010 för kännedom. Behandling: Avvikande från den ursprungliga behandlingsordningen behandlades detta ärende som det åttonde ärendet på mötet. Nämnden beslöt - anteckna utredningen över verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård år 2010 för kännedom och - föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att de antecknar sig utredningen över verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård år 2010 för kännedom. KST Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen 1. antecknar utredningen för kännedom och 2. föreslår att kommunfullmäktige antecknar utredningen för kännedom. Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Kommunstyrelsen 1. antecknade utredningen för kännedom och 2. föreslog att kommunfullmäktige antecknar utredningen för kännedom. ==== FGE 27 antecknade utredningen för kännedom. ==== Nämnd Kommunstyrelsen

9 Sida 9 KH:12 /2009 FGE 28 AVSLUTANDE AV DEN PRÖVOTID SOM UTGÅR GÄLLANDE KOMMUNTILLÄGGET FÖR STÖD AV BARN I HEMVÅRD UNDN Bildningsväsendet i har mottagit ett fullmäktigeinitiativ daterat angående införande av kommuntillägg i. I initiativet har man som tidsfrist, målsättning och riktlinje för utredningarna framställt, att tillägget skulle beröra hemvård av under 3-åringar och skulle kunna ansökas från samt att kommunstyrelsen bereder ärendet för beslutsfattande i fullmäktige senast i maj. Kundfamiljernas val, som i består av val mellan hemvård och kommunal och privat daghemsvård och familjedagvård, samt deltids- och hel- och halvdagsvård, skapar småbarnsfostringstjänsternas efterfrågan. Privat dagvård understöds med en kommunal dagvårdssedel. Familjerna kan även välja hemvård framom kommunal eller privat dagvård. FPA understöder hemvård av barn med lagstadgat hemvårdsstöd. I kan man för närvarande inte välja icke-lagstadgat kommuntillägg till hemvårdsstödet som en del av småbarnsfostringstjänsternas serviceurval. Tidigare utredningar angående hemvårdsstödets kommuntillägg har i gjorts åren 2002 och Enligt anknytningsteorier stöder en trygg anknytning, som grundar sig på ett tidigt förhållande av växelverkan mellan barn och förälder, barnets gynnsamma uppväxt- och inlärningsprocess på ett optimalt sätt. Det ovannämnda möjliggörs ofta bäst då under 3-åringar vårdas hemma. Även motsatta undersökningsresultat har publicerats. Sammandragsvis kan man konstatera i samklang med initiativet, att man inte kan ge ett entydigt svar på frågan om vilken vårdform eller miljö som bäst stöder barnets uppväxt och utveckling. Det finns flera signifikanta varierande faktorer. Vilken inverkan på vårdplatsinvesteringar ett införande av kommuntillägg skulle ha är svårt att förutse. Med högklassiga kommuninvånarenkäter är det möjligt att kartlägga familjernas åsikter som stöd för att möjligast pålitligt förutse vilken inverkan ett införande av kommuntillägget skulle ha men säkra uppgifter om familjers åtaganden av vissa lösningar går inte att få med enkäter. I bakgrunden för familjernas barndagvårdsbeslut ligger åtskilliga faktorer, bland annat värderingar, sysselsättning, ekonomisk situation samt många andra individuella behov och omständigheter. Det som däremot är säkert, är att införandet av ett kommuntillägg skulle ha omedelbara kostnadseffekter, vilket man inte reserverat anslag för i budgeten för innevarande år. Ifall kommuntilläggets belopp vore tillräckligt stort, Nämnd Kommunstyrelsen

10 Sida 10 är det sannolikt att man på lång sikt kunde tygla vårdplatsinvesteringarna genom att införa kommuntillägget. Utbetalning av kommuntillägg kan inte motiveras med ekonomiska faktorer. Däremot är motiveringarna om barnets nytta korrekta. I den raskt försämrade kommunekonomin söker man som bäst kostnadsinbesparingar, som det i en redan stramt uppgjord budget är svårt att finna, rikta och genomföra. Då de lagstadgade tjänsterna och deras resurser för närvarande är föremål för en kritisk betraktelse, skulle införandet av ett icke-lagstadgat kommuntillägg med omedelbara kostnadsverkningar inte vara lönsamt i det rådande ekonomiska läget. I en bättre ekonomisk situation, som en del av ett mångsidigt och högklassigt serviceutbud inom småbarnsfostringstjänsterna, är det möjligt att på nytt betrakta införandet av kommuntillägget. Förslag: KST Undervisningsnämnden beslutar, på basen av det ovannämnda att inte införa kommuntillägg från och med Enligt förslaget. = = = = = Motionen, som undertecknades av Marcus Nordström, Yrjö Kokkonen, Elisa Calin och Kristian Parviainen, har följande ordalydelse: Barndagvårdslagen ger barn under skolåldern en subjektiv rätt till kommunal dagvård efter föräldrapenningstiden, som i de flesta fall börjar då barnet är tio månader gammalt. Denna rätt förverkligas i kommun via kommunal daghemsverksamhet och kommunal familjedagvård. Förutom dessa verksamheter stöder kommunen privat dagvård med en dagvårdssedel, förutsatt att vården produceras av en extern part som antingen privat daghemsvård eller familjedagvård. Flera doktorsavhandlingar och andra forskningsarbeten har undersökt hur olika former av dagvård för barn under skolåldern påverkar barnens utveckling och välmående. Resultaten av dessa är tvetydliga, och som sammandrag kunde konstateras att det inte finns ett entydigt svar på frågan om vilken form av vård som bäst stöder barnens utveckling. Helheten påverkas av en mängd faktorer, såsom familjens interna förhållanden, barnens individuella utvecklingsstadier vid tidpunkten för val av vård och närkretsens livssituationer. Det bästa alternativet för barnets utveckling kan således vara likaväl daghemsvård, familjedagvård som hemvård. Kommunerna har enligt lagen en möjlighet att understöda hemvård av små barn med ett kommunalt tillägg. Enligt Kommunförbundets uppföljning ökar antalet kommuner som utbetalar tillägget ständigt. Om man studerar läget i våra grannkommuner, kan man konstatera att förutom har endast Ingå fallit av kälken angående denna utveckling. Kyrkslätt, Lojo, Nämnd Kommunstyrelsen

11 Sida 11 Vichtis samt de stora närliggande städerna Esbo, Helsingfors och Vanda utbetalar alla ett kommunalt tillägg till stödet för hemvård av barn. Det kommunala tillägget bör i första hand ses som ett sätt att säkerställa en likvärdig möjlighet för hemvård av barn i familjer med olika ekonomiska utgångspunkter. I dagsläget är det möjligt att ge upp sin subjektiva rätt till dagvård utan kommuntillägg främst för familjer med ett gott ekonomiskt läge, familjer där ena föräldern står för en märkbar merpart av familjens inkomster eller familjer där ena föräldern är arbetslös. Vi undertecknade motsätter oss att mäta likvärdighet och barnens välmående i pengar. Eftersom det kommunala beslutsfattande trots detta bör beakta även ekonomiska inverkningar, vill vi poängtera att frågans inverkan på basen av de angivna nyckeltalen i budgeten för år 2009 är liten och underskrider en procent av den totala budgeten. Inverkan av det kommunala tillägget, i medeltal 136 / månad, skulle maximalt vara i klassen 200 tusen euro / år. Noteras kan att ibruktagandet av ett kommunalt tillägg i bästa fall kommer att vara ett netto positivt beslut för kommunen. På basen av en preliminär uträkning enligt den kostnadsstruktur kommunen har för vården idag skulle lönsamhetsgränsen uppnås under planeringstiden om tjugotvå under treåriga barn som följd av tillägget skulle övergå från nuvarande vårdform till hemvård. Man kan dessutom tillägga att det kommunala tillägget skulle skjuta upp behovet av investeringar i nya daghem och höja s attraktivitet också för barnfamiljer. Vidare framhåller vi att det kommunala tillägget omedelbart skulle lätta på trycket gällande både köerna och personalbristen för den kommunala dagvården. Det är troligt att personalbristen ytterligare kommer att förvärras i framtiden, utgående från det faktum att Arbetskraftsbyråns internet-tjänst känner till 169 lediga jobb inom Nyland i branschen och att inte ligger speciellt högt på listan i lönejämförelse. Vi undertecknade fullmäktigemedlemmar önskar framföra att bildningsväsendet bör förbereda åtgärder och framställa nödvändiga utredningar angående ibruktagande av ett kommunalt tillägg för hemvård av barn. Som riktlinjer och målsättning samt tidtabell för utredningarna framför vi att stödet skulle gälla hemvård för barn under tre år, att tillägget skall vara tillgängligt som alternativ fr.o.m och att kommunstyrelsen bereder ärendet för fullmäktiges beslut senast till mötet i maj. Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner undervisningsnämndens förslag med motiveringar och förklarar motionen slutbehandlad. Medlem Nordström föreslog understödd av medlem Calin att kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att ett kommuntillägg tas i bruk fr.o.m och beviljas för hemvård av barn under tre år. Tilläggets storlek är för ett under treårigt barn 136 /månad och det höjs med 68 /månad/barn under förskoleåldern som sköts hemma. Kriterierna för utbe- Nämnd Kommunstyrelsen

12 Sida 12 talning av tillägget inkluderar förutom fpa:s hemvårdstöd att alla under femåringar sköts hemma. (För detta kriterium reserveras möjlighet för avvikande specialfall, vilka behandlas av undervisningsnämnden). Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det fanns ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som röstar för föredragandens förslag röstar ja och den som stöder medlem Nordströms förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades genom namnupprop, gavs 3 ja-röster (Keränen, Rahkola-Toivanen, Westermarck) och 7 nej-röster (Calin, von Essen, Karell, Laaksonen, Nordström, Parviainen, Rehnberg). Ordföranden Janne Laakkonen nedlade sin röst. Ordföranden konstaterade härefter att kommunstyrelsen hade beslutat godkänna medlem Nordströms förslag, d.v.s. föreslå för kommunfullmäktige att ett kommuntillägg tas i bruk fr.o.m och beviljas för hemvård av barn under tre år. Tilläggets storlek är för ett under treårigt barn 136 /månad och det höjs med 68 /månad/barn under förskoleåldern som sköts hemma. Kriterierna för utbetalning av tillägget inkluderar förutom fpa:s hemvårdstöd att alla under femåringar sköts hemma. (För detta kriterium reserveras möjlighet för avvikande specialfall, vilka behandlas av undervisningsnämnden). Antecknades att vik. bildningschef Anu Vesiluoma deltog i ärendets behandling. FGE Behandling: Härefter hölls en paus kl ===== Behandlingen inleddes med ett inledningsanförande av vik. bildningschef Anu Vesiluoma. Medlem Nordström gjorde understödd av medlem Calin följande förslag: Ett kommuntillägg för hemvård av barn tas i bruk i kommun fr.o.m Tillägget är tidsbundet t.o.m så att kommunfullmäktige behandlar verkan på val av vårdform för år 2010 i samband med bokslutets behandling i juni 2011 och tar ställning till en möjlig fortsättning av understödet. Kommuntilläggets förutsättning är att alla familjens barn som är berättigade till hemvårdsstöd sköts hemma. Att ett äldre syskon deltar i förskoleundervisning är dock inte ett hinder för kommuntillägget. Kommuntilläggets belopp är 136 euro/månad för ett under treårigt barn och 68 euro/månad /barn för eventuella syskon. Kommuntillägget behandlas, Nämnd Kommunstyrelsen

13 Sida 13 beviljas och utbetalas av Folkpensionsanstalten. Kommunens uppgift är att informera småbarnsfamiljerna om tillägget. Medlem Westermarck föreslog att kommuntillägget inte tas i bruk. Medlem Rahkola-Toivanen föreslog att kommunfullmäktige överväger att införa ett kommuntillägg Medlem Westermarck återtog sitt förslag och understödde medlem Rahkola-Toivanens förslag. Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det fanns två från kommunstyrelsens förslag avvikande understödda förslag, varför omröstningar var nödvändiga. Han konstaterade att medlemmarna Nordströms och Rahkola-Toivanens förslag först ställs mot varandra i en omröstning. Det segrande förslaget ställs sedan mot kommunstyrelsens förslag. Ordföranden gjorde därför först följande omröstningsförslag: den som röstar för medlem Nordströms förslag röstar ja och den som röstar för medlem Rahkola-Toivanens förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades genom namnupprop, gavs 14 ja-röster (Calin, Dahlqvist, Haanpää, Karell, Kokkonen, Laaksonen, Nordström, Oinonen, Parviainen, Raivio, Rehnberg, Savinainen, Tuomi, Varpio) och 13 nej-röster (Forsblom, Grotell, Grundström, Holm, Kaisla, Keränen, Laakkonen, Paasikivi, Penttinen, Pesonen, Rahkola-Toivanen, Westermarck, Vierinen). Ordföranden konstaterade att medlem Nordströms förslag vunnit i denna omröstning. Han konstaterade vidare att detta förslag härefter ställs mot kommunstyrelsens förslag i en omröstning. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som röstar för kommunstyrelsens förslag röstar ja och den som röstar för medlem Nordströms förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades genom namnupprop, gavs 1 ja-röster (Westermarck) och 18 nej-röster (Calin, Dahlqvist, Grotell, Grundström, Haanpää, Holm, Karell, Kokkonen, Laaksonen, Nordström, Oinonen, Parviainen, Penttinen, Raivio, Rehnberg, Savinainen, Tuomi, Varpio). Medlemmarna Forsblom, Kaisla, Keränen, Laakkonen, Paasikivi, Pesonen, Rahkola-Toivanen och Vierinen nedlade sina röster. Ordföranden konstaterade härefter att kommunfullmäktige beslutat att ett kommuntillägg för hemvård av barn tas i bruk i kommun fr.o.m Tillägget är tidsbundet t.o.m så att kommunfullmäktige behandlar verkan på val av vårdform för år 2010 i samband med bokslutets behandling i juni 2011 och tar ställning till en möjlig fortsättning av Nämnd Kommunstyrelsen

14 Sida 14 understödet. Kommuntilläggets förutsättning är att alla familjens barn som är berättigade till hemvårdsstöd sköts hemma. Att ett äldre syskon deltar i förskoleundervisning är dock inte ett hinder för kommuntillägget. Kommuntilläggets belopp är 136 euro/månad för ett under treårigt barn och 68 euro/månad /barn för eventuella syskon. Kommuntillägget behandlas, beviljas och utbetalas av Folkpensionsanstalten. Kommunens uppgift är att informera småbarnsfamiljerna om tillägget. ===== BILDN har beslutat att ett kommuntillägg för stöd för hemvård av barn tas i bruk i under tiden Samtidigt har fullmäktige beslutat att den behandlar de verkningar kommuntillägget har vid val av vårdform i samband med att fullmäktige behandlar bokslutet för år 2010 och besluter samtidigt då om en eventuell fortsättning av stödet. Det är dock ändamålsenligt att redan i början av året i fullmäktige ta upp ärendet eftersom det i avtalet mellan Folkpensionsanstalten och kommunen förutsätts att man kommer över ens om en eventuell fortsättning i god tid innan det nuvarande avtalet går ut. Folkpensionsanstalten och kommun har i enlighet med 20 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/96) uppgjort ett avtal om betalning av ett förhöjt hemvårdsstöd för barn. Kommuntillägget för hemvårdsstödet betalas enligt kommunfullmäktiges beslut under tiden Om verkningarna av kommuntillägget rapporteras regelbundet till kommunfullmäktige. Antalet barn som får kommuntillägg har stigit under året med 21 % (126 -> 153). Antalet barn i åldern 0 5 år i dagvård har stigit med 12 % (140 -> 157). Tillväxten gällande barn i dagvård har varit rätt rimlig. Också i grannkommunerna har man sett samma fenomen, oberoende av om kommuntillägg har stått till buds eller inte. Att tillväxten har varit rimlig eller att antalet barn till och med har minskat kan åtminstone till en del bero på konjunkturnedgången och dess verkningar. Konstateras bör at kommuntillägget uppenbarligen lockar hemma varande föräldrar och sådana som redan tidigare har fått stöd för hemvård av barn eller eventuellt personer som har varit föräldralediga och önskar flytta inledandet av dagvården framåt för en kortare tid. Tillsvidare har kommuntillägget för hemvårdsstödet inte gett upphov till uppsägningar av dagvårdsplatser förutom i några enstaka fall. Utgående från en tolvmånaders period kan alltså konstateras att kommuntillägget erbjuder familjerna möjlighet att flytta inledningen av barnets dagvård framåt och sålunda lätta på trycket gällande efterfrågan på dagvårdsplatser, om dock endast tillfälligt. Det är dock svårt att se någon klar verkan Nämnd Kommunstyrelsen

15 Sida 15 på investeringstrycket. Inom kommuns småbarnsfostran växer antalet barn som behöver dagvård fortfarande med ca en daghemsgrupp i året. Eftersom användningsgraden gällande de nuvarande utrymmenas är högre än planeringsdirektivet för utrymmena kan nya utrymmesinvesteringar inte undvikas. I fall antalet barn som får kommuntillägg i framtiden hålls på någorlunda samma nivå är stödets kostnadsverkningar drygt euro i året. Antalet barn som får kommuntillägg ökade under år 2010 med ca tjugo barn om dessa barn hade placerats i dagvård skulle personalkostnaderna för vård av en barngrupp av denna storleksklass ha varit ca euro. I bildningsnämndens budget för år 2011 finns ett anslag på euro för utbetalning av kommuntillägg under åtta månader. Ifall betalningen av kommuntillägget fortsätts från framåt betyder det att kommunfullmäktige borde bevilja ett tilläggsanslag på ca euro för slutet av året I avtalet som uppgjorts med Folkpensionsanstalten förutsätts att kommunen meddelar FPA om ändringar senast två månader före ändringarna träder i kraft (Lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn 20 ). Avtalet trädde i kraft och är i kraft till Avtalet kan skriftligen sägas upp så att det utgår två månader efter uppsägning. Beredning: Chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma tfn , e-post: anu.vesiluoma@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - att som sitt utlåtande till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige konstatera att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård av barn inte bör fortsättas. Efter en utvärdering av verkningarna av kommuntillägget bör konstateras, att även om man genom kommuntillägget stöder vården av barnen hemma och således flyttar inledandet av dagvården framåt på kort sikt, bidrar kommuntillägget inte på ett ändamålsenligt sätt till att investeringstrycket minskar. En fortsättning av prövotiden till slutet av år 2011 skulle förutsätta att kommunfullmäktige beviljar bildningsnämnden ett tilläggsanslag om euro på kostnadsplatsen 365. Nämnd Kommunstyrelsen

16 Sida 16 - och föreslår för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige att prövotiden för kommuntillägget för stöd av hemvård för barn inte fortsätts efter Behandling: Avvikande från den ursprungliga behandlingsordningen behandlades detta ärende som det nionde ärendet på mötet. Under behandlingen ändrade föredraganden sitt beslutsförslag enligt följande: Nämnden beslutar - att som sitt utlåtande till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige konstatera att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård av barn inte bör fortsättas. Efter en utvärdering av verkningarna av kommuntillägget bör konstateras, att även om man genom kommuntillägget stöder vården av barnen hemma och således flyttar inledandet av dagvården framåt på kort sikt, bidrar kommuntillägget inte på ett ändamålsenligt sätt till att investeringstrycket minskar. En fortsättning av prövotiden till slutet av år 2011 skulle förutsätta att kommunfullmäktige beviljar bildningsnämnden ett tilläggsanslag om euro - och föreslår för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige att prövotiden för kommuntillägget för stöd av hemvård för barn inte fortsätts efter Under diskussionen föreslog medlem Calin att nämnden, avvikande från föredragandens ändrade beslutsförslag, besluter föreslå för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård av barn fortsätts efter tillsvidare och att kommunfullmäktige beviljar bildningsnämnden ett tilläggsanslag om euro för de kostnader som förorsakas av prövotiden för kommuntillägget för tiden Ersättaren Lönn understödde medlem Calins förslag. Ordföranden konstaterade härefter att det hade uppstått ett från föredragandens ändrade beslutsförslag understött förslag, varför omröstning genom namnupprop var nödvändig. Den som stöder föredragandens bottenförslag skulle rösta JAA och de som stöder medlem Calins förslag som understötts av ersättare Lönn skulle rösta NEJ. Nämnd Kommunstyrelsen

17 Sida 17 I omröstningen som förrättades enligt namnupprot föll rösterna enligt följande: 6 JA-röster och 3 NEJ-röster. JA-rösterna gavs av medlemmarna Hautamäki, Huittinen, Paasikivi, Halonen, Alho och Savinainen. NEJ-rösterna gavs av ordförande Gottberg, ersättare Lönn och medlem Calin. Ordföranden konstaterade att mötet hade beslutat i enlighet med föredragandens ändrade beslutsförslag. Nämnden beslöt - att som sitt utlåtande till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige konstatera att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård av barn inte bör fortsättas. Efter en utvärdering av verkningarna av kommuntillägget bör konstateras, att även om man genom kommuntillägget stöder vården av barnen hemma och således flyttar inledandet av dagvården framåt på kort sikt, bidrar kommuntillägget inte på ett ändamålsenligt sätt till att investeringstrycket minskar. En fortsättning av prövotiden till slutet av år 2011 skulle förutsätta att kommunfullmäktige beviljar bildningsnämnden ett tilläggsanslag om euro. KST Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård inte fortsätter efter Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Parviainen understödd av Ryynänen föreslog, att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård fortsätter t.o.m Ordförande konstaterade att det fanns ett från föredragandes förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som röstar för föredragandes förslag röstar "ja" och den som röstar för Parviainens förslag, röstar nej. Ordföranden föreslog att omröstningen sker med namnupprop. Förslaget Nämnd Kommunstyrelsen

18 Sida 18 godkändes. Vid förrättad omröstning fick Parviainens förslag 7 röster (Janhunen, Karell, Laaksonen, Martin, Nordström, Parviainen, Ryynänen) och föredraganden 4 röster (Kaisla, Penttinen, Rahkola-Toivanen, Sarviaho). Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård fortsätter t.o.m ==== FGE 28 Behandling: Paasikivi understödd av Penttinen föreslog, att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård inte fortsätter efter Ordförande konstaterade att det fanns ett från kommunstyrelsens förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som röstar för kommunstyrelsens förslag röstar "ja" och den som röstar för Paasikivis förslag, röstar nej. Ordföranden föreslog att omröstningen sker med namnupprop. Förslaget godkändes. Vid förrättad omröstning fick kommunstyrelsens förslag 16 röster (Calin, Dahlqvist, Svanfeldt, von Essen, Forsblom, Grotell, Karell, Kokkonen, Laaksonen, Nordström, Oinonen, Parviainen, Raivio, Rehnberg, Tuomi, Varpio) och Paasikivis förslag 8 röster (Holm, Keränen, Paasikivi, Penttinen, Rahkola-Toivanen, Savinainen, Westermarck, Sarviaho) medan tre medlemmar (Keskitapio, Laakkonen, Pesonen) avstod från att rösta. beslöt, att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård fortsätter t.o.m === Nämnd Kommunstyrelsen

19 Sida 19 KH:36 /2011 FGE 29 KST Bilaga 5 GODKÄNNANDE AV DET ÄLDREPOLITISKA PROGRAMMET Ett åldrande LOST 2018 är Lojo stads samt, Ingå och Karislojo kommuners äldrepolitiska program för åren I programmet definieras riktlinjerna och åtgärderna enligt stadens och kommunernas gemensamma strategiska intention för att stödja och stärka de äldres välbefinnande inom LOST-området. Detta program utgör fortsättning på vård- och servicestrategin för åldrande befolkning i Lojo stad Lojo stadsfullmäktige har i samband med godkännandet av budgeten för 2010 beslutat att ett äldrepolitiskt program ska utarbetas. Social- och hälsovårdsnämnden tillsatte en projektgrupp och en styrgrupp för programmet. Gruppen beredde under tiden mars-november 2010 programmet som godkändes av Lojo stads social- och hälsovårdsnämnd. Programmet utgör ett styrande dokument vid planeringen av tjänsterna för äldre under åren Programmet Ett åldrande LOST 2018 betonar åldrandets olika dimensioner och människornas varierande behov, stadens roll vid produktionen av tjänster som stöder och stärker de äldres resurser samt dessutom förebyggande arbete och framförhållning. Ett åldrande LOST syftar på en region där en åldrande invånare kan leva ett aktivt och lyckligt liv oberoende av ålder och funktionsförmåga. Invånarna ska ha goda möjligheter att sköta om sin hälsa och funktionsförmåga, vilket innebär bl.a. en hindersfri miljö, där olika tjänster och aktiviteter är lättillgängliga. Brister i funktionsförmågan och framför allt de riskfaktorer som kan leda till nedsatt funktionsförmåga ska upptäckas i god tid och riskerna åtgärdas, då tonvikten i verksamheten ligger på förebyggande arbete. De äldre ska själv fatta beslut i angelägenheter som gäller dem. Programmet poängterar alla kommunala aktörers betydelse vid uppbyggandet av en seniorvänlig miljö. Centrala värden i strävan efter det gemensamma målet är självbestämmanderätt och rättvisa. Beredningen av detta program har styrts av en syn där åldrandet har en fast koppling till livets lopp, samhälle och kultur. De principer on god vård och omsorg som slås fast i programmet bör uppfattas också som kvalitetslöften till kommuninvånarna om att vi förbinder oss att ge service och vård enligt dessa riktlinjer. I slutet av varje kapitel ges styrgruppens syn på vad som bör utvecklas. De viktigaste utvecklingsåtgärderna och kostnaderna för dem anges i ett separat åtgärdsprogram för åren Målen i programmet Ett åldrande LOST gäller i första hand servicen för seniorer i allra svagaste skick. Servi- Nämnd Kommunstyrelsen

20 Sida 20 cebehoven har i enlighet med den nationella kvalitetsrekommendationen beräknats per invånare över 75 år. Detta beror på att servicebehovet anses öka efter det 75:e levnadsåret. Bedömningen av servicebehoven bygger på antagandet att LOST-samarbetet fortsätter. Eventuella kommunsammanslagningar, som utvidgar området, har inte beaktats i programmet. Antalet personer över 75 år ökar i regionen med över under perioden Det står klart att servicen för dem har betydande kostnadsekonomiska konsekvenser för kommunerna. Enligt programmet är det förnuftigt att utveckla servicestrukturen så att svenskspråkiga åldringar som behöver långvarig anstaltsvård placeras i huvudsak på bäddavdelningen i och finskspråkiga på Gårdsbacka. Efter år 2018 skall man också förbereda sig för att bygga flera platser för serviceboende. De största kostnadskonsekvenserna uppstår då det effektiverade serviceboendet byggs ut för att motsvara ökningen i antalet äldre och de nationella rekommendationerna samt då Gårdsbacka servicecenter saneras och byggs till. Hela programmets sammanlagda finansiella konsekvenser uppgår till 9,2 miljoner euro inklusive investeringarna. Saneringen och tillbyggnaden av Gårdsbacka servicecenter föreslås ske under åren Kostnadskalkylen uppgår till ca 3,5 miljoner euro. Servicestrukturen i Lojo, och Ingå är för anstaltsbetonad. Programmet föreslår ökade resurser för de äldre för att de skall, om de så vill, kunna så länge som möjligt bo hemma. Genom att mera satsa på öppenvård och genom att effektivera nivåstruktureringen av hälso- och sjukvården kan man uppnå kostnadsinbesparing på fem procent inom fyra år jämfört med nuläget. Stödet för närståendevård som en service som stöder de äldre som vill bo hemma är underutvecklat i Lojoregionen. Det är inte nivån av stödet för närståendevård som utgör ett problem utan det, hur man skall kunna rekrytera nya närståendevårdare och hur man skall kunna mera effektivt stöda dem i deras arbete bl.a. genom att erbjuda mångsidigare sätt att ordna lediga dagar. Tillgänglig miljö både då det gäller offentliga utrymmen, utomhus på trafikleder och hemma är speciellt utmanande. De äldres delaktighet och deras möjligheter att utnyttja både kommunal, privat, kommersiell och kulturell service kan förbättras bara genom att förbättra fungerande kollektiv- och ärendetrafik. Förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner programmet Ett åldrande LOST 2018 enligt bilaga. Nämnd Kommunstyrelsen

21 Sida 21 Behandling: Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Förslaget godkändes. ==== FGE 29 Bilaga 2 Behandling: obundnas fullmäktigegrupp/westermarck föreslog, att ärenden bordläggs. Eftersom nio fullmäktigemedlemmar (Raivio, Keränen, Tuomi, Sarviaho, Rahkola-Toivanen, Westermarck, Holm, Laakkonen och Keskitapio) anhöll om att ärendet bordläggs, konstaterade ordföranden att ärendet bordläggs enligt 19 i kommunfullmäktiges arbetsordning. Ärendet bordlades. === Nämnd Kommunstyrelsen

22 Sida 22 KH:112 /2011 FGE 30 TEKN ÖVERFÖRING AV PRIVATVÄGSVÄSENDETS BUDGETANSLAG TILL MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN godkände bugdeten för år 2011 vid sitt möte den Vid samma möte beslöt kommunfullmäktige 93 att kommunens organisations- och beslutsfattandestruktur. I kommunens tekniska verksamhetsområde fungerar tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden. Under miljö- och byggnadsnämnden fungerar vägförrättningssektionen. I samband med kommunfullmäktiges budgetbehandling reserverades till tekniska nämndens budget anslag för privatvägssektionen enligt följande: Verksamhetsutgifter Interna utgifter euro euro I samband med instruktionsbehandlingen gavs emellertid privatvägsärendena i uppgift till miljö- och byggnadsnämnden, under vilken även vägförrättningssektionen fungerar. De i budgeten angivna, för privatvägsväsendet reserverade anslagen bör överföras till miljö- och byggnadsnämndens budget eftersom ifrågavarande nämnd ansvarar för privatvägsväsendets organisering. Föredragare: Tekninska chefen Catharina Lindström tel , e- post: catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter att till kommunstyrelsen och vidare till kommunfullmäktige föreslå att - De i budgeten för år 2011 för privatvägsverksamhet reserverade anslagen (verksamhetsutgifter euro och interna utgifter euro) skall överföras från tekniska nämndens budget till miljö- och byggnadsnämndens budget. Nämnden beslöt att till kommunstyrelsen och vidare till kommunfullmäktige föreslå att - De i budgeten för år 2011 för privatvägsverksamhet reserverade anslagen (verksamhetsutgifter euro och interna utgifter euro) Nämnd Kommunstyrelsen

23 Sida 23 skall överföras från tekniska nämndens budget till miljö- och byggnadsnämndens budget. KST Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att de i budgeten för år 2011 för privatvägsverksamhet reserverade anslagen (verksamhetsutgifter euro och interna utgifter euro) skall överföras från tekniska nämndens budget till miljö- och byggnadsnämndens budget. Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Förslaget godkändes. ==== FGE 30 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. ==== Nämnd Kommunstyrelsen

24 Sida 24 KH:121 /2011 FGE 31 KST FASTSTÄLLANDE AV LIMITEN FÖR KORTFRISTIG KREDIT beslutar enligt instruktionen för kommunstyrelsen i om maximibeloppet för kortfristiga lån och kommuncertifikat. i har vid sitt möte godkänt maximibeloppet för kortfristig kredit till euro. Av detta är per i användning 8,6 milj. euro. Användningen består av både kortfristiga skuldebrevslån och kommuncertifikat. godkänner maximibeloppet och användningen görs i form av tjänsteinnehavarbeslut. bör göra ett beslut så, att limiten för kortfristig kredit och kommuncertifikat hålls oförändrad vid 10,0 milj. euro. Med dessa lån strävar kommunen efter att trygga kommunens likviditet. Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige håller maximibeloppet för kortfristig kredit vid 10,0 milj. euro. Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Ändringar som föredraganden har gjort i beredningstexten har beaktats i protokollet. Förslaget godkändes. ==== FGE 31 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. ==== Nämnd Kommunstyrelsen

25 Sida 25 KH:148 /2011 FGE 32 ORGANISERING AV DEN KOMMUNALA LANDSBYGDSFÖRVALTNINGEN KST Bilaga 2 Lagen om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna (2010/210) trädde i kraft Målet är att organisera landsbygdsförvaltningen på kommunal nivå så att det bildas funktionella helheter, inom vars område det finns minst 800 personer eller sammanslutningar (lantbruksföretagare) som har ansökt om jordbruksstöd. Landsbygdsförvaltningen skall ordnas så att uppgifterna under en gemensam ledning sköts av minst fem tjänsteinnehavare eller anställda, av vilka en person ska sköta landsbygdsförvaltningens uppgifter som huvudsyssla och leda den enhet som har hand om uppgifterna. Enligt lagen skall kommunerna senast den 1 maj 2011 fatta beslut om att ansluta sig till ett samarbetsområde och anmälan om detta ska tillställas Landsbygdsverket senast den 1 juni Samarbetsområdet skall inleda sin verksamhet senast Aktionsgruppen för KOKO Västra Nyland Kohesions- och konkurrenskraftsprogram startade ett utredningsarbete, som omfattar Hangö, Ingå, Karislojo, Högfors, Lojo, Nummi-Pusula, Raseborg och. Esbo, Kyrkslätt och Vihtis inbjöds att delta i utredningsarbetet. Utredningsarbetet beställdes efter konkurrensutsättning av Västra Nylands vatten och miljö rf, och för arbetet ansvarade verksamhetsledare Jaana Lehtonen och sakkunnig Katianna Kuula. KOKO-områdets kommundirektörer vägledde utredningsarbetet. Utredningen genomfördes så att man höll arbetsmöten med landsbygdssekreterarna och övrig personal, hörde områdets lantbrukarföreningar och kommunerna om deras riktlinjer samt sammanställde arbetet i form av en utredning. Dessutom bereddes ett utkast till samarbetsavtal. Kostnadsfördelningen mellan kommunerna kommer enligt förslaget att basera sig på Landsbygdsverkets kalkyleringsunderlag, där organisationens utgifter fördelas mellan kommunerna på basis av medeltalet av antalet gårdar, åkerskiften, åkerhektar, mängden stödbeslut och antalet stödbeslut utbetalda stöd i respektive kommun. Denna kostnadsfördelning införs stegvis inom tre år. Kostnaderna för organisationen har i utredningen uppskattats till ca år 2012 och fr.o.m Nämnd Kommunstyrelsen

26 Sida 26 Utredningen om reformering av landsbygdsförvaltningens organisation i västra Nyland godkändes av KOKO-verksamhetsgruppen I utredningen föreslås att man bildar en tvåspråkig organisation i området med fasta serviceställen i Raseborg eller i Ingå och i Vihtis. Till de kommuner som har deltagit i utredningsarbetet har skickats en begäran om att de skall fatta sina beslut om att ansluta sig till organisationen före Raseborg eller Ingå blir värdkommun för den nya organisationen. Förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. ansluta sig till samarbetsområdet för landsbygdsförvaltning i västra Nyland enligt utredningen senast godkänna, att samarbetsområdet inleder sin verksamhet senast med Raseborg stad eller Ingå kommun som värdkommun. 3. godkänna bifogade samarbetsavtal. Samarbetsavtalet preciseras när kommunerna har gett sina ställningsstaganden om anslutning till samarbetsområdet. Behandling Behandling: Föredraganden ändrade beslutsförslaget enligt följande: 4. rekommendera att Ingå kommun är värdkommun p.g.a sitt geografiska läge och närheten till läroanstalten. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. delta i samarbetsområdet för landsbygdsförvaltning i västra Nyland enligt utredningen senast godkänna, att samarbetsområdet inleder sin verksamhet senast med Raseborg stad eller Ingå kommun som värdkommun. 3. godkänna bifogade samarbetsavtal 4. rekommendera att Ingå kommun är värdkommun p.g.a sitt geografiska läge och närheten till läroanstalten. Samarbetsavtalet preciseras när kommunerna har gett sina ställningsstaganden om anslutning till samarbetsområdet. === FGE 32 Bilaga 3 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. ==== Nämnd Kommunstyrelsen

27 Sida 27 FGE 33 INLÄMNANDE AV MOTION Upplästes en av fullmäktigemedlemmarna von Essen, Kokkonen, Raivio, Pesonen, Rehnberg, Paasikivi och Forsblom inlämnade och undertecknade motion, som gällde utredande av förutsättningarna för att kommun ansluts till samkommunen Helsingforsnejdens trafik HRT. Motionen sändes till kommunstyrelsen för beredning. ==== Nämnd Kommunstyrelsen

28 Sida 28 BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan kommunalbesvär inte anföras över beslutet, eftersom det gäller endast grundar sig på beredning eller verkställighet. Paragrafer: 25, 27, 29, 33 Enligt förvaltningslagen / annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. och besvärstid Besvärsmyndighet, adress, post- och e-postadress: Helsingfors förvaltningsdomstol Bangårdsvägen Helsingfors helsinki.hao@oikeus.fi Kommunalbesvär, paragrafer: 26, 28, Förvaltningsbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Besvärstid dagar Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid dagar Paragrafer: Besvärstiden börjar från delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. Bifogas protokollet Nämnd Kommunstyrelsen

29 Sida 29 Besvärsskrift Besvär skall anföras skriftligt. I besvärsskriften, som skall riktas till besvärsmyndigheten skall anges det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas samt de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person. Dessutom skall i besvärsskriften uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Inlämnande av besvärshandlingarna Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna före besvärstidens slut. Om besvärstidens sista dag är en helgdag, självständighetsdag, första maj, jul- eller midsommarafton eller helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter. Besvärshandlingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall lämnas till posten i så god tid att de kommer fram under besvärstidens sista dag innan ämbetsverket stängs. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress: Paragrafer: Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress: Paragrafer: Tilläggsuppgifter I stöd av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93) uppbärs i förvaltningsdomstolen av ändringssökanden gällande rättegångsavgift. Detaljerad besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten. Nämnd Kommunstyrelsen