Utlåtande till förvaltningsdomstolen i skolskjutsärende / förvaltningsbesvär 04342/12/1301

Transkript

1 nr 6/2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDN 58 BILDN 59 BILDN 60 BILDN 61 BILDN 62 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut Kommuntillägg för hemvårdsstöd för barn Ändring av sammansättningen i arbetsgruppen för det multiprofessionella handlednings- och servicenätverket för unga i som bildningsnämnden har grundat Utlåtande om utvecklandet av kommuncentrets kärnområde / Generalplaneringen av området norr om järnvägen BILDN 63 Utlåtande om detaljplaneändringen i järnvägsområdet (ändring av planebeteckning / lägenheten Fagerpark RN:o ) BILDN 64 s ekonomiska utfall 7/2012 BILDN 65 BILDN 66 BILDN 67 BILDN 68 Övriga ärenden Utlåtande till förvaltningsdomstolen i skolskjutsärende / förvaltningsbesvär 04342/12/1301 Utlåtande till förvaltningsdomstolen i skolskjutärende / förvaltningsbesvär 03672/12/1301 Utlåtande till förvaltningsdomstolen i skolskjutsärende / förvaltningsbesvär 03858/12/1301

2 Sida 2 Nr 6/2012 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Gottberg Carl-Johan, ordförande Alho Olli, medlem Backman Heidi, medlem Calin Elisa, medlem Halonen Pekka, medlem Hautamäki Satu-Kristiina, medlem Savinainen Tuula, medlem Övriga närvarande Nordman Tina, bildningschef (föredragande) Ojala Cilla, kansliföreståndare (sekreterare) Vesiluoma Anu, chef för småbarnsfostran Kneckt Katja, förvaltningsplanerare Ärenden Underskrifter Carl-Johan Gottberg ordförande Cilla Ojala protokollförare Heidi Backman protokolljusterare Tuula Savinainen protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Bildningskansliet Intygar, underskrift Tjänsteställning Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 BILDN 58 Förslag: MÖTETS KONSTITUERING beslutar - konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört och - välja två protokolljusterare Beslut: Nämnden beslöt - konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört och - valde Heidi Backman och Tuula Savinainen till protokolljusterare.

4 Sida 4 BILDN 59 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av en sektion i nämnden eller av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - Beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i sektionernas protokoll och i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Bildningschef Tina Nordmans beslutsförteckning /2012 Chefens för småbarnsfostran Anu Vesiluomas beslutsförteckning /2012 Planerarens för småbarnsfostran Pirkko Moring beslutsförteckning /2012 Fritidschef Juha Liljas beslutsförteckning /2012 Rektor Samuli Salonens beslutsförteckning /2012 Rektor Anu Hausens beslutsförteckning /2012 Rektor Erik Wolffs beslutsförteckning inga beslut efter 28/2012 Administrativ daghemsföreståndare Eva Nygård inga beslut efter 3/2012 Administrativ daghemsföreståndare Leena Knuts inga beslut efter 4/2012 Beslut: Enligt förslaget.

5 Sida 5 BILDN 60 Bilaga 1 KOMMUNTILLÄGG FÖR HEMVÅRDSSTÖD FÖR BARN Folkpensionsanstalten och kommun avtalade fr.o.m om betalning av ett förhöjt hemvårdsstöd för barn i enlighet med (1128/96) i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Hemvårdsstödet för barn är ett lagstadgat stöd ägnat för hemvård av barn under 3 år emedan kommuntillägget för hemvårdsstöd är en s.k. icke lagstadgad kommunal stödform som beviljas enligt prövning. Enligt kommunfullmäktiges beslut betalades kommuntillägget för hemvårdsstöd tidsbegränsat under tiden För tiden betalas kommuntillägget för hemvårdsstöd enligt kommunfullmäktiges beslut Storleken på kommuntillägget för hemvårdsstöd bestäms enligt antalet barn så att förhöjningen av vårdpengen är 136 euro/månad för det första barnet under 3 år och för de följande barnen 68 euro i månaden. En förutsättning för betalning av kommuntillägg till de barn som erhåller hemvårdsstöd är att hemvårdstöd betalas åt familjens samtliga barn. Ett barn i förskoleåldern som deltar i kommunal förskoleverksamhet är likaså berättigat till kommuntillägg. Med kommuntillägget vill man sporra familjerna att vårda barnen hemma. Speciellt i tillväxtkommuner strävar man i och med kommuntillägget efter att stävja efterfrågan på dagvård och att minska på trycket att investera i nya daghem. Man strävar här efter att granska verkningarna av ibruktagandet av kommuntillägget så mångsidigt som möjligt. Under våren 2012 utredde kommunförbundet hur många finländska kommuner (320) betalar kommuntillägg för hemvårdsstöd. Enligt utredning betalas kommuntillägg i 99 kommuner (31 %) och utbetalning har planerats i 6 kommuner. Kommuntilläggets storlek är i genomsnitt 148 euro/barn (variation euro/barn). För barn under 3 år är kommuntillägget ca 158 euro/barn och för över 3-åringar 105 euro/barn. I de kommuner (40) där kommuntillägget för hemvårdsstöd är bundet till barnantalet i familjen är syskonförhöjningen i genomsnitt 80 euro/barn. Fyrtio (40) kommuner meddelade att kommuntillägget har inverkat på efterfrågan på kommunal dagvård. Ett fåtal kommuner ansåg att kommuntilläggets inverkan har varit rätt så ringa. Den största delen av kommunerna meddelade att kommuntillägget har haft bl.a. följande verkningar: det finns färre barn under 3 år i kommunal dagvård, efterfrågan på skiftesdagvård har klart minskat, för en del barn har det räckt att förutom kommuntillägget ordna klubbar, man har skjutit upp tidpunkten för att gå på jobb, stödet har bidragit till att efterfrågan på kommunal dagvård har dämpats och stödet har använts som hjälpmedel då det har rått brist på dagvårdsplatser.

6 Sida 6 Nästan alla de kommuner (92) som betalar kommuntillägg har ställt särskilda villkor för betalningen. I Lojo gjorde under våren 2011 en utredning om ett eventuellt ibruktagande av kommuntillägget och om olika modeller för kommuntillägget. I utredningen konstaterades att det var omöjligt att hitta en modell för kommuntilllägget för hemvårdsstöd som skulle skapa inbesparingar. För ett enskilt barn är kostnaderna för hemvårdsstöd jämte kommuntillägg lägre än kostnaderna för en kommunal eller privat dagvårdsplats, men utbetalning av kommuntillägget till alla som redan får hemvårdsstöd ökar kostnaderna för ibruktagandet. I praktiken har man konstaterat att föräldrarna mycket sällan flyttar sitt barn som redan har börjat i dagvård till vård i hemmet. Således sker övergången mellan de olika vårdformerna i det skede då föräldrarna i slutet av föräldraledigheten väljer form av vård de önskar. Förutom familjens inkomstbildning inverkar dessutom även värderingarna. Ifall antalet barn som övergår från en dagvårdsplats till användningen av hemvårdsstöd är lågt och platserna befinner sig på olika håll i staden har det inte någon inverkan på personalkostnaderna eller investeringarna under de närmaste åren. Kommuntillägget för hemvårdsstöd kan alltså framför allt anses vara en kvalitetsfaktor då det gäller vård av små barn och som således gör det möjligt för familjerna att sköta sina barn enligt sina egna värderingsprinciper. Här har man granskat verkningarna av kommuntillägget under tiden Granskningsperioden är fortfarande rätt så kort och den innefattar ändringar bl.a. i den globala världsekonomin och dess inverkningar på familjernas sysselsättning och ekonomi och därigenom på användningen av kommuntillägget är svåra att uppskatta. Slutsatserna av verkningarna av kommuntillägget är fortfarande riktgivande. I budgeten för år 2012 har euro reserverats för betalning av kommuntillägget. Maximalt skulle anslaget få vara utnyttjat till 58,2 % ( ,11 euro) medan utfallet visar att kommuntillägget utnyttjats till 54,2 % (ca 113,790,05 euro). Ifall kostnaderna för kommuntillägget fortsätter lika stora till årets slut kommer det budgeterade anslaget att underskridas en aning, de slutliga kostnaderna för kommuntillägget skulle vara ca euro/år. Utgående från granskningsperioden kan konstateras att antalet familjer som får det kommuntillägg för hemvårdsstöd som togs i bruk i kommun har hållits konstant efter den stegring som ägde rum genast efter ibruktagandet. I januari 2010 vårdades 143 barn i hemvård och av dessa fick 126 barn kommuntillägg. Under granskningsperioden har antalet barn

7 Sida 7 som får vård i hemmet inte efter den tidpunkten mera sjunkit under 160 barn. Även antalet barn som får kommuntillägget steg genast i början av januari 2010 till en nivå på ca barn och på den nivån har de sedan hållits, med undantag av några undantagsmånader. Kostnaderna för kommuntillägget har varit stabila, euro/månad, och följt antalet barn. På årsbasis har kostnaderna varit nästan euro. Även antalet barn i kommunal dagvård (0-3 åringar och 3-5 åringar, familjedagvården och daghemmen sammanlagt) har grovt sett hållits på samma nivå under granskningsperioden Då man räknar med de barn som redan har fått ett beslut om dagvård per men vilkas vård inte ännu har inletts, stiger antalet barn i åldern 0-5 år igen med 31 barn. Av ökningen är andelen barn i åldern 0-3 år 18 barn. Enligt uppgifter från statistik- och indikatorbanken SOTKAnet i Institutet för Hälsa och Välfärd har antalet 0-3 åringar i kommun minskat från 352 barn år 2009 (31.12) till 324 barn år Allt som allt har 0-6 åringarna minskat under granskningsperioden från 640 barn till 611. barn. Eftersom antalet barn i kommunen har minskat och antalet barn i dagvård enligt situationen har ökat har antalet barn i dagvård i åldersklassen ökat. Detta trots kommuntillägget. Konstateras bör at kommuntillägget uppenbarligen lockar hemma varande föräldrar och sådana som redan tidigare har fått stöd för hemvård av barn eller eventuellt personer som har varit föräldralediga och önskar flytta inledandet av dagvården framåt för en kortare tid. Tillsvidare har kommuntilllägget för hemvårdsstödet inte gett upphov till uppsägningar av dagvårdsplatser förutom i några enstaka fall. Utgående från granskningsperioden kan alltså konstateras att kommuntilllägget erbjuder familjerna möjlighet att flytta inledningen av barnets dagvård framåt och sålunda lätta på trycket gällande efterfrågan på dagvårdsplatser, om dock endast tillfälligt. Det är dock svårt att se någon klar verkan på investeringstrycket. Kompletterande material och bilagor - som bilaga grafik och tabeller gällande kommuntillägget Beredning: chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - att som sitt utlåtande föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att försöket med kommuntillägg för hemvårdsstöd för barn inte fortsätts. Enligt utvärderingar över verkningarna av kom-

8 Sida 8 muntillägget bör konstateras att fastän kommuntillägget används för att stöda hemvården av barn och att man på så sätt skjuter upp inledandet av dagvården på kort sikt, kan kommuntillägget inte i tillräcklig mån och på ett ändamålsenligt sätt minska på investeringstrycket. - föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att användandet av kommuntillägget inte fortsätts efter Behnadling: Medlem Calin föreslog understödd av medlem Backman att användningen av kommuntillägget bör fortsättas fr.o.m och att benämningen försök för användning av kommuntillägg stryks och att det i budgeten reserveras ett anslag om euro för betalning av kommuntillägg. Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag varför omröstning var nödvändig. Som omröstningsmetod valdes röstning genom namnsupprop. De som stöder föredragandens förslag röstar JA och de som stöder medlem Calins förslag röstar NEJ. Vid omröstningen gavs 2 JA-röster (Halonen, Hautamäki) och 3 NEJ-röster (Backman, Calin, Gottberg). Medlemmarna Alho och Savinainen röstade blankt. Ordföranden konstaterade härefter att nämnden hade beslutat i enlighet med medlem Calins förslag. Beslut: Nämnden beslöt - att som sitt utlåtande föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att användningen av kommuntillägget fortsätts fr.o.m att benämningen försök till användning av kommuntillägg stryks och - att det i budgeten reserveras ett anslag om euro för betalning av kommuntillägg.

9 Sida 9 BILDN 61 ÄNDRING AV SAMMANSÄTTNINGEN I ARBETSGRUPPEN FÖR DET MULTIPROFESSIONELLA HANDLEDNINGS- OCH SERVICENÄTVERKET FÖR UNGA I SJUNDEÅ SOM BILDNINGSNÄMNDEN HAR GRUNDAT (SIVLTK ) tillsatte i enlighet med 7 i Ungdomslagen en multiprofessionell arbetsgrupp för handlednings- och servicenätverk för unga med en sammansättning som lagen föreskriver. s ordförande Carl-Johan Gottberg har fungerat som ordförande för servicenätverket och bildningschef Tina Nordman har verkat som sekreterare. Övriga medlemmar har varit Ingrid Forsell (lokalchef för Arbets- och näringscentralen i Kyrkslätt), Thomas Hellström (när- och skolpolis), Taru Keskinen ( församlingar) Petteri Niemi och Richard Westman (ungdomsledare), Markus Majanen (finskspråkig skolpsykolog), Johanna Lindholm (skolkurator), Andrea Tandefelt (skolhälsovårdare), Outi Kenni (språklärare/studerar till studieledare). Arbetsgruppen har sammanträtt fyra gånger och dryftat ungdomarnas situation i kommun samt: o planerat gemensamma förfaringssätt myndigheterna emellan för att utbytet av information gällande ordnandet av servicen för unga ska vara smidigt o dryftat hur man kunde samla uppgifter på lokal nivå om de ungas skol- och studiesituation, utkomst- och övriga kundrelationer, om sysselsättningssituationen, boende och hobbyn o utrett hur de unga kunde handledas då det gäller service som de behöver eller ledsaga de unga då de förflyttar sig mellan olika serviceformer o planerat hur ofta servicenätverket i fortsättningen borde sammanträda och i vilken sammansättning. Arbetsgruppen kommer i fortsättningen att sammanträda två gånger i året (på hösten och i början av året). Arbetsgruppen föreslår att arbetsgruppen skulle bestå av: ordförande för gruppen bildningsnämndens ordförande Carl-Johan Gottberg, som sekreterare bildningschef Tina Nordman. Övriga medlemmar är Ingrid Forsell (lokalchef för Arbets- och näringscentralen i Kyrkslätt), Thomas Hellström (när- och skolpolis), Juha Lilja (fritidschef), Taru Keskinen ( församlingar) Petteri Niemi (ungdomsledare), Johanna Lindholm (skolkurator), Andrea Tandefelt (skolhälsovårdare), Outi Kenni (studieledare Aleksis Kivi skolan). Beredning: Bildningschef Tina Nordman tfn , e-post tina.nordman@siuntio.fi

10 Sida 10 Förslag: Nämnden beslutar - ändra på sammansättningen i den multiprofessionella arbetsgruppen för handlednings- och servicenätverk för unga i - att arbetsgruppen enligt gruppens förslag i fortsättningen består av: ordförande för gruppen bildningsnämndens ordförande Carl-Johan Gottberg, som sekreterare är bildningschef Tina Nordman. Övriga medlemmar är Ingrid Forsell (lokalchef för Arbets- och näringscentralen i Kyrkslätt), Thomas Hellström (när- och skolpolis), Juha Lilja (fritidschef), Taru Keskinen ( församlingar) Petteri Niemi (ungdomsledare), Johanna Lindholm (skolkurator), Andrea Tandefelt (skolhälsovårdare), Outi Kenni (studieledare Aleksis Kivi skolan). Beslut: Enligt förslaget

11 Sida 11 KH:78 /2008 BILDN 62 UTLÅTANDE OM UTVECKLANDET AV KOMMUNCENTRETS KÄRNOMRÅDE / GENERALPLANERINGEN AV OMRÅDET NORR OM JÄRNVÄGEN Kompletterande material Tekniska nämnden ber bildningsnämnden om utlåtande gällande generalplaneringen av området norr om järnvägen i kommuncentrum. Då det gäller planeärenden är nämndernas roll i kommunen främst att utvärdera verkningarna av planeringen. Således bör nämnden ge sitt utlåtande om de frågor som ur det egna förvaltningsområdets synpunkt sett är viktiga För att planläggaren skall kunna uppgöra en plan där man så väl som möjligt tar i beaktande vederbörande förvaltningsområdes behov är det således viktigt att varje nämnd ger sitt utlåtande gällande de frågor som är viktiga för dess förvaltningsområde. Man bör utvärdera vilka verkningar planen har bl.a. på områdes- och samhällsstrukturen, trafiken, samhälls- och energihushållningen, naturen och naturtillgångarna, landskapet, stadsbilden, kulturarvet, den bebyggda miljön, människornas levnadsförhållanden och livsmiljön. Målet är att föra fram alla förutsägbara verkningar så att kommunfullmäktige, då den beslutar om planen, känner till vilka förbindelser kommunen har t.ex. då det gäller producerande av service. En idealisk situation skulle vara att kommunfullmäktige, då den fattar beslut om en plan, skulle ha tillgång till de helhetskostnader som planen föranleder och å andra sidan också en kalkyl om kommande inkomster. Ur bildningsnämndens synpunkt sett är det viktigt att, då det gäller det nya planeområdet, ta ställning till bl.a. - hur servicen inom resultatområdena för undervisning och småbarnsfostran ordnas - om det är skäl att inom planeområdet reservera en tomt för t.ex. en skola eller ett daghem - hurudana kostnader som uppstår för bildningsväsendet till följd av nya elever och klienter inom småbarnsfostran. Utbudet på tjänster finns i huvudsak i kommuncentrum (skolor, daghem, hälsovårdscentral, livsmedelsaffär, kultur- och fritidstjänster). I samband med arbetsresor och då man annars uträttar ärenden i huvudstadsregionen använder invånarna i dessutom Kyrkslätts och Esbos tjänster. Eftersom avstånden till förskolor och skolor är korta är det inte nödvändigt att ordna skolskjutsar åt barn som bor i området. I samband med planeringen bör man försäkra sig om att skolvägarna mellan bostadsområdena och sko-

12 Sida 12 lorna i området är trygga och att nya gångrutter byggs på ett barnvänligt och tryggt sätt. kommuns skolor befinner sig för närvarande i kommuncentrum och redan med tanke på nuvarande elevantal finns det behov av tilläggsinvesteringar. Som bäst utvidgas svenska skola. I Aleksis Kivi skolan har utrymmesbristen tillfälligt lösts i och med skolbyggnaden Toukola där den finskspråkiga förskole- och nybörjarundervisningen har placerats. I och med att centrumområdet utvecklas och projektet s Hjärta framskrider bör kommunen i snabb takt börja planera hur utmaningarna gällande det växande elevantalet i centrumområdet ska bemötas. Det södra området i växer också hela tiden och inte heller i Päivärinne skolan kan man ta emot så många nya elever mera. Det kommer att finnas behov för nya elevplatser i kommunen och en ny lågstadieskola torde snart behövas. Ifall man i Störsvikområdet bygger ett nytt daghem och en finskspråkig lågstadieskola blir det elevplatser lediga i kommuncentrets finskspråkiga skola. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material TEKNLTK/TEKN Liite/Bilaga 1 Kuntakeskus Beredning: förvaltningsplanerare Katja Kneckt, tfn (09) , e-post fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden konstaterar som sitt utlåtande om generalplanen norr om järnvägen: - Ifall invånarantalet i området ökar kraftigt och elevantalet växer bör man förbereda sig på att bygga nya skolutrymmen och möjligen även ett nytt daghem. - Man bör försäkra sig om att det finns trygga skolvägar för skol- och förskoleeleverna i området. Beslut: Enligt förslaget.

13 Sida 13 TEKNLTK:304 /2011 BILDN 63 UTLÅTANDE OM DETALJPLANEÄNDRINGEN I JÄRNVÄGSOMRÅDET (ÄNDRING AV PLANEBETECKNING / LÄGENHETEN FAGERPARK RN:O ) Kompletterande material Tekniska nämnden ber bildningsnämnden om utlåtande gällande generalplaneringen av området norr om järnvägen i kommuncentrum. Då det gäller planeärenden är nämndernas roll i kommunen främst att utvärdera verkningarna av planeringen. Således bör nämnden ge sitt utlåtande om de frågor som ur det egna förvaltningsområdets synpunkt sett är viktiga För att planläggaren skall kunna uppgöra en plan där man så väl som möjligt tar i beaktande vederbörande förvaltningsområdes behov är det således viktigt att varje nämnd ger sitt utlåtande gällande de frågor som är viktiga för dess förvaltningsområde. Man bör utvärdera vilka verkningar planen har bl.a. på områdes- och samhällsstrukturen, trafiken, samhälls- och energihushållningen, naturen och naturtillgångarna, landskapet, stadsbilden, kulturarvet, den bebyggda miljön, människornas levnadsförhållanden och livsmiljön. Målet är att föra fram alla förutsägbara verkningar så att kommunfullmäktige, då den beslutar om planen, känner till vilka förbindelser kommunen har t.ex. då det gäller producerande av service. En idealisk situation skulle vara att kommunfullmäktige, då den fattar beslut om en plan, skulle ha tillgång till de helhetskostnader som planen föranleder och å andra sidan också en kalkyl om kommande inkomster. Ur bildningsnämndens synpunkt sett är det viktigt att, då det gäller det nya planeområdet, ta ställning till bl.a. - hur servicen inom resultatområdena för undervisning och småbarnsfostran ordnas - om det är skäl att inom planeområdet reservera en tomt för t.ex. en skola eller ett daghem - hurudana kostnader som uppstår för bildningsväsendet till följd av nya elever och klienter inom småbarnsfostran. Utbudet på tjänster finns i huvudsak i kommuncentrum (skolor, daghem, hälsovårdscentral, livsmedelsaffär, kultur- och fritidstjänster). I samband med arbetsresor och då man annars uträttar ärenden i huvudstadsregionen använder invånarna i dessutom Kyrkslätts och Esbos tjänster. Eftersom avstånden till förskolor och skolor är korta är det inte nödvändigt att ordna skolskjutsar åt barn som bor i området. I samband med planeringen bör man försäkra sig om att skolvägarna mellan bostadsområdena och sko-

14 Sida 14 lorna i området är trygga och att nya gångrutter byggs på ett barnvänligt och tryggt sätt. kommuns skolor befinner sig för närvarande i kommuncentrum och redan med tanke på nuvarande elevantal finns det behov av tilläggsinvesteringar. Som bäst utvidgas svenska skola. I Aleksis Kivi skolan har utrymmesbristen tillfälligt lösts i och med skolbyggnaden Toukola där den finskspråkiga förskole- och nybörjarundervisningen har placerats. I och med att centrumområdet utvecklas och projektet s Hjärta framskrider bör kommunen i snabb takt börja planera hur utmaningarna gällande det växande elevantalet i centrumområdet ska bemötas. Det södra området i växer också hela tiden och inte heller i Päivärinne skolan kan man ta emot så många nya elever mera. Det kommer att finnas behov för nya elevplatser i kommunen och en ny lågstadieskola torde snart behövas. Ifall man i Störsvikområdet bygger ett nytt daghem och en finskspråkig lågstadieskola blir det elevplatser lediga i kommuncentrets finskspråkiga skola. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material TEKNLTK/TEKN Liite/Bilaga 2 rautatiealue - som kompletterande material TEKNLTK/TEKN Liite/Bilaga 3 rautatiealue Beredning: förvaltningsplanerare Katja Kneckt, tfn (09) , e-post fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden konstaterar som sitt utlåtande om generalplanen norr om järnvägen: - Ifall invånarantalet i området ökar kraftigt och elevantalet växer bör man förbereda sig på att bygga nya skolutrymmen och möjligen även ett nytt daghem. - Man bör försäkra sig om att det finns trygga skolvägar för skol- och förskoleeleverna i området. Beslut: Enligt förslaget.

15 Sida 15 BILDN 64 BILDNINGSNÄMNDENS EKONOMISKA UTFALL 7/2012 Kompletterande material Budgetutfallet för bildningsnämndens driftsekonomi är 56,2 procent enligt situationen Enligt budgeten skulle driftsekonomiutfallet i slutet av juli i genomsnitt få vara 58,3 procent. Inkomstutfallet var högre än prognosen (61,9 procent) och utgifterna lägre än prognosen (56,6 procent). Kompletterande material - Som kompletterande material finns det ekonomiska utfallet 7/2012 Beredning: Bildningschef Tina Nordman, tfn e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom. Beslut: Nämnden beslöt - anteckna ärendet för kännedom.

16 Sida 16 BILDN 65 ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden. Förslag: - Situationen i Tyyskylän daghem - Situationen i Svenska förskolan - Situationen med Walkers caféet - Seminarium för att förebygga utslagning bland unga - Marthorna och föreningen hem och skola > paneldiskussion om skolmaten - Aftonskola om Fanjunkars-avtalet ti kl. 18:00 - Ny ungdomsledare är Marko Alatalo - Skolskjutsarna - Situationen i Svenska skolan - Nämnden beslutar - anteckna de aktuella ärendena för kännedom. Beslut: Nämnden beslöt - anteckna de aktuella ärendena för kännedom.

17 Sida 17 SIVLTK:316 /2012 BILDN 66 UTLÅTANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN I SKOLSKJUTSÄRENDE / FÖRVALTNINGSBESVÄR 04342/12/1301 HEMLIGSTÄMPLAT

18 Sida 18 SIVLTK:270 /2012 BILDN 67 UTLÅTANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN I SKOLSKJUTÄRENDE / FÖRVALTNINGSBESVÄR 03672/12/1301 ICKE OFFENTLIGT

19 Sida 19 SIVLTK:362 /2012 BILDN 68 UTLÅTANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN I SKOLSKJUTSÄRENDE / FÖRVALTNINGSBESVÄR 03858/12/1301 ICKE OFFENTLIGT

20 Sida 20 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkan inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: 58-60, Eftersom ett skriftligt rättelseyrkan enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: 61 Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkan kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkan. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun / Parkstigen siuntio@siuntio.fi Paragrafer: 61 Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

21 Sida 21 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.