Bildningsnämnden nr 1/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 1/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDN 1 BILDN 2 BILDN 3 BILDN 4 BILDN 5 BILDN 6 BILDN 7 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av sektionsprotokoll och tjänsteinnehavarbeslut s uppgifter och bildningsavdelningens organisation fr.o.m Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamheten i under verksamhetsperioden Utvärdering av verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård i under tiden Avslutande av den prövotid som utgår gällande kommuntillägget för stöd av barn i hemvård Byggande av ett nytt daghem på Tjusterbyområdet BILDN 8 Godkännande av bildningsnämndens dispositionsplan för budgeten år 2011 BILDN 9 Principer för de bidrag enligt prövning som bildningsnämnden beviljat fr.o.m BILDN 10 Utlysande av de bidrag enligt prövning som bildningsnämnden beviljat för år 2011 att sökas BILDN 11 Anvisande av närskola för svenskspråkiga högstadieelever BILDN 12 Godkännande av undervisningsnämndens verksamhetsberättelse för år 2010 BILDN 13 Godkännande av bildningsnämndens verksamhetsberättelse för år 2010 BILDN 14 Nämndens möten under våren 2011 BILDN 15 Godkännande av utvärderingen över undervisningsnämndens interna övervakning år 2010 BILDN 16 Godkännande av utvärderingen över bildningsnämndens interna övervakning år 2010

2 Sida 2 Nr 1/2011 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Gottberg Carl-Johan, ordförande Alho Olli, medlem Calin Elisa, medlem Halonen Pekka, medlem Hautamäki Satu-Kristiina, medlem Huittinen Markku, medlem Lönn Helena, ersättare Paasikivi Anna, medlem Savinainen Tuula, medlem (anlände kl , 4) Övriga närvarande Nordström Marcus, kst-ersättare Nordman Tina, bildningschef (föredragande) Moisala Jarno, utvecklingschef (sekreterare) Salonen Samuli, ledande rektor (avlägsnade sig kl ) Lilja Juha, fritidschef (avlägsnade sig kl ) Vesiluoma Anu, chef för småbarnsfostran (avlägsnade sig kl ) Koskinen Tommi, förvaltningsplanerare Ärenden 1-16 Underskrifter Carl-Johan Gottberg ordförande Jarno Moisala protokollförare Elisa Calin protokolljusterare Helena Lönn protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Bildningskansliet Intygar, underskrift Tjänsteställning Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 BILDN 1 MÖTETS KONSTITUERING Kommunfullmäktige har den fattat beslut om tekniska nämndens sammansättning. Till nämndens medlemmar för åren valdes: Ordinarie medlemmar Carl-Johan Gottberg Heidi Backman Elisa Calin Mari Lovén Markku Huittinen Anna Paasikivi Pekka Halonen Olli Alho Tuula Savinainen Personliga ersättare Stefan Svanfeldt Helena Lönn Mikko Malmgren Jussi Suvanto Kirsti Pitkänen Markku Tiilikainen Susanna Söderlund Bjarne Bäckman Merike Hintikka Fullmäktige utnämnde Carl-Johan Gottberg till nämndens ordförande och Anna Paasikivi till viceordförande. Kommunfullmäktige har beviljat Mari Lovén befrielse efter eget gottfinnande från medlemskapet i bildningsnämnden. Till ny medlem i stället för Lovén valdes Satu-Kristiina Hautamäki. Kommunstyrelsen har den utnämnt Marcus Nordström till sin representant i nämnden. Enligt förvaltningsstadgans 10 har, förutom medlemmarna, kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören närvaro- och yttranderätt vid organens möten. Enligt praxis har även föredragande närvaro- och yttranderätt vid mötena. Även kommunstyrelsens representant har närvaro- och yttranderätt vid mötet. Respektive organ bestämmer om andra personers, utöver de ovan nämnda, rätt att närvara och yttra sig. Beredning: Utvecklingschef Jarno Moisala, tfn , e-post: jarno.moisala@siuntio.fi Förslag: Nämnden - konstaterade mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört;

4 Sida 4 - beviljade yttranderätt och rätt att närvara vid nämndens möten åt utvecklingschef Jarno Moisala, rektor Samuli Salonen, chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma, fritidschef Juha Lilja och förvaltningsplaneraren Tommi Koskinen; - ändrade behandlingsordning för ärendena så att efter ärendet 3 behandlas först ärendena 8, 9 0ch 10 och - valde Elisa Calin och Helena Lönn till protokolljusterare.

5 Sida 5 BILDN 2 Bilaga 1 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV SEKTIONSPROTOKOLL OCH TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av en sektion i nämnden eller av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. - Protokollen och beslutsförteckningarna finns som bilaga. Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i sektionernas protokoll och i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto protokoll Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion protokoll Bildningschef Tina Nordmans beslutsförteckning /2010-8/2011 Chefens för småbarnsfostran Anu Vesiluomas beslutsförteckning , 86-87/2010 Planerarens för småbarnsfostran Pirkko Moring beslutsförteckning inga beslut Rektor Samuli Salonens beslutsförteckning , 66/2010-8/2011 Rektor Anu Hausens beslutsförteckning , 143/2010-4/2011 Rektor Carina Moisios beslutsförteckning , 187/2010-3/2011 Fritidschef Juha Liljas beslutsförteckning , 1-2 Beslut: Enligt förslaget.

6 Sida 6 BILDN 3 BILDNINGSNÄMNDENS UPPGIFTER OCH BILDNINGSAVDELNINGENS ORGANISATION FR.O.M Kompletterande material Kommunfullmäktige har den beslutat att förnya kommunens organisations- och beslutsfattandestruktur. Samtidigt godkände kommunstyrelsen även instruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen. Instruktionen trädde i kraft den Enligt instruktionen ansvarar bildningsnämnden för bildningsväsendet. har två sektioner: sivistyslautakunnan suomenkielinen jaosto och bildningsnämndens svenskspråkiga sektion. Bildningschefen föredrar ärendena vid bildningsnämndens möten. Bildningschefen leder bildningsavdelningen. Chefen för småbarnsfostran fungerar som bildningschefens ersättare. Avdelningen består av följande resultatområden: - småbarnsfostran som leds av chefen för småbarnsfostran - undervisning som leds av ledande rektor - fri bildning som leds av fritidschefen Under bildningschefen fungerar därtill bildningsavdelningen. Befogenheterna för bildningsnämnden och bildningsavdelningens centrala tjänsteinnehavare samt för kommunstyrelsen framgår ur instruktionerna i det kompletterande materialet. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material finns indelningen av bildningsavdelningen i resultatområden och resultatenheter fr.o.m Som kompletterande material bildningschefens beslut om indelningen av bildningsavdelningens resultatområden i resultatenheter och utnämnande av förmän för resultatområdena fr.o.m Som kompletterande material den instruktion för bildningsnämnden och bildningsavdelningen som trädde i kraft Som kompletterande material den instruktion för kommunstyrelsen som trädde i kraft Beredning: Utvecklingschef Jarno Moisala, tfn , e-post: jarno.moisala@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom. Beslut: Enligt förslaget.

7 Sida 7 BILDN 4 Bilaga 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN I SJUNDEÅ UNDER VERKSAMHETSPERIODEN Morgon- och eftermiddagsverksamheten är ägnad åt elever i första och andra årsklassen samt för specialelever i alla årsklasser. Kommunen kan besluta om ordnandet av verksamheten och om verksamhetens omfattning. Morgon- och eftermiddagsverksamheten bör arrangeras i enlighet med de principer om elevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet som Utbildningsstyrelsen godkänt. Kommunerna beviljas statsbidrag om den arrangerar verksamheten. Enligt de principer som Utbildningsstyrelsen fastställt om skolelevers morgon- och eftermiddagsverksamhet bör kommunen godkänna en verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten där man bestämmer om ärenden som gäller ordnandet av verksamheten i allmänhet, timantalet och andra för verksamheten nyttiga ärenden. Enligt 5 i bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion ska bildningsnämnden godkänna kommunens plan för undervisnings- och småbarnsfostran och verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet. Sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som berättigar till statsbidrag bör erbjudas minst 570 timmar under skolans arbetsår åt varje barn som deltar i verksamheten. Verksamheten kan ordnas under vardagar i allmänhet mellan kl Deltagandet är alltid frivilligt för barnet. Den verksamhetsplan gällande eftermiddagsverksamheten som nu behandlas är i kraft För verksamheten uppbärs en graderad månadsavgift. Enligt 5 i bildningsnämndens och bildningsavdelningens instruktion ska nämnden fastställa taxor och avgifter inom sitt ansvarsområde. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga 2 finns ett förslag till verksamhetsplan för eftermiddagsverksamheten i för verksamhetsperioden Beredning: Chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma, tfn , e-post: anu.vesiluoma@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - godkänna förslaget till verksamhetsplan för eftermiddagsverksamheten i för verksamhetsperioden

8 Sida 8 - tillsvidare godkänna avgifterna för eftermiddagsvereksamheten enligt följande: vårdtid maximalt 3 t/dag vårdtid maximalt 5 t/dag 60 euro/mån. 100 euro/mån. Behandling: Beslut: Avvikande från den ursprungliga behandlingsordningen behandlades detta ärende som det sjunde ärendet på mötet. Enligt förslaget.

9 Sida 9 BILDN 5 UTVÄRDERING AV VERKNINGARNA AV KOMMUNTILLÄGGET FÖR STÖD AV BARN I HEMVÅRD I SJUNDEÅ UNDER TIDEN Kompletterande material Folkpensionsanstalten och kommun har i enlighet med 20 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/96) beslutat om betalning av ett förhöjt hemvårdsstöd för barn fr.o.m Kommuntillägget för hemvårdsstödet betalas enligt kommunfullmäktiges beslut tidsbestämt under tiden Om verkningarna av kommuntillägget rapporteras regelbundet till kommunfullmäktige. Storleken på kommuntillägget för hemvårdsstöd bestäms enligt antalet barn så att förhöjningen av vårdpenningen är 136 euro/månad för det första barnet under 3 år och för de följande barnen 68 euro i månaden. En förutsättning för betalning av kommuntillägg till de barn som erhåller hemvårdsstöd är att hemvårdstöd betalas åt familjens samtliga barn. Ett barn i förskoleåldern som deltar i kommunal förskoleverksamhet är likaså berättigat till kommuntillägg. Med kommuntillägget vill man sporra familjerna att vårda barnen hemma. Speciellt i tillväxtkommuner strävar man i och med kommuntillägget efter att stävja efterfrågan på dagvård och att minska på trycket att investera i nya daghem. Man strävar här efter att granska verkningarna av ibruktagandet av kommuntillägget så mångsidigt som möjligt. I denna granskning synas tiden tidigare har verkningarna av kommuntillägget för hemvårdsstödet granskat enligt situationen (kommunfullmäktige ). Granskningsperioden är fortfarande rätt kort och således är verkningarna endast riktingivande. Den ekonomiska recessionen, som rått i samhället försvårar utvärderingen av kommuntilläggets verkningar. I undervisningsnämndens budget för år 2010 fanns ett anslag om euro för erläggande av kommuntillägg. Utfallet vid tidpunkten var 169 % ( ,74 euro). Det anslag som var reserverat för kommuntillägget överskreds och vid årsskiftet var överskridningen ,74 euro. Uppgifterna baserar sig på bokslutsprognosen. Utgående från en tolv månaders granskningsperiod (januari 2010 december 2010) kan konstateras att antalet sökande som ansökt om det ibruktagna kommuntillägget för hemvårdsstöd har ökat under år 2010 med 28 % (71 -> 91) och antalet barn i hemvård har ökat med 22 % (143 -> 175). Antalet barn som får kommuntillägg har stigit under året med 21 % (126 -> 153). Antalet barn i åldern 0 5 år i dagvård har stigit med 12 % (140 -> 157) och antalet under 3-åringar i dagvård har stigit med 2 % (49 ->

10 Sida 10 50). Tillväxtprocenten har varierat under året, under föregående granskningsperiod var tillväxtprocenten för barn under 3 år 29 %. Tillväxten gällande barn i dagvård har varit rätt rimlig. Också i grannkommunerna har man sett samma fenomen, oberoende av om kommuntillägg har stått till buds eller inte. Att tillväxten har varit rimlig eller att antalet barn till och med har minskat kan åtminstone till en del bero på konjunkturnedgången och dess verkningar. Konstateras bör at kommuntillägget uppenbarligen lockar hemma varande föräldrar och sådana som redan tidigare har fått stöd för hemvård av barn eller eventuellt personer som har varit föräldralediga och önskar flytta inledandet av dagvården framåt för en kortare tid. Tillsvidare har kommuntillägget för hemvårdsstödet inte gett upphov till uppsägningar av dagvårdsplatser förutom i några enstaka fall. Antalet barn som får kommuntillägg har under året varit rätt konstant frånsett den klara stegring som skedde i början av året från januari till februari. Samma fenomen kan konstateras gällande de barn som är i hemvård. Situationen har alltså varit rätt stabil efter februari. Utgående från en tolvmånaders period kan alltså konstateras att kommuntillägget erbjuder familjerna möjlighet att flytta inledningen av barnets dagvård framåt och sålunda lätta på trycket gällande efterfrågan på dagvårdsplatser, om dock endast tillfälligt. Det är dock svårt att se någon klar verkan på investeringstrycket. Inom kommuns småbarnsfostran växer antalet barn som behöver dagvård fortfarande med ca en daghemsgrupp i året. Eftersom användningsgraden gällande de nuvarande utrymmenas är högre än planeringsdirektivet för utrymmena kan nya utrymmesinvesteringar inte undvikas. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material finns statistik över barn i dagvård och om antalet kommuntilläggsansökningar samt en jämförelse mellan antalet barn i hemvård och barn som för kommuntillägg (tabeller 1-6). Beredning: Chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma tfn , e-post: anu.vesiluoma@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna sig utredningen över verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård år 2010 för kännedom - föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att de antecknar sig utredningen över verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård år 2010 för kännedom.

11 Sida 11 Behandling: Beslut: Avvikande från den ursprungliga behandlingsordningen behandlades detta ärende som det åttonde ärendet på mötet. Nämnden beslöt - anteckna utredningen över verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård år 2010 för kännedom och - föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att de antecknar sig utredningen över verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård år 2010 för kännedom.

12 Sida 12 KH:12 /2009 BILDN 6 AVSLUTANDE AV DEN PRÖVOTID SOM UTGÅR GÄLLANDE KOMMUNTILLÄGGET FÖR STÖD AV BARN I HEMVÅRD UNDN Bildningsväsendet i har mottagit ett fullmäktigeinitiativ daterat angående införande av kommuntillägg i. I initiativet har man som tidsfrist, målsättning och riktlinje för utredningarna framställt, att tillägget skulle beröra hemvård av under 3-åringar och skulle kunna ansökas från samt att kommunstyrelsen bereder ärendet för beslutsfattande i fullmäktige senast i maj. Kundfamiljernas val, som i består av val mellan hemvård och kommunal och privat daghemsvård och familjedagvård, samt deltids- och hel- och halvdagsvård, skapar småbarnsfostringstjänsternas efterfrågan. Privat dagvård understöds med en kommunal dagvårdssedel. Familjerna kan även välja hemvård framom kommunal eller privat dagvård. FPA understöder hemvård av barn med lagstadgat hemvårdsstöd. I kan man för närvarande inte välja icke-lagstadgat kommuntillägg till hemvårdsstödet som en del av småbarnsfostringstjänsternas serviceurval. Tidigare utredningar angående hemvårdsstödets kommuntillägg har i gjorts åren 2002 och Enligt anknytningsteorier stöder en trygg anknytning, som grundar sig på ett tidigt förhållande av växelverkan mellan barn och förälder, barnets gynnsamma uppväxt- och inlärningsprocess på ett optimalt sätt. Det ovannämnda möjliggörs ofta bäst då under 3-åringar vårdas hemma. Även motsatta undersökningsresultat har publicerats. Sammandragsvis kan man konstatera i samklang med initiativet, att man inte kan ge ett entydigt svar på frågan om vilken vårdform eller miljö som bäst stöder barnets uppväxt och utveckling. Det finns flera signifikanta varierande faktorer. Vilken inverkan på vårdplatsinvesteringar ett införande av kommuntillägg skulle ha är svårt att förutse. Med högklassiga kommuninvånarenkäter är det möjligt att kartlägga familjernas åsikter som stöd för att möjligast pålitligt förutse vilken inverkan ett införande av kommuntillägget skulle ha men säkra uppgifter om familjers åtaganden av vissa lösningar går inte att få med enkäter. I bakgrunden för familjernas barndagvårdsbeslut ligger åtskilliga faktorer, bland annat värderingar, sysselsättning, ekonomisk situation samt många andra individuella behov och omständigheter. Det som däremot är säkert, är att införandet av ett kommuntillägg skulle ha omedelbara kostnadseffekter, vilket man inte reserverat anslag för i budgeten för innevarande år. Ifall kommuntilläggets belopp vore tillräckligt stort,

13 Sida 13 är det sannolikt att man på lång sikt kunde tygla vårdplatsinvesteringarna genom att införa kommuntillägget. Utbetalning av kommuntillägg kan inte motiveras med ekonomiska faktorer. Däremot är motiveringarna om barnets nytta korrekta. I den raskt försämrade kommunekonomin söker man som bäst kostnadsinbesparingar, som det i en redan stramt uppgjord budget är svårt att finna, rikta och genomföra. Då de lagstadgade tjänsterna och deras resurser för närvarande är föremål för en kritisk betraktelse, skulle införandet av ett icke-lagstadgat kommuntillägg med omedelbara kostnadsverkningar inte vara lönsamt i det rådande ekonomiska läget. I en bättre ekonomisk situation, som en del av ett mångsidigt och högklassigt serviceutbud inom småbarnsfostringstjänsterna, är det möjligt att på nytt betrakta införandet av kommuntillägget. Förslag: Beslut: KST Undervisningsnämnden beslutar, på basen av det ovannämnda att inte införa kommuntillägg från och med Enligt förslaget. = = = = = Motionen, som undertecknades av Marcus Nordström, Yrjö Kokkonen, Elisa Calin och Kristian Parviainen, har följande ordalydelse: Barndagvårdslagen ger barn under skolåldern en subjektiv rätt till kommunal dagvård efter föräldrapenningstiden, som i de flesta fall börjar då barnet är tio månader gammalt. Denna rätt förverkligas i kommun via kommunal daghemsverksamhet och kommunal familjedagvård. Förutom dessa verksamheter stöder kommunen privat dagvård med en dagvårdssedel, förutsatt att vården produceras av en extern part som antingen privat daghemsvård eller familjedagvård. Flera doktorsavhandlingar och andra forskningsarbeten har undersökt hur olika former av dagvård för barn under skolåldern påverkar barnens utveckling och välmående. Resultaten av dessa är tvetydliga, och som sammandrag kunde konstateras att det inte finns ett entydigt svar på frågan om vilken form av vård som bäst stöder barnens utveckling. Helheten påverkas av en mängd faktorer, såsom familjens interna förhållanden, barnens individuella utvecklingsstadier vid tidpunkten för val av vård och närkretsens livssituationer. Det bästa alternativet för barnets utveckling kan således vara likaväl daghemsvård, familjedagvård som hemvård. Kommunerna har enligt lagen en möjlighet att understöda hemvård av små barn med ett kommunalt tillägg. Enligt Kommunförbundets uppföljning ökar antalet kommuner som utbetalar tillägget ständigt. Om man studerar läget i våra grannkommuner, kan man konstatera att förutom har endast Ingå fallit av kälken angående denna utveckling. Kyrkslätt, Lojo,

14 Sida 14 Vichtis samt de stora närliggande städerna Esbo, Helsingfors och Vanda utbetalar alla ett kommunalt tillägg till stödet för hemvård av barn. Det kommunala tillägget bör i första hand ses som ett sätt att säkerställa en likvärdig möjlighet för hemvård av barn i familjer med olika ekonomiska utgångspunkter. I dagsläget är det möjligt att ge upp sin subjektiva rätt till dagvård utan kommuntillägg främst för familjer med ett gott ekonomiskt läge, familjer där ena föräldern står för en märkbar merpart av familjens inkomster eller familjer där ena föräldern är arbetslös. Vi undertecknade motsätter oss att mäta likvärdighet och barnens välmående i pengar. Eftersom det kommunala beslutsfattande trots detta bör beakta även ekonomiska inverkningar, vill vi poängtera att frågans inverkan på basen av de angivna nyckeltalen i budgeten för år 2009 är liten och underskrider en procent av den totala budgeten. Inverkan av det kommunala tillägget, i medeltal 136 / månad, skulle maximalt vara i klassen 200 tusen euro / år. Noteras kan att ibruktagandet av ett kommunalt tillägg i bästa fall kommer att vara ett netto positivt beslut för kommunen. På basen av en preliminär uträkning enligt den kostnadsstruktur kommunen har för vården idag skulle lönsamhetsgränsen uppnås under planeringstiden om tjugotvå under treåriga barn som följd av tillägget skulle övergå från nuvarande vårdform till hemvård. Man kan dessutom tillägga att det kommunala tillägget skulle skjuta upp behovet av investeringar i nya daghem och höja s attraktivitet också för barnfamiljer. Vidare framhåller vi att det kommunala tillägget omedelbart skulle lätta på trycket gällande både köerna och personalbristen för den kommunala dagvården. Det är troligt att personalbristen ytterligare kommer att förvärras i framtiden, utgående från det faktum att Arbetskraftsbyråns internet-tjänst känner till 169 lediga jobb inom Nyland i branschen och att inte ligger speciellt högt på listan i lönejämförelse. Vi undertecknade fullmäktigemedlemmar önskar framföra att bildningsväsendet bör förbereda åtgärder och framställa nödvändiga utredningar angående ibruktagande av ett kommunalt tillägg för hemvård av barn. Som riktlinjer och målsättning samt tidtabell för utredningarna framför vi att stödet skulle gälla hemvård för barn under tre år, att tillägget skall vara tillgängligt som alternativ fr.o.m och att kommunstyrelsen bereder ärendet för fullmäktiges beslut senast till mötet i maj. Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner undervisningsnämndens förslag med motiveringar och förklarar motionen slutbehandlad. Medlem Nordström föreslog understödd av medlem Calin att kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att ett kommuntillägg tas i bruk fr.o.m och beviljas för hemvård av barn under tre år. Tilläggets storlek är för ett under treårigt barn 136 /månad och det höjs med 68 /månad/barn under förskoleåldern som sköts hemma. Kriterierna för utbe-

15 Sida 15 talning av tillägget inkluderar förutom fpa:s hemvårdstöd att alla under femåringar sköts hemma. (För detta kriterium reserveras möjlighet för avvikande specialfall, vilka behandlas av undervisningsnämnden). Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det fanns ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som röstar för föredragandens förslag röstar ja och den som stöder medlem Nordströms förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades genom namnupprop, gavs 3 ja-röster (Keränen, Rahkola-Toivanen, Westermarck) och 7 nej-röster (Calin, von Essen, Karell, Laaksonen, Nordström, Parviainen, Rehnberg). Ordföranden Janne Laakkonen nedlade sin röst. Beslut: Ordföranden konstaterade härefter att kommunstyrelsen hade beslutat godkänna medlem Nordströms förslag, d.v.s. föreslå för kommunfullmäktige att ett kommuntillägg tas i bruk fr.o.m och beviljas för hemvård av barn under tre år. Tilläggets storlek är för ett under treårigt barn 136 /månad och det höjs med 68 /månad/barn under förskoleåldern som sköts hemma. Kriterierna för utbetalning av tillägget inkluderar förutom fpa:s hemvårdstöd att alla under femåringar sköts hemma. (För detta kriterium reserveras möjlighet för avvikande specialfall, vilka behandlas av undervisningsnämnden). Antecknades att vik. bildningschef Anu Vesiluoma deltog i ärendets behandling. FGE Behandling: Härefter hölls en paus kl ===== Behandlingen inleddes med ett inledningsanförande av vik. bildningschef Anu Vesiluoma. Medlem Nordström gjorde understödd av medlem Calin följande förslag: Ett kommuntillägg för hemvård av barn tas i bruk i kommun fr.o.m Tillägget är tidsbundet t.o.m så att kommunfullmäktige behandlar verkan på val av vårdform för år 2010 i samband med bokslutets behandling i juni 2011 och tar ställning till en möjlig fortsättning av understödet. Kommuntilläggets förutsättning är att alla familjens barn som är berättigade till hemvårdsstöd sköts hemma. Att ett äldre syskon deltar i förskoleundervisning är dock inte ett hinder för kommuntillägget. Kommuntilläggets belopp är 136 euro/månad för ett under treårigt barn och 68 euro/månad /barn för eventuella syskon. Kommuntillägget behandlas,

16 Sida 16 beviljas och utbetalas av Folkpensionsanstalten. Kommunens uppgift är att informera småbarnsfamiljerna om tillägget. Medlem Westermarck föreslog att kommuntillägget inte tas i bruk. Medlem Rahkola-Toivanen föreslog att kommunfullmäktige överväger att införa ett kommuntillägg Medlem Westermarck återtog sitt förslag och understödde medlem Rahkola-Toivanens förslag. Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det fanns två från kommunstyrelsens förslag avvikande understödda förslag, varför omröstningar var nödvändiga. Han konstaterade att medlemmarna Nordströms och Rahkola-Toivanens förslag först ställs mot varandra i en omröstning. Det segrande förslaget ställs sedan mot kommunstyrelsens förslag. Ordföranden gjorde därför först följande omröstningsförslag: den som röstar för medlem Nordströms förslag röstar ja och den som röstar för medlem Rahkola-Toivanens förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades genom namnupprop, gavs 14 ja-röster (Calin, Dahlqvist, Haanpää, Karell, Kokkonen, Laaksonen, Nordström, Oinonen, Parviainen, Raivio, Rehnberg, Savinainen, Tuomi, Varpio) och 13 nej-röster (Forsblom, Grotell, Grundström, Holm, Kaisla, Keränen, Laakkonen, Paasikivi, Penttinen, Pesonen, Rahkola-Toivanen, Westermarck, Vierinen). Ordföranden konstaterade att medlem Nordströms förslag vunnit i denna omröstning. Han konstaterade vidare att detta förslag härefter ställs mot kommunstyrelsens förslag i en omröstning. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som röstar för kommunstyrelsens förslag röstar ja och den som röstar för medlem Nordströms förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades genom namnupprop, gavs 1 ja-röster (Westermarck) och 18 nej-röster (Calin, Dahlqvist, Grotell, Grundström, Haanpää, Holm, Karell, Kokkonen, Laaksonen, Nordström, Oinonen, Parviainen, Penttinen, Raivio, Rehnberg, Savinainen, Tuomi, Varpio). Medlemmarna Forsblom, Kaisla, Keränen, Laakkonen, Paasikivi, Pesonen, Rahkola-Toivanen och Vierinen nedlade sina röster. Beslut: Ordföranden konstaterade härefter att kommunfullmäktige beslutat att ett kommuntillägg för hemvård av barn tas i bruk i kommun fr.o.m Tillägget är tidsbundet t.o.m så att kommunfullmäktige behandlar verkan på val av vårdform för år 2010 i samband med bokslutets behandling i juni 2011 och tar ställning till en möjlig fortsättning av

17 Sida 17 understödet. Kommuntilläggets förutsättning är att alla familjens barn som är berättigade till hemvårdsstöd sköts hemma. Att ett äldre syskon deltar i förskoleundervisning är dock inte ett hinder för kommuntillägget. Kommuntilläggets belopp är 136 euro/månad för ett under treårigt barn och 68 euro/månad /barn för eventuella syskon. Kommuntillägget behandlas, beviljas och utbetalas av Folkpensionsanstalten. Kommunens uppgift är att informera småbarnsfamiljerna om tillägget. ===== BILDN 5 Kommunfullmäktige har beslutat att ett kommuntillägg för stöd för hemvård av barn tas i bruk i under tiden Samtidigt har fullmäktige beslutat att den behandlar de verkningar kommuntillägget har vid val av vårdform i samband med att fullmäktige behandlar bokslutet för år 2010 och besluter samtidigt då om en eventuell fortsättning av stödet. Det är dock ändamålsenligt att redan i början av året i fullmäktige ta upp ärendet eftersom det i avtalet mellan Folkpensionsanstalten och kommunen förutsätts att man kommer över ens om en eventuell fortsättning i god tid innan det nuvarande avtalet går ut. Folkpensionsanstalten och kommun har i enlighet med 20 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/96) uppgjort ett avtal om betalning av ett förhöjt hemvårdsstöd för barn. Kommuntillägget för hemvårdsstödet betalas enligt kommunfullmäktiges beslut under tiden Om verkningarna av kommuntillägget rapporteras regelbundet till kommunfullmäktige. Antalet barn som får kommuntillägg har stigit under året med 21 % (126 -> 153). Antalet barn i åldern 0 5 år i dagvård har stigit med 12 % (140 -> 157). Tillväxten gällande barn i dagvård har varit rätt rimlig. Också i grannkommunerna har man sett samma fenomen, oberoende av om kommuntillägg har stått till buds eller inte. Att tillväxten har varit rimlig eller att antalet barn till och med har minskat kan åtminstone till en del bero på konjunkturnedgången och dess verkningar. Konstateras bör at kommuntillägget uppenbarligen lockar hemma varande föräldrar och sådana som redan tidigare har fått stöd för hemvård av barn eller eventuellt personer som har varit föräldralediga och önskar flytta inledandet av dagvården framåt för en kortare tid. Tillsvidare har kommuntillägget för hemvårdsstödet inte gett upphov till uppsägningar av dagvårdsplatser förutom i några enstaka fall. Utgående från en tolvmånaders period kan alltså konstateras att kommuntillägget erbjuder familjerna möjlighet att flytta inledningen av barnets dagvård framåt och sålunda lätta på trycket gällande efterfrågan på dagvårdsplatser, om dock endast tillfälligt. Det är dock svårt att se någon klar verkan

18 Sida 18 på investeringstrycket. Inom kommuns småbarnsfostran växer antalet barn som behöver dagvård fortfarande med ca en daghemsgrupp i året. Eftersom användningsgraden gällande de nuvarande utrymmenas är högre än planeringsdirektivet för utrymmena kan nya utrymmesinvesteringar inte undvikas. I fall antalet barn som får kommuntillägg i framtiden hålls på någorlunda samma nivå är stödets kostnadsverkningar drygt euro i året. Antalet barn som får kommuntillägg ökade under år 2010 med ca tjugo barn om dessa barn hade placerats i dagvård skulle personalkostnaderna för vård av en barngrupp av denna storleksklass ha varit ca euro. I bildningsnämndens budget för år 2011 finns ett anslag på euro för utbetalning av kommuntillägg under åtta månader. Ifall betalningen av kommuntillägget fortsätts från framåt betyder det att kommunfullmäktige borde bevilja ett tilläggsanslag på ca euro för slutet av året I avtalet som uppgjorts med Folkpensionsanstalten förutsätts att kommunen meddelar FPA om ändringar senast två månader före ändringarna träder i kraft (Lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn 20 ). Avtalet trädde i kraft och är i kraft till Avtalet kan skriftligen sägas upp så att det utgår två månader efter uppsägning. Beredning: Chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma tfn , e-post: anu.vesiluoma@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - att som sitt utlåtande till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige konstatera att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård av barn inte bör fortsättas. Efter en utvärdering av verkningarna av kommuntillägget bör konstateras, att även om man genom kommuntillägget stöder vården av barnen hemma och således flyttar inledandet av dagvården framåt på kort sikt, bidrar kommuntillägget inte på ett ändamålsenligt sätt till att investeringstrycket minskar. En fortsättning av prövotiden till slutet av år 2011 skulle förutsätta att kommunfullmäktige beviljar bildningsnämnden ett tilläggsanslag om euro på kostnadsplatsen 365.

19 Sida 19 - och föreslår för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige att prövotiden för kommuntillägget för stöd av hemvård för barn inte fortsätts efter Behandling: Avvikande från den ursprungliga behandlingsordningen behandlades detta ärende som det nionde ärendet på mötet. Under behandlingen ändrade föredraganden sitt beslutsförslag enligt följande: Nämnden beslutar - att som sitt utlåtande till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige konstatera att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård av barn inte bör fortsättas. Efter en utvärdering av verkningarna av kommuntillägget bör konstateras, att även om man genom kommuntillägget stöder vården av barnen hemma och således flyttar inledandet av dagvården framåt på kort sikt, bidrar kommuntillägget inte på ett ändamålsenligt sätt till att investeringstrycket minskar. En fortsättning av prövotiden till slutet av år 2011 skulle förutsätta att kommunfullmäktige beviljar bildningsnämnden ett tilläggsanslag om euro - och föreslår för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige att prövotiden för kommuntillägget för stöd av hemvård för barn inte fortsätts efter Under diskussionen föreslog medlem Calin att nämnden, avvikande från föredragandens ändrade beslutsförslag, besluter föreslå för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård av barn fortsätts efter tillsvidare och att kommunfullmäktige beviljar bildningsnämnden ett tilläggsanslag om euro för de kostnader som förorsakas av prövotiden för kommuntillägget för tiden Ersättaren Lönn understödde medlem Calins förslag. Ordföranden konstaterade härefter att det hade uppstått ett från föredragandens ändrade beslutsförslag understött förslag, varför omröstning genom namnupprop var nödvändig. Den som stöder föredragandens bottenförslag skulle rösta JAA och de som stöder medlem Calins förslag som understötts av ersättare Lönn skulle rösta NEJ.

20 Sida 20 I omröstningen som förrättades enligt namnupprot föll rösterna enligt följande: 6 JA-röster och 3 NEJ-röster. JA-rösterna gavs av medlemmarna Hautamäki, Huittinen, Paasikivi, Halonen, Alho och Savinainen. NEJ-rösterna gavs av ordförande Gottberg, ersättare Lönn och medlem Calin. Ordföranden konstaterade att mötet hade beslutat i enlighet med föredragandens ändrade beslutsförslag. Beslut: Nämnden beslöt - att som sitt utlåtande till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige konstatera att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård av barn inte bör fortsättas. Efter en utvärdering av verkningarna av kommuntillägget bör konstateras, att även om man genom kommuntillägget stöder vården av barnen hemma och således flyttar inledandet av dagvården framåt på kort sikt, bidrar kommuntillägget inte på ett ändamålsenligt sätt till att investeringstrycket minskar. En fortsättning av prövotiden till slutet av år 2011 skulle förutsätta att kommunfullmäktige beviljar bildningsnämnden ett tilläggsanslag om euro.

21 Sida 21 TEKNLTK:8 /2010 BILDN 7 TEKN BYGGANDE AV ETT NYTT DAGHEM PÅ TJUSTERBYOMRÅDET Verksamheten i Svartbäck upphörde med sin verksamhet vid senaste årsskifte. Orsaken är att byggnaden länge väntat på en grundreparation, och nu ledde diverse problem med inneluftens kvalitet till, att verksamheten flyttade till tillfälliga utrymmen i Västanlid. Hyreskontraktet med Västra Ungdomsförening är tidsbundet till 18 månader. Beslut om, var och hur verksamheten skall fortsätta måste fattas i brådskande ordning. Under januari månad har golven i byggnaden öppnats, så att vi närmare kunnat undersöka hur stora skador konstruktionerna lider av. Konstruktionerna i trossbotten visade sig delvis vara skadade, men torra. Synliga fuktskador med tillhörande svampbildning har inte kunnat konstateras. Med tanke på Svartbäcks läge, den vackra byggnaden och tomten vore det synd om byggnaden lämnades åt sitt öde. Den ursprungliga planen, att med hård hand bygga om byggnaden bör dock ifrågasättas. Byggnaden borde repareras på husets egna villkor. Detta betyder att inga stora förändringar i bottenplanen görs, utan man koncentrerar sig på den rumsfördelning som finns. En tillbyggnad omfattande kök och våtutrymmen bör dock övervägas. Värmesystem, ventilation och dränering bör förnyas, men manteln eller exteriören torde duga ännu ett antal år framöver. Övre våningen som fungerar som kansli, fordrar en lätt ytreparation. Norra delen av första våningen är i så gott skick att en lätt ytreparation hinner till för att få utrymmena i ändamålsenligt skick. Vid diskussioner med daghemmets ledning, har det framkommit att personalen också önskar att den gamla byggnaden sätts i skick. Kostnader för ett dylikt projekt är svåra att bedöma, i ett skede då inga planer finns att tillgå, men de torde röra sig kring euro. Alternativen till en sanering är: ett nytt daghem av långvirke, kostnad ca euro ett nytt moduldaghem, kostnad ca euro moduldaghem som hyrs 10 år ca euro/år Ett moduldaghem kan placeras i kyrkobyn eller i centrum.

22 Sida 22 Förslag: (MM) Behandling: Med tanke på den vackra byggnaden och tomten, föreslår tekniska nämnden för kommunstyrelsen att Svartbäck daghem repareras. Planeringen av saneringen inleds i brådskande ordning. Ersättaren Raivio föreslog att Svartbäck säljs i rivningsskick och man sätter i gång planeringen av ett nytt daghem annanstans i kyrkobyn. Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det fanns ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som stöder föredragandens förslag röstar ja och den som stöder ersättaren Raivios förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades genom namnupprop, gavs 2 ja-röster (Ekström, Nygård) och 6 nej-röster ((Tuomi, Parviainen, Kaisla S, Kaisla H, Uusi-Eskola, Raivio). Beslut: KST Ordförande konstaterade härefter att tekniska nämnden har beslutat enligt ersättare Raivios förslag föreslå för kommunstyrelsen, att Svartbäck säljs i rivningsskick och planeringen av ett nytt daghem påbörjas. ==== Svartbäck daghem är gammalt och för närvarande har hälsoinspektionen utfärdat användningsförbud p.g.a. problem med inomhusklimatet. Barnen och personalen i Svartbäck daghem är för närvarande placerade i Västanlids ungdomsförenings utrymmen och i Päivärinnes träskola. Hälsovårdsmyndigheterna har utfärdat ett tillfälligt lov att använda förutnämnda utrymmen från början av januari 2010 för 1,5 år framåt. Fr.o.m behöver Svartbäcks daghems barn och personal med andra ord verksamhetsutrymmen. En projektplan för grundreparation och utvidgning av Svartbäck daghem har uppgjorts och utgående från den har kostnaderna för grundreparation och utvidgning uppskattats till Efter att verksamheten har flyttats bort har man i utrymmen gjort mera noggranna undersökningar bl.a. genom att öppna golfkonstruktionerna. Utgående från undersökningsresultaten har man kunnat specificera nödvändiga reparationsbehov. Tekniska- och bildningsavdelningen uppgör som bäst en mera noggrann utredning över användningen, skicket och planeringen av skolornas och småbarnsfostrans verksamhetsenheter. I fråga om verksamheten i Svartbäcks daghem bör granskningen göras i brådskande ordning.

23 Sida 23 Utvärderingen gällande användningen och grundreparationen av Svartbäcks daghems utrymmen samt beslutsfattandet bör kopplas ihop med befolkningsutvecklingen och de kommande behoven inom norra och Lappers områden. Områdets småbarnsfostran bör placeras i utrymmen som följer principerna för hållbar utveckling och som är kostnadseffektiva och möjliggör placering av barn i olika åldrar. Möjligheterna att förena nuvarande verksamhetsenheter och synergin bör klarläggas i utredningen. Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen beslutar remittera ärendet för ny beredning och förutsätter att 1. bildningsväsendet bereder en behovsutredning gällande småbarnsfostran i Norra s och Lappers områden 2. tekniska väsendet undersöker och uppgör kostnadsuträkningar för alternativa utrymmeslösningar. Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag enligt följande: Kommunstyrelsen remitterar ärendet till undervisnings- och tekniska nämnderna och förutsätter att 1. bildningsväsendet bereder en behovsutredning gällande de nuvarande kommuninvånarnas servicebehov i Norra s och Lappers områden och gör en prognos för utvecklingen av servicebehovet på basen av befolkningsutvecklingen tillsammans med tekniska verkets planerare 2. tekniska verket uppgör alternativa kostnadsberäkningar tillsammans med ekonomiförvaltningen om bildningsväsendets utrymmesbehov. Skyddssituationen för Svartbäcks del utredds. 3. Utredningarna bör vara färdiga till kommunstyrelsens möte Beslut: UNDN Bilaga 12 Föredragandens ändrade beslutsförslag godkändes. === Undervisningsnämnden ger kommunstyrelsen en utredning enligt bilagan över behovet av småbarnsfostran i områdena Svartbäck och norra-lappers. Förslag: Undervisningsnämnden besluter 1) att godkänna behovsutredningen och 2) att ärendet förs till kommunstyrelsen så att den godkänner behovsutredningen och inleder planerandet av ett nytt daghem till norra-lappers och Svartbäckområdet, grundat på småbarnsfostrans behovsutredning som finns som bilaga. Behandling: Medlem Gottberg föreslog och medlem Andersson understödde att byggande av en modul lösning för att täcka det akuta behovet för fyra grupper.den som stöder föredragarens förslag röstar ja och Gottbergs motförslag röstar nej. Medlemmarna Alho, Paasikivi, Rahkola-Toivanen, Ryynänen och Ha-

24 Sida 24 lonen röstade ja. Medlemmarna Andersson, Gottberg coh Backman röstade nej. Beslut: KST Bilaga 1 Förslag: Enligt förslaget med tilläg att undervisningsnämnden kräver att kommunstyrelsen behandlar den expert rapport som gjordes ifjol och understryker att undervisningsnämnden inte hade alla fackta till hand avid beslutsbehandlingen. Dessutom befullmäktigas tf. bildningschefen att göra förtydlingande alternativa tillväxt prognoser. ===== Kommunstyrelsen 1. antecknar uppgjorda utredningar för kännedom 2. beslutar godkänna behovsutredningen och påbörja planeringen av ett nytt daghem i området Svartbäck norra Lappers utgående från bifogade behovsutredning Behandling: Detta ärende behandlandes efter behandlingen av 155. Beslutsförslaget med bilagor delades ut på mötet. Nordström understödd av Laaksonen föreslog att ärendet bordläggs. Eftersom förslaget väckte motstånd var det nödvändigt med en omröstning. Styrelsen beslöt att omröstning förrättas genom namnupprop. Den som röstar för bordläggning röstar ja, och den som understöder fortsatt behandling av ärendet, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann förslaget om fortsatt behandling av ärendet med 6 röster (Lovén, Paasikivi, Hintikka, Penttinen, Ryynänen, Vierinen) mot 5 röster (Haanpää, Karell, Laaksonen, Nordström, Andersson). Nordström understödd av Haanpää föreslog att kartläggning av Svartbäck daghems skick görs genom att riva upp golven. Eftersom förslaget väckte motstånd, var det nödvändigt med en omröstning. Styrelsen beslöt att omröstning förrättas genom namnupprop. Den, som understöder föredragandens förslag röstar ja, och den, som understöder Nordströms ändringsförslag röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandens förslag med 6 röster (Lovén, Paasikivi, Hintikka, Penttinen, Ryynänen, Vierinen), Nordströms förslag fick 5 röster (Haanpää, Karell, Laaksonen, Nordström, Andersson). Beslut: Kommunstyrelsen 1. antecknade uppgjorda utredningar för kännedom

25 Sida beslöt godkänna behovsutredningen och påbörja planeringen av ett nytt daghem i området Svartbäck norra Lappers utgående från bifogade behovsutredning. ====== TEKN Bilagor 3, 4 Kompletterande material Man har fortsatt arbetet med att förverkliga daghemsprojektet på basen av kommunstyrelsens beslut av den , enligt vilket tekniska byrån bör inleda planeringen av ett nytt daghem i området kring Svartbäck och norra Lappers. Samtidigt har man även förberett åtgärder för att bevara den nuvarande daghemsbyggnaden i Svartbäck. Enligt en rapport uppgjord av Suomen Sisäilmaston Mittauspalvelu Oy krävs det betydliga reparationsarbeten för att i förlängningen kunna använda Svartbäcks skola. Processen kommer dessutom också att vara både krävande och utmanande. Beslut som gäller den nuvarande daghemsbyggnadens framtid kommer att tas upp för avgörande i nämnden som en skild fråga. Hyreskontraktet för Västra Ungdomsförenings utrymmen, som fungerar som ersättande utrymmen för Svartbäcks daghem har förlängt fram till slutet av år Dessa ersättande utrymmen är inte särskilt lämpliga för daghemsbruk, varför det är viktigt att påskynda daghemsprojektet. Kommunen äger ingen lämplig tomt för en ny daghemsbyggnad i området kring Svartbäck och norra Lappers. Däremot äger kommunen en tomt i Tjusterby, som ligger nära de ovan nämnda områdena. Tomten är i planen lämplig för daghemsbyggande. Tomten Rnr är ca 3400 kvadratmeter stor. Tomten har en byggnadsrätt om 1770 kvadratmeter Kommunfullmäktige har vid sitt möte den i samband med bugdetbehandlingen reserverat ett investeringsanslag om 1,15 miljoner euro för daghemslösningar för år Tekniska byrån har under hösten konkurrensutsatt daghemsbyggandet som en helhetsentreprenad (KVR-urakka). Man stannade för denna form av entreprenad av den orsaken att tekniska byråns personalresurser på hösten var, och är fortfarande små. Med en helhetsentreprenad menar man en form av byggande där entreprenören sköter förverkligandet av byggobjektet i sin helhet, även planeringen och projektets helhetskoordinering. Fem offerter inlämnades. De inlämnade offerternas slutsumma varierade mellan euro (moms 0 procent). Även uteområdena och lekutrustningen ingick i entreprenaden.

26 Sida 26 Det nya daghemmet är ämnat för 3 barngrupper dvs. ca 43 barn. Inga offertförhandlingar har inletts, eftersom man inte har godkänt daghemsprojektets projektplan. Man har på följande sätt jämfört byggandet av ett nytt daghem och reparationen av Svartbäcks daghem för daghemsbruk: Alternativ!: Reparering av Svartbäck för daghemsbruk + - Gott läge - Vackert läge med tanke på landskapet - Välfungerande gårdsplansområde - Idyllisk byggnad - - Att reparera en gammal byggnad till att motsvara dagens kravnivå utan att förstöra husets gamla byggnadsteknik är svårt - Det är utmanande at installera maskinell luftkonditionering - Planeringen är utmanande och krävande. - Man kan eventuellt inte få rummen ändamålsenliga eftersom man bör beakta husets struktur. - Nya och lättskötta inredningsmaterial är inte lämpliga för en gammal byggnad - I samband med reparationen kan man stöta på överraskningar Alternativ 2: Byggandet av ett nytt daghem + - Gott läge - Byggnaden planerad för daghemsverksamhet med möjlighet att tvätta bort smuts i farstun, med lekutrymmen, utdelningskök, vilorum osv. - Lätt att utvidga - Materialvalen lättskötta - Automatiken modern - - Mer anstaltaktig, inte så hemtrevlig Enligt kommunstyrelsens instruktion 3 punkt 30 besluter kommunstyrelsen om godkännandet av projektplanerna för kommunala byggnadsprojekt. Enligt punkt 36 i ovannämnda paragraf besluter kommunstyrelsen om val av entreprenör då entreprenörsumman överstiger euro. Valet av entreprenör skickas senare för godkännande till kommunstyrelsen.

27 Sida 27 Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material en sammanfattning av Suomen Sisäilmaston mittauspalvelu Oy:s rapport Svartbäckin päiväkotirakennuksen korjaamisen jatkotoimenpiteistä (Om de fortsatta åtgärderna gällande reparationen av Svartbäcks daghemsbyggnad ). Hela rapporten finns till påseende vid mötet. - Som bilaga 3 karta över den tomt på Tjusterbyområdet som planeras för daghemmet (tomtgränserna utmärkta med röd färg) - Som bilaga 4 projektplaneförslaget för Tjusterby daghem med bilagor Föredragande: Tekniska chefen Catharina Lindström tel , e-post: catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - be bildningsnämnden om utlåtande om bilagda förslag till projektplan för Tjusterby daghem och - föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner ovan nämnda förslag till projektplan för ett nytt daghem. Beslut: Nämnden beslöt - be bildningsnämnden om utlåtande om bilagda förslag till projektplan för Tjusterby daghem och - föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner ovan nämnda förslag till projektplan för ett nytt daghem. ====== BILDN 7 Bilagor 3-4 Kompletterande material De småbarnsfostranstjänster som produceras i norra och Lappers områdena har granskats i en behovsutredning som enheten för småbarnsfostran uppgjort och som godkänts i undervisningsnämnden och i kommunstyrelsen Ett utkast till projektplan över grundreparationerna av Svartbäck daghem har uppgjorts och godkänts i undervisningsnämnden och utgående från den kalkylerades att kostnaderna för ändrings- och utvidgningsarbetena uppgår till Enligt en rapport uppgjord av Suomen Sisäilmaston Mittauspalvelu Oy krävs det betydliga reparationsarbeten för att kunna förlängning användningen av Svartbäcks skola. Processen kommer dessutom också att vara både krävande och utmanande. Tekniska nämnden har behandlat