Kommunfullmäktige nr 8/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 8/2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FGE 64 Mötes konstituering FGE 65 Strykande av investeringsanslag ur budgeten för år 2014 FGE 66 FGE 67 FGE 68 FGE 69 FGE 70 FGE 71 FGE 72 FGE 73 FGE 74 FGE 75 Uppdatering av det markpolitiska programmet Samarbetsavtal mellan Siuntion Monitoimihalli Oy Allaktivitetshall Ab och kommun Svar på fullmäktigemotionen gällande anläggandet av en skyddsväg i korsningen mellan Åvägen och vägen Fullmäktigemotion gällande situationen i Pickalaviken Svar på fullmäktigemotionen gällande användningen av solenergi i kommunens fastigheter Förlust av valbarhet till fullmäktige och fyllnadsval (Janhunen) Förlust av valbarhet till fullmäktige och fyllnadsval (Rehnberg) Förlust av valbarhet till revisionsnämnden och fyllnadsval (Rehnberg) Förlust av valbarhet till tekniska nämnden och fyllnadsval (Rehnberg) Förlust av valbarhet till förtroendeuppdraget som medlem i revisionsnämnden och fyllnadsval (Varpio) FGE 76 Val av ordförande och viceordförande i kommunfullmäktige för åren FGE 77 Val av kommunstyrelse för åren

2 Sida 2 Nr 8/2014 Mötesplats- och tid Aleksis Kivi skolan kl Närvarande medlemmar Alho Arja, ordförande Dahlqvist Rabbe, medlem Gottberg Carl-Johan, medlem Haanpää Harri, medlem Holmlund Åke, medlem Holmberg Johan, ersättare Honkasalo Antero, medlem Johansson Birgitta, ersättare Kaisla Heikki, medlem Karell Anders, medlem Kokkonen Yrjö, medlem Laaksonen Merja, medlem Linnala Marko, medlem Louekoski Vesa-Matti, medlem Mäenpää Mika, medlem Nordström Marcus, medlem, avlägsnade sig kl under 69 Paajes Jan-Erik, medlem Parviainen Kristian, medlem Penttinen Arto, medlem Pesonen Kirsi, medlem Rosengren Heidi, medlem, avlägsnade sig kl under 70 Sneck Minna, ersättare Svanfeldt Stefan, medlem Tanskanen Veikko, medlem Turunen Ismo, medlem Valtavaara Heikki, medlem Vierinen Kari, medlem Övriga närvarande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Löfbacka Mikko, förvaltningsdirektör Nordman Tina, bildningschef Skyttä Jorma, teknisk chef Kiljunen Taneli, markanvändningsingengör Ärenden Underskrifter Arja Alho ordförande Mikko Löfbacka protokollförare Arto Penttinen protokolljusterare Rabbe Dahlqvist protokolljusterare Protokollet framlagts till Påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Tjänsteställning Mikko Löfbacka förvaltningsdirektör

3 Sida 3 FGE 64 MÖTES KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Arto Penttinen och Rabbe Dahlqvist. beslöt 1. konstatera mötet lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Arto Penttinen och Rabbe Dahlqvist. Nämnd Kommunstyrelsen

4 Sida 4 KH:299 /2013 FGE 65 BILDN STRYKANDE AV INVESTERINGSANSLAG UR BUDGETEN FÖR ÅR 2014 I budgeten för år 2014 har reserverats euro för planering av en utvidgning av Tyyskylän päiväkoti. Planeringen har dock inte inletts eftersom det före det borde göras en behovsutredning som grundar sig på en befolkningsprojektion. Behovsutredningen kommer inte att bli klar under år 2014 och därför bör investeringsanslaget strykas ur budgeten för år Enligt 3 30 punkten i kommunstyrelsens instruktion beslutar kommunstyrelsen om godkännande av kommunens projektplan för byggnadsprojekt. Enligt kommunallagen besluter kommunfullmäktige om principerna för finansieringen av ekonomin och godkänner budgeten och ändringar i budgeten. Beredning: bildningschef Tina Nordman, tfn , e-post: etunimi.sukunimi@siuntio.fi Bildningsnämnden beslutar - föreslå för tekniska nämnden att den föreslår för kommunstyrelsen att den vidare föreslår för kommunfullmäktige att ur investeringarna för 2014 års budget stryka euro reserverat för planering av utvidgning av Tyyskylän päiväkoti. Enligt förslaget. Detta ärende justerades på mötet. TEKN I budgeten för år 2014 har reserverats euro för planering av en utvidgning av Tyyskylän päiväkoti. Planeringen har dock inte inletts eftersom det före det borde göras en behovsutredning som grundar sig på en befolkningsprojektion. Behovsutredningen kommer inte att bli klar under år 2014 och därför bör investeringsanslaget strykas ur budgeten för år Bildningsnämnden (SIVLTK ) i kommun föreslår för tekniska nämnden att den föreslår för kommunstyrelsen att den vidare föreslår för kommunfullmäktige att ur investeringarna för 2014 års budget Nämnd Kommunstyrelsen

5 Sida 5 stryka euro reserverat för planering av utvidgning av Tyyskylän päiväkoti. Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä t , e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige - att ur investeringarna för 2014 års budget stryka euro som reserverats för planering av utvidgning av Tyyskylän päiväkoti. Enligt förslaget. ==== KST FGE 65 Kommunstyrelsen beslutar föreslå för kommunfullmäktige att ur investeringarna för 2014 års budget stryka euro reserverat för planering av utvidgning av Tyyskylän päiväkoti. Kommunstyrelsen godkände beslutsförslaget. godkände kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

6 Sida 6 TEKNLTK:344 /2013 FGE 66 TEKN Bilaga 1 UPPDATERING AV DET MARKPOLITISKA PROGRAMMET Det markpolitiska programmet är ett dokument, där kommunfullmäktige definierar kommunens markpolitiska mål och åtgärdsrekommendationer. Programmet ger information om kommunens åtgärdspolitik i anslutning till markanvändningen såväl åt personer som letar efter tomter, markägare, byggnadsfirmor som åt nya beslutsfattare. Programmets mest centrala mål är att garantera att de markpolitiska metoderna utnyttjas effektivt och att både tjänsteinnehavarna och förtroendemännen binds vid de gemensamma markpolitiska målen. Kommunens nuvarande markpolitiska program godkändes av kommunfullmäktige den och är inte längre till alla delar uppdaterad. Utvecklandet av markpolitiken och egendomen har definierats som en av innevarande års verksamhetsmål. Det markpolitiska programmet har uppgjorts under ledning av närings- och markpolitiska kommittén. Enligt den är de markpolitiska målen: 1. Kommunens markpolitik stöder utvecklandet av en fungerande, trivsam och kommunekonomiskt hållbar samhällsstruktur 2. Nya detaljplaner uppgörs i huvudsak på kommunägd mark 3. Kommunen upprätthåller en till sin areal och mångsidighet tillräcklig råmarksreserv 4. Avtalen gällande planläggning är kommunekonomiskt motiverade och följer principen om jämlikhet 5. Med den värdestegring, som fås via en mera detaljerad planläggning balanserar man kommunens helhetsekonomi, täcker kostnaderna för markanskaffning, planläggning och samhällsbyggande samt finansierar byggandet av kommunal service 6. Kommunens tomtutbud är måttligt prissatt och motsvarar de behov som uppställs av olika slag av boendeformer och näringslivet 7. Man främjar förverkligandet av detaljplanerna med alla till buds stående medel. Bilagor och kompletterande material: -som bilaga förslaget till kommunens markpolitiska program Föredragning: markanvändningsingenjör Taneli Kiljunen, tel , e-post: taneli.kiljunen@siuntio.fi Nämnd Kommunstyrelsen

7 Sida 7 KST Bilaga 1 Tekniska nämnden besluter att föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att den godkänner det i bilagan presenterade förslaget till kommunens markpolitiska program. Enligt förslaget. ==== Beredningen av det markpolitiska programmet har uppgjorts under ledning av närings- och markpolitiska kommittén. Närings- och markpolitiska kommittén har behandlat det markpolitiska programmet och beslutat sända det till tekniska nämnden. Bilagor och kompletterande material: -som bilaga förslaget till kommunens markpolitiska program FGE 66 Bilaga 1 Behandling: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner det i bilagan presenterade förslaget till kommunens markpolitiska program. Kommunstyrelsen godkände beslutsförslaget. Kommundirektören befullmäktigades göra tekniska ändringar i det markpolitiska programmet. Yrjö Kokkonen föreslog understödd av Harri Haanpää att markpolitiska programmets rubrik kommuns miljöstrategi i punkt 2.4. Övriga utgångspunkter inom markpolitiken" ändras för att lyda enligt följande kommuns miljöstrategi och programmet kålneutrala kommuner (HINKU)". godkände enhälligt förslaget. Samlingspartiets fullmäktigegrupp i föreslog att markpolitiska programmets punkt 3.2 och dess underpunkt 6 ändras enligt följande: - rubriken ändras enligt följande: "Utbudet av tomter i kommunen motsvarar olika boendeformers och näringslivets behov" - i texten görs följande tillägg: Behovet av att ändra prissättningen bedöms så att prisnivån hos kommunens tomter skulle vara mera lockande och skulle motsvara efterfrågan och marknadsläget. - och följande mening läggs till i slutet av punkten: Näringslivets tomtbehov bemöts enligt efterfrågan. Nämnd Kommunstyrelsen

8 Sida 8 s ordförande frågade huruvida fullmäktigemedlemmarna kunde enhälligt godkänna förslaget. kunde inte enhälligt godkänna förslaget. Eftersom det hade gjorts ett från kommunstyrelsens beslutsförslag avvikande förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De som understöder kommunstyrelsens förslag, röstar ja, och de, som röstar för att ärendet remitteras för att beredas på nytt, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann kommunstyrelsens förslag med 19 röster (Dahlqvist, Gottberg, Honkasalo, Johansson, Karell, Sneck, Kokkonen, Laaksonen, Linnala, Nordström, Paajes, Parviainen, Pesonen, Holmberg, Rosengren, Svanfeldt, Tanskanen, Turunen, Alho) mot 7 röster (Holmlund, Kaisla, Louekoski, Mäenpää, Penttinen, Valtavaara, Vierinen). En fullmäktigemedlem (Haanpää) nedlade sin röst. Samlingspartiets fullmäktigegrupp i föreslog att en följande sista mening läggs till på sidan 13 i markpolitiska programmets punkt 4.3.1: Arrendering av tomter utreds. godkände enhälligt förslaget. godkände det i bilagan presenterade förslaget till kommunens markpolitiska program med de ändringar som hade godkänts under behandlingen. Nämnd Kommunstyrelsen

9 Sida 9 TEKNLTK:61 /2013 FGE 67 SAMARBETSAVTAL MELLAN SIUNTION MONITOIMIHALLI OY SJUNDEÅ ALLAKTIVITETSHALL AB OCH SJUNDEÅ KOMMUN KST Bilaga 2, 2a Siuntion Monitoimihalli Oy Allaktivitetshall Ab planerar att bygga en allaktivitetshall i. Bolagets avsikt är att låta bygga, äga, använda och hyra vidare utrymmen i hallen till lokala föreningar och organisationer och till eventuella andra kunder. Ägaren till aktiebolaget är s intresseförening Siuntion tukiyhdistys ry. Kommunen har tidigare (KST ) beslutat hyra markområdet till bolaget för 30 år för byggandet av en allaktivitetshall. Arrendeavtalet löper ut om byggandet inte har inletts före år 2018 eller om redan innan detta kan konstateras att byggandet av allaktivitetshallen fram till dess inte framskrider. Arrendeavtalet löper också automatiskt ut ifall planen inte vinner laga kraft. Aktiebolaget vänder sig till kommunen och föreslår att ett samarbetsavtal uppgörs mellan aktiebolaget och kommunen i syfte att främja projektet. Bolaget har föreslagit att kommunen kan stöda projektet utöver markuthyrningsavtalet genom att hyra dagsturer i den nya hallen för kommunens bildningsväsende och för övrig användning, genom att bevilja borgen för bolagets lån, och därtill ersätter kommunen i efterskott bolaget de kostnader som byggandet av parkeringsplatser orsakat bolaget. Projektets budget går ut på ca 3,45 miljoner euro. Av projektets finansiering kommer 0,75 miljoner att täckas med ett understöd från staten och 1,75 miljoner euro med lån. Resten kommer bolaget att finansiera med annan främmande finansiering bl.a. med understöd. Enligt idrottslagen skall kommunen skapa förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att utveckla det lokala och regionala samarbetet samt en hälsofrämjande idrott, genom att stödja medborgarverksamhet, tillhandahålla idrottsanläggningar samt ordna idrottsverksamhet med beaktande även av grupper med särskilda behov. Bildningsnämnden säger i sitt utlåtande om ärendet (BILDN ) att för att förbättra servicenivån på motionsplatserna och för att trygga tillgången på ett mångsidigt motionshallsutbud och utrymmen för evenemang borde kommun stöda allaktivitetshallprojektet. Enligt bildningsnämnden har utdelningen av användarturer blivit allt mera utmanande och det är svårt att införa nya idrottsgrenar i kommunen eftersom det inte är möjligt att öka på användarturerna i de utrymmen som kommunen administrerar. Samtidigt ansåg dock bildningsnämnden att kommunens ekonomiska situation är utmanande och att förbinda sig till att hyra huvudsalen för 20 timmar per vecka till ett pris om 50 euro per timme för fem är inte Nämnd Kommunstyrelsen

10 Sida 10 möjligt för bildningsavdelningen. Bildningsnämnden konstaterar ytterligare att den inte har behov av att använda hallen 20 timmar i veckan under hela läsåret. I kommun fungerar flera idrottsföreningar och den verksamhet som idrottsföreningarna ordnar är speciellt viktig för kommuninvånarna. I finns en idrottshall som kommunen äger. Användningsturerna till idrottshallen och skolornas motionssalar delas ut på våren enligt de principer som bildningsnämnden fastställt. Varje år har utdelningen av användarturer blivit allt mera utmanande. Om dagarna är idrottshallen i Aleksis Kiven koulus användning eftersom skolans egen motionssal inte lämpar sig för de högre klassernas motion. I kommunen har konstaterats att det finns behov för tilläggsturer i motionsutrymmen inomhus. Enligt de kartläggningar som bolaget har gjort är behovet av mera turer i motionsutrymmen inomhus 70 % jämfört med nuvarande läget. Kommunen hyr ut turer i idrottshallen i huvudsak vardagar kl och under veckosluten Antalet veckotimmar som hyrs ut till utomstående i hallen är ca 56,5. Behovet av tilläggsturer skulle vara ca 40 timmar per vecka. Så som bildningsnämnden har konstaterat har kommunen inte behov av att förbinda sig att hyra dagsturer i den nya hallen. Kommunen kunde dock vid behov hyra dagsturer i hallen utan förbindelse förutsatt att det finns lediga turer i hallen. Borgen som kommuner beviljar uppfattas allmänt höra till kommunens uppgift och verksamhetsområde. En allmän uppfattning är att tagande av en egentlig företagsrisk inte hör till kommuners näringspolitik. I den juridiska litteraturen anser man att den risk som beviljande av borgen innebär skall vara i förnuftig relation till kommunens bärkraft och risken, om den förverkligas, får inte riskera kontinuiteten i kommunens verksamhet. Det anses att borgen borde beviljas endast för företag som kommunen har bestämmanderätt över eller för företag vars verksamhet nära ansluter sig till kommunens egen verksamhet. Då borgen beviljas skall även Europeiska unionens bestämmelser om statsbidrag beaktas Bestämmelserna om statsbidrag reglerar allt offentligt stöd. För borgens del tillämpas närmast sk. de minimis - stöd som bestämmelserna om statsbidrag inte förbjuder. De minimis stödet behöver inte heller anmälas på förhand till kommissionen. För att bestämmelsen de minimis kan tillämpas skall stödet under tre år uppgå till högst euro. Då det är fråga om borgen anses stödet uppgå till ca 13,3 procent av kapitalet i det lån som skall garanteras. Då kan maximibeloppet för borgen vara högst 1,5 milj. euro. Kommunal borgen får inte heller gälla hela lånebeloppet utan den får vara högst 80 % av det lånekapitalet. Nämnd Kommunstyrelsen

11 Sida 11 Att bevilja lån för ett företag kan anses vara godtagbart eftersom bolaget förverkligar för sin del vissa uppgifter som enligt idrottslagen anses höra till kommunens ansvarsområde. Då det gäller borgen för ett lån bör man ta i beaktande att borgen följer bestämmelserna om de minimis stödet. Då borgen beviljas bör man dessutom ta i beaktande att risken är ur kommunens synvinkel är sådan att den kan godkännas. I samarbetsavtalet föreslås att kommunen förbinder sig att bevilja bolaget ett villkorligt lån och det egentliga garantibeslutet behandlas först då finansieringen i sin helhet, mera exakta kostnader och andra villkor för det lån som skall garanteras är klara varvid risken slutligen kan bedömas. Samarbetsavtalet omfattar också ett avtal om byggandet av ca 100 nya parkeringsplatser söder om allaktivitetshallen. Enligt samarbetsavtalet låter aktiebolaget bygga parkeringsplatserna vilka kommunen senare ersätter bolaget enligt verkliga kostnader. Enligt den konstnadskalkyl som kommunens tekniska avdelning har gjort, är kostnaden om byggandet av parkeringsplatserna ca euro. För att kommunens idrottsplatser inomhus skulle bilda en så ändamålsenlig helhet som möjligt skulle det också vara nödvändigt att utreda ett alternativ där kommunen skulle vara ägare i bolaget. I samband med utredningen är det nödvändigt att kartlägga också är det fördelaktigt för helheten att sammanslå hallarna för att administreras av aktiebolaget. Bilagor och kompletterande material - Som bilaga finns ett utkast till samarbetsavtalet och bildningsnämndens utlåtande Kommunstyrelsen beslutar - inleda utredningsarbete om ett alternativ där kommunen skulle vara som ägare i Allaktivitetshall Ab - Allaktivitetshall Ab och aktiebolaget skulle administrera de båda hallarna. Dessutom beslutar kommunstyrelsen föreslå att kommunfullmäktige - godkänner utkastet till samarbetsavtal mellan Siuntion Monitoimihalli Oy - Allaktivitetshall Ab och kommunen enligt vilket: - kommunen förbinder sig att garantera ett lån som senare används för investering, ifall den anser att risken som borgen innebär är i förnuftig relation till kommunens bärkraft och risken, om den förverkligas, inte riskerar kontinuiteten i kommunens verksamhet och borgen följer andra avtalsvillkor. Behandling: Kirsi Martin avlägsnade sig som jävig och var inte närvarande då detta ärende behandlades och beslut fattades. Nämnd Kommunstyrelsen

12 Sida 12 En korrigerad version av utkastet till samarbetsavtalet delades på bordet på mötet. Stefan Svanfeldt föreslog understödd av Kristian Parviainen att följande punkt tas bort från samarbetsavtalet: Kommunen frigör Bolaget från att betala fastighetsskatt på basen av 13 a i fastighetsskattelagen, eftersom allaktivitetshallen i huvudsak är i allmännyttigt bruk. Kommunstyrelsen beslöt enhälligt ta bort punkten. Heikki Kaisla föreslog understödd av Minna Sneck att ärendet remitteras för ny beredning. Eftersom det hade gjorts ett förslag om att ärendet remitteras för ny beredning, var det nödvändigt med omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De som understöder fortsatt behandling av ärendet, röstar ja, och de, som understöder remittering av ärendet för ny beredning, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann förslag om fortsatt behandling med 5 röster (Karell, Koroma-Hintikka, Parviainen, Svanfeldt, Laaksonen) mot 4 röster (Kaisla, Pitkänen, Sneck. Tanskanen). Kommunstyrelsen beslöt befullmäktiga kommundirektören göra tekniska ändringar i utkastet till samarbetsavtalet. Kommunstyrelsen beslöt - inleda utredningsarbete om ett alternativ där kommunen skulle vara som ägare i Siuntion Monitoimihalli Oy - Allaktivitetshall Ab och aktiebolaget skulle administrera de båda hallarna. Dessutom beslöt kommunstyrelsen föreslå att kommunfullmäktige - godkänner utkastet till samarbetsavtal mellan Siuntion Monitoimihalli Oy - Allaktivitetshall Ab och kommunen enligt bilaga enligt vilket: - kommunen förbinder sig att garantera ett lån som senare används för investering, ifall den anser att risken som borgen innebär är i förnuftig relation till kommunens bärkraft och risken, om den förverkligas, inte riskerar kontinuiteten i kommunens verksamhet och lånet och borgen följer de övriga avtalsvillkoren. FGE 67 Bilaga 2, 2a Behandling: Minna Sneck lämnade avvikande mening. Samlingspartiets fullmäktigegrupp i gjorde ett följande förslag: beslutar remittera ärendet för ny beredning. Nämnd Kommunstyrelsen

13 Sida 13 - för att det bilagda utkastet till samarbetsavtal uppdateras så att det skulle motsvara eventuella resultat som man får i samband med en utredning som kommunstyrelsen har inlett. samt - för att göra tilläggsutredningar, bl.a. - utredningar som gäller allaktivitetshallens driftsekonomi och dess ekonomiska inverkan på kommunen - utredningar som gäller eventuella ändringar i samband med administrationen av kommunens egendom (jmf överflyttning av den nuvarande kommunala idrottshallen för att administreras av den andra avtalsparten) och deras eventuella ekonomiska inverkan på kommunen - analysen av den risk som borgen för det eventuella ovannämnda lånet orsakar och förhållandet mellan denna risk och kommunens bärförmåga och utredningar om den inverkan som risken, ifall den förverkligas, har på kontinuiteten av kommunens verksamhet. Eftersom en fullmäktigegrupp hade gjort ett förslag om att ärendet remitteras, var det nödvändigt med omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De som understöder fortsatt behandling av ärendet, röstar ja, och de, som understöder remittering av ärendet för ny beredning, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann förslaget om fortsatt behandling med 18 röster (Dahlqvist, Gottberg, Holmlund, Honkasalo, Johansson, Karell, Kokkonen, Laaksonen, Linnala, Nordström, Paajes, Parviainen, Pesonen, Holmberg, Rosengren, Svanfeldt, Turunen, Alho) mot 7 röster (Kaisla, Sneck, Louekoski, Mäenpää, Penttinen Valtavaara, Vierinen). Två fullmäktigeledamöter (Haanpää, Tanskanen) nedlade sina röster. Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp i föreslog att - en mening i samarbetsavtalets punkt 6. Styrgruppens verksamhet som lyder bildningsavdelningens nämndens ordförande och en tjänsteinnehavare ändras enligt följande:en av bildningsnämnden utsedd representant och en tjänsteinnehavare - en mening i samarbetsavtalets punkt 7. Byggnadskommitténs verksamhet som lyder tekniska nämndens ordförande och en tjänsteinnehavare ändras enligt följande: en av tekniska nämnden utsedd representant och en tjänsteinnehavare - en mening Kommunen förbinder sig inte i några fasta hyresbelopp under rubriken Användning av hallen i samarbetsavtalets avsnitt 4 Samarbetets bakgrund, målsättning och föremål ändras enligt följande: Kommunen förbinder sig inte med att hyra några fasta mängder hallturer - i samarbetsavtalets punkt 4 Samarbetets bakgrund, målsättning och föremål i dess underpunkt Borgen för lån läggs till en följande mening " bedömer den risk som borgen innebär i förhållande Nämnd Kommunstyrelsen

14 Sida 14 till kommunens bärförmåga och vilken inverkan risken, om den eventuellt förverkligas, har på kommunens bärförmåga. Denna bedömning görs vid en skild behandling som gäller beviljande av borgen. godkände enhälligt förslaget. Birgitta Johansson föreslog understödd av Marcus Nordström att meningen Senare uppgörs ett skilt avtal om noggrannare hyresvillkor i underpunkt Användning av hallen i samarbetsavtalets punkt 4 Samarbetets bakgrund, målsättning och föremål ändras enligt följande: Senare, innan ett beslut om borgen för lån fattas, uppgörs ett skilt avtal om noggrannare hyresvillkor godkände enhälligt förslaget. beslöt - godkänna utkastet till samarbetsavtal mellan Siuntion Monitoimihalli Oy - Allaktivitetshall Ab och kommunen enligt bilaga med de ändringsförslag, som godkändes under behandlingen, enligt vilka: - kommunen förbinder sig att garantera ett lån som senare används för investering, ifall den anser att risken som borgen innebär är i förnuftig relation till kommunens bärkraft och risken, om den förverkligas, inte riskerar kontinuiteten i kommunens verksamhet och lånet och borgen följer de övriga avtalsvillkoren. Vesa-Matti Louekoski lämnade sin avvikande åsikt i beslutet. Nämnd Kommunstyrelsen

15 Sida 15 KH:209 /2014 FGE 68 SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN GÄLLANDE ANLÄGGANDET AV EN SKYDDSVÄG I KORSNINGEN MELLAN ÅVÄGEN OCH SJUNDEÅVÄGEN TEKN Kompletterande material: Ledamöterna Pesonen och Linnala inlämnade den en fullmäktigemotion gällande anläggning av en skyddsväg i korsningen av Åvägen och vägen. Kommunstyrelsen beslöt den att skicka motionen till tekniska nämnden för beredning. vägen är en landsväg, som staten upprätthåller i enlighet med landsvägslagen 4. Enligt landsvägslagen 11 fungerar den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) som väghållningsmyndighet. Ärendet har tillkännagivits Nylands NTM-central. Kompletterande material och bilagor: - fullmäktigemotionen som kompletterande material Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä t , e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige - att redogörelsen antecknas som svar på fullmäktigemotionen samt - att man besluter att motionen är slutbehandlad. KST FGE 68 Enligt förslaget. ==== Bilagor och kompletterande material - Fullmäktigemotionen finns som kompletterande material. Kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige - anteckna utredningsdelen som svar på fullmäktigemotionen samt - antecknar att motionen är slutbehandlad. Kommunstyrelsen godkände beslutsförslaget. godkände kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

16 Sida 16 KH:65 /2014 FGE 69 FULLMÄKTIGEMOTION GÄLLANDE SITUATIONEN I PICKALAVIKEN MILJOBYGG Fullmäktigeledamöterna Penttinen, Haanpää, Parviainen, Svanfeldt, Nordström, Pesonen och Laaksonen samt ersättarna Koroma-Hintikka och Johansson inlämnade den en fullmäktigemotion gällande fiskesituationen i Pickalaviken. Kommunstyrelsen beslöt den att skicka fullmäktigemotionen till miljö- och byggnadsnämnden för beredning och anmodar att nämnden vid behov ber om utlåtanden i ärendet. Fiskesituationen i Pickalaviken har väckt mycket diskussion i under de senaste åren bl.a. med anledning av de tillstånd som beviljats för yrkesmässigt fiske. Förutom kommunens befullmäktigade har lokala fritidsfiskare och fiskeföretagare oroat sig för gösstammens situation och den inverkan som reduceringsfisket har på fiskbestånden i Pickalaviken. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (RKTL) avgav den i samband med behandlingen av yrkesfiskeritillstånden ett utlåtande (683/401/2013) till NTM-centralen, där det framför att det finns tillräckligt med information om fiskstammarna vid kusten och de faktorer som inverkar på fiskstammarnas storlek för att man kan bevilja tillstånd för kommersiellt fiske. I samma utlåtande konstaterar RKTL emellertid att det med tanke på dataskyddet inte kan förete detaljerade uppgifter om fångster eller fiske i området och att man på basen av de uppgifter som man har per fångstruta inte kan dra slutsatser som gäller särskilt för Pickalaviken. RKTL anser att det forskningsresultat som Västra Nylands vatten och miljö r.f. fått om att Pickalvikens gösfångster minskat från 500 kg till 60 kg under åren är främst riktgivande. I den fullmäktigemotion som gjorts gällande fiskesituationen i Pickala föreslår man att kommunen borde påverka beviljandet av fisketillstånden och områdets övervakning samt vidta andra nödvändiga åtgärder för att garantera att fiskstammen räcker till i Pickalaviken och i de vattenområden som omger den. Miljötillsynen strävar till att påverka de nämnda frågorna, men konstaterar att ägarna till vattenområdet i Kyrkslätt-Porkala har med stöd av lagen om fiske rätt att bestämma om fisket på sitt vattenområde (lagen om fiske 5) och betydligt större möjligheter än kommunen att påverka beviljandet av fisketillstånd, områdets övervakning och uppgörandet av planer. En egen fiskeövervakare har anställts till Kyrkslätt-Porkala fiskeområde. Övervakarens uppgift är att övervaka att stadgandena och bestämmelserna gällande fisket efterföljs. Fiskeområdet får årligen verksamhetspengar från NTM-centralen. Nämnd Kommunstyrelsen

17 Sida 17 Fiskeområdets offentliga förvaltningsuppgifter baserar sig på lagen om fiske. Till de uppgifterna. som i lagen om fiske tillfördelats fiskeområdena, hör bl.a. övervakning av fiske (lagen om fiske 96), förbjudande och begränsande av fiskerätten för en bestämd tid (lagen om fiske 11), uppmaning att hyra ut vattenområde för yrkesfiske (lagen om fiske 16), avvikande från den maskvidd som definierats i förordningen (lagen om fiske 32), förbud mot och begränsning av att använda fångstredskap (lagen om fiske 32 och 37), bestämmande av minsta mått som avviker från förordningens bestämmelse eller bestämmande av annat minsta mått (lagen om fiske 35) och grundande eller indragning av fredningsområde (lagen om fiske 43 och 46). Fiskeområdet bör enligt lagen om fiske (286/1982) 79 ta i bruk en plan för utnyttjande och vård som gäller dess område. Planen bör innehålla en utredning över fiskbeståndens situation i fiskeområdet samt allmänna riktlinjer för hur man tänker ordna vården av och fisket i fiskevattnen. NTMcentralen anser att fiskeområdet är det lämpligaste organet att organisera undersökningen av fiskesituationen och att ansöka om bidrag för forskning. kommunstyrelse, miljö- och byggnadsnämnden och miljöinspektören har var och en på sitt håll strävat till att påverka fiskesituationen i Pickalaviken på följande sätt: - kommunstyrelse beslöt den att inte bevilja tillstånd för reduktionsfiske på kommunens vattenområde i Pickalaviken. - Miljöinspektören föreslog vid miljö- och byggnadsnämndens möte den att ås vattendrag borde ses som ett vattendrag med lax och sik, för att kunna främja skyddet av de hotade laxfiskarna. Nämnden ändrade förslaget till Nämnden understöder riktade vårdåtgärder, men åtgärderna bör kunna övervakas. Man bör tillåta småskaligt rekreationsfiske. - kommuns miljö- och byggnadsnämnd har i form av en anmärkning den motsatt sig beviljandet av nya tillstånd att fiska med ryssja i Pickalaviken eftersom det inte finns tillräckliga belägg för den nytta man kan uppnå genom fisket. - Miljöinspektören har underhandlat om att tillsammans med NTMcentralens fiskerihushållningstjänster och Kyrkslätts-Porkala fiskeområde göra fiskekartläggningar. NTM-centralen har understött tanken om en fiskekartläggning och har konstaterat att den eventuellt kan delta i projektet med en andel om några tusen euro. NTMcentralens bidragsanslag utdelas i början av året. Nämnd Kommunstyrelsen

18 Sida 18 Fiskebeståndens allmänna situation kan kartläggas med hjälp av provnätfiske samt rapportering och uppföljning i anslutning till det. Då uppgår kostnaderna uppskattningsvis till Såvida man vill ha noggrannare information om gösbestånden och det blir aktuellt att hjälpa till att de bevaras, bör man uppgöra ett vårdprogram, vars kostnader uppgår till tiotusentals euro. Vid undersökningarna kan man i någon mån utnyttja tidigare information som producerats av Västra Nylands vatten och miljö r.f., såsom fångstbokföringen. Miljö- och byggnadsnämnden godkände i samband med behandlingen av budgeten för år 2015 ( ) tekniska chefens (som då fungerade som föredragande) ändrade beslutsförslag, enligt vilket miljötillsynens anslag för kansli- och sakkunnigtjänster (bl.a. för undersökningar) sänktes från till De nuvarande utgifterna kan inte täckas med den nämnda summan och det är inte möjligt att låta göra tilläggsundersökningar. Kompletterande material och bilagor: - Som kompletterande material fullmäktigemotionen gällande fiskesituationen i Pickalaviken. Föredragning: miljöinspektör Anu Hynninen, tel , e-post: anu.hynninen(at)siuntio.fi Behandling: Nämnden besluter att föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige: - att kommunfullmäktige återställer miljötillsynens anslag som varit reserverade för kansli- och sakkunnigtjänster (bl.a. för undersökningar) till den tidigare nivån och beviljar ett tilläggsanslag för undersökningar av Pickalavikens fiskesituation. - att kommunfullmäktige föreslår för Kyrkslätt-Porkala fiskeområde att de deltar i finansieringen av utredningar av fiskebestånden och att de beställer undersökningarna och sköter om ansökningen av anslag från NTM-centralen. - att kommunfullmäktige till Kyrkslätt-Porkala fiskeområde skickar till kännedom de protokoll som gäller behandlingen av fullmäktigemotionen. Ordföranden föreslog följande ändringar i föredragarens förslag: - att kommunfullmäktige rekommenderar för Kyrkslätt-Porkala fiskeområde att genomföra undersökning av fiskbestånden inom sitt område - att kommunfullmäktige vidarebefordrar information till Kyrkslätt- Porkala fiskeområde om möjligheterna att ansöka av anslag till undersökningen från NTM-centralen Nämnd Kommunstyrelsen

19 Sida 19 Eftersom förslagen inte rönte motstånd, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt hade godkänt dem. KST FGE 69 Nämnden besluter att föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige: - att kommunfullmäktige anbefaller för Kyrkslätt-Porkala fiskeområde att genomföra undersökningen av fiskbestånden inom sitt område - att kommunfullmäktige vidarebefordrar information till Kyrkslätt- Porkala fiskeområde om möjligheterna att ansöka av anslag till undersökningen från NTM-centralen Bilagor och kompletterande material - fullmäktigemotionen finns som kompletterande material Kommunstyrelsen beslutar föreslå för kommunfullmäktige att kommunfullmäktige - anbefaller för Kyrkslätt-Porkala fiskeområde att genomföra undersökningen av fiskbestånden inom sitt område; - vidarebefordrar information till Kyrkslätt-Porkala fiskeområde om möjligheterna att ansöka av anslag till undersökningen från NTM-centralen; - konstaterar att motionen är slutbehandlad. Kommunstyrelsen godkände beslutsförslaget. godkände kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

20 Sida 20 KH:269 /2014 FGE 70 SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN GÄLLANDE ANVÄNDNINGEN AV SOLENERGI I KOMMUNENS FASTIGHETER TEKN Kompletterande material: Ledamöterna Johansson och Kokkonen lämnade den in en fullmäktigemotion, där man föreslår att kommunen skall utreda möjligheten att öka användningen av solenergi i sina fastigheter. Kommunstyrelsen beslöt den att skicka fullmäktigemotionen till tekniska nämnden för beredning. I och med att kommun gick med i HINKU-projektet (mot en kolneutral kommun), förband sig kommunen att fram till år 2030 minska på kommunens utsläpp av växthusgaser med 80 % jämfört med nivån år För att uppnå målet bör man öka andelen förnybar energi i energiproduktionen. Kommunen har under våren 2014 låtit Gaia Consulting Oy göra en kommunsyn gällande förnybar energi. I den utreds potentialen för förnybara energiformer i kommunen. Enligt resultaten av synen är det möjligt att i kommunen producera elektricitet och värme i större utsträckning än idag med förnybara energikällor. Enligt utredningen finns det inga tekniska hinder för att utnyttja solenergi, men återbetalningstiden för systeminvesteringarna är tillsvidare lång. Enligt en kalkyl i utredningen kunde man täcka ungefär 3 % av den årliga elkonsumtionen i kommunens fastigheter (medräknat uppvärmningselektriciteten) med solel, såvida man i alla kommunens fastigheter (23 st) monterar 20 m2 solpaneler. De totala kostnaderna för ett solelsystem om 20 m2 uppgår till ungefär euro (moms 0 %). Sålunda gäller det en total investering om ungefär euro. Det är möjligt att till investeringen få ett energibidrag om ungefär % av investeringens värde från Arbets- och Näringsministeriet. Återbetalningstiden är ungefär 29 år för ett solel-system (yta 14 m2) som dimensionerats för ett typiskt småhus. Hushållsavdraget kan förkorta återbetalningstiden med två år. I kommunens fastigheter kunde solpanelernas yta vara större, vilket sänker kostnaderna en aning. Enligt utredningen uppgår återbetalningstiden för solel-tillämpningarna utan bidrag, utan undantag till över 10 år. På basen av de gjorda utredningarna finns det för närvarande inga ekonomiska grunder för att förse kommunens fastigheter med solpaneler. I framtiden, då solenergisystemens lönsamhet är bättre, bör man beakta användningen av solenergi. Då man fattar beslut om energianvändningen, är det också skäl att beakta resultatet gällande förnybar energi i kommunsynen Nämnd Kommunstyrelsen