Bra att veta om bröd

Transkript

1 Bra att veta om bröd

2 Fiber är bra 1 Fiber är bra 1 Fiber, d.v.s. kostfiber, är den kolhydratdel av växtbaserad näring som inte spjälks sönder eller sugs upp i tunntarmen, utan transporteras rakt genom tarmen. Fiber minskar på energibehovet och tillförseln, samt gör måltiden mer fettsnål. Dessutom transporterar fibrerna en del energi ut ur kroppen. Fibrerna fyller magen och hindrar dig att äta för mycket eftersom de suger åt sig vatten och sväller, och på så sätt fyller magen. Mat som innehåller fiber måste tuggas ordentligt, vilket håller tänder och tandkött i skick. Avföringsmassan är riklig och tarmen fungerar snabbare då man äter fiberrik mat. Samtidigt späds eventuella skadliga ämnen ut och de kommer inte i kontakt med slemhinnan i tarmen i lika stor utsträckning. Jag jagar ut de här typerna ur kroppen!

3 Fiber är bra 2 Vattenlösliga fiber, så som havrets ß-glukan, tömmer magsäcken långsammare och gör att kolhydraterna sugs långsammare upp. Detta leder till att blodsockernivån inte stiger så mycket efter måltiden. Av spannmål får man antioxidanter (E-vitamin, fenoler, selen, zink) som skyddar hjärtat. Dessa antioxidanter hindrar kolesterolet från att oxideras i blodkärlens väggar och bilda plack. De vattenlösliga fibrerna minskar kolesterolet från blodomloppet via levern till avföringen. Växtsteroler som finns i spannmål minskar dessutom uppsugningen av kolesterol. Fytoöstrogener, som finns i rågfiber, kan då de påverkas av kroppen, påverka hormonbalansen. Rikligt intag av spannmålsfiber kan minska eller till och med förebygga riken för bröst- och prostatacancer. Fiberrik måltid Illustration: Avain Ravitsemukseen (Otava) Fiberfattig måltid Olika måltidshelheter höjer blodsockret på olika sätt eftersom maträtternas gemensamma effekt förändrar de enskilda livsmedlens inverkan på blodsockret.

4 Bröd ger vitaminer åt kropp och sinne 1 Enligt rekommendation bör % av det totala energiintaget utgöras av kolhydrater. De bästa kolhydratkällorna är spannmålsprodukter så som bröd, gröt, ris, pasta och müsli. Det rekommenderas att man äter 6-9 skivor bröd per dag, varav åtminstone hälften borde vara rågbröd. Därtill rekommenderas att man intar g övriga spannmålsprodukter. Bröd är den bästa källan för fiber. Fiber bör intas g per dag. Åtta (8) skivor rågbröd fyller minimibehovet av fiber. För att fylla minibehovet av fiber genom enbart grönsaker bör man äta 3 kg blandsallad. 400 g sparris (2,8 kg) 2 äpplen (14 st.) 5 morötter (35 st.) 1 skiva fullkornsrågbröd (7 st.) 4 salladshuvuden (24 st.) 5 potatisar (35 st.) 1 gurka (6 st.)

5 Bröd ger vitaminer åt kropp och Mineraler sinne 2 Vatten Vitaminer Vattenlösliga Magnesium Järn Fosfor Kalium Kalcium Spårämnen Zink Selen Koppar Mangan Fluor Krom Kisel Energinäringsämnen Kolhydrater Proteiner Fett Kostfiber Vattenlösliga Icke vattenlösliga Tiamin (B1) Riboflavin (B2) Niacin Pyridoxin (B6) Biotin Folsyra Fettlösliga E-vitamin

6 Rågellervete bådaärbättre! 1 Ruispala 2,7 g Revitty ruisleipä 2,5 g Näkkileipä 2,2 g Jyväinen ruisleipä 5,0 g Jälkiuunileipä 3,8 g Perunarieska 0,6 g Grahampaahtoleipä 0,8 g Ruispala 2,7 g Livsmedel/bröd får kallas fiberrikt om de innehåller minst 6 g/100 g, och fiberkälla om de innehåller minst 3 g/100 g. Genom att tillsätta kross, frön eller kli i (ljust) bröd kan fiberhalten till och med överstiga gränsen för fiberrik. En vanlig missuppfattning är att ljust bröd är ohälsosamt. I själva verket är många finländska ljusa vetebröd goda fiberkällor som sådana. Jämfört med andra livsmedel är vetebröd en god fiberkälla, men obetydlig i jämförelse med andra bröd. Sekaleipä 1,1 g

7 Råg eller vete båda är bättre! 2 Produkt Fiber g / 100 g Vetekli 55 Knäckebröd, råg 15,6 Efterugnsbröd 11,5 Havregryn 11 Havrebröd 11 Råglimpa 9,9 Jästbröd 5 Grahambröd 4,5 Blandbröd 4,1 Fransbröd 3,1 Blåbär 3,1 Bulle 2,4 Morot 2,4 Örfil 2,2 Äppel 1,8 Spenat 1,3 Gurka 1,1 Tomat 0,4 Fiberrika Fiberkällor Definitionerna är tagna ur Livsmedelsverkets guide Elintarvikkeiden ravintoainemerkinnät. Opas merkintöjen tekijöille ja valvojille 12/2001. Mer information får man från Livsmedelssäkerhetsverket Evira

8 Inhemska brödsorter 1. Rågbröd Tillverkas av fullkornsmjöl. För att förbättra konsistensen och smaken kan man tillsätta lite vetemjöl (5-8 %). Blandbröd av råg innehåller även andra mjöl så som mörka vetemjöl, jästbrödsvetemjöl, havre- eller kornmjöl. 2. Matbröd av vete Indelas vanligtvis i grahambröd och ljusa vetebröd. Grahambröd består till % av fullkorns-, det vill säga grahamsmjöl. Resten är oftast mörka vetemjölsblandningar. Ljusa vetebröd bakas på kärnmjöl. 3. Blandbröd Blandbröd bakas på olika mjölblandningar. 4. Knäckebröd och surskorpor Bakas av fullkornsråg.

9 Råg i ryggen1 Får man tag på 100 %:igt rågbröd idag? En produkt som innehåller endast 100 % rågmjöl är enbart en mjölpåse. Bröd innehåller andra ingredienser, till exempel vatten (20-30 % beroende på brödsorten). Rågbrödets råghalt är beroende av mängden ingredienser som härstammar från råg. Dessa är exempelvis rågmalt, kross och flingor.

10 Rågi ryggen2 I brödets varudeklaration bör enligt lag alla ingredienser som använts vid tillverkningen framkomma i viktordning. Endast huvudingrediensernas mängd behöver framkomma. I varudeklarationen bör mängden av den ingrediens som anges i varunamnet eller som är viktig för konsumenten framkomma. Brödexemplet innehåller följande ingredienser: 47 % = 47 g rågmjöl 30 % = 30 g vatten 18 % = 18 g rågmalt och kross 5 % = 5 g jästbrödsvetemjöl Således är den sammanlagda mängden ingredienser som härstammar från råg 47 % + 18 % = 65 % av produktens vikt och 47 g + 18 g = 65 g/70 g = 93 % av den totala mängden mjöl.

11 Smak och struktur av salt 1 Salt är brödets baskrydda som påverkar bland annat brödets struktur och färg. Saltfri bakning är möjlig men brödet känns lätt torrt och smaklöst. Av en saltfri deg bildas i produktionen ljusa, platta och spröda bröd. Plastförpackning gör brödets struktur ännu skörare. Genom att tillsätta minst 0,5 % salt i degen blir brödets smak och struktur nöjaktig. Finländarna får dagligen i medeltal nästan 10 g salt från maten, det vill säga ungefär två teskedar. Av hälsoskäl borde intaget av salt begränsas till ungefär 5 g per dag, det vill säga ungefär en tesked. För rikligt intag av salt förhöjer blodtrycket och belastar njurarna.

12 Smak och struktur av salt 2 Brödet är lättsaltat om det finns mindre än 0,7 % salt. Gränsen för knäckebröd och surskorpor är 1,2 %. Man måste meddela att brödet innehåller rikligt med salt om mängden salt är över 1,3 %, 1,7 % för surskorpor och knäckebröd. Frukostflingor är lättsaltade om de innehåller under 1,0 % salt och rikligt saltade om de innehåller över 1,7 % salt. På innehållsdeklarationen är det möjligt att det anges mängden natrium (Na). Genom att multiplicera mängden natrium med 2,5 får man motsvarande mängd salt. Genom att studera livsmedelsförpackningar kan man enkelt välja lättsaltat bröd, matfett och pålägg. Länk till lista av lättsaltade brödsorter som hittas i huvudstadsregionen.

13 Hållbar bröd med hjälp av tillsatsämnen 1 Vid tillverkning av bröd använder man väldigt lite tillsatsämnen, och de har alltid en önskvärd teknologisk effekt, till exempel bättre smak, konsistens och hållbarhet. Tillsatsämnenas säkerhet har bedömts genom ett flertal oberoende undersökningar. Konsumenten drar framför allt nytta av tillsatsämnenas användning.

14 Hållbar bröd med hjälp av tillsatsämnen 2 Mjölförbättrare Förbättrar degens bakningsegenskaper. Surhetsreglerande ämnen Reglerar livsmedlets ph och ger smak Ett lågt ph förbättrar brödets hållbarhet och minskar behovet av tillsatsämnenas användning Emulgeringsmedel Gör att vatten och fett blandas jämt Ökar brödets inre mjukhet och förbättrar hållbarheten Konserveringsmedel Saktar ner eller hindrar mikrobernas (jäst, mögel, bakterie) tillväxt och förlänger livsmedlets hållbarhet Mikrober behöver vatten för att föröka sig och kan därför inte växa i ett torrt bröd I bröd som säljs oförpackade får inte finnas tillsatsämnen

15 Färskt bröd är bäst 1 Kemisk föråldring Brödets yta mister frasighet genom att absorbera vatten från innanmätet. Innanmätet blir fastare och brödet smulas sönder då man skär det Förhindra brödets torkande Ett bröd som är inlindat i papper torkar jämt och ytan förblir frasig En plastpåse förhindrar fukten från att avdunsta, men brödets yta förlorar frasigheten Mögling Ett ljust eller blandbröd som förvaras i plast börjar mögla senast efter 3-4 dagar

16 Färskt bröd är bäst 2 Allmänna rekommendationer angående försäljningstiden av packat bröd Ljust bröd: förpackningsdag + 2 försäljningsdagar Rågbröd: förpackningsdag + 3 försäljningsdagar Om det finn fukt i brödpåsen, måste påsens inre sida torkas av. Varje bröd bör förvaras i dess egen förpackning. Det bästa alternativet är en papperspåse eller en plastpåse som prasslar och har hål. Rumstemperatur är den bästa förvaringstemperaturen för bröd, i kylskåpet blir brödet torrt och hårt.

17 Färskt bröd är bäst 3 Knäckebröd och surskorpor bör förvaras torrt och svalt. Om brödlådan har blivit möglig måste den tvättas med ättiksvatten renlighet är en förutsättning för hållbarhet. Brödet kan göras färskt i ugn. I mikrovågsugnen förlorar brödet sin knapriga yta och innanmätet blir segt. Det lönar sig att frysa ner bröd som är färdigt skivat eller i portionsbitar. Brödet kan förvaras i frys 1-2 månader. Bröd som har frysts ner för långsamt torkar och smakar gammalt

18 I form med fiber 1 Viktväktarna rekommenderar spannmålsprodukter vid varje måltid för bantare eftersom spannmålsprodukter är fettsnåla och innehåller viktiga ämnen som är bra för välmåendet, så som kolhydrater, proteiner, mineralämnen och vitaminer. Enligt viktväktarnas bantningsprogram får man äta så mycket rågbröd som man vill i samband med en måltid! Bröd underlättar viktnedgången eftersom brödets kolhydrater absorberas långsamt, fyller magen och håller hungerskänslan borta länge. Fettrik mat håller inte hungerskänslan borta lika länge. 1,5 dl gröt = 1 brödskiva = 1 minibulle

19 I form med fiber 2 Flera spanmålsprodukter, så som bröd, pasta eller gröt, innehåller praktiskt taget inget fett. En brödskiva innehåller lika lite (60 kcal) energi som en deciliter juice. Lika mycket energi får man från en tesked smör eller margarin, knappt en matsked majonnäs eller några skivor medwurst. Du går inte upp i vikt av bröd. Pålägg som innehåller rikligt med fett ökar lätt smörgåsens energi till dubbel eller till och med trippel mängd. Den traditionella bullen passar bantare eftersom det finns märkbart mindre energi och fett i småbullar eller en bullskiva än i många andra söta bakelser.