BACKA FRAMÅT. Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen Backa. Primärvården Göteborg. Genombrott III Projekttid

Transkript

1 BACKA FRAMÅT Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen Backa Primärvården Göteborg Projekttid Teammedlemmar: Annika Boij Enhetschef, Sjuksköterska Anders Gustafsson, Barnläkare Carina Söderqvist, Sekreterare Handledare: Susanna Lindman, sjuksköterska CVU Rapportserie 2006:2 Genombrott III

2 Att tänka nytt! Sjukvården i våra landsting och regioner är i ständig utveckling. Nya vetenskapliga rön kompletteras idag av ny kunskap i förbättringsmetoder och angreppssätt utvecklas för att förbättra såväl tillgänglighet som medicinska resultat. Men vi vet också att många förbättringsprojekt stupar innan mållinjen och andra blir inte uthålliga över tiden. Vi är ofta duktiga på planerandet av och igångsättandet av nya projekt men hur ofta är vi lika bra på att underhålla ett projekt och planera för uthållighet? Denna utmaning måste vi klara om inte våra medarbetare ska ge upp tanken på att få sina idéer till förbättringar som möjliga att förverkliga. Bakgrunden till genombrottsprojektet med Primärvården Göteborg är regionens produktivitetsuppdrag som under har som mål att arbeta med förhållningssättet till produktivitet (mängden prestationer i förhållande till kostnader). Fokus har lagts på 3 delprojekt; - tillgänglighet till primärvård (genombrottsprojektet med Primärvården Göteborg), - tillgänglighet till specialiserad vård (processutvecklingsprojektet inom elektiv vård) samt ledning och styrning på medicinska resultat. Genombrottsprojektet med Primärvården Göteborg har varit unikt då en hel organisation inbjudits att delta och totalt 30 vårdcentraler samt barn- och ungdomsmedicinska mottagningar har ingått i projektet. Detta ger möjligheter att samla ledningsgrupper på olika nivåer för stöttning såväl under projekttiden (oktober 2005 till juni 2006) som för det fortsatta arbetet med uthållighet i såväl gjorda förändringar som i den fortsatta utvecklingen. Förändringsarbetet måste fortleva och ses som en naturlig del i det ordinarie arbetet! Genombrott, som introducerades i Sverige 1996 av dåvarande Landstingsförbundet, är en metod för att påskynda spridning av kunskap och välfungerande praxis inom hälso- och sjukvården. Metoden har utvecklats vid The Institute for Healthcare Improvement (IHI) i Boston. Metoden, som används både i USA och i många europeiska länder, har visat sig mycket effektiv för att åstadkomma stora förbättringar för patienter. Genombrottmetoden innebär att förbättringsbehov identifieras, idéer till förändringar testas i liten skala, resultaten analyseras och beslut fattas om och hur man går vidare. Lyckade tester utökas i omfattning, utmanande mål sätts upp som kräver nya arbetssätt för att nå målen och när man lyckas då har ett genombrott skett! För att lyckas ställs krav på systematik, kompetenta handledare, engagerade team-medlemmar och ett delaktigt ledarskap. Dessa faktorer har varit nycklarna till de mycket goda resultat som uppnåtts i Primärvården Göteborg! Göteborg Thomas Wallén Projektledare för produktivitetsuppdraget Sjukhusdirektör Frölunda Specialistsjukhus

3 Sammanfattning Vi är en till synes välfungerande mottagning som väl uppfyller ställda krav vad gäller tillgänglighet, samt troligen även medicinskt omhändertagande. Arbetsgruppen uppfattar tanken på ett kvalitetssäkringsinstrument som riktigt men ifrågasätter nödvändigheten att detta projekt genomfördes under rådande förhållanden - att samtliga mottagningar skulle ingå i projektet. Vi upplevde svårigheter framför allt genom att större delen av den heltidsanställda personalen på en så liten mottagning varit frånvarande under en så lång tid, vid så många tillfällen. Fyra lärandeseminarier á två dagar samt ett flertal timmar för diskussion inom gruppen och motivation för personalgruppen i övrigt. Det har tagit mycket tid, kraft och ork från oss i teamet. Det mest positiva utfallet för vår del är en utökning av sköterskestaten samt som extra bonus att mottagningen fick förtroendet att starta upp en av få nya aktiviteter inom Göteborgs primärvård SIT-vaccination eller allergisk hyposensibilisering i modern tappning. Man skall naturligtvis ej helt blunda inför att vi faktiskt fått en inblick i och lärt oss något om denna metod för utvärdering av vårt framtida arbete.

4 Innehållsförteckning Sid nr Inledning/Bakgrund 1 Syfte. 1 Mål... 1 Vad och hur har vi mätt. 2 Resultat och måluppfyllelse.. 2 Vad har vi testat 2 Aktiviteter. 4 Införda förändringar som övergått i ordinarie verksamhet 4 Metoddiskussion.. 4 Hur går vi vidare 4

5 Inledning/Bakgrund Under vårterminen 2005 fattades ett beslut inom Västra Götalandsregionen att försöka öka tillgängligheten inom vården. Primärvårdsledningen i Göteborg beslutade att samtliga enheter skulle medverka i detta så kallade Genombrottsprojekt, ett kvalitetssäkringsprojekt enligt en specificerad modell. Vår mottagning uppfyller, såvitt bedömbart, enligt vårt förmenande, ledningens alla önskemål vad gäller kapacitet, tillgänglighet och ekonomi. Vår egen, högst personliga, åsikt är dessutom att det medicinska omhändertagande uppfyller de krav man kan förväntas av en primärvårdsenhet Vår verksamhet Backa Barn- och Ungdomsmedicinska mottagning har som upptagningsområde ungefär halva Hisingen vilket innebär en barnpopulation på cirka barn och ungdomar mellan 0-18 år. Personalbemanningen på mottagningen består av 3,2 barnläkartjänster, 2,7 sjukskötersketjänster från och med april 2006, 1 barnsköterska, 1,5 sekreterare totalt 11 personer. Mottagningen startade sin verksamhet 1977 och fortfarande är 2 personer av den ursprungliga personalstyrkan på plats. Personalstaben har successivt utökats men i huvudsak har de som slutat uppnått mogen ålder, det vill säga gått i pension. Av läkarna har 2 stycken arbetat på Backa Barnmottagning sedan mitten av 80-talet och den senaste läkaren började för ett knappt år sedan i samband med en pensionsavgång. Två av tre sköterskor har varit här alltsedan start. Vårt uppdrag: Specialistmottagning för barnaålderns invärtes sjukdomar Remissmottagning med hänvisningar från Barnavårdscentral, skolhälsovård, vårdcentraler, sluten vård samt från privat vård. Akutmottagning för små och akut sjuka barn, dagligen under vardagar Åldersgrupper upp till 16 år samt kroniker som följes till avslutat gymnasium Syfte Att behålla vår goda tillgänglighet för de barn och ungdomar som ingår i vårt uppdrag. Vårt uppdrag innebär att ha en öppen akutmottagning på förmiddagen måndag-fredag för barn under 2 år samt barn med kroniska sjukdomar. Specialistmottagning för barn och ungdomar mellan 0-18 år. Mål Att kunna erbjuda alla barn och ungdomar som ingår i vårt uppdrag med medicinskt behov tid inom 7 dagar ( tredje tillgängliga tiden). Målet skall vara uppnått Balanserat mål Arbetsbelastningen för personalen skall ej öka 1

6 Vad och hur har vi mätt Kartläggning av verksamheten enligt ett standardiserat schema. Mätning av den tredje tillgängliga tiden vad gäller både enkeltid och dubbeltid. Enkeltid innebär 20 minuter och dubbeltid innebär 40 minuter. Resultat och måluppfyllelse Karläggningen visade en påtaglig sjuksköterskebrist vilket resulterade i att vi fick utökad sjuksköterskebemanning från och med april månad Vårt mål att minska T3-tiden till 7 dagar har ej uppnåtts men vi har hela tiden legat stabilt på mellan 10 och 15 dagar. Vid T3-mätningen var målet nått: 5,6 dagar. 3:e tillgängliga tid, läkare :e tillgängliga tid, antal dagar, median Målvärde Mätvärde 0 V 43 V 47 V 51 V 03 V 07 V 11 V 15 V 19 V 23 V 27 V 31 V 35 V 39 V 43 2

7 Dubbel T3-tiden visar ett stabilt resultat, pendlande kring 20 dagar, med ett max på 30 dagar. Vårt uppdrag som remissinstans är att kunna erbjuda tid och undersökning inom 90 dagar enligt vårdgarantin. 3:e tillgäng liga tid, läkare :e tillgängliga tid, antal dagar, median Målvärde Mätvärde 0 V 43 V 47 V 51 V 03 V 07 V 11 V 15 V 19 V 23 V 27 V 31 V 35 V 39 V 43 Vad har vi testat Arbetsgruppen presenterade olika förslag till tester 1. Papperslös laboratoriekontakt enbart datorbeställda prover och registrering på laboratorielista. 2. Laboratoriepapper som medföljer alla patienter för ordination och leverans i orange låda. 3. Doktorer tar in akutpatienter utan föregående bedömning och sållning. 4. Sekreterare bokar kallar remisspatienter och hanterar önskade papper/tillväxtkurvor inför besök. 5. Inga patienter erhåller återbesök totalt familjeansvar att hålla reda på tider. Tidboken blockeras så att återbesök kan bokas inom två månader men ej längre fram. 6. Remissbedömning av samtliga doktorer. Jouren har ansvar för gårdagens flöde. 7. Vägbeskrivning tillsammans med kallelsen till patienter så att de inte uteblir på grund av att de ej hittar till mottagningen. 8. Tester kopplade till Tele-Q som införes under mars a) grundbelastning b) extra skötersketid c) eventuellt läkarstöd-rådgivning-bokning d) receptkö till doktor 3

8 Efter diskussion inom personalgruppen ströks av olika skäl följande tester 3, 4 och 7. Beslut om tester kopplade till Tele-Q efter införande. Aktiviteter Flödesmätning: Vår undran var om man kunde påvisa olika typer av proppar i flödet på mottagningen. Via tidsstudier med klockning kunde egentligen inga sådana påvisas. De väntetider som uppstod hade sin naturliga förklaring som exempelvis väntan på ytanestesi och EKGspirometriundersökningar. Minikupp: Vi genomförde under perioden en, Kvalitetsmätning Ur Patientens Perspektiv, genom datainsamling med pekskärmsmetodik. Anhöriga till patienter <14 år gamla fick medverka vid ett tillfälle under perioden. 127 enkätsvar erhölls varav en hel del ej ifyllts fullt ut. Av c:a 45 frågor/påstående rörande patienters/föräldrars uppfattning om mottagningen, utföll den absoluta majoriteten inom metodens positiva intervall. Medarbetarenkät: Våra personalenkäter visade en märkligt stor förändringsvilja i jämförelse med vad projektet inneburit för mottagningen. Remissåterbesök: Se hur många remisser som genererar återbesök under tre månader. 81 remisspatienter genererade 12 återbesök. Hänvisningar: Under 4 veckor registrerades hur många av våra patienter som hänvisades till annan instans. 8 patienter hänvisades under denna period. De ringde vid en tidpunkt då våra akuttider var slut eller sent på dagen. Införda förändringar som övergått i ordinarie verksamhet Samtliga ordinarie läkare bedömer remisser. Återbesök bokas enbart inom två månader, om återbesök senare bokar föräldrarna det själva. Metoddiskussion Metoden som sådan är något som vi alltid har haft här på mottagningen. Vi föreslår, vi testar, vi avfärdar eller accepterar. Vi har dock ej dokumenterat förändringsarbetet tidigare mer än i våra arbetsplatsträffsprotokoll. Hur går vi vidare Vi kan använda delar av metoden i det fortsatta kvalitetssäkringsarbetet. Bra att testa saker och därefter utvärdera. Kontaktperson Handledare: Carina Söderqvist Susanna Lindman Sekreterare Barnsjuksköterska carina.linnea.soderqvist@vgregion.se susanna.lindman@vgregion.se Tel: Tel: