Akut handläggning. Vid icke omedelbart livshotande tillstånd: Noggrann arytmidiagnos före behandling.
|
|
- Kristina Axelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 F. ARYTMIER Akut handläggning Vid icke omedelbart livshotande tillstånd: Noggrann arytmidiagnos före behandling. Esofagus-EKG-registrering bör utföras vid samtliga breda QRS-takykardier där P-vågor ej med säkerhet kan identifieras och även vid smal QRS-takykardi där arytmityp är osäker. Elektiv handläggning Rutinutredning omfattar noggrann anamnes samt vilo-ekg. Dessutom bör i många fall 24-timmars ambulatorisk EKG utföras. UKG är ofta av värde för att evaluera förmaksdimension, vänsterkammarfunktion, högerkammarstorlek och klaffunktion, som alla kan ha stor betydelse för bedömning av arytmisjukdomen. I vissa fall bör patienten undersökas med Cardiac event recording, och i sällsynta fall blir Revealimplantation nödvändig. Med denna metod registreras EKG från en implanterad apparat upp
2 till 3 år. Vid behandling med antiarytmika finns alltid risk för proarytmi. Akut terapi enligt nedan förutsätter kontinuerlig EKG-övervakning och noggrann patientövervakning. 1. SINUSTAKYKARDI Takykardi = hjärtfrekvens över 100 slag/min. Terapin Inriktas mot orsaken till takykardin, såsom hjärtsvikt, chock, hypoxi, myokardischemi, hypovolemi, tyreotoxikos, smärta, oro och feber. Vid frånvaro av organisk bakomliggande sjukdom kan betablockare övervägas. 2. BRADYKARDI (SINUSBRADYKARDI, nodalrytm, sinus arrest, sinoatrialt block) Hjärtfrekvens mindre än 50 slag/min. Behandlingsindikation: Tecken på
3 hemodynamisk påverkan. Akut handläggning Terapi Riktas mot eventuellt utlösande orsak såsom vagotoni eller läkemedel. Enstaka episoder behandlas ej. Vid upprepade episoder och bestående tillstånd ges följande atropin iv; vid utebliven effekt isoprenalin-infusion; vid utebliven effekt temporär non-invasiv (extern) eller temporär transvenös pacemaker, alternativt permanent om tillståndet bedöms vara kroniskt. Elektiv handläggning Vid icke symtomgivande bradyarytmi undersöks patienten med 24-timmars ambulatorisk EKG för att utesluta farlig bradyarytmi. För övrigt elimineras ev. utlösande bradyarytmiorsaker som t ex läkemedel med pulssänkande effekt,
4 hypotyreos, elektrolytavvikelser. Vid symtomgivande bradyarytmi övervägs dessutom permanent pacemakerbehandling. V g se kapitel H sid H F1 3. AV-BLOCK Kan orsakas av läkemedel som t ex digitalis, betablockerare, kalciumblockerare och andra antiarytmika med pulssänkande effekt. Om detta misstänks utsättes preparatet eller dosen reduceras. AV-block I Föranleder ingen specifik terapi. Vid trifascikulärt block (AV-block I + LAH + högergrenblock) bör man överväga pacemakerbehandling om patienten har symtom. V g se avsnitt G 3. Permanent pacemaker.
5 AV-block II-III Akut handläggning Vid stabil ersättningsrytm > 40/min är hemodynamiska symtom ovanliga. Isoprenalininfusion ges vid hemodynamisk påverkan. Vid upprepade syncope i liggande, trots isoprenalininfusion, bör temporär pacemaker övervägas. V g se avsnitt H 2, Temporär invasiv pacing. Elektiv handläggning V g se avsnitt H 3 Permanent pacemaker. 4. SUPRAVENTRIKULÄRA EXTRASLAG (SVES) Frekventa SVES kan ses vid hjärtsvikt, thyreotoxikos, vissa lungsjukdomar, anemi och sympaticuspåslag av annan orsak. Om SVES är av typen ersättningsslag vid långsam sinusrytm eller sinusarrest, är antiarytmisk behandling i
6 regel kontraindicerad. Terapi Kräver ej specifik antiarytmisk behandling. Enstaka SVES åtgärdas ej. Vid frekventa SVES, behandla utlösande orsak. Symtomgivande SVES utan tecken till organisk hjärtsjukdom kan övergående behandlas med selektiva betablockerare. 5. REGELBUNDEN SMAL TAKYKARDI Alltid supraventrikulärt ursprung. För adekvat diagnostik krävs esofagus-ekg. Delas in i kort och lång RP-takykardi. Kort RP-takykardi innefattar AV-nodal reentry takykardi (AVNRT) och ortodrom takykardi (OT). Kort RP-takykardi: RP<70 ms: AVNRT, RP>70 ms; OT Akut handläggning
7 Diagnostik Under pågående takykardi: Vilo-EKG, esofagus- EKG, F2 Terapi 1. Vagusretning med exempelvis sinuscaroticustryck/valsalvamanöver. Adenosin, 5 mg/ml, 1 ml som snabb iv injektion i proximal ven, följt av NaCl flusch. Vid behov ges ytterligare 2 ml (10 mg) inom 1-2 min. Kan ökas till 12,5 mg och 15 mg. Adenosin ger en kortvarig (få sekunder) AVblockering och bryter takykardin. OBS! Informera patienten om ev. snabbt övergående dyspné och bröstsmärta. 2. Vid hemodynamisk påverkan: akut
8 elkonvertering. Lång RP-takykardi: Ektopisk förmakstakykardi Atypisk AVNRT Lång RP-takykardi är vanligen ektopisk förmakstakykardi som kan diagnostiseras via yt- EKG. Svårbehandlad med hög recidivbenägenhet. I första hand betablockad. Re-entrytakykardierna har vanligen en typisk anamnes med abrupt insättande takykardi. Vid täta besvär kan takykardin fångas med långtids- EKG eller event recorder. Alla patienter med upprepade reentrytakykardier bör informeras om möjligheter till ablationsbehandling. Om farmakologisk behandling med betablockad inte räcker skall patienten definitivt erbjudas ablation. 6. FÖRMAKSFLADDER
9 FÖRMAKSFLIMMER Akut handläggning I den akuta situationen ska man alltid sträva efter att normalisera hjärtfrekvensen, oavsett om elkonvertering planeras eller ej. Frekvensreglering I hemodynamisk akuta situationer ges frekvensreglerande terapi enl. nedan intravenöst, i annat fall per os. Vanligen sker detta med betablockad under beaktande av sedvanliga kontraindikationer. Som regel används Metoprolol mg p o eller Seloken ZOC 2,5-15 mg iv. Om patienten är inkompenserad ska betablockad användas med försiktighet. Urvätska pat. och överväg initial digitalisering iv med Digoxin 0,5
10 mg iv följt av 0,25 mg iv fyra timmar senare, alt 3x0,25 mg iv med två timmars intervall. Återställande av sinusrytm Genomför elektrisk eller farmakologisk konvertering om detta kan beräknas utföras inom 2 dygn efter arytmidebuten. Första alternativet är oftast a kut elkonvertering om patienten tål narkos. Alternativet till detta är farmakologisk konvertering där valet får styras av biverkningsprofilen enligt FASS, särskilt vid påverkan av VK-funktionen. Infusion Cordarone 5 mg/kg kroppsvikt under min. Telemetri och BT obs. Inf. Brinavess 3mg/kg under 10 min. samt ev. ytterliggare dos 2mg/kg Substansen finns att låna på MAVA Lund resp akuten Malmö
11 F3 Förstagångsförmaksflimmer konverteras ofta spontant inom 8-12 timmar. På hemodynamisk indikation kan akut elkonvertering utföras trots att flimmerdurationen överstiger 2 dygn. LMWH/Heparindropp etableras direkt enligt PM, och därefter om patientens tillstånd tillåter måste patienten undersökas akut med transesofagealt UKG (TEE). Samtidigt startas sedvanlig antikoagulationsbehandling som skall pågå under minst 1 månad och därefter enligt CHA2DS2-VASc score indikation. Elkonvertering direkt efter TEE. Lågmolekulärt heparin tills terapeutisk nivå uppnåtts med Waran. Elektiv handläggning Om du inte själv har möjlighet att informera patienten om förmaksflimmer, elektiv
12 elkonvertering och AK-behandling, samt remittera patienten till antikoagulationsmottagningen SUS Malmö kan patienten remitteras till arytmisektionens förmaksflimmermottagning för bedömning. Processen accelereras om du själv remitterar patienten till antikoagulationsmottagningen och till UKG med svar till förmaksflimmermottagningen. Om du har informerat patienten själv inför elkonverteringen så att besök på förmaksflimmermottagningen ej är nödvändigt innan elkonverteringen vänligen ange detta tydligt på remissen. Elektiv elkonvertering kan genomföras efter 3 veckors tillfredsställande antikoagulationsbehandling med warfarin (INR 2,0), alternativt regelbundet intag av godkända NOAK preparat (i dagsläget Pradaxa, Elequis och Xarelto). Innan elkonverteringen rekommenderas
13 behandling med Seloken ZOC mg 1x1 som frekvensreglering, och samma behandling ges som recidivprofylax efter konverteringen. Chansen för att ha kvar sinusrytm ett år efter konverteringen ligger på cirka 50-60% bland alla patienter som behandlas enligt vår rutin. Huruvida ytterligare elkonverteringar ska ske bedöms baserat på patientens symptom och möjligheter att bibehålla sinusrytm. Om sinusrytm bedöms som angeläget ska den sannolikt föregås av insättandet av antiarytmika. Om recidiv trots antiarytmika, samt intolerabla symptom, kan icke-farmakologiska åtgärder bli aktuella såsom His-ablation, lungvensablation eller Mazekirugi. Permanent förmaksflimmer Efter några rytmregulariseringsförsök får man ofta acceptera att patienten har permanent/kroniskt förmaksflimmer. Detta är ett
14 vanligt slutsteg för många patienter med intermittent/persisterande förmaksflimmer. Det finns dock också patienter som har specifikt intermittent förmaksflimmer, där tillståndet inte övergår till kroniskt förmaksflimmer. Såväl vid akut som vid elektiv handläggning Frekvensreglering med selektiv betablockerare i första hand (t ex Metoprolol mg 1x1). Vid kontraindikation mot betablockerare kan verapamil användas. Vid kombinationen hypotoni/hjärtsvikt kan digitalis användas. Observera att vid kombinationen digitalis-betablockad kan bradyarytmi induceras, speciellt nattetid. Optimal frekvensreglering har stor betydelse för patientens livskvalitet, och kan justeras med hjälp av 24 timmars ambulatorisk EKG-undersökning F4
15 Antiarytmika De antiarytmika som kan vara aktuella som recidivprofylax är dronedarone, flecainid och amiodarone. I sällsynta fall kan disopyramid eller sotalol användas. Insättning av sådant läkemedel är som regel en specialistangelägenhet. Dronedarone (Multaq ) är ett antiarytmikum som påminner om amiodarone men har gynnsammare biverkningsprofil då jod saknas och halveringstiden är betydligt kortare. Indikationen är begränsad till att endast användas som tillägg till standarbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer; Tidigare stroke eller TIA Hypertoni Diabetes
16 Hjärtsvikt (ej instabil klass III eller klass IV) Hög ålder, över 75 år Viktigaste kontraindikationerna är instabil hemodynamik omfattande patienter med symtom på hjärtsvikt i vila eller vid lindrig ansträngning motsvarande NYHA IV och instabila klass III. Beträffande interaktioner mm v g se FASS. Insättning sker polikliniskt. Kreatinin stiger10-15 % första veckan men utan påverkan på GFR. Därför ska ett kreatinin kontrolleras en vecka efter insättandet för att få ett nytt utgångsvärde. Leverestatus bör kontrolleras innan samt efter insättning (1 v, 1gg/mån i 6 mån, vid 9 och 12 mån samt intermittent därefter. Kontroll av QT-intervallet ska ske efter en månad. QT förväntas öka ca 10 ms. Vid QTc 500 ms ska behandlingen avslutas. Även dessa uppgifter sparas i ett särskilt Multaqregister. Flekainid (Tambocor ) är ett klass I-preparat
17 som ofta är effektivt till yngre patienter. Preparatet kräver frånvaro av strukturell hjärtsjukdom och insättning måste alltid föregås av ischemiutredning och UKG. Insättes inneliggande med arbets-ekg innan hemgång och följes alltid av kardiolog. Ska alltid kombineras med frekvensreglerande, vanligen betablockad, då det inte har någon frekvensreglerande effekt och kan medföra konvertering av förmaksflimmer till förmaksfladder med 1:1 överledning. Amoidarone (Cordarone ) är ett klass IIIpreparat som p g a sin allvarliga biverkningsprofil är att betrakta som ett sistahandsalternativ och alltid ska insättas av kardiolog med stor vana vid preparatet. Har mycket stor interaktionsbenägenhet och lång halveringstid. De vanligaste biverkningarna är thyroidearubbningar och leverpåverkan. Det finns också en risk för irreversibel lungfibros. Alla patienter ska följas i speciellt Cordaroneregister, se särskilt PM
18 på intranätet (VO hjärt- och lungmedicin/sus arytmi/vårddokument/avd Malmö) med regelbunden provtagning. Följes alltid av van kardiolog. Kan insättas polikliniskt om normal vänsterkammarfunktion. Amiodarone är det enda antiarytmikum som är aktuellt vid påtagligt nedsatt vänsterkannafunktion. Disopyramid (Durbis ) är ett klass I-preparat som kan övervägas vid vagalt utlösta flimmer. Preparatets antikolinerga biverkningar som prostatism, förstoppning och synrubbningar gör det dock svårt att använda. Insättes inneliggande och följes av kardiolog F5 Sotalol (Sotacor ) är en betablockerare som dessutom har klass-iii effekter. Kan orsaka QTförlängning och torsade de pointes. Insättes inneliggande med noggrann kontroll av QTc och följes alltid av kardiolog. Bör användas med försiktighet till äldre, kvinnor och patienter med
19 nedsatt njurfunktion. Beträffande inneliggande insättning av antiarytmika se särskilt PM på intranätet (VO hjärt-och lungmedicin/sus arytmi/vårddokument/avd Malmö). Likaså finns uppgifterna om Cordarone- och Multaqregister på hemsidan. Förmaksfladder Handläggningen följer i allt väsentligt den vid förmaksflimmer. Beträffande ablationsbehandling föreligger dock en stor skillnad då % av samtliga förmaksfladder kan botas med ablationsbehandling. Därför rekommenderas ablationsbehandling direkt efter första recidivet. Det finns således ingen anledning att behandla förmaksfladder med antiarytmika. Kom ihåg att AK-behandling är ofta indicerat vid förmaksflimmer/fladder. ANTIKOAGULATIONSBEHANDLING
20 Profylaktisk antitrombotisk behandling sker med AK-behandling (anti-vitamin K) alternativt NOAK-preparat (Pradaxa, Apixaban, Xarelto). Slutsatser från randomiserade studier har varit, att patienter med paroxysmalt förmaksflimmer skall ha samma profylax som patienter med permanent och persisterande förmaksflimmer. Samma riktlinjer gäller för förmaksfladder. Säkrast effekt av AK-behandlingen har visats vid INR-nivåer 2,0 3,0 även hos de äldsta patienterna (> 75 år) trots den ökade blödningsrisken hos dessa patienter. Hos patienterna med NOAK-preparat är det mycket viktigt med compliance för adekvat effekt. ASA har inte längre någon plats som strokeprofylax vid förmaksflimmer/fladder. Genomförd Waranbehandling sänker strokerisken med 85 % hos patienter med förmaksflimmer. NOAK-preparat är minst lika bra som Warafarin. Antikoagulantiabehandling är indicerad enligt CHA2DS2-VASc score, som är ett praktiskt hjälpmedel för emboli-risk-bedömning av
21 patienter med förmaksflimmer (se figur nedan). Vid 0 poäng enligt CHA2DS2-VASc score finns det ingen indikation för AK-behandling. Vid 1 poäng rekommenderas AK-behandling. (dock ej hos kvinnligt kön < 65-årsålder). Vid 2 poäng eller mer enligt CHA2DS2-VASc score är AK-behandling absolut indicerad. CHA2DS2-VASc score bedömning för patient med förmaksflimmer enligt ESC-guidelines 2012 Förmaksflimmer och dessutom: Antal poäng enligt CHA2DS2-VASc score Congestive heart failure/lv dysfunktion 1 Hypertension 1 Age 75 years or more
22 2 Diabetes mellitus 1 Stroke or TIA previously F6 Vascular disease 1 Age Sex category (i.e., female gender) 1
23 Risk för stroke (% per år) i relation till CHA2DS2-VASc score 0 0,78 1 2,01 2 3,71 3 5,92 4 9, ,26
24 6 19, , , ,64 Förutom strokeriskbedömning bör patienten även bedömas för blödningsrisken enligt HAS-BLED, inför AK-behandling. Vg se tabell nedan: HAS-BLED risk-score bedömning för blödningsrisken Hypertension (syst bt>160 mm Hg) 1
25 Abnormal renal and liver function 1 poäng vardera = tot 2 poäng Stroke 1 Bleeding tendency/predisposition 1 Labile INR hos waranpatienter 1 Elderly 1 Drugs ( concomitant ASA,NSAID) 1 poäng vardera = tot 2 poäng or alcohol
26 Hos patienter där tillfredsställande frekvensreglering inte kan uppnås med farmakologisk behandling (t ex snabb frekvens vid mindre ansträngning i kombination med intermittent extrem bradyarytmi) kan pacemakerbehandling övervägas för att förhindra bradyarytmi-episoderna. Om takykardiepisoderna fortfarande inte kan elimineras medikamentellt trots bradyarytmiskyddet, bör patienten erbjudas His-ablation 7. VENTRIKULÄRA ARYTMIER Ventrikulära extraslag (VES) VES är mycket vanliga och är som regel asymtomatiska. VES orsakas ofta av en ökad automaticitet i kammarna och kan komma från ett eller flera fokus. Bakomliggande orsaker är ofta ischemi, hjärtsvikt, genomgången hjärtinfarkt eller myokardit. Patienter med frekventa VES och hjärtsvikt har en sämre prognos där prognosen dock inte F7
27 förbättras av behandlingen av VES. Det finns fall där patienter med kraftigt ökad förekomst av VES har utvecklat sekundär hjärtsvikt. Utredning: Vid kraftig ökad förekomst av VES eller symtomatiska VES, uteslut bakomliggande hjärtsjukdom. A-EKG för att studera förekomst av ischemi hos riskpatienter och UKG för att bedöma förekomst av strukturell hjärtsjukdom. 24-timmars Holter kan utföras för att kvantifiera VES, studera morfologi och utesluta episoder med VT. Patienter med VES utan påvisbar hjärtsjukdom har en bra prognos. Behandling: Behandla i första hand utlösande orsak såsom myokardischemi och svikt. Symtomatiska VES kan minska vid behandling med vanlig betablockad ex Metoprolol eller Bisoprolol. Vid kraftiga symtom trots
28 betablockad kan annan antiarytmika provas efter diskussion med arytmispecialist. Antiarytmika är kontraindicerade för behandling av VES vid hjärtsvikt då studier har visat en ökad mortalitet. Ventrikeltakykardi (VT) Ca 80 % av alla monomorfa (konstant elaxel) VT orsakas av reentryfenomen runt ett substrat (tidigare genomgången infarkt, myokardit, ärr efter hjärtop etc). Den vanligaste orsaken till monomorfa ventrikulära arytmier är således inte akut koronart syndrom och skall inte heller behandlas som sådant om det inte föreligger klara symtom efter att VT:n är bruten. Vid polymorfa VT och VF är bakomliggande ischemi den vanligaste orsaken. Andra, mer sällsynta orsaker till VT, är medfödda tillstånd som långt QTsyndrom (LQTS), hypertrof kardiomyopati, Brugadas syndrom, och Arytmogen högerkammardysplasi/kardiomyopati (ARVD/C). Ofta finns även en behandlingsbar utlösande orsak såsom infektion, hjärtsvikt, elektrolyrubbning, hypertyreos. Även proarytmiska egenskaper hos läkemedel kan
29 utlösa VT. Bradykardiutlöst VT (ökad automaticitet) kan ofta behandlas framgångsrikt med temporär transvenös pacemaker. a. Icke ihållande VT (non-sustained 30 sek) Utredning: Asymtomatisk NSVT (Non-Sustained Ventricular Tachycardia) är oftast ett bifynd och kvantifiering av arytmier göras genom 1 dygns telemetriövervakning eller 24t/48t-Holter. Utredning med UKG och Arbets- EKG/myokardskintigrafi/MR för uteslutande av strukturell/ischemisk hjärtsjukdom. VT utgången från höger kammare bör även genomgå MR hjärta med frågeställning ARVD/C. Behandling: Behandla bakomliggande grundsjukdom/potentierande faktorer. Betablockad (Metoprolol, Bisoprolol) i fösta
30 hand som profylax. NSVT med normal EF utan tecken till övrig hjärtsjukdom föranleder inte ICD-behandling. Vid återkommande symtomatiska NSVT ställningstagande till Cordarone. b. Ihållande VT (sustained >30 sek) Symtomatisk VT skall utredas inneliggande med UKG, coronarangiografi och ev. MR F8 Hjärta. Ställningstagande till kompletterande utredning med invasiv elfys och ev. ICDbehandling beroende på utfall av undersökningar. Utredning i akutskedet: Ibland kan det vara svårt att skilja VT från aberrant överledd SVT. Abberantion är ett
31 takykardiberoende grenblock. Patienter med VT har ofta ischemisk hjärtsjukdom eller hjärtsvikt i anamnesen. Breddökad takykardi med medvetande/cirkulatorisk påverkan är VT tills motsatsen är bevisad och utredning får aldrig fördröja elkonvertering om patienten är hemodynamisk påverkad! 12-avlednings EKG o AV-dissociation o QRS-bredd >160 ms o Positiv konkordans o Erövringsslag (ett normalt överlett slag, patognomont för VT) Esofagus-EKG o AV-dissociation Behandling:
32 Vid medvetandepåverkan eller cirkulatorisk påverkan utförs synkroniserad elkonvertering efter adekvat sedering. Seloken 2,5-5 mg iv. OBS! Försiktighet vid lågt blodtryck eller akuta svikttecken. Cordarone infusion (50 mg/ml) blandad i 250 ml Glukos 5 % vid svårbehandlad och recidiverande VT (5 mg/kg under minst 20 min). Överväg kalium - magnesium infusion vid recidiverande attacker (se under Torsades de pointes nedan) Vid utebliven effekt av medicinering eller primärt vid hemodynamisk påverkan bör synkroniserat DC-chock med 200 J utföras snarast. Tillkalla narkosjour. Vid återkommande VT eller ihållande VT trots elkonvertering, ge Cordarone i bolusdos 300 mg iv Vid återkommande VT hos patienter med ICDbehandling med eventuella tillslag (ventrikulär storm) skall patienten kopplas upp till
33 defibrillator med anterior/posterior placering. Inaktivera ICD:n genom att placera en magnet över dosan. Upphör tillslag/arytmier kan dessa bero på defekt maskinvara och ICD:n skall vara fortsatt inaktiverad med magnet(fasttejpad) till dess att en deviceläkare har kunnat bedöma patienten. Spruta Stesolid 5 mg iv, upprepa vid behov. Vid fortsatta VT ge Cordarone i bolusdos 300 mg iv, i övrigt behandling av VT enligt A- HLR. Torsades de pointes (läkemedelsinducerad) VT Ge magnesiuminfusion: 20 ml Addex Magnesium 1 mmol/ml (20 mmol) sätts till 100 ml NaCl 9 mg/ml och infunderas under 60 min (120 ml/tim). Därefter ges kaliuminfusion: 5 ml Addex Kalium 2 mmol/ml (10 mmol) sätts till 100 ml NaCl 9 mg/ml och infunderad under 60 min (120 ml/tim). Om magnesium och kalium i infusion ej har tillräcklig effekt på uppträdande av Torsades des
34 pointes vid förvärvad, läkemedelsinducerad LQTS kan behandling med isoprenalin-infusion övervägas. Isoprenalin-infusion: 5 ml (1 mg) i 500 ml 5 % glukos; startdos 15 ml/tim som F9 ökas i steg om 15 ml/tim tills adekvat kammarfrekvens erhålls och benägenheten för Torsades de pointes försvunnit. Observera att vid primärt Long-QT-Syndrom (LQTS) är Isoprenalin infusion kontraindicerad. Temporär pacemaker, se separat kapitel. Ventrikelflimmer, Asystoli, pulslös elektrisk aktivitet (PEA) Se särskild instruktion om hjärt-lungräddning (HLR) och avancerad hjärt-lungräddning (A- HLR)! Ventrikulära arytmier efter hjärtinfarkt
35 Tidig ventrikulär arytmi (inom 48 timmar efter akut infarkt) Utred/åtgärda i första hand orsaker såsom hjärtsvikt, ischemi, hypokalemi och proarytmiska läkemedelseffekter. Specifik antiarytmisk behandling ges endast vid återkommande arytmier eller cirkulatorisk påverkan (medvetandepåverkan, kraftigt blodtrycksfall med cerebrala symptom, lungödem) och efter kammarflimmer. Tidig ventrikulär arytmi är ingen indikation för ICD. Sen ventrikulär arytmi (mer än 48 tim efter akut hjärtinfarkt) Innebär ökad risk för framtida komplikationer och skall eventuellt utredas med invasiv elektrofysiologisk utredning inför ställningstagande till ICD (implanterbar defibrillator). Patienter med återkommande kammararytmier är inte aktuella för ICD förrän kammararytmierna är välbehandlade med antiarytmika. II Utredning vid misstanke om arytmi:
36 Utöver anamnes: 1) 12-avlednings EKG. 2) Långtids-EKG (1,2 eller 7 dygn). 3) Extern Loop-Recorder (2-6 veckor, oftast 4 veckor). 4) ICM (Implantable Cardiac Monitor) (> 3 år). 5) Esofagus-EKG och non-invasiv elektrofysiologisk undersökning. 6) Invasiv elektrofysiologisk undersökning. 7) Akut telemetri. 1) 12-avlednings EKG. Utförs på alla patienter med misstänkt arytmi. Undersökningen utförs omedelbart vid misstanke om pågående symptomgivande arytmi. Förväntas vara diagnostisk hos patienter med permanent arytmi som t ex kronisk förmaksflimmer, dessutom vid permanenta retledningsstörningar
37 och vid vissa accessoriska överledningar (t ex overt WPW) och ionkanalstörningar som Long- QT-Syndrom. 2) Långtids-EKG (Ambulatorisk EKG, Holter EKG) F10 Utförs vid misstanke om paroxysmal arytmi, där undersöknings längd bestämms av förväntat förekomst av arytmin. Observera att paroxysmal arytmi ibland är symptomgivande, ibland inte, även hos samma patient. Ett ev. samband mellan arytmi och ischemi kan bedömas vid 1 och 2 dygns undersökning (3 avledningar) medan 7-dygns undersökning endast kan värdera förekomst av arytmi (2 avledningar). En indikation är även kronisk förmaksflimmer för hjälp med optimering av pulshastigheten.
38 I vissa fall kan man ha nytta av 12-avledningslångtids-EKG (endast 1 dygn) för att kunna differentiera mellan ventrikulär arytmi och supraventrikulär grenblockerad arytmi (Abberation). Tillgången till denna typ av undersökningar är begränsad. Undersökningen utförs efter remiss till EKGlaboratoriet. 3) Extern Loop-Recorder. Undersökningen innebär att patienten lånar en liten EKG-apparat som fästs prekardiellt med 2 avtagbara elektroder. EKG registreras i en minnesslinga om1 minut. Vid patientaktivering (symptom) sparas minnesslingans EKG och ytterligare några minuters efterföljande EKG registreras. Indikationen är fortsatt undersökning i de fall arytmidiagnos inte har fastställts med Långtids- EKG. Det rör sig om patienter med paroxysmala symptom av typ palpitationer, svaghetsanfall eller
39 synkope. Uppföljningen sker på distans via avläsning av apparaten med tele-teknik. Undersökningen utförs efter remiss till EKGlaboratoriet i Malmö samt Klinfys Malmö och Lund. 4) Implantable Cardiac Monitor. Undersökningsprincipen är loop-monitoring under en lång period, upp till 3,5 år. Apparaten, som påminner om ett USB-minne till sin form och storlek, implanteras prekardiellt subkutant. Indikationen är fortsatt undersökning i de fall arytmidiagnos inte har eller kan förväntas fastställas med ren non-invasiv teknik. Oftast rör det sig om synkope (11 % av patienter med synkope har arytmigenes) eller patienter med seriösa men sällsynta symptom. Uppföljningen sker som regel på distans med avläsning av apparaten med tele-teknik.
40 Implantation och explantation kräver remiss till Pacemakermottagningen. 5a) Esofagus EKG. Undersökningen bör utföras vid all akut diagnostik av pågående takykardi. EKG registreras via esofagus-elektrod där elektrodspetsen placeras i höjd med hö förmak. Ofta cirka 30 cm från näsborren. Elektroden införs via näsborren och anslutas till EKGapparat för registrering. Instruktionsfilm kommer att finnas på intranätet (VO hjärt- och lungmedicin/sus arytmi/vårddokument/avd Malmö) Med denna metod kan man visa relationen mellan P-våg och QRS-komplex. Utrustningen (elektrod) finns såväl på akutintaget som på Kard Klin akutrum. 5b) Non-invasiv elektrofysiologisk
41 undersökning. Denna metod används för att fastställa om patienten har accessorisk överledning mellan förmak och kammare och därav följande disposition för antegrad eller retrograd takykardi. Metoden används också i försöket att provocera en (smal) takykardi som annars inte har kunnat demonstreras trots utredning. Det rör sig om takykardi av typen antegrad eller retrograd reentrytakykardi, eller ektopisk förmakstakykardi. Principen är att man via en esofaguselektrod i förmakshöjd registrerar förmaks-signaler samt med samma elektrod provocerar takykardi genom ett eller flera extrastimuli F11 En normal förutsättning för invasiv elektrofysiologisk undersökning är bland annat
42 att pat. har en bevisad takykardi. Denna undersökningsmetod används i princip inte längre, och har i stort sett ersatts av invasiv elektrofysiologisk undersökning. 6) Invasiv elektrofysiologisk undersökning (ev. med ablationsbehandlingsförsök). Denna metod används oftast för att värdera om invasiv arytmibehandling är relevant. Principen är att man med hjälp av intrakardiella elektroder registrerar hur hjärtats elektriska retledning sker. Man provocerar den misstänkte arytmin och kartlägger ev. accessoriska banor eller andra patologiska elektriska vägar för att kunna sätta rätt arytmidiagnos och föreslå behandling. I den mån behandlingen är ablation, försöker man ofta att utföra denna i samma seans. Undersökning utförs vid Arytmikliniken, SUS Lund och kräver remiss.
43 7) Akut telemetri. Undersökningen sker under intagning på Kardiologiska kliniken, akutvårdsavdelningen eller IVA när man konstaterar eller misstänker akut livshotande arytmi F12
Behandlingsindikation: Tecken på hemodynamisk påverkan.
F. ARYTMIER Akut handläggning Vid icke omedelbart livshotande tillstånd: Noggrann arytmidiagnos före behandling. Esofagus-EKG-registrering bör utföras vid samtliga breda QRS-takykardier där P-vågor ej
Läs merAntiarytmiska läkemedel. vid behandling av förmaksflimmer
Antiarytmiska läkemedel vid behandling av förmaksflimmer Kaos i förmaken, oregelbunden kammarrytm Behandling i tre steg 1. Basbehandling 1. Utred och åtgärda bakomliggande orsaker 2. Räkna CHADS-score,
Läs merFörmaksflimmer och fladder
Sinus rytm Förmaksflimmer och fladder Elena Sciaraffia, Med dr, Avd läkare Arytmisektion, Kardiologkliniken Uppsala Akademiska Sjukhuset 2013-10-11 Arytmimekanismer Block sjuk sinusknuta (SSS) AV-block
Läs mer2015-12-09. Arytmier. Frieder Braunschweig Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
2015-12-09 Arytmier Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Arytmier: supraventrikulär / ventrikulär Sjuk sinusknuta SVES AVNRT AVRT (WPW) Flimmer Fladder EAT AV-block I, II,
Läs merFarmakologisk konvertering 5 Elkonvertering 6
Innehållsförteckning Inledning 3 Konvertering av förmaksflimmer 4 Konvertering av förmaksflimmer (metoder) 5 Farmakologisk konvertering 5 Elkonvertering 6 Antitrombotisk behandling vid konvertering till
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs merArytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors
Arytmier Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block Grenblock Taky-arytmier I Regelbunden smal-qrs-taky < 0,12 sek II Regelbunden bred-qrs-taky >0,12 sek III Oregelbunden taky I Regelbunden
Läs merVentrikulära takyarytmier Ref (taky)
Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Milos Kesek 111027 Thompson A, Balser JR. Perioperative cardiac arrhythmias. Br J Anaesth 2004;93(1):86-94 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 1 Farouq M, Dryver E.
Läs merBehandling med device ICD och CRT. Hjärtsvikt. Men! Björn Fredriksson SÄS/Borås
Behandling med device ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås Hjärtsvikt Läkemedelsbehandling - hörnsten Sista åren även klarlagt att fysisk träning bättrar ork och symtom vid hjärtsvikt Men! Många är
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier september 2014 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs merGraviditet och arytmier
Graviditet och arytmier David Mörtsell Inga intressekonflikter 1 Epidemiologi Ökad förekomst av SVES och VES 1 Mer frekventa och längre episoder av PSVT hos padenter med känd reentry 2 Klart ökad förekomst
Läs merAkut internmedicin Behandlingsprogram 2012
Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 KARDIOLOGI - arytmier 2 Arytmier - allmänt 2 Bradykardi och AV-block 2 Arytmi takykardier 4 Takyarytmier, indelning 4 Arytmi Regelbunden takykardi med smala (
Läs merNågra tips. Supraventrikulär takykardi SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER EKG. Passare. Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm)
SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER HELENA MALMBORG 2015 Några tips EKG Passare Intervall Varje mm = 20 ms om 50 mm/s = 40 ms on 25 mm/s Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm) Supraventrikulär
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02
Läs merBilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna
Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna Notering: Dessa ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln är resultatet av hänskjutningsförfarandet.
Läs merPublicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 7
Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 7 Innehållsansvarig: Carmela Aghazadeh, Överläkare, Akutmedicinklinik överläkare (carag3) Giltig från: 2018-07-03 Godkänt av: Anne Devall Granelli, Verksamhetschef,
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60
Läs merDel 3_5 sidor_15 poäng
Del 3_5 sidor_15 poäng 69-årig man inkommer till akutmottagningen efter att ha svimmat i hemmet. Hustrun berättar att maken satt och tittade på tv då han plötsligt förlorade medvetandet och ramlade av
Läs merVentrikulär arytmi och ICD Anneli Svensson Spec läk arytmisektionen ansvarig Kardiogenetikmottagningen Studierektor kardiologi
Ventrikulär arytmi och ICD Anneli Svensson Spec läk arytmisektionen ansvarig Kardiogenetikmottagningen Studierektor kardiologi VES ett eller två eller flera kallas? Icke ihållande VT (nsvt) 3 kammarutlösta
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl,
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl, Hallands sjukhus, Varberg/Halmstad EKG- diagnostik med
Läs merFörslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt
2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.
Läs merArytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander 2015-01-14
Arytmier skillnad mellan kvinnor och män Per Insulander 2015-01-14 Arytmi Män % Kvinnor % Sjuk sinusknuta** 45 55 Inadekvat sinus takykardi 10 90 Förmaksfladder 80 20 Förmakstakykardi* 40 60 Förmaksflimmer*
Läs merDel 5_6 sidor_17 poäng
Bengt 68 år, icke rökare, kommer på remiss till din mottagning pga försämrad prestationsförmåga och andfåddhet i samband med ansträngning. För 5 år sedan vårdades han för övergående svaghet höger kroppshalva,
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, hjärtsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.
Läs merBarnarytmier. Eva Fernlund Barnkardiologen Lund 2010-04-22
Barnarytmier Eva Fernlund Barnkardiologen Lund 2010-04-22 Fall 1 - Gosse 17 dagar PN, fullgången, ammas helt Trött sedan 3,5 timmar, vill inte amma Grå-blek och kall perifert, dålig perifer återfyllnad
Läs merDiagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom
Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom Kongenitalt Långt QT Syndrom (LQTS) är en autosomalt dominant ärftlig sjukdom orsakad av förändringar i myocyternas jonkanaler och beräknas finnas
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merVad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna. Tips och råd
Introduktion i Arytmi-EKG Sasha Koul Klinisk assistent Hjärn- hjärt- kärl och lungdivisionen Skånes universitetssjukhus Lund Vad ska vi prata om? Vad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna.
Läs merNOAK i Västmanland FÖRMAKSFLIMMER AK-TRENDER ERFARENHETER
NOAK i Västmanland FÖRMAKSFLIMMER AK-TRENDER ERFARENHETER Stellan Bandh Överläkare Med Klin Västerås Info läk Läkemedelskommitten Västmanland stellan.bandh@ltv.se LAA is a small muscular pouch attached
Läs merAkut kardiologi. Christina Christersson 2015
Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta
Läs merHjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Läs merAktuellt från Hjärta-kärl
Aktuellt från Hjärta-kärl Karin Manhem Ordförande terapigrupp Hjärt-Kärl Hypertoni Rekommenderade läkemedel: Tiazid hydroklortiazid Kalciumantagonist amlodipin ACE-hämmare enalapril ARB kandesartan Behandlingsmålet
Läs merSäker behandling med DOAK
Säker behandling med DOAK Information till primärvården 2015-03-05 Barbro Nordström Chefsläkare Primärvården Säker DOAK-hantering förutsätter Informerad och motiverad patient Kunskaper om behandling och
Läs merVÅRDPROGRAM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLADDER
Medicinkliniken HIA avd 112 HIA Tel. 044 309 14 95 Avd 112 Tel. 044 309 11 12 2011 VÅRDPROGRAM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLADDER HIA/112/113 Reviderad 110210 Faktagranskat: S.Ö Medicinskt ansvarig: T.P 1(18)
Läs merSupraventrikulära takykardier utredning och behandling. Runa Sigurjonsdottir
Supraventrikulära takykardier utredning och behandling Runa Sigurjonsdottir 2018-11-13 upplägg SVES SVT allmänt AVNRT WPW EAT Förmaksfladder Oftast benigna SVES Förekommer i både friska och sjuka hjärtan
Läs merHjärtrytmrubbningar. Inledning. Arytmiorsaker. Symtom. Ändrad 2014-07-16, s 344. 2015-03-04, s 344.
Ändrad 2014-07-16, s 344. 2015-03-04, s 344. 335 Carina Blomström Lundqvist, Kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Lennart Bergfeldt, Verksamhet kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merFörmaksflimmer. Runa Sigurjonsdottir
Förmaksflimmer Runa Sigurjonsdottir 2019-02-08 Hjärtat - ett service organ Muskelpump Klaffar styr blodflödet Elektriskt system Hormon produktion Hjärtats elektriska system Sinus knutan generator VF AV
Läs merArytmier hos vuxna med medfödda hjärtfel - Läkemedel och Device
Arytmier hos vuxna med medfödda hjärtfel - Läkemedel och Device Thomas Gilljam GUCH enheten samt Svikt/arytmisektionen Kardiologi Sahlgrenska Unviversitetssjukhuset Göteborg Intressekonflikter: inga Den
Läs merSeminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder
1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt
Läs merRiktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad
Riktlinjer nov 2006 Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare Magnus Simonsson CSK Kristianstad Gäller personer under 35 år Över 35 år oftast kranskärlssjukdom Kända kongenitala hjärtfel skall skötas av barnkardiolog/kardiolog
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merAV-block II och III, samt sjuksinusknutesyndrom utan pacemaker. Patienter indikation. som behandlas med dipyridamol (Persantin). Svår obstruktivitet.
J. HJÄRTLÄKEMEDEL FÖR INTRAVENÖST BRUK ADENOSIN Styrka 5 mg/ml Indikation Paroxysmal supraventrikulär takykardi Kontra- AV-block II och III, samt sjuksinusknutesyndrom utan pacemaker. Patienter indikation
Läs merKristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS
FÖRMAKSFLIMMER och -fladder Klinisk Medicin 15 02 04 Kristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS FÖRMAKSFLIMMER Vanligaste arytmin 1-2 % totalt sett < 0,5 % 40-50 år 5-15 % > 80 år Män > Kvinnor
Läs merLandskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017
Landskrona Lasarett SASE.DRO.17.11.0395b December 2017 VÅRT FLIMMER- FLÖDE I LANDSKRONA Akuten Avdelningar/ mottagningsbesök Remiss från Vårdcentraler Remiss från andra sjukhus BESÖK: Efter 2 veckor..besök
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merSynkope och bradykardi. Astrid Paul Nordin
Synkope och bradykardi Astrid Paul Nordin 161212 Synkope Definition: Övergående självterminerande medvetandeförlust orsakad av övergående cerebral hypoperfusion Medvetandeförlust som inte är synkope: ex
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merGäller för: Region Kronoberg, Medicinkliniken Ljungby, Medicinkliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: Faktaägare: Minna Markljung, överäkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén
Läs merKvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merBehandling med implanterbar defibrillator (ICD) Rasmus Borgquist Arytmikliniken SUS Lund
Behandling med implanterbar defibrillator (ICD) Rasmus Borgquist Arytmikliniken SUS Lund Implantable Cardioverter Defibrillator Plötslig hjärtdöd Indikationer Terapimöjligheter Praktiska tips Epidemiologi
Läs merH. PACEMAKERBEHANDLING
H. PACEMAKERBEHANDLING 1. Temporär non-invasiv pacing Indikation: Används vid omedelbart pacingbehov i avvaktan på insättande av temporär invasiv pacing. Utförande: Speciella pacingelektroder används och
Läs merIV HJÄRTA OCH LUNGOR 63
IV HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus
Läs merRiktlinjer för användning av Midazolam som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Sörmland
1 Barn och ungdomstandvården Folktandvården Sörmland Uppdaterat dec 2009 Riktlinjer för användning av Midazolam som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Sörmland Innehåll: Riktlinjer för
Läs merFÖRMAKSFLIMMER och fladder Klinisk Medicin
FÖRMAKSFLIMMER och fladder Klinisk Medicin 14 09 16 Kristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS FÖRMAKSFLIMMER Vanligaste arytmin 1 22 % totalt sett < 0,5 % 40 50 år 5 15 % > 80 år Män n > Kvinnor
Läs merFörmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck
Förmaksflimmer översikt SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Definitioner SVT med okoordinerad förmaksaktivering medförande nedsatt mekanisk förmaksfunktion EKG visar snabb förmaksaktivitet som varierar i amplitud,
Läs merHjärtsjukdom under graviditet - arytmier. Anneli Svensson, specialistläkare Arytmisektionen Kardiogenetiska regionmottagningen
Hjärtsjukdom under graviditet - arytmier Anneli Svensson, specialistläkare Arytmisektionen Kardiogenetiska regionmottagningen Generellt men med arytmifokus Börja helst planera/diskutera FÖRE graviditeten
Läs merInnehåll. Arytmier hos barn och ungdomar. Innehåll. Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg
Innehåll Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg Atrioventrikulär reentrytakykardi AV nodal reentrytakykardi Persistent Junctional reciprocating tachycardia Sinoatrial reentrytakykardi Förmaksfladder Förmaksflimmer
Läs merArytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga
UPPSALAKURSERNA Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga Praktiskt inriktad kurs i EKG-tolkning och behandling av arytmier. Falldiskussioner och problemlösningar av arytmifall Uppsala universitet
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merBilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,
Läs merErfarenheter av gamla och nya perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer. Lars Svennberg Överläkare VO Kardiologi, Region Gävleborg
Erfarenheter av gamla och nya perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer Lars Svennberg Överläkare VO Kardiologi, Region Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Chefläkare
Läs merVårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012
Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merIntegrerande MEQ fråga DX1. 2012 10 15 Totalt 20 poäng. Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht2012/vt2013. Anvisning:
Integrerande MEQ fråga DX1 2012 10 15 Totalt 20 poäng Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht2012/vt2013 Anvisning: Frågan är uppdelad på 9 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger
Läs merOBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper Hjälpmedel: Linjal och miniräknare.
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2015-06-13 Skrivtid: 3 tim
Läs merAblationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna. Per Insulander 2013-12-18
Ablationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna Per Insulander 2013-12-18 Elektrofysiologisk undersökning med registrering av intrakardiella elektrogram Stimulering
Läs merFörmaksflimmer, klinisk handläggning
Godkänt den: 2019-08-11 Ansvarig: Stefan Lönnerholm Gäller för: Region Uppsala Utredning, behandling och uppföljning av patienter med förmaksflimmer, FF, sker i samverkan mellan hjärtsjukvård (specialistnivå)
Läs mer2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)
Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna
Läs merKVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Isosorbidmononitrat Mylan 10 mg tablett Isosorbidmononitrat Mylan 20 mg tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: Isosorbid-5-mononitrat
Läs merInga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK
Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Men först detta Förr hade vi blå Waran till alla och alla visste att Waran var livsfarligt Vi hade rigorös kontroll
Läs merSanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Sanktioner 2010 Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 En rapport från Miljöförvaltningen Christin Furuhagen & Linda Karlsson Augusti 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merwww.lul.se, under Extranätet/Vårdgivare/Möta patienten/kvalitetshand- boken. Vårdprogrammet innefattar
ÅRGÅNG 18, NR 2, MAJ 2015 Recept behandling PÅ på Information från läkemedelskommittén I DETTA NUMMER 1 Vårdprogram förmaksflimmer är nu här öka behandlingen med antikoagulantia! 4 Nya perorala antikoagulantia
Läs merKan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.
Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig. Våra äldres tänder är fantastiska! Svensk tandvård är fantastisk i sitt arbete med förebyggande åtgärder, vilket har lett till att andelen äldre
Läs merDugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4)
SIDA 1 (4) 1. Alla röntgenundersökningar där kontrast användes kan ge upphov till akut njurpåverkan hos riskpatienter. Nämn tre riskgrupper. 1P 2. 25 årig man tidigare väsentligen frisk söker akutmottagning
Läs merArytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga
UPPSALAKURSERNA Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga Praktiskt inriktad kurs i EKG-tolkning och behandling av arytmier. Falldiskussioner och problemlösningar av arytmifall Uppsala universitet
Läs merViktiga saker att komma ihåg om din GILENYA -behandling
Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA -behandling Din läkare kommer att be dig att stanna kvar på mottagningen eller kliniken i minst sex timmar efter att du har tagit den första dosen, så att man
Läs merKlinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2
Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merBehandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009
Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:
Läs merBehovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar
2005-04-28 1 Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar Fakta I Sverige har 12 % av befolkningen (ca 43 000 i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Över 65 års ålder lider närmare hälften av alla
Läs merArytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga
UPPSALAKURSERNA Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga Praktiskt inriktad kurs i EKG-tolkning och behandling av arytmier. Falldiskussioner och problemlösningar av arytmifall Uppsala universitet
Läs merBlodtryckssänkande behandling vid svår hypertension eller i samband med carotiskirurgi
2016-09-01 24148 1 (6) Blodtryckssänkande behandling vid svår hypertension eller i samband med carotiskirurgi Sammanfattning Riktlinjen innehåller en guide för blodtryckssänkande behandling vid hypertensiva
Läs merDel 8 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p
Del 8 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p 74-årig kvinna som är opererad med hö-sidig höftledsplastik pga coxarthros, f.ö. tid väsentligen frisk. Hon söker nu på din distriktsläkarmottagning för att
Läs mer1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)
Del 7_6 sidor_11 poäng 45-årig kvinna som är professor i fysik och ägnar sig åt djuphavsdykning på fritiden. Under sin tonårstid hade hon återkommande plötsligt debuterande hjärtklappningar. De sista åren
Läs merHb-värdet har legat lite lågt senaste månaderna och patienten väntar på gastroskopi som led i celiakiutredning.
MEQ 1:1 1. En 26-årig kvinna söker p.g.a. övergående bröstsmärta samma eftermiddag. Smärtan beskrivs som initialt tryck tvärs över bröstet men efter en stund ganska avgränsad, nästan punktformig smärta
Läs merDel 4. 11 sidor. 26 poäng
11 sidor. 26 poäng 62-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, kommer in till akuten med lågt sittande vänstersidiga buksmärtor. Hon har en anamnes på colon irritable men i övrigt mag-tarmfrisk. Hon har
Läs merDu är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.
Facit MEQ delexamination 1 VT13 Göran Trock, är 55 år och medicinsk chef på ett läkemedelsbolag. Han har just hämtat yngsta dottern i andra äktenskapet på dagis. Han är ganska tagen efter en nyligen genomgången
Läs merSynkope och bradykardi. Kristina Rydlund 160119
Synkope och bradykardi Kristina Rydlund 160119 1 Synkope Definition: Övergående självterminerande medvetandeförlust orsakad av övergående cerebral hypoperfusion Medvetandeförlust som inte är synkope: ex
Läs merAbla%on vid kammararytmi - när då? Jonas Schwieler Carina Blomström- Lundqvist
Abla%on vid kammararytmi - när då? Jonas Schwieler Carina Blomström- Lundqvist EHRA/HRS Europace 2009 Ischemisk kardiomyopa% VT 1 Ischemisk kardiomyopa% VT 2 Re- entry krets i myokardärr Pa%enAall 67
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Läs merDiagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt
Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt
Läs merUpprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Läs merVad är hjärtsvikt? Orsaker
Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merViktiga saker att komma ihåg om din GILENYA -behandling. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA -behandling Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Din läkare kommer att be dig att stanna kvar på mottagningen eller kliniken i minst sex timmar
Läs merArytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga
UPPSALAKURSERNA Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga Praktiskt inriktad kurs i EKG-tolkning och behandling av arytmier. Falldiskussioner och problemlösningar av arytmifall Uppsala universitet
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merRegionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer
1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen
Läs mer2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.
Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Ischemi orsakar VF! Fall: Man 65 år. Anterior STEMI, besvären började cirka 2 timmar innan PCI. Akut PCI LAD. Trombyl, Brilique, Enalapril, Bisoprolol,
Läs merFörmaksflimmer, klinisk handläggning
Godkänt den: 2016-03-17 Ansvarig: Mikael Köhler Gäller för: Landstinget i Uppsala län Utredning, behandling och uppföljning av patienter med förmaksflimmer, FF, sker i samverkan mellan hjärtsjukvård (specialistnivå)
Läs merSvimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!
Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%
Läs mer