H. PACEMAKERBEHANDLING
|
|
- Eva Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 H. PACEMAKERBEHANDLING 1. Temporär non-invasiv pacing Indikation: Används vid omedelbart pacingbehov i avvaktan på insättande av temporär invasiv pacing. Utförande: Speciella pacingelektroder används och anbringas (klistras) på bröst- resp. ryggsida. Observera att apparatens EKG-elektroder också måste vara inkopplade. Strömstyrkan höjs till capture (måste verifieras med palpabel puls, eftersom EKG och ryckningar i muskulaturen är svårbedömda). Proceduren är smärtsam och kräver avsevärd sedering med ex Stesolid Novum iv, eventuellt kompletterat med morfin iv. Material: Defibrillator med möjlighet till extern pacing. Kontrollera att elektroderna är avsedda för pacing och inte bara för EKG-registrering. 2. Temporär invasiv pacing Indikation: Temporärt behov av pacemakerbehandling. Antingen inför implantation av permanent pacemaker eller vid övergående symtomgivande bradyarytmi. I princip används alltid VVIR-pacing i denna situation. Utförande: Elektrodinläggningen skall om möjligt ske under genomlysning för att underlätta rätt placering av elektroden i hö kammares apex. Om implantationen inte kan ske i genomlysning måste kontrollröntgenundersökning av thorax ske för lägeskontroll. Elektroden införs i vena jugularis dx efter punktion av venen. Venpunktionen sker med hjälp av anestesiläkare, som säkrar fri venväg. Sterila förhållanden råder kring punktionsområdet. Alternativt kärl är vena femoralis eller vena axillaris/subclavia (bör undvikas dock sparas för permanent implantation). Elektroden placeras under genomlysning i höger kammares apex. Därefter kopplas den externa pacemakern för mätning av tröskelvärde (bör vara lägre än 2 volt). Diafragmastimulation skall undvikas. Elektroden ska synas i genomlysningen med ett lätt kurvformigt förlopp mot apex, så att det finns marginaler för ändringar i hjärtats position vid kroppslägesändringar. Till sist tas en röntgenbild av thorax för att visa elektrodläge och utesluta pneumothorax. När pacemakerfunktionen är stabil, kan elektroden fixeras i huden med en enkel sutur. Cloxacillin (Ekvacillin) 2 g iv x 3 under behandlingstiden. Vid Pc överkänslighet ges Clindamycin (Dalacin) 600 mg i v x 3 istället. Material: En korg finns på vårdavdelningens akutrum SUS Malmö med all utrustning, inkl. elektrodset och extern pacemaker. Denna korg skall medbringas till Röntgenavdelningen inför elektrodplacering i genomlysning. Transporten skall ske med pågående transportabel EKG-övervakning. Motsvarande i Lund sker på Angiolabb och utrustnings set finns även på HIA H1
2 Instruktion om programmering bifogas i slutet av denna pm sektion. 3. Permanent pacemaker Indikation: Symtomgivande bradykardi. Bradykardin skall vara bestående eller ofta återkommande och skall inte ha åtgärdbar, reversibel orsak. Behov av permanent pacemaker kan som regel tidigast utvärderas 3 dygn efter utsättande av bromsande farmaka eller 3 dygn efter genomgången hjärtinfarkt eller hjärtoperation. Sjuk sinusknuta: Pacemaker indicerat vid symtomgivande bradykardi och/eller symtomgivande kronotrop insufficiens. Pacemaker bör också övervägas vid minimalt med symtom, men hjärtfrekvens <30/min dagtid. Patienter med brady-taky syndrom kan behöva pacemaker för att undvika bradykardirelaterade symtom orsakade av medicinering nödvändig för att behandla takykardiepisoderna. AV-block: Pacemaker indicerat vid AV-block III, AV-block II typ 2 samt symtomgivande AV-block II typ 1 (Wenkebach). Hos äldre personer (> 75 år) kan pacemaker övervägas även vid icke symtomgivande AV-block II typ 1. Observera att pacemakerbehov inte föreligger hos unga, symtomfria personer med AV-block II nattetid. Patienter som skall genomgå His-ablation skall ha pacemaker i god tid innan ablationen (helst minst 1 månad innan). Bifascikulärt block och trifascikulärt block : Pacemaker indicerat vid symtom, t ex syncope, där andra orsaker till symtomen än bradykardi är uteslutna. Tillstånd där pacemakerbehandling kan övervägas, men där effekten är tveksam: Vasovagal syncope: I de flesta fall troligen ingen effekt av pacemakerbehandling, men det kan övervägas om patienten har en dokumenterad kraftig kardioinhibitorisk komponent med uttalad, långvarig bradykardi. I sådana fall kan en pacemaker med program för vagal sensing (CLS-funktion Close Loop System, Biotronik) vara till hjälp. Hypertrof kardiomyopati: Kan övervägas hos patienter med uttalad utflödesobstruktion trots optimal medikamentell behandling, för att åstadkomma en dyssynkroni och på så sätt minska utflödesobstruktionen. Dock mycket tveksam effekt och andra åtgärder för att minska obstruktionen bör först övervägas. 4. Pacemakerbehandling vid hjärtsvikt: H2
3 CRT (Cardiac Resynchronisation Therapy). Pacemakerstimulering av både höger och vänster kammare för att åstadkomma elektrisk och mekanisk synkronisering av kamrarna och på så sätt få en effektivare hjärtkontraktion. Indikation för CRT: optimalt medicinerade hjärtsviktspatienter, NYHA klass II-IV, EF < 35 % samt vänstergrenblock med QRS bredd > 120 ms. Om patienten befinner sig i NYHA klass II-III kan ICD funktion (CRT-D) övervägas. Internationella pacemakerkoden: Pacemakerns funktion anges oftast med 4 bokstäver enligt internationella pacemakerkoden: VVIR Stimulerat hjärtrum Avkänt hjärtrum Respons på avkänd hjärtaktivitet Tilläggs funktion Kod: V = kammare (ventricle) A = förmak (atrium) I = inhiberas T = triggas D = dubbel funktion O = ingen funktion R = rate respons DDDR: Kan stimulera i både förmak och kammare. Känner av aktivitet i både förmak och kammare. Kan både inhiberas och triggas av aktivitet i avkänt hjärtrum, d v s om pacemakern känner aktivitet i förmaket kan den stimulera i kammaren om den spontana kammaraktiviteten uteblir. Om den spontana hjärtaktiviteten är tillräcklig stimulerar pacemakern inte i det hjärtrum som har adekvat egenaktivitet. Pacemakern har rate-respons funktion vilket innebär att pacemakern driver upp hjärtfrekvensen vid ansträngning. Används vid: AV-block. Sjuk sinusknuta med risk för framtida AVöverledningsrubbning (grenblock eller behov av AV blockerande farmaka. AAIR: Enbart förmakselektrod. Pacemakern kan bara känna av aktivitet i förmaket och kan enbart stimulera i förmaket. Om den spontana förmaksaktiviteten är tillräcklig, inhiberas pacemakern (stimulerar inte). Pacemakern har rate-respons funktion H3
4 Används vid: Sjuk sinusknuta med bevarad AV-överledning. VVIR: Enbart kammarelektrod. Pacemakern kan bara känna av aktivitet i Kammaren och kan enbart stimulera i kammaren. Om den spontana kammaraktiviteten är tillräcklig, inhiberas pacemakern (stimulerar inte). Pacemakern har rate-responsfunktion. Används vid: Kroniskt förmaksflimmer med bradykardi. Ibland som backup pacemaker om patientens pauser i hjärtrytmen förekommer extremt sällan. Pacemakerremiss: Skall innehålla uppgifter om: Tidigare sjukdomar av betydelse. Varför behöver patienten pacemaker? Diagnos (AV-block eller sjuk sinusknuta)? Vilka symtom har patienten och är de kopplade till bradykardi? Svimning? Hur har bradykardin konstaterats (telemetri, Holter-EKG)? Kopior på relevanta EKG under bradykardi skall bifogas. Har patientens bromsande farmaka seponerats? Står patienten på blodförtunnande medicin? Om patienten har förmaksflimmer: Är det kroniskt eller paroxysmalt? Överkänslighet/allergi? Har patienten några särskilda behov i samband med operation (t ex dement person, svårigheter att förflytta sig eller tolkbehov)? CRT: Relevant information enligt ovan + uppgift om sviktbehandling, NYHA klass, EKG utseende. Kan patienten vara fall för primärprofylaktisk ICD? Har patienten nedsatt njurfunktion? Metforminbehandling? (I samband med CRT implantation ges röntgenkontrast) Patienten skall ges information om pacemakerbehandlingen. Informationsbroschyr skickas till patienten i samband med att de kallas för pacemaker. Inneliggande patienter skall få informationsbroschyren på avdelningen. Preoperativa förberedelser: Patienten skall ha duschat med Descutan (eller liknande) kvällen innan operation samt på morgonen operationsdagen. Patienten kan äta fram till 2 timmar innan operation. Dricka går bra fram till operationen. OBS! Patienter som skall ha ICD skall vara fastande (ingen mat och dryck) minst 4 timmar innan operation. Antibiotikaprofylax ges sedan i samband med operationen: Cloxacillin (Ekvacillin) 2 g iv som engångsdos. Vid Pc överkänslighet ges Clindamycin (Dalacin) 600 mg i v. Mycket oroliga patienter kan få T Stesolid 5 mg 1 timme innan operationen. I smärtlindrande syfte kan T Panodil 500 mg, 2 st p o, ges innan eller efter operationen. Patienten får inte ha pågående infektion operationsdagen. Skall ha varit feberfri i två dygn och inte ha labstatus talande för pågående infektion H4
5 Antikoagulantia och trombocytaggregationshämmarna vid pacemakeroperation: Warfarin: Behöver inte sättas ut inför operation. Operation kan göras om PK(INR) 3,0. Polikliniska patienter skall kontakta den som normalt ordinerar deras Waran för dosjustering inför operationen. NOAK skall sättas ut från och med dagen innan operation vid egfr >50. Vid nedsatt njurfunktion (egfr<50) ombesörjer AK-enheten dosjustering enligt gällande riktlinjer för mindre kirurgi. NOAK kan återupptas dagen efter operationen. Heparin och lågmolekylärt heparin (Klexane, Innohep, Arixtra m fl.) skall inte ges operationsdagen. Behovet av LMWH elimineras i princip eftersom pat kan kvarstå på warfarin i samband med operation. LMWH som bridging vid kort uppehåll med NOAK rekommenderas inte. Tormbocytaggregationshämmare (Trombyl, Plavix, Brilique, Efient) behöver inte sättas ut inför pacemakeroperation. Kirurgi under trippelbehandling ( dubeltrombocythämmande + warfarin) bör undvikas eftersom det ökar risken för blödningskomplikationer. I första hand rekomenderas att trombocytaggregationshämmarna sätts ut 4 dagar innan operation, förutsatt att inga kontraindikationer för utsättning finns, t ex nyinsatt coronarstent. Postoperativa komplikationer: Pneumothorax: Om subclaviapunktion utförts i samband med pacemakeroperationen görs som regel en lungröntgen postoperativt. Om rtg visar pneumothoraxspalt på < 2 cm och patienten är opåverkad bör patienten kvarstanna på avdelningen över natten och göra ny röntgen dagen därpå. Om pneumothoraxspalten då inte ökat kan patienten gå hem. Kontrollrtg om 1 vecka. Om patienten är påverkad och/eller pneumothoraxspalten är > 2 cm kontaktas Lungkonsult dagtid och kirurgens husjour jourtid i Malmö respektive toraxkirurgens jour i Lund. Sökarnummer finns på intranätet (JourLisa). Hematom: Ibland uppkommer ett hematom i eller kring dosfickan. Hematomet uppträder oftast 1-2 dygn postoprativt, särskilt om patienten står på antikoagulantia. Vid stort, upphöjt hematom i dosfickan direkt postoperativt kan man lägga på en sandsäck i 2-3 timmar. Stora upphöjda hematom i dosfickan försvinner oftast inom några veckor. Undvik operativ utrymning av hematomet (infektionsrisk). Endast om hudsnittet spricker upp till följd av att hematomet skall operativ åtgärd övervägas. Om det uppkommer ett stort hematom bör man överväga att sätta in antibiotika under en veckas tid (Cloxacillin eller Clindamycin i samma doser som anges under rubrik infektion nedan) H5
6 Infektion: Kommer tidigast några veckor efter operationen. Kan visa sig först flera år efter operationstillfället. Vanligaste symtom är smärta i dosfickan. Ibland rodnad och värmeökning i huden. Huden kan bli tunn och ibland uppstår huderosion. Om infektion misstänkes skall antibiotika sättas in. Heracillin 750 mg 1x3 (vid Pc överkänslighet Dalacin 300 mg 1 x 3). Kontakta pacemakeroperatör för ställningstagande till operativ åtgärd. Antibiotikaterapi skall pågå fram till reoperation + ytterligare några veckor (hur länge meddelas av operatören). Infekterade patienter reopereras i Lund. Om elektrodextraktion behövs görs detta f n i Göteborg eller Stockholm. Elektroddislokation: Pacemakerelektroden lossnar och ändrar läge i hjärtat. Inträffar sällan. Dislokation sker oftast inom 1-2 dygn efter implantation. Ses på EKG som pacemakerstimulering utan efterföljande hjärtaktivering. Om kammarelektroden dislocerar får patienten tillbaka symtom på bradykardi. Akut inläggning på avdelning i telemetri om kammarelektroddislokation inträffar hos pacemakerberoende patient. Elektroden repositioneras vid ny operation. Uppföljning och återbesök: Återbesök på pacemakermottagningen sker 1-2 månader efter nyimplantation och därefter var 18:e månad, eller vartannat år om patienten även har distansuppföljning. Många patienter erbjuds idag distansuppföljning och distansmonitorering. Detta innebär att pacemakerdata kan avläsas via hemsida på Internet. Distansuppföljning ersätter vissa av mottagningsbesöken H6
7 5. ICD Indikation: Sekundärprofylaktisk: Patienter som haft VT/VF med hjärtstopp eller hemodynamisk påverkan (ex svimning) och som bedöms ha risk att drabbas av ny VT/VF i framtiden. Primärprofylax: Patienter som har hög risk att drabbas av livshotande ventrikulär rytmrubbning. Efter hjärtinfarkt: EF < 35 %, optimal medicinsk behandling. NYHA klass II-III. ICD indikation bedöms först sedan det gått minst 40 dagar efter genomgången hjärtinfarkt. Kardiomyopati (oavsett genes): EF < 35 %, NYHA klass II-III. Andra tillstånd där ICD kan övervägas: Hypertrof kardiomyopati. Long QT syndrom, Brugadas syndrom, Non-compaction kardiomyopati. Ta upp dessa fall till diskussion med arytmisektionen så att en riskvärdering kan göras. För samtliga patienter gäller att de skall ha en förväntad överlevnad på minst ett år och att de måste förstå vad en ICD behandling innebär. Remiss för ICD: Checklista för ställningstagande till profylaktisk ICD finns på intranätet. Denna är en bra hjälp för att värdera om patienten uppfyller kriterierna för att erbjudas en ICD. Vid tveksamheter bör diskussion med kollega på Arytmisektionen SUS ske. Det är mycket viktigt att patienten är välinformerad och delaktig i beslutet om ICD behandling. Det är inremitterande läkare som skall informera patienten om ICD behandling. Det finns en patientinformation, Viktig information om intern defibrillator (finns på intranätet) som skall ges till patienten. I slutet av denna information finns ett papper som patienten bör skriva på för att intyga att han/hon fått informationen. I samband med att patienten skall opereras får pat. också genomgå ett utbildningsprogram om ICD. Utbildningsprogrammet finns på intranätet (gemensam katolog G/hjärtarytmi/arytmigemensamt/mappen ICD pat info). Preoperativa förberedelser: V g se motsvarande avsnitt under Pacemaker ovan. Patienter som skall genomgå ICD operation skall vara fastande (ej mat eller dryck) minst 4 timmar innan operationen. Postoperativa komplikationer: V g se motsvarande avsnitt under Pacemaker ovan. Upprepade chocker från en ICD: V g se särskilt PM på intranätet (VO hjärt- och lungmedicin/sus arytmi/vårddokument/avd Malmö). Avstängning av ICD vid operativa ingrepp: Instruktion för ICD avstängning för de två vanligast förekommande (Medtronic och St Jude Medical) ICDer bifogas i slutet av denna H7
8 pm sektion samt skall hänga inplastad vid varje programmerare på arytmi-avdelning och mottagningen SUS Malmö och Lund. Rutiner ICD larm: V g se särskilt PM på intranätet (gemensam katolog G/hjärtarytmi/arytmigemensamt/mappen PM och checklista). Om pat mår bra, bör pacemakermottagning kontaktas näsföljande vardag. Uppföljning och återbesök: Uppföljning på ICD mottagning sker 1-2 månader efter nyimplantation och därefter var 6:e månad om patienten inte har en alertfunktion i ICD:n. 1 gång per år om patienten har alertfunktion, vartannat år om patienten dessutom har distansmonitorering. Kortare uppföljningsintervall vid frekventa arytmier, CRT-D och när batteriet börjar ta slut. Distansmonitorering och distansuppföljning erbjuds fler och fler ICD patienter idag. Detta innebär att data från patientens ICD kan granskas via en hemsida på Internet. Om patienten har upplevt chock från ICD bör de kontakta ICD mottagningen närmaste vardag (se telefonnummer nedan). Om de mår dåligt och är hemodynamisk påverkade efter chockbehandling, eller får multipla chockbehandlingar, bör de ringa ambulans och komma in till sjukhuset akut. Instruktion för programmering av temporär transvenös pacemaker: H8
9 H9
10 H10
11 H11
12 H12
bröst- resp. ryggsida. Observera att apparatens EKG-elektroder också måste
H. PACEMAKERBEHANDLING 1. Temporär non-invasiv pacing Indikation : Används vid omedelbart pacingbehov i avvaktan på insättande av temporär invasiv pacing. Utförande : Speciella pacingelektroder används
Läs merPacemaker och ICD - dagkirurgiskt planerad nyimplantation...2
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Pacemaker och ICD Giltig fr.o.m: 2015-02-02 Faktaägare: Minna Markljung, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade
Läs merAtt leva med pacemaker
Att leva med pacemaker Information till dig och dina anhöriga om pacemakerbehandling Innehållsförteckning HJÄRTAT OCH PACEMAKERN...3 En liten apparat till stor hjälp för ditt hjärta...3 DET FRISKA HJÄRTAT...4
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merHjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17
Hjärtstopp Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Innehåll Hjärtstopp (bakgrund-hjärtstoppsregistret) Hjärtstopp på DS Nya riktlinjer 2011 Defibrillator och mediciner
Läs merDel 8_6 sidor_21poäng
Del 8_6 sidor_21poäng Du arbetar som underläkare på akuten när sjuksköterskan Eva kommer och meddelar dig att ett larm är på väg in med ambulans. Eva ursäktar sig över larmrapporten, allt hon vet är att
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merDel 7_6 sidor_14 poäng
Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.
Läs merVårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012
Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merVentrikulära takyarytmier Ref (taky)
Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Milos Kesek 111027 Thompson A, Balser JR. Perioperative cardiac arrhythmias. Br J Anaesth 2004;93(1):86-94 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 1 Farouq M, Dryver E.
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merInformation till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål)
Ögonkliniken Umeå Information till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål) Näthinnan och gula fläcken Näthinnan är det tunna lager av synceller som täcker ögonbotten. I dessa celler
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02
Läs merBehandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009
Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats
Läs merOperation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)
Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning
Läs merBehovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar
2005-04-28 1 Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar Fakta I Sverige har 12 % av befolkningen (ca 43 000 i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Över 65 års ålder lider närmare hälften av alla
Läs merPacemaker och ICD - dagkirurgiskt planerad nyimplantation
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Pacemaker och ICD Giltig fr.o.m: 2017-10-29 Faktaägare: Minna Markljung, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska
Läs merTill dig som ska få en PICC-line
Till dig som ska få en PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset ÖNH avdelningen A16b för inläggning av PICC-line Din tid hos oss: Hur hittar jag till A16b: Gå igenom
Läs merMer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation
Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(7) Allmän information Ljumskbråck hos barn är praktiskt taget alltid medfödda. En av femtio pojkar föds med ljumskbråck
Läs merVälkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg. Patientinformation BORTTAGANDE AV HUDFÖRÄNDRING
Välkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg Patientinformation BORTTAGANDE AV HUDFÖRÄNDRING Ring klockan 15.00-16.00 två vardagar före din operationsdag på telefonnummer 0410 555 03 för att
Läs merIntegrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs merNej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merHJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS
HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...
Läs merInformation till dig som ska opereras för en hinna över gula fläcken (epiretinalt membran)
ÖGONKLINIKEN UMEÅ NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS 901 85 UMEÅ Information till dig som ska opereras för en hinna över gula fläcken (epiretinalt membran) Näthinnan och gula fläcken Näthinnan är det tunna
Läs merArytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning?
Arytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning? Charlotta Wredmark leg.sjukgymnast Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Incidens 1-1,5 % av befolkningen har någon
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merIntegrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning:
Integrerande MEQ fråga DX1 Totalt 18 poäng Din skrivningskod: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger
Läs merICD Inopererad defibrillator
Medicinsk Patientinformation patientinformation ICD Inopererad defibrillator Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-04-26. Dokument-id 27236 Sammanfattning ICD är en liten inopererad
Läs merANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi
1 (6) ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi Kontinuerlig epiduralanestesi kan med fördel utnyttjas vid behov av postoperativ smärtlindring. För att underlätta för vårdavdelningarna
Läs merKnäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår
VÅRD- PROGRAM Knäledsplastik Dnr Version 1:11 Gäller för: Framtagen av/datum: Kirurg/ortopedkliniken Klas Hellgren,öl/Björn Albrektsson,öl/Sara Axelsson,ssk/2005-04-01 Godkänd av/datum: Henrik Jonsson/Verksamhetschef
Läs merDiagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt
Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt
Läs merortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Till dig som ska övernatta på Hässleholms sjukhus
ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Till dig som ska övernatta på Hässleholms sjukhus Broschyren är utformad av medarbetare på Ortopediska kliniken Hässleholm-Kristanstad -Ystad. Faktagranskad
Läs merMEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:
MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs merMer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation
Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(10) Information till Dig som skall opereras för refluxbesvär med titthålsteknik Allmän information Reflux innebär att
Läs merViktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning
INFORMATION INFÖR OPERATIONER Innehållsförteckning Information till dig som ska opereras för sjukdom i binjuren.... 2 Information till dig som ska operera ljumskbråck... 3 Information till dig som ska
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Snabb hjärtrytm, hjärtflimmer, kammarflimmer och förmaksflimmer är alla beteckningar för samma hjärtrytmrubbning. Vi
Läs merMedtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.
Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs merANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation.
1 (7) ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. För detaljer se: Waranhandboken på SSTH s hemsida www.ssth.se Ansvarsfördelning i samband med elektiv kirurgi Operationsanmälande läkare Skickar
Läs merCRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker)
Medicinsk Patientinformation patientinformation CRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker) Utgåva 1. Fastställandedatum 2017-10-02. Dokument-id 33854 Sammanfattning CRT är en behandling
Läs merOm förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Innehåll Till dig som vill veta mer om förmaksflimmer Hur fungerar hjärtat? 4 Vad är förmaksflimmer? 6 Hur upplevs förmaksflimmer?
Läs merRutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun
1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver
Läs merCYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526
CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter
Läs merMEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre
September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två
Läs merHjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Läs merHöftfrakturlinjen SUS - Lund
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 2014-11- 24 Gäller tv, längst tom: 20150415 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: My von Friesendorf Dokumentinnehåll:Arbetsuppgifter höftfrakturlinjen
Läs mer1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.
Du är kardiologjour och blir uppringd av medicinjouren som vill att du kommer och bedömer en patient på akutrummet. Patienten söker för bröstsmärta sedan igår kväll, just nu smärtlindrad med morfin och
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merKoloskopiförberedelser med Movprep
Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för
Läs merPatientinformation Pacemaker
Medicinsk Patientinformation patientinformation Hjärtrytmrubbningsprocessen Utgåva 2. Fastställandedatum 2019-03-26. Dokument-id 39729 Sammanfattning Pacemaker är en behandling som erbjuds patienter med
Läs merDX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs merInfluensa- och pneumokockvaccination 2015/2016
INSTRUKTION 1 (15) INFLUENSAVACCINATION ORDINATION RISKGRUPPER Inför säsongen 2015/2016 har sammansättningen av säsongsvaccinet ändrats jämfört med föregående år så att en influensa A-stam och influensa
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merPatientinformation 2012-01-16
Patientinformation 2012-01-16 Deep Brain Stimulation (DBS) Vad är DBS? DBS är en behandling som kräver kompetens och engagemang från flera håll. För att kunna möta den ökade efterfrågan och för att kunna
Läs merVälkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg
Välkommen till Operationsenheten Lasarettet Trelleborg Patientinformation Punktion av trumhinnan + rör/borttagande av rör under narkos Namn Dag... Klockan Läkare.. Vi som tjänstgör på öron/anestesi och
Läs merBehandling med device ICD och CRT. Hjärtsvikt. Men! Björn Fredriksson SÄS/Borås
Behandling med device ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås Hjärtsvikt Läkemedelsbehandling - hörnsten Sista åren även klarlagt att fysisk träning bättrar ork och symtom vid hjärtsvikt Men! Många är
Läs merMultisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov
Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition
Läs merkärlröntgenundersökning
Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merCADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2
CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 INDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA... 2 KONTRAINDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA...
Läs merInga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK
Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Men först detta Förr hade vi blå Waran till alla och alla visste att Waran var livsfarligt Vi hade rigorös kontroll
Läs mer2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)
Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna
Läs merKontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal
Sida 1 (6) 2015-06-08 Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal vid förändring av patients hälsotillstånd samt överföring till annan vårdinrättning MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen,
Läs merSvimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!
Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%
Läs merDel 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.
Totalt 17p. Som primärjour på ett länsdelssjukhus ca sju mil från universitetsstaden blir Du sökt av en sjuksköterska kl 22.15. Man har mottagit ett EKG från ambulansen, det gäller en 73-årig kvinna med
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl,
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl, Hallands sjukhus, Varberg/Halmstad EKG- diagnostik med
Läs merPM Omvårdnad. PM för inläggning, skötsel och eftervård av PEG = Perkutan Endoskopisk Gastrostomi.
Specialitet: OP/IVA Endoskopisektionen PM Omvårdnad Text författare: Ingrid Madsen Faktaansvarig: Caroline Lindstedth Godkänt av: Åsa Rudin Skapat: 2006-05-31 Reviderat: 2011-04-04 Bäst före: 2012-12-31
Läs merAntikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå
Antikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus Bakgrund Allt fler av patienter som opereras inom thorax behandlas preoperativt
Läs merRyggoperation MEP. Ansvarig läkare: TW Ansvarig BMA: CF
Ryggoperation MEP Ny ver. 040914/cf, tw 04-11-23/meg 05-01-17/meg 060705/cf Ansvarig läkare: TW Ansvarig BMA: CF Dagen före operation: Preoperativ undersökning (gäller enbart ortopedoperationer): Ansvarig
Läs merVärmebölja/höga temperaturer
SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot
Läs merFörslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt
2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.
Läs merMultisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus
Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna
Läs merRutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö
Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter
Läs merAnafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling
Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merTill dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning)
Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. VIKTIGT Den här guiden ersätter inte
Läs merPremedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus
Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus Berörda enheter Anestesin, Piteå sjukhus Syfte Rutin Premedicinering till polikliniska patienter Processbeskrivning Paracetamol används som
Läs merInformation till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)
Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merPRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31
Läs merInformation från Ortopedkliniken
Knäprotes Information från Ortopedkliniken Mars 2010 Information inför planerad knäprotesoperation. Informationen vänder sig främst till dig som står på väntelista för att en läkare skall bedöma om du
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 Klinisk Medicin 2014-11-19 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merDagkirurgisk ryggoperaton
Dagkirurgisk ryggoperaton Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping Denna broschyr skall läsas inför och tas med till inskrivningsbesöket och operation. Diskbråck... 3 Diskbråcksoperation...
Läs merRiktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad
Riktlinjer nov 2006 Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare Magnus Simonsson CSK Kristianstad Gäller personer under 35 år Över 35 år oftast kranskärlssjukdom Kända kongenitala hjärtfel skall skötas av barnkardiolog/kardiolog
Läs merEn utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.
Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier september 2014 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs merINDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper
Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merLäkemedel enligt generella direktiv, barn
Läkemedel enligt generella direktiv, barn Datum: 2014-05-20 Akutmottagningen i Västervik Version: 3 Ansvarig: Karl Landergren Godkänd av: Gäller från: 2014-05-20 Gäller till: 2015-05-19 I enlighet med
Läs merLäkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-80006 Fastställandedatum: 2014-10-03 Giltigt t.o.m.: 2016-10-03 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Stefan Back shantering - ordination
Läs merInformation till dig som ska genomgå en glaskroppsoperation
Ögonkliniken Umeå Information till dig som ska genomgå en glaskroppsoperation (Vitrektomi) Baserad på en bild från Primal Pictures Ltd www.primalpictures.com Glaskroppen Glaskroppen är en genomskinlig
Läs merNU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4
Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20086 su/med 2015-04-30 1 RUTIN Introduktion för nyanställda sjuksköterskor
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20086 su/med 2015-04-30 1 Innehållsansvarig: Anna Svensson, Specialsjuksköt, Avdelning 115 reumatologi (annsv73) Godkänd av: Sara Werna Rosengren, Sektionsledare,
Läs mer