- HANDLINGSPROGRAM - MOT
|
|
- Monica Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STRÄNGNÄS KOMMUN Jämställdhetskommittén - HANDLINGSPROGRAM - MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET MOBBNING SEXUELLA TRAKASSERIER Antaget av KF 3/
2 STRÄNGNÄS KOMMUN Jämställdhetskommittén KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET
3 Vad menas med kränkande särbehandling? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot en enskild arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att denna ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Till begreppet kränkande särbehandling hör bl.a de företeelser som även kallas för vuxen-mobbning, psykiskt våld, social utstötning och trakasserier (även sexuella trakasserier). Som kränkande särbehandling räknas handlingar som medför fysisk och psykisk ohälsa. Enskilda personer och hela arbetsgrupper påverkas negativt såväl på kort som lång sikt. Kränkande särbehandling föreligger först när personkonflikten förlorar sin prägel av ömsesidighet och respekt för människors rätt till personlig integritet och glider över i icke etiska handlingar. Bakgrunden till kränkande särbehandling Bakgrunden till kränkande särbehandling kan till exempel vara brister i arbetsförhållandena, det interna informationssystemet eller i ledningen av arbetet, för hög arbetsbelastning eller kravnivå eller brister i arbetsgivarens bemötande av de anställda. Olösta och långvariga organisatoriska problem orsakar stark och negativ psykisk belastning i arbetsgruppen. Stresstoleransen i gruppen minskar och kan orsaka syndabockstänkande och utstötningshandlingar mot enskilda arbetstagare. Exempel på kränkande särbehandling * Förtal eller nedsvärtningar av en arbetstagare eller dennes familj. * Medvetet undanhållande av information av betydelse för arbetet. * Medvetet saboterande eller försvårande av arbetets utförande. * Förföljelse i olika former, hot och skapande av rädsla eller förnedring. * Medvetna förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande eller förhållningssätt (hån, ovänlighet etc). * Uppenbart förolämpande, utfrysning, åsidosättande behandling, negligerande av arbetstagaren.
4 Konsekvenser för den enskilde arbetstagaren Om kränkande särbehandling får pågå under en längre tid ger det negativa konsekvenser både för den enskilde arbetstagaren och för övriga på arbetsplatsen. Utan tidiga insatser riskerar symptomen att permanentas i kroniska tillstånd som kan kräva långvarig medicinsk och psykologisk experthjälp. * Fysisk och psykisk ohälsa * Minskad självkänsla * Social isolering * Depression och självmordstankar. Konsekvenser för arbetsgruppen Det är viktigt att inse att även personal förutom de närmast berörda drabbas. Situationen stjäl energi, personalomsättningen ökar och arbetsplatsen kan drabbas på ett omfattande sätt. Beroende på hur konflikten uppmärksammas och behandlas av arbetsgivaren kan arbetsgruppens förmåga och beredskap att medverka till att lösa problem öka respektive påtagligt minska eller försvinna. Om inga åtgärder vidtas ökar risksituationen med tiden. Det finns då stor risk att händelserna upprepar sig med nya särbehandlingar som följd om man inte noga diskuterar igenom de grundläggande arbetsrelaterade problemen och finner en gemensam vilja till åtgärder för att undanröja dessa. Åtgärderna och uppföljning av dessa ska sätta stopp för de destruktiva handlingarna och förhindra att nya kränkningar uppstår. * Minskad effektivitet * Låg tolerans mot påfrestningar * Personalomsättning * Sjukfrånvaro * Sökande efter syndabockar. Arbetsgivaren ska skapa goda arbetsförhållanden Exempelvis genom * Introduktion och handledning * Utbilda chefer och arbetsledande personal * Genomföra regelbundna planeringssamtal och arbetsplatsträffar * Göra arbetstagarna delaktiga i åtgärder. Chefer och arbetsledande personal har nyckelroller när det gäller att forma
5 den atmosfär och de normer som skall gälla på arbetsstället. En nödvändig utgångspunkt är att arbetsgivaren själv aldrig utsätter en arbetstagare för kränkande särbehandling ( genom t ex missbruk av maktställning eller annat oacceptabelt beteende eller bemötande). De bästa förutsättningarna för att uppnå god atmosfär och fungerande normer får man när arbetsgivaren genom sitt eget beteende skapar en pålitlig grund för ömsesidig dialog, kommunikation och ärlig vilja till problemlösning. Detta medför i allmänhet att förutsättningarna för att kränkande särbehandling uppstår, minskar eller försvinner. RÅD TILL ANSVARIGA Problemlösningar bör sökas genom samtal följt av åtgärder som syftar till att förbättra arbetsförhållandena för de berörda. Om det framförs kritik mot en arbetstagare bör han/hon sakligt få ta del av denna kritik och ges möjlighet att bemöta den. Personliga åsikter och löst grundade antaganden om en arbetstagare eller dennes sätt att utföra sina arbetsuppgifter får inte läggas till grund för särbehandling. Ett provokativt beteende från en medarbetare kan vara tecken på att arbetssituationen är otillfredsställande. Det är viktigt att arbetsgivaren är lyhörd och initierar åtgärder för att komma tillrätta med missförhållandena. Ingen bör medverka till att dölja kränkande särbehandling även om risker för eventuella lojalitetskonflikter kan uppstå. * Vänta inte börja med en gång * Förneka eller dölj inte att det finns konflikter * Inta en objektiv och problemlösande hållning * Ge stöd åt den utsatte * Lyssna på alla berörda Handla inte över huvudet på den anställda. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
6 Allmänna bestämmelser 2 Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. 3 Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten. Rutiner 4 I verksamheten skall finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda sådana otillfredsställande arbetsförhållanden, problem i arbetets organisation eller missförhållanden i samarbetet, vilka kan ge grund för kränkande särbehandling. 5 Om tecken på kränkande särbehandling visar sig skall motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp. Därvid skall särskilt utredas om orsakerna till brister i samarbetet står att finna i arbetets organisation. 6 Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. Ikraftträdande Dessa föreskrifter gäller from 31 mars 1994.
7 STRÄNGNÄS KOMMUN Jämställdhetskommittén MOBBNING - en arbetsmiljöfråga -
8 Definition av begreppet MOBBNING Det är svårt att hitta en enhetlig benämning för alla de sätt på vilket någon kan bli illa behandlad. Förutom mobbning används uttryck som trakasserier, psykiskt våld, social utslagning m.fl. Inget av detta kan ge en fullständig beskrivning som leder till att någon person blir kränkt, förorättad eller förlorar sina normala rättigheter i arbetslivet. Uttrycket kränkande särbehandling är ett relativt heltäckande begrepp som pekar på att någon person utsätts för någon form av särbehandling som skiljer sig från den behandling som man har rätt att förvänta sig. Begreppet kränkning pekar på traumatiska händelser, en känslomässig smärta och kris som uppstår vid en stark förolämpning eller orättvis behandling. Kränkande särbehandling i arbetslivet kan bestå av återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som under en längre tid riktats mot utpekade enskilda arbetstagare. Ett sådant kränkande sätt ställer dessa utanför arbetsgruppens gemenskap. Handlingar som man inte förväntat sig kan man heller inte försvara sig mot. Mobbning handlar om att en eller flera personer regelbundet under längre tid utsätts för negativa handlingar på arbetsplatsen från en eller flera individer med syfte att skada. Handlingarna förtar systematiskt en persons självkänsla, handlingsmöjlighet eller möjlighet till eget försvar. En sådan situation kan försätta den utpekade i allvarlig kris och stresstillstånd och även ge allvarliga och ibland kroniska psykiska och sociala handikapp. Exempel på mobbning Utstötning består av aktiva, destruktiva handlingar som riktar sig mot en person. Utfrysning består till största delen av beteenden som demonstrerar en persons icke-betydelse. Medveten utfrysning eller utstötning gör personen som utsätts hjälplös och utan möjlighet att själv förändra situationen. Detta kan exempelvis åstadkommas genom: * Förtal (ett brott enligt Brottsbalken), dvs. grovt skvaller, nedsättande omdömen eller förutfattade meningar som sprids om en person eller dennes familj. * Felaktig information eller utebliven information i frågor som har anknytning till arbetet eller arbetsuppgiften.
9 * Sabotage eller att arbetet försvåras (kan orsaka även fysisk fara), genom arbetsverktyg, arbetsmaterial eller produkter som förstörs, försvinner eller skadas. * Åsidosättande vid exempelvis uppdrag, löneförmåner, möjlighet till avancemang, uteblivna inbjudningar till fester, möten, utflykter etc. * Förföljelser genom direkta fysiska hot, hotfulla anmärkningar, hot om repressalier, telefon- eller brevterror. * Personliga förolämpningar och anspelningar, överkritiska attityder eller grova skämt. * Negativt förhållningssätt som innehåller cynismer eller hån eller bemötande som kännetecknas av ovänlighet, nonchalans, avsnäsningar, agressivitet etc. * Spioneri eller överkontroll i skadande syfte. * Administrativa handlingar, exempelvis indragningar av förmåner utan att skäl anges, oförklarliga omplaceringar eller borttagande av arbetsuppgifter. * Sexuella trakasserier eller sexuella handlingar av oönskat slag, vilka ofta syftar till att förnedra eller visa makt. * Pennalism, som är en primitiv form av trakasserier som satts i system som en tradition och som riktas mot den/de svagaste i gruppen. Förebyggande insatser För att förebygga mobbning krävs insatser på en rad områden. Särskilt viktiga områden är: Arbetsvillkor - uppfyllelse av Arbetsmiljölagens krav, en god arbetsorganisation och omsorgsfull rekrytering och utbildning av chefer. Kunskaper - om mänskligt samspel, om hur föra ett känsligt samtal. Introduktion - både av chefer och anställda. Alternativa karriärvägar - bör planeras. Arbetsplatsmöten - bör följa normal mötesordning. Vid dessa har chefer möjlighet att bli normsändare.
10 Företagshälsovården - bör ha nödvändiga kunskaper, ge distinkta råd, agera och vid behov remittera till expert. Hövlighet - enligt Arbetsmiljölagen har alla anställda ansvar för de psykosociala arbetsförhållandena. Uppmuntra fritidsaktiviteter - arbetet bör inte vara det enda stödbenet i tillvaron - regelbundna medarbetarsamtal - Psykosocial inventering/ skyddsrond. Att förändra... - att förändra ett beteende, ändra inriktning, vara ett stöd, lösa problem på ett objektivt sätt kräver mod och vilja till förändring. Till arbetskamrater * Ta ställning till vad du tycker i sakfrågorna. Är du på väg att dras med i ett elakt spel? Bryt i så fall detta, kräver mod! * Gör allt vad du kan för att en kamrat i gruppen inte ska ställas utanför. * Granska de problem som egentligen finns på arbetsplatsen. Försök få fler med dig, som vill arbeta med dessa problem i stället för att peka ut syndabockar. * Försök att göra något åt dessa problem. Gå de vanliga vägarna genom chefer och fack. * Inse att allvarlig mobbning är larmsignal om brister i arbetsmiljön. Många i gruppen kommer så småningom att må sämre. Arbetsgivaren har skyldighet att skapa förutsättningar för att åtgärda problemen. Tala eventuellt med skyddsombudet eller yrkesinspektionen om inte chefen eller arbetskamraterna förstår att något behöver göras. Arbetsgivaren har dock det yttersta ansvaret tills problemet är löst! * Medverka inte i mobbningen. Tala om din inställning till mobbning och elakt skvaller. Förtal är en brottslig handling och kan leda till polisanmälan * Trösta gärna den kamrat som drabbats, men om du inte är beredd att stötta personen i gruppen, ska du tala om det för denna. Det är bättre än att bli en svikare i kamratens ögon. * Om du vill och tror att du kan hjälpa, agera inte förrän din kamrat vet om vad du tänker göra och gett klarsignal.
11 * Om du tar ställning emot utfrysning och utstötningar, kan du få egna motståndare. Försök därför att finna andra kamrater som tycker som du, och håll ihop. * Om det är chefen som mobbar, är det ännu viktigare att vara flera som kan säga ifrån. Ta med den fackliga representanten och genomför ett samtal med chefen. Klargör vad Arbetsmiljölagen säger om hans /hennes ansvar och tala om vad mobbningsbeteenden kan leda till. * Företagshälsovården kan hjälpa till då det handlar om problem som är svåra att hantera. Företagshälsovården har kunskap och erfarenhet då det handlar om att få råd, stöd och hjälp i svåra situationer! Några tips och råd om hur man kan hantera ett fall av mobbning: * Samtala först med den som drabbats av mobbning. Eventuellt kan det fackliga ombudet vara med. Vidta inga åtgärder över huvudet på den kränkta personen. Se framför allt till att inga ytterligare kränkningar sker vid samtalet. Att exempelvis råda en upprörd människa att söka psykiatrisk hjälp är en förolämpning, även om det är väl menat. * Samla inte gruppen i det första skedet. Samtalet kan lätt glida över i diskussioner om enstaka personers skuld. En arbetsplats är ingen domstol. * För enskilda samtal med de berörda och var observant på risken att själv lockas bort från ett objektivt tänkande. Styr in samtalen på eventuella brister i organisationen, hög arbetsbelastning, stress eller önskemål om konkreta förbättringar på arbetet. Kom ihåg att den utstötte ofta får bära skulden för problem som är gemensamma för hela gruppen. * Om en drabbad person är sjukskriven, är det viktigt att chefen håller kontakt och visar en vilja att lösa problemen samt påpekar att personen behövs på arbetsplatsen och bör komma tillbaka så snart som möjligt. Ett hembesök är även att rekommendera, inte minst för att få tillfälle till samtal på den anställdes villkor. * Snabba rehabiliteringsåtgärder är viktiga. * Om utstötningsprocessen pågått länge, kan det var omöjligt att vidta konstruktiva åtgärder på arbetsplatsen. Det gäller då att försöka finna ett bra, ömsesidigt diskussionsklimat med den drabbade och i samförstånd komma fram till lösningar. * I vissa fall har kränkningen lett till låsta positioner och då kanske inga andra möjligheter finns än att försöka lösa problemen genom erbjudanden om utbildning etc. Den framtida försörjningsförmågan är ett stort bekymmer för den som drabbas av utstötning.
12 * Om problemen har uppstått på grund av en eller flera personers missskötsamhet måste arbetsgivaren handla enligt de arbetsrättsliga regler som är tillämpliga och den policy som gäller. Lagar som gäller - Arbetsmiljölagen - Medbestämmandelagen - Lagen om anställningsskydd - Jämställdhetslagen - Lagen om allmän försäkring (AFL) - Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) - Brottsbalken (BRB)
13 STRÄNGNÄS KOMMUN Jämställdhetskommittén ÅTGÄRDSPROGRAM MOT SEXUELLA TRAKASSERIER
14 Vad är sexuella trakasserier? * Ord eller handling av sexuellt slag - som gör att den som utsätts känner sig kränkt, rädd eller illa till mods, - som skapar en hotfull arbetsmiljö, - som vid ett enda tillfälle upplevs som allvarligt kränkande och hotfullt eller som fortsätter trots att den som känner sig utsatt förklarat att det är ovälkommet. * Sexuella trakasserier är ensidiga och ovälkomna och skiljer sig därmed från beteenden som är ömsesidiga och välkomna. * Orden eller handlingen kan rikta sig till - en person - två eller flera bestämda personer - till en mer obestämd grupp. Det är den individuella upplevelsen av orden eller handlingen som avgör om det är trakasserier. ÅTGÄRDER Förebyggande - Enhetchef eller motsvarande ansvarar för att skapa medvetande om vad sexuella trakasserier är och att dessa inte accepteras i arbetsmiljön. - Enhetschef eller motsvarande ansvarar för att en lokal handlingsplan för enheten upprättas och skrivs in i jämställdhetsplanen. - I informationsmaterial till nyanställda skall enhetens handlingsplan om sexuella trakasserier ingå.
15 När det inträffat - hur gör den som utsatts för trakasserier? Det är viktigt för den trakasserade, arbetsplatsen och den som trakasserar att de sexuella trakasserierna upphör skyndsamt. Alternativ 1 Den som utsatts kan själv eller tillsammans med en arbetskamrat som den trakasserade har förtroende för, tala om för den som trakasserar att handlandet upplevs som kränkande och ovälkommet. Alternativ 2 Upplevs det som inträffat som allvarligt vid första tillfället eller upphör inte trakasserierna kan frågan tas upp med närmaste chef. Alternativ 3 Den trakasserade kan även vända sig till förvaltningsledningen eller till företagshälsovården. Inget av dessa alternativ är att betrakta som en formell anmälan om sexuella trakasserier. Ärendet skall omgärdas av sekretess
Med kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs merHandledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling
Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling I föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) definieras kränkande särbehandling som följande: "Handlingar som riktas mot
Läs merKränkande särbehandling
1 (5) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Version: 1.0 Fastställd: KS 2016-05-31, 152 Uppdateras: 1. Nolltolerans för kränkande särbehandling 1.1 Vad är kränkande särbehandling? 1.2 Vissa beteenden är alltid
Läs merKRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING MOBBNING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER på arbetsplatsen Policy och vägledning Kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och mobbning Kränkande särbehandling förekommer överallt.
Läs merEn arbetsplats för alla policy gällande diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling
Södertörns brandförsvarsförbund Policy En arbetsplats för alla policy gällande diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling Dnr: 2016 000419 Datum: 2016-03-07 Utöver denna policy har Södertörns
Läs merRiktlinjer mot trakasserier pga. kön och sexuella trakasserier Haparanda stad
Riktlinjer mot trakasserier pga. kön och sexuella trakasserier Haparanda stad Antagen av Kommunfullmäktige 2008-12-15, 70 Innehållsförteckning Arbetsgivarens ansvar att förebygga, förhindra och utreda
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Läs merRutiner för att motverka kränkande särbehandling och trakasserier.
Socialförvaltningen Dnr 1.3.1-812/2015 Personalenheten Sida 1 (6) 2015-11-18 Bilaga till jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Rutiner för att motverka kränkande särbehandling och trakasserier. Stadens
Läs merPolicy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling
1 av 7 Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Dokumenttyp Policy samt handlingsplan Dokumentägare Personalfunktionen Dokumentnamn Policy samt handlingsplan mot diskriminering
Läs merRUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER
Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer
Läs merKränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02
1 Kränkande särbehandling i arbetslivet Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02 2 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET Haparanda stads grundsyn är att kränkande särbehandling inte SKALL förekomma
Läs merVi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Innehåll Vad säger lagen?. Definition av begrepp.. Åby förskolas likabehandlingsplan... Målsättning Främjande arbete Åtgärdande arbete Förankring.
Läs merDen sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.
Den sammanvägda bilden av medarbetarundersökningen 2015 visar att Nybro kommun är en bra arbetsgivare. Här finns hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang. Medarbetare känner
Läs merEn skola fri från mobbning och kränkningar
En skola fri från mobbning och kränkningar Elever har rätt till en trygg skola Det är nolltolerans mot kränkningar i förskolan och skolan. Du som jobbar i skolan har ett ansvar att se till att alla barn
Läs merAnvisning om psykosocial skyddsrond
ANVISNING Gäller från och med 2011-09-02 Anvisning om psykosocial skyddsrond Gäller fr o m 2000-10-01 Ändrad fr o m 2003-01-01, 2011-09-02 Denna anvisning grundar sig på: Arbetsmiljölagen, AML (1977:1160)
Läs merLikabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde
Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde Bakgrund Många barn och ungdomar utsätts för diskriminering och annan kränkande behandling i skolan, detta kan självfallet aldrig accepteras. Att skolan ska
Läs merÅtgärdsprogram mot sexuella trakasserier
Åtgärdsprogram mot sexuella trakasserier Ansvarig enhet: Personalbyrån R 2002-10-03, Dnr SU 18-1386-02 --------------------------------------------------------------------- Inledning Sexuella trakasserier
Läs merVÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Läs merKRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
Handlingsplan mot KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Antagen av Kommunfullmäktige 1998 Kf 47 ARBOGA KOMMUNS HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Målsättning Arboga kommuns målsättning är att arbetsmiljön på
Läs merSandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan 2011-06-01
Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Likabehandlingsplan 2011-06-01 På Sandeplanskolan vill vi ge våra elever bästa möjliga utbildning och omsorg. Ingen på skolan ska utsättas för mobbning, diskriminering,
Läs mer10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män
13 Jämställdhetslagen Arbetsgivaren skall varje år upprätta en plan för sitt Jämställdhetsarbete. Planen skall innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse
Läs merHandlingsplan vid hot och våld i arbetsmiljön Lerums vuxenutbildning. Läsåret 2016/2017
1 (5) Sektor Lärande Lerums vuxenutbildning Handlingsplan vid hot och våld i arbetsmiljön Lerums vuxenutbildning Läsåret 2016/2017 Fastställd på APT 16-08-09 Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal -
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal - MÅL Vår skola ska vara en trygg miljö för alla. Det betyder att ingen som helst diskriminering får förekomma. Exempel på
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Läs merDiskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling
Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig
Läs merPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. 2015-2016. Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Katarina Magnusson
September 2015 PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. 2015-2016 Nykroppa förskola ansvarig förskolechef Katarina Magnusson 1 Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Vår vision 3. Så
Läs merLikabehandlingsplan. introduktionsprogrammet i Kungsörs. Vuxenutbildningen och. kommun
Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen och introduktionsprogrammet i Kungsörs kommun 2016 Likabehandlingsplan Deklaration Kungsörs kommun arbetar för att alla elever ska ha samma rättigheter. På vuxenutbildningen
Läs merKommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Läs merRutiner och information om systematiskt arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2001:1 vid Lysekils FF
Rutiner och information om systematiskt arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2001:1 vid Lysekils FF Senast uppdaterad: 2012-09-17... Vår arbetsmiljöpolicy Risker på arbetsplatsen Lysekils FF har en övergripande
Läs merRiktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier
Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Antagen i Kommunstyrelsen 2014-02-26 KS/2013:702 Personalavdelningen Kommunstyrelsens förvaltning Innehållsförteckning Inledning...
Läs merFråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?
KF 06:1 Dnr KS/2016:205-035 2016-04-13 1/3 Svar på interpellation ställd av Ragnar Lindén (MP), Madeleine Bilberg (MP), Josefin Valham (MP) och Björn Siljeström (MP) om personalpolitik och kommunen som
Läs merMedarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Läs merLOKAL RIKTLINJE FÖR HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING DOK SID 1 (5) 2011-02-10 LOKAL RIKTLINJE FÖR HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER Antagen: 2011-xx-xx Giltig till och med: Tillsvidare Tillhör process: Arbetsmiljö Relaterade dokument:
Läs merRepetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Vid brott mot enskild person är män och kvinnor lika utsatta (Brå 2013) Män uppger oftast att de utsatts för misshandel och personrån Kvinnor rapporterar oftare att de
Läs merLikabehandlingsplan. Stockholms byggtekniska gymnasium
Sida 1 (5) Likabehandlingsplan Till dig som elev Vår ambition är att alla elever skall trivas och känna samhörighet med varandra och med skolans personal. Detta är förutsättningar för trygghet och gemenskap.
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merSyftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.
ÖVNING: Roller och ansvar Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad. Deltagarna får med utgångspunkt från olika arbetsmiljöutmaningar diskutera vilket ansvar rollen som chef och skyddsombud
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd
Granskningsrapport Brukarrevision Angered Boendestöd 2013 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdet
Läs merOm chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?
Om chefen är den sista som får veta Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop? Innehåll Inledning...3 Arbetsgivarnas perspektiv...4 Medarbetarnas perspektiv...6 Sammanfattning
Läs merRiktlinjer systematiskt arbetsmiljöarbete - Bilaga 2. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt returnering av arbetsmiljöuppgifter
Bilaga 2 Sidan 1 av 6 Riktlinjer systematiskt arbetsmiljöarbete - Bilaga 2 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt returnering av arbetsmiljöuppgifter Innehållsförteckning Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Läs merFör dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN
För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa
Läs merSkövde kommun Medarbetarundersökning 2015 Totalresultat
Medarbetarundersökning Totalresultat Innehåll Om undersökningen Genomförande Resultat NöjdMedarbetarIndex (NMI) Per frågeområde Per fråga Statistisk prioriteringsanalys (Tabell) Slutsats Hållbart MedarbetarEngagemang
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merKommentar om anställningstiden på arbetsplatsen: Förhållandevis låg personalomsättning. 29 år eller yngre 14,2% 47.
Kommentar om könsfördelningen på arbetsplatsen: 96,3 % kvinnor och 3,7 % män av 325 svarande (svarsfrekvens 61,4 %) Kommentar om åldersfördelningen på arbetsplatsen: Hög genomsnittsålder, flera pensionsavgångar
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merPolicy och handlingsplan vid kränkande särbehandling
VALDEMARSVIKS 2002-06-13 Sid. 1 (5) Inledning Det är omöjligt att säga exakt hur många som blir utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet, men de ärenden som kommer upp hos försäkringskassan, företagshälsovården,
Läs merResultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret
Resultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret Antal inbjudna 59 68 63 1 386 (Alla anställda som arbetat inom kommunen i tre månader.) Antal svar 61 58 1 150 Svarsfrekvens
Läs merPolicydokument för. Malmö Redhawks
Policydokument för Malmö Redhawks Hjärta Kvalitet Stolthet Malmö Redhawks policy Malmö Redhawks är en av regionens största ishockeyföreningar och målet för föreningen är att vara etablerad i landets toppskikt.
Läs merJämställdhetsplan 2007-06-01 2008-05-31
Kommunledningskontoret Jämställdhetsplan 2007-06-01 2008-05-31 Plan antagen av kommunfullmäktige 2007-06-25, 100 Grundläggande värderingar En jämlik arbetsplats är grundläggande för ett gott arbetsresultat
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för verksamheten inom fritidshem, förskoleklass och grundskolan
Likabehandlingsplan kränkande behandling för verksamheten inom fritidshem, förskoleklass och grundskolan Vad innebär den och vad säger lagen? Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna
Senast genomläst och reviderad på Personalmötet den 12 januari 2016 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna Innehållsförteckning: Sid. Målsättning...2 Vad säger läroplanen..3 Definitioner.4-5
Läs merHur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.
I N T E R V J U G U I D E Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. Syftet med den här guiden är att ge dig de bästa råden så
Läs merFlera nyanser av diskriminering
ÖVNING: Flera nyanser av diskriminering I den här diskussionsövningen belyser vi diskriminerande strukturer, diskriminerande bemötande och fördomar. Så gör ni: 1 Läs noggrant igenom hela instruktionen
Läs merLikabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merÖlycke rektorsområde Likabehandlingsplan
Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan för Förskola 2011 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 Läroplan förskolan... 3 FÖRSKOLANS MÅL... 3 VAD ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? DEFINITIONER... 4 SÅ
Läs merViktigt att komma ihåg är att den som upplever sig vara kränkt alltid måste tas på allvar.
Likabehandlingsplan Älvsby folkhögskola Fastställd av styrelsen 2011-05-24 Syftet med likabehandlingsplanen är att tydliggöra arbetet med att motverka trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling.
Läs merDialog Individanpassning och delaktighet
Individanpassning och delaktighet Av 5 kap. 5 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår att den äldre personen, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merLikabehandlingsplan Jönköpings fältrittklubb
2014 Likabehandlingsplan Jönköpings fältrittklubb Definitioner, tecken och handlingsplan JFK styrelse 2014-09-22 0 Sida 1 VISION Vi vill att alla elever och all personal på ridskolan ska trivas och må
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merVi går nu in på området arbetsmiljö och ska ta ställning till programmet Min. Det finns ingen fråga som ägnats så mycket tid de senaste åren i
Förbundskamrater, Vi går nu in på området arbetsmiljö och ska ta ställning till programmet Min arbetsplats. Det finns ingen fråga som ägnats så mycket tid de senaste åren i samhällsdebatten som arbetsmiljöfrågan.
Läs merHälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Läs merReviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01
Reviderad 2013-04-18 Reviderad 2013-04-01 1 Mål På vår arbetsplats Idrottens Hus, Östersund möts alla med respekt och behandlas utifrån allas lika värde. 1.2 På vår arbetsplats strävar vi efter att: -
Läs merPersonliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun
Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun Kort historik I mitten av 1990.talet startade en försöksverksamhet med Personliga ombud i tio kommuner. Eftersom försöket föll väl ut kunde intresserade
Läs merPolicy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling
1 av 8 Uppdaterat 2011-10-03 Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Dokumenttyp Policy samt handlingsplan Dokumentägare Personalfunktionen Dokumentinformation Dokumentnamn
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merReferensvärden samtliga undergrupper
Brukarenkät Utförare IFO-FH 214 Referensvärden samtliga undergrupper 214 2 Samtliga undergrupper Lägsta värde Högsta värde HELHET, NKI 8-76 7 1 TILLGÄNGLIGHET 84-79 7 1 EFFEKTIVITET 87-8 28 1 INFORMATION
Läs merReferensvärden samtliga resultatenheter
Brukarenkät Utförare IFO-FH 2 Referensvärden samtliga resultatenheter 2 3 Samtliga resultatenheter Lägsta värde Högsta värde HELHET, NKI - 78 55 94 TILLGÄNGLIGHET 61-78 59 92 EFFEKTIVITET 64-81 55 95 INFORMATION
Läs merTrygghet och studiero
UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Trygghet och studiero Nyheter Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Rektorn och
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Läs merVet du vilka rättigheter du har?
Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola
1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning
Läs merHar vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.
Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor Reviderad i november 2012 INNEHÅLL 1. Vision... 3 2. Begrepp... 3 3. Resultat av föregående års konkreta åtgärder...
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merMedarbetarundersökning 2015
Medarbetarundersökning 2015 1 Ålder % -29 9% 30-39 16% 40-49 29% 50-59 30% 60-16% Ack. svar 911 1 Ålder 60-16% -29 9% 30-39 16% 50-59 30% 40-49 29% 2 Kön (enligt skatteverket) % Kvinna 78% Man 22% Ack.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Läs merÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor. FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Jan Andersson (PE 305.695) MOBBNING I ARBETSLIVET
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 26 juni 2001 PE 305.695/1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Jan Andersson (PE 305.695) MOBBNING I ARBETSLIVET
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs mer2016-03-15 Personalavdelningen. Underlag för lönesamtal, utifrån universitetets generella lönekriterier
2016-03-15 Personalavdelningen Underlag för lönesamtal, utifrån universitetets generella lönekriterier Lönepolitiken Linnéuniversitetets lönepolitik anger att lönen ska utgöra ersättning för utfört arbete,
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Läs merPersonlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare
Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare Kiruna kommuns vision Vår övertygelse om människors lika värde är lika djup och värdefull som vår malm Våra ambitioner är högre än våra fjäll
Läs merPersonalenheten Åstorps kommun 2005
Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merBilaga till policy Kränkande särbehandling
Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad
Läs merYttrande angående revidering av Rutin för lex Sarah. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar
Emma Nilsson 0413-622 61 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden v 2i q33-1 4.5 INVESTOR LN PEOPLE Yttrande angående revidering av Rutin för lex Sarah. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår
Läs merTill dig som vill bli medlem i SEKO
Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss
Läs merGRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP
Bli ditt bästa jag GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP ANDREAS ODHAGE Innehåll Bli ditt bästa jag 5 Reflektera mera 9 Varför ska jag reflektera? 10 Meditation gör dig fokuserad 14 Balans i livet 17 Vad gör du egentligen?
Läs merRehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6
Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6 Universitetsförvaltningen Personalavdelningen Dnr 1517/09-200 Rehabilitering Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden Sid: 2 / 6 Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2012
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2012 1. Arbetssätt och uppdrag 1. Jag är insatt i målen för min grupp/enhet/avdelning. c c c c c c 2. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. c c c c c c 3....är
Läs merFÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-16 FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan
Läs merNågra frågor om dina känslor nu och tidigare
Några frågor om dina känslor nu och tidigare Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild både av hur du i allmänhet brukar må och hur du mår för tillfället (de senaste -4 dagarna). Formuläret
Läs mer