En inkluderande skola. utopi eller realitet?

Transkript

1 En inkluderande skola utopi eller realitet? BENGT PERSSON HÖGSKOLAN I BORÅS

2 ZAREMBADEBATTEN: - Skolan och lärarutbildningen blir allt sämre - Pedagogikforskare är katederflyktingar - Pedagogisk forskning saknar vetenskaplighet och empiriskt intresse - Pedagogikforskare är ointresserade av att förbättra skolan

3 Pågående utbildningsreformer: Ny skollag Nya läroplaner en för varje skolform Kunskapskrav och nya betyg Spetsutbildningar i grundskolan Ny gymnasieskola Lärlingsutbildning Ny lärarutbildning Lektorer i förskolan och skolan

4 En förenklad kunskapssyn: Kunskaper är fakta Kunskaper är mätbara Kunskaper är överordnade värden Kunskaper förmedlas av läraren Kunskaper ska kontrolleras i fler nationella test

5 1991: Kunskap för medborgarskap i ett demokratiskt samhälle 2011: Kunskap för konkurrens på en global marknad

6 En ny skola 2011 med fyra nya läroplaner: Från mål till kunskapskrav Nytt betygssystem A-F Starkare krav på dokumentation

7 En ny lärarutbildning 2011: - Fokus på ämnesteori och ämnesdidaktik - Fler lärarkategorier (Förskollärare, Grundlärare 1-3, Grundlärare 4-6, Ämneslärare 7-9, Ämneslärare gymnasiet - Lärarlegitimation - Ackreditering av lärarutbildningar och prövning av examensrätt - Lagstiftning om katederundervisning

8 Utbildningsminister Jan Björklund 13 mars 2011: I den nya skolförordning som har beslutats av regeringen, och som offentliggörs inom kort, skrivs det nu in att eleverna ska få ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad undervisning.

9 ny lärarutbildning måste få en fast grund av vetenskapligt baserade kunskaper inrymmer bidrag från modern hjärnforskning, utvecklingspsykologi, kognitiv psykologi, differentialpsykologi, socialpsykologi, sociologi och framför allt pedagogisk psykologi. SOU 2008:109, s. 203

10 Lärarutbildningspropositionen: Begreppen inkludering, integrering eller en skola för alla nämns inte. Däremot förekommer kunskap drygt 200 gånger, oftast i sammansättning med -krav.

11 Inkludering i den nya lärarutbildningen

12 Det så kallade inkluderande perspektivet är en ideologisk vision som när den möter verkligheten leder till att elever i behov av särskilt stöd riskerar att bli utan detta stöd. (SOU 2008:109 s. 188)

13 Projektet Teacher Education for Inclusion Deltagande länder Österrike, Belgien (flamländska delen), Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Island, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Slovenien, Spanien, Sverige, Schweiz, Storbritannien (England), Storbritannien (Nordirland), Storbritannien (Wales)

14 Fyra nyckelteman: - Vilka lärare behöver vi för skolan i det 21:a århundradet? - Fokus på samtliga utbildningsstadier - Lärarkompetens för inkluderande undervisning - En bredare förståelse av utbildning.

15 Projektet syftar till att ge kunskap om bästa policy och praxis för att stödja alla lärare i en inkluderande skola: - Rekommendationer för beslutsfattare - Rekommendationer för lärarutbildningsinstitutioner - Exempel på bra / nyskapande praxis - Kvalitetsindikatorer för en inkluderande Lärarutbildning.

16 PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON

17 Essunga kommun i siffror Yta Invånare Anställda Företagare (exkl jordbruk) Kommunal skattesats 236 km st 512 st 275 st 22,00 kr

18

19 ESSUNGA KOMMUN 3 små skolor Ingen gymnasieskola 20 % av 25-åringarna har högskolestudier < 50 % av 19-åringarna behöriga för högskola 2009

20 UTGÅNGSLÄGE 1: Den nationella statistiken visade att Essunga kommun var bland de absolut sämsta i landet

21 UTGÅNGSLÄGE 2: Heldagsskola Liten grupp (Oasen, Amiralen) Flera särskolegrupper Elever plockades ut till specialundervisning Flera elever valde bort ämnen (anpassad studiegång) Flera skolvägrare 25 % av eleverna var någon annanstans än i ordinarie klassen

22 Tydliga mål och riktlinjer Visionen: Alla elever skall bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Mål: Alla elever skall klara målen Alla skall lyckas i klassrummet Alla skall vara inkluderade

23 Höga förväntningar på både lärare och elever Alla elever vill och kan lyckas i skolan Alla lärare kan utvecklas Kunskapsfokusering Tydliga målbeskrivningar Tät uppföljning av elevens kunskapsutveckling Eleven styr sitt eget lärande i nära samspel med sin lärare

24 Specialpedagogens roll Arbetar på tre nivåer skolnivå, gruppnivå och individnivå Finns nära elever, personal och föräldrar Fokus på skolans vision och mål

25 Öppna jämförelser, grundskola år 9 vårterminen , Essunga kommun Uppnått målen i alla ämnen, andel elever Behörighet till gymnasieskolan, andel elever Procent Rangordning Procent Rangordning , , , , , , , ,0 1

26 Framgångsfaktorer Inkludering Forskningsbaserat arbetssätt Kunskapsfokusering Specialpedagogisk verksamhet på tre nivåer Tydligt pedagogiskt ledarskap Tilltro och förtroendefulla relationer Individkontroll Alternativ användning av resurser Två lärare/pedagoger i klassrummet Kompetensutveckling Samverkan mellan socialtjänst och skola

27 Ur Skolinspektionens pressmeddelande Ansvariga för skolan i Essunga kommun arbetar aktivt för att fler elever skall nå målen i skolan och fler elever än tidigare går också ut grundskolan med godkända betyg. Grundskolan tar ett stort ansvar för att eleverna skall lyckas och präglas av höga förväntningar på eleverna. Inställningen är att det är skolans insats som skall utvärderas, inte eleven.

28 Pressmeddelande, forts Genom ett inkluderande arbetssätt har elever i behov av särskilt stöd möjligheter att öka sitt självförtroende och sin kunskap i bibehållen klassgemenskap. Arbetssättet ger fler lärare per klass jämfört med att särskilja de elever som behöver stöd. Lärarna har också blivit bättre på att ge individanpassat stöd.

29 PROJEKTRAPPORTERING Tidskriftartiklar Presentation vid ECER 2011 Berlin Vetenskaplig rapport Populärvetenskaplig bok (LIBER)