KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

Transkript

1 Öckerö KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Beslutsorgan Tid och plats Barn- och utbildningsnämnden Onsdag 28 mars 2012 kl på Rörö skola Förmöte: Öckeröalliansen träffas kl på Rörö skola ÄRENDEN 1. Val av justerare Förslag: Niklas Englund 2. Synligt lärande. Som förberedelse ska ni ha läst kap 3 i boken Bilaga *3. IT-strategi för pedagogik i skolan. Dnr 72/11 Bilaga *4. Drift- och investeringsbudget Dnr 15/12 Arbetsutskottets förslag: 1. Förslaget till investeringsäskanden och kvalitetssatsningar för Barnoch utbildningsnämnden 2013 antas och överlämnas till Kommunstyrelsen 2. Information om bedömning av volym- och kostnadsförändringar noteras. *5. Budgetuppföljning. Dnr 14/12 Arbetsutskottets förslag: 1. Informationen och den negativa prognosen noteras och meddelas till Kommunstyrelsen 2. Förvaltningen får i uppdrag att inkomma med en analys och förslag på hantering av underskottet efter mars månads prognos. 6. Remiss: Riktlinjer Västbus. Dnr 68/11 Arbetsutskottets förslag: Skolchef får i uppdrag att, tillsammans med Socialchef, lämna svar på remissen om riktlinjer för Västbus. 7. Riktlinjer och avgifter för förskola och fritidshem. Dnr 16/12. Arbetsutskottets förslag: Med anledning av ny skollag (2010:800) fastställs reviderade riktlinjer för förskola och fritidshem. 8. Ombyggnad Fotö skola och förskola. Dnr 17/12 Arbetsutskottets förslag: Barn- och utbildningsnämnden meddelar Kommunstyrelsen att nämnden kommer att få ökade kostnader på ca 50 tkr gentemot budget på grund av anlitande av inredningsarkitekt för ombyggnaden av Fotö skola och förskola. 9. Framtida skollokaler. Dnr 38/11 Arbetsutskottet lämnar inget förslag till beslut Bilaga Bilaga Bilaga

2 10. Kostnader vid skolresor mm. Dnr 78/11 Arbetsutskottets förslag: 1. Öckerö kommun ska följa Skolverkets rekommendationer angående avgifter i skolan 2. Förvaltningen får i uppdrag att säkerställa frivilligheten vid eventuella insamlingar. 11. Information Förskoleplanering Skrivelse angående situation på Brattebergsskolan Kommunrevisionens granskning Bilaga 12. Redovisning av delegationsbeslut. Dnr 1/12 Bilaga 13. Meddelanden. Dnr 2/12 Bilaga * närvarorätt för anmälda personalföreträdare Ingvar Svensson Ordförande Anna Corneliusson Sekreterare

3 Hemmet I relation till faktorerna inom huvudkategorin hemmet har föräldrars förväntningar och ambitioner det starkaste sambandet med skolprestationer, medan kommunikation (intresse för läxor, hjälp med läxor och diskussioner om barnets utveckling) visar på mer måttliga effekter. Syftet med att skapa delaktighet från föräldrar i barnens skolgång är att barnen inte ska behöva leva i två olika världar en i skolan och en i hemmet. Hinder i kommunikationen mellan skola och hem riskerar även att hindra hemmets möjligheter att bidra till studieprestationer. Diskussionsfrågor riktade till huvudmannen och skolan 1. Spontana synpunkter om kapitlet Hemmet? Känns Hatties slutsatser riktiga utifrån era erfarenheter? 2. Hur kan de positiva effekterna som Hattie identifierat förstärkas? 3. Har ni genomfört några konkreta insatser? Vad är erfarenheterna av dessa? Diskussionsfrågor riktade till skolan 1. Diskutera och problematisera påståendet att hemmets förväntningar och ambitioner är en avgörande faktor för elevernas måluppfyllelse. 2. Hur kan skolan/läraren konkret arbeta för att motverka effekter av att eleverna har olika förväntningar på sig hemifrån? 3. Vad kan skolan göra för att öka (eller minska) föräldrars förväntningar och engagemang? 4. Är kommunikationen mellan skola och hemmet optimal hos er? På vilka sätt kan en bra kommunikation mellan skola och hem förbättra elevernas studieprestationer? Tre saker som fungerar bra Tre saker som behöver förbättras

4 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Torben Ferm Ärende: IT-strategi för pedagogik i skolan Diarienummer: 72/11 IT-STRATEGI FÖR PEDAGOGIK I SKOLAN Förvaltningens beslutsförslag till Barn- och utbildningsnämnden IT-strategin för pedagogik i skolan fastställs. Ärende tog Barn- och utbildningsnämnden beslut om att En IT-strategi med inriktning att påbörja en satsning för en digital helhetslösning för pedagogik i skolan ska utarbetas. (BUN 89/11). Förvaltningen har, i samarbete med GR Utbildning, tagit fram ett förslag bestående av 10 delstrategier. Delstrategierna har utarbetats under 2011 och 2012 av skolledare och IT-ansvariga i grundskola och gymnasium, representanter från kommunens informationsenhet och med GR Utbildning som processledare. Bakgrund Den pågående utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi, IKT, och dess kopplingar till lärande och skola, ställer nya krav och skapar nya möjligheter för skolan. För att skolan ska vara en integrerad del av samhället förutsätts det att den har tillgång till den digitala samhällsutvecklingen. Med de nya läroplanerna för såväl förskola, grundskola och gymnasium följer också ökade krav på att integrera och förhålla sig till digitala verktyg och miljöer. Omvärlden har allt större förväntningar på att skolan ger eleverna en god och bred kompetens att använda informationsteknik såväl för fortsatta studier och ett livslångt lärande som för arbetslivet. EU:s utbildningsministrar enades 2006 om åtta nyckelkompetenser som man anser är nödvändiga i ett framtida Europa. Digital kompetens är en av dessa. Definitionen av digital kompetens ingår i EU:s rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Digital kompetens innebär enligt EU en säker och källkritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den byggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. En förutsättning i detta är också ett strategiskt arbete med förhållningssättet till hur IKT förhåller sig till verksamheten. Den pågående utvecklingen ställer höga krav på utbildningssektorn. Det rör sig om såväl pedagogisk utveckling som förbättrad IT-infrastruktur, utökande av antalet datorer samt utnyttjandet av digitala verktyg för ledning och kommunikation. Bilagor Förslag till IT-strategi för pedagogik i skolan. Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

5 Barn och utbildningsförvaltningen IT-STRATEGI FÖR PEDAGOGIK I SKOLAN Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden 2012-XX-XX

6 BAKGRUND Den pågående utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi, IKT, och dess kopplingar till lärande och skola, ställer nya krav och skapar nya möjligheter för skolan. Samhället förändras allt mer till den grad där den digitala och den fysiska världen blir allt svårare att hålla isär och där det inte längre är meningsfullt att göra någon åtskillnad. För att skolan ska vara en integrerad del av samhället förutsätts det att den också har tillgång till den digitala samhällsutvecklingen. Med de nya läroplanerna för såväl förskola, grundskola och gymnasium följer också ökade krav på att integrera och förhålla sig till digitala verktyg och miljöer. Omvärlden har allt större förväntningar på att skolan ger eleverna en god och bred kompetens att använda informationsteknik såväl för fortsatta studier och ett livslångt lärande som för arbetslivet. De generationer som idag befinner sig i för- och grundskolan, gymnasieskolan samt vuxenutbildningen befinner sig i en globaliserad vardag där möjligheten till information, kommunikation och kontakter på en global nivå tillhör vardagen. Tillgången till datorer i hemmen är idag ofta långt högre än den är i våra utbildningsmiljöer. En utveckling av den digitala kompetensen hos eleverna bedöms också över tid bidra till en ökad tillväxt i Göteborgsregionen. EU:s utbildningsministrar enades 2006 om åtta nyckelkompetenser som man anser är nödvändiga i ett framtida Europa. Digital kompetens är en av dessa. Definitionen av digital kompetens ingår i EU:s rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Digital kompetens innebär enligt EU en säker och källkritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den byggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. En förutsättning i detta är också ett strategiskt arbete med förhållningssättet till hur IKT förhåller sig till verksamheten. Den pågående utvecklingen ställer höga krav på utbildningssektorn. Det rör sig om såväl pedagogisk utveckling som förbättrad IT-infrastruktur, utökande av antalet datorer samt utnyttjandet av digitala verktyg för ledning och kommunikation. UTGÅNGSPUNKTER Denna rapport utgår ifrån kurs- och läroplaner och dess föreskrifter vad avser exempelvis tillgången till digitala verktyg, tillgången till aktuella läromedel och pedagogiska material, förhållandet till "det vidgade textbegreppet" och kopplingen mellan skola och samhälle. Den tar sin utgångspunkt i det tidigare arbetet inom området IKT och lärande som bedrivits i Öckerö kommun. SYFTE Syftet med strategin för IKT och lärande är att utgöra underlag för strategisk och operativ planering, prioritering och utveckling inom området IKT och lärande i samtliga utbildningsformer. ÖVERGRIPANDE MÅL Det övergripande målet för IKT och lärande är att förbättra förutsättningar för lärande. Ett antal mål utgör grunden för arbetet: 1. IKT är en integrerad och naturlig del i lärandet. 2. Alla elever som slutfört sin utbildning ska ha en god digital kompetens. 3. All pedagogisk personal och skolledare har en god digital kompetens. 4. Elever och pedagogisk personal använder den digitala tekniken i lärprocessen och har god förmåga att hantera den. För att möjliggöra detta är IKT-strategin indelad i 10 prioriterade områden som beskrivs nedan. Resultatmål skall utarbetas och uppdateras årligen. Detta arbete leds av förvaltningschef för barn och utbildningsförvaltning. Strategin för IKT och Lärande sträcker sig från 2012 till Vid strategins upphörande ska respektive delstrategi samt helheten utvärderas och en ny strategi implementeras. IT-strategi för pedagogik i skolan 2

7 AVGRÄNSNINGAR Det finns ett antal områden som ingår inom ett IKT-strategiskt fält, som inte behandlas i detta dokument. Dessa områden berörs särskilt av andra föreskrifter och handlingar i kommunen. Bland dessa kan särskilt nämnas miljöperspektivet och värdegrundsperspektivet. Miljöperspektivet ska genomsyra allt arbete vad avser IKT. Det handlar bland annat om energiförbrukning, återvinning av teknik och så vidare. Detta område täcks av kommunens miljöarbete. Värdegrundsperspektivet genomsyrar all verksamhet, också arbetet med IKT som pedagogiskt verktyg. STRATEGISKA INSATSER Nedan beskrivs ett antal delstrategier för att uppnå ovanstående målbild. Delstrategierna har utarbetats av skolledare och IT-ansvariga i grundskola och gymnasium samt representanter från kommunens informationsenhet under 2011 och GR Utbildning har varit processledare. S1. Det goda exemplet. Skolledare och annan ledande personal ska använda IKT i de sammanhang där det är möjligt. Det kan röra sig om arbetsplatsträffar (APT), vid föreläsningar, administrativt arbete och så vidare. S2. Tillgång till digitala resurser En långsiktig investeringsplan ska upprättas (4 till 5 år). Denna ska behandla på vilket sätt tillgång till digitala resurser säkras, hur distribution och handhavande sker samt hur kvalitetssäkring vid inköp av digitala resurser går till. Med digital resurs avses i detta sammanhang pedagogisk mjukvara, program, webbaserat pedagogiskt material, digitala resurser skapade och lagrade av personal och elever och så vidare. Nya köp av befintliga fysiska läromedel ska jämföras och motiveras i relation till en digital motsvarighet, där sådan finns. S3. Tillgänglighet och digitala lärmiljöer Samtliga enheter inom barn och utbildningsförvaltningen ska ha tillgång till fullgott bredband. En genomlysning av det rådande läget beträffande tillgänglighet genomförs och en plan tas fram för att snarast möjligt tillgodose tillgängligheten. I samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltning och fastighetsbolaget Öbo ska en översyn genomföras för att se över tillgången till miljöer för digitalt lärande. Inom ramen för arbetet ska frågor som antal eluttag, trådlösa nätverk, projektorer, skrivare och dylikt lyftas. En översyn över kommande utvecklings- och inköpsplaner ska genomföras för att möjliggöra för att de fysiska skolmiljöerna ingår och följer med i övriga projekt av utvecklingskaraktär. S4. Kompetensutveckling Ett långsiktigt och strategiskt arbete för utveckling av digital pedagogisk kompetens ska genomföras. I detta arbete utgör PIM bas men därutöver sker fortsatt kontinuerlig utveckling som utgår ifrån de lokala och gemensamma behov som föreligger. Kompetensutveckling sker primärt verksamhetsnära och tillsammans med lokala IKT-mentorer, som inspirerar, utmanar och konkret handleder pedagogen i klassrummet med eleverna. IKT-mentorer får särskilt riktad utbildning i de fall detta behövs för att sprida vidare ny kunskap. S5. En dator per elev En långsiktig strategisk och ekonomisk plan för utveckling och genomförande av konceptet en dator per elev skapas. Målsättningen är att det första genomförandet sker Omfattningen av verksamheten måste styras utifrån ett pedagogiskt och ekonomiskt perspektiv. Frågan om i vilken årskurs en dator per elev genomförs blir avhängigt detta. En särskild plan för digitalisering av förskolan genomförs, där skolformens särskilda förutsättningar beaktas. S6. Digital dokumentation Utveckling av arbetet med digital dokumentation ska förstärkas. Detta gäller i första hand verksamheten inom elevhälsan samt i det arbete som berör det individuella utvecklingsplanerna. Elevhälsan ska utvecklas och förstärkas i sin verksamhet genom införskaffande, utbildning och utveckling av användning och rutiner av digitala system för dokumentation och annat elevhälsoarbete. Utveckling ska också ske beträffande digital dokumentation i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). En riktad insats för att förstärka arbetet kring digital dokumentation, där erfarenheter och goda exempel kan delas mellan relevant personal i förvaltningen, genomförs. Fokus i IT-strategi för pedagogik i skolan 3

8 arbetet bör vara hur man kan förstärka kompetens kring pedagogisk planering, uppföljning, formativ bedömning och processlärande. S7. Anpassad IT-support En översyn och utveckling av IT-support anpassad för barn- och utbildningsförvaltningens behov ska genomföras. Flera modeller och former för verksamheten ska beaktas. Syftet är att möjliggöra för en stärkt supportfunktion som tillgodoser konkreta och lokala behov. S8. Samordning av hjälpmedel En samordning av kompensatoriska hjälpmedel bör ombesörjas inom barn- och utbildningsförvaltningen. Denna verksamhet ansvarar för samordning, kunskapsspridning och organisering av arbetet. S9. Föräldrars delaktighet Ett aktivt arbete genomförs för att öka delaktigheten bland föräldrar i deras barns skolvardag. Detta gäller särskilt individuella utvecklingsplaner (IUP) och skolans förändringsarbete genom LGR 11. Strategier för att bättre utnyttja befintliga mötesplatser mellan föräldrar och skola (så som föräldramöten) skapas för att använda dessa ytor för att öka delaktigheten också i skolans digitala kontexter. S10. Kvalitetssäkring av elevers lärande Lgr11 innebär tydligare och mer kraftfulla skrivningar beträffande vad elever i grundskolan ska uppnå och erfara, också ur ett digitalt perspektiv. För att säkerställa att eleverna uppnår detta bör också IKTrelaterade frågor ingå i det generella kvalitetsarbetet inom barn- och utbildningsförvaltningen. IT-strategi för pedagogik i skolan 4

9 Sammanställning av äskande för kvalitetsförändringar Äskande för år 2013 skall anges i prioritetsordning, äskande för år 2014 och 2015 anges sist utan prioritetsordning Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden tkr tkr tkr Priorite Vht Benämning Kommentarer till äskandet Färre barn per förskoleavdelning från 19 / Hyresökning ombyggnation Fotö It-satsning 440 Ikt-pedagog 2,0 årsarb It- satsning F-9 inkl fritstående skolor It satsning gymnasiet Rektortjänst Elevhälsan psykolog Lokal skola Björkö Kulturskolan Framtida skollokaler x Mall för budget år 2013 Summa Sidan 1

10 Mall för budget 2013 Öckerö kommun Budget 2013, plan Äskande för kvalitetsförändringar Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Benämning på äskandet: Minskning från barn per avdelning Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv. Ett av de övergripande politiska målen är att minska antal barn per avdelning inom förskolan och att öka kvaliteten och personaltätheten. Totalt finns det 32 avdelningar på de sammanhängande öarna inkl Björkö, kommunala och fristående förskolor. Uppgiftsmått t ex antal platser inom omsorg, öppethållandetider inom bibliotek, barntäthet inom utbildning, meter beläggning inom vägar, provtagningar inom miljö Verksamhet/ Bud 2013 Plan 2014 Plan 2015 Personaltäthetsmått förskolan barn per anställd (5, ) 5,45 Ekonomi, tkr t ex avgift, hyra, personalkostnad Intäkt/kostnad Ramhöjande äskande 2013 Ökad personaltäthet minskning barn/ avd 32,5 st barnpengar * kr per plats Ej ramhöjande äskande 2013 Summa Sidan 1

11 Mall för budget 2013 Öckerö kommun Budget 2013, plan Äskande för kvalitetsförändringar Nämnd: Barn- och utbildningsförvaltningen Benämning på äskandet: Ombyggnation av Fotö skola Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv. Förskolan och grundskolans nya uppdrag och förutsättningar ställer nya krav på lokalernas utformning. Behovet av mer kreativa och ändamålsenliga lokaler är påtagligt. Det förändrade elevantalet inom grundskolan tillsammans med ökad efterfrågan på barnomsorg i vårt område kräver en omdisponering av resurser och en bra lokalplanering så att en rimlig del av våra kostnader går till lokalhyror. För att skapa ett gemensamt förhållningssätt och helhetssyn på lärande bör integration mellan förskola, förskoleklass, fritidshem, särskola, kulturskola och skola utvecklas. Enlig Barn- och utbildningsnämndens beslut i februari 2011 erbjuder kommunen förskola, fritidshem och grundskola upp till och med skolår 5 på Fotö. Idag ligger förskola och skola på Fotö i olika byggnader med visst avstånd mellan. Samverkan mellan de två enheterna behövs för en hållbar organisation. Att söka en lösning där förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola kan bilda en enhet under samma tak blir en nödvändighet av pedagogiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl. Uppgiftsmått t ex antal platser inom omsorg, öppethållandetider inom bibliotek, barntäthet inom utbildning, meter beläggning inom vägar, provtagningar inom miljö Verksamhet/ Bud 2013 Plan 2014 Plan 2015 Ekonomi, tkr t ex avgift, hyra, personalkostnad Intäkt/kostnad Ramhöjande äskande 2013 Hyresökning enligt kalkyl Ej ramhöjande äskande 2013 Summa Sidan 1

12 Mall för budget 2013 Öckerö kommun Budget 2013, plan Äskande för kvalitetsförändringar Nämnd: Barn- och utbildningsförvaltningen Benämning på äskandet: Ikt pedagoger Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv. Det övergripande målet för IKT,informations och kommunikationsteknologi, och lärande är att förbättra förutsättningar för lärande. Ett antal mål utgör grunden för arbetet: 1. IKT är en integrerad och naturlig del i lärandet. 2. Alla elever som slutfört sin utbildning ska ha en god digital kompetens. 3. All pedagogisk personal och skolledare har en god digital kompetens. 4. Elever och pedagogisk personal använder den digitala tekniken i lärprocessen och har god förmåga att hantera den. En grupp med IKT- pedagoger skapas i Barn- och utbildningsförvaltningen. Gruppen skall samordna, administrera och organisera IKT insatserna i förvaltningen. Det innebär att stödja rektor och IT-ansvariga på enheten, inspirera och erbjuda kompetensutveckling till samtliga pedagoger i förvaltningen, utveckla digitala lärstöd och ansvara för systemadministration och mjukvaror i övrigt. Datorteket och samordning av hjälpmedel skall ingå i gruppens arbetsuppgifter. Genom att införa tydlig digital struktur och kompetensutveckla organisationen skall vi kvalitetssäkra elevernas måluppfyllelse ur ett digitalt perspektiv. Utöver de personella IT-resurser som redan finns i förvaltningen kräver satsningen 2 IKTpedagogtjänster. Uppgiftsmått t ex antal platser inom omsorg, öppethållandetider inom bibliotek, barntäthet inom utbildning, meter beläggning inom vägar, provtagningar inom miljö Verksamhet/ Bud 2013 Plan 2014 Plan 2015 Ikt pedagog 2,0 2,0 2,0 Ekonomi, tkr t ex avgift, hyra, personalkostnad Intäkt/kostnad Ramhöjande äskande ,0 årsarbetare 2* årslön Ej ramhöjande äskande 2013 Summa Sidan 1

13 Mall för budget 2013 Öckerö kommun Budget 2013, plan Äskande för kvalitetsförändringar Nämnd: Barn- och utbildningsförvaltningen Benämning på äskandet: It satsning F-åk 9 Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv. Den pågående utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi, IKT, och dess kopplingar till lärande och skola, ställer nya krav och skapar nya möjligheter för skolan. Samhället förändras allt mer till den grad där den digitala och den fysiska världen blir allt svårare att hålla isär och där det inte längre är meningsfullt att göra någon åtskillnad. För att skolan ska vara en integrerad del av samhället förutsätts det att den också har tillgång till den digitala samhällsutvecklingen. Med de nya läroplanerna för såväl förskola, grundskola och gymnasium följer också ökade krav på att integrera och förhålla sig till digitala verktyg och miljöer. Omvärlden har allt större förväntningar på att skolan ger eleverna en god och bred kompetens att använda informationsteknik såväl för fortsatta studier och ett livslångt lärande som för arbetslivet. (se bilaga) Uppgiftsmått t ex antal platser inom omsorg, öppethållandetider inom bibliotek, barntäthet inom utbildning, meter beläggning inom vägar, provtagningar inom miljö Verksamhet/ Bud 2013 Plan 2014 Plan 2015 Ekonomi, tkr t ex avgift, hyra, personalkostnad Intäkt/kostnad F-3 En pekdator per två elever, 305 st En bärbar dator per 8 elever, 76 st En inspelningsenhet per 8 elever,76 st Åk 4-6 En pekdator per två elever, 204 st En bärbar dator per 8 elever, 51 st En inspelningsenhet per 8 elever, 51 st ÅK 7-9 En pekdator (en per elev och en per lärare), datorer till skolan Ramhöjande äskande Ej ramhöjande äskande 2013 Fristående skolor Summa Sidan 1

14 Mall för budget 2013 Öckerö kommun Budget 2013, plan Äskande för kvalitetsförändringar Nämnd: Barn- och utbildningsförvaltningen Benämning på äskandet: It satsning gymnasieskolan Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv. Den pågående utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi, IKT, och dess kopplingar till lärande och skola, ställer nya krav och skapar nya möjligheter för skolan. Samhället förändras allt mer till den grad där den digitala och den fysiska världen blir allt svårare att hålla isär och där det inte längre är meningsfullt att göra någon åtskillnad. För att skolan ska vara en integrerad del av samhället förutsätts det att den också har tillgång till den digitala samhällsutvecklingen. Med de nya läroplanerna för såväl förskola, grundskola och gymnasium följer också ökade krav på att integrera och förhålla sig till digitala verktyg och miljöer. Omvärlden har allt större förväntningar på att skolan ger eleverna en god och bred kompetens att använda informationsteknik såväl för fortsatta studier och ett livslångt lärande som för arbetslivet. (se bilaga) Uppgiftsmått t ex antal platser inom omsorg, öppethållandetider inom bibliotek, barntäthet inom utbildning, meter beläggning inom vägar, provtagningar inom miljö Verksamhet/ Bud 2013 Plan 2014 Plan 2015 Ekonomi, tkr t ex avgift, hyra, personalkostnad Intäkt/kostnad Gymnasiet Pekdator, 50 st Datorer, 100 st Ramhöjande äskande Ej ramhöjande äskande 2013 Summa Sidan 1

15 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV IT-STRATEGI 2013 IKT- PEDAGOGGRUPP En grupp med IKT- pedagoger skapas i Barn- och utbildningsförvaltningen. Gruppen skall samordna, administrera och organisera IKT insatserna i förvaltningen. Det innebär att stödja rektor och ITansvariga på enheten, inspirera och erbjuda kompetensutveckling till samtliga pedagoger i förvaltningen, utveckla digitala lärstöd och ansvara för systemadministration och mjukvaror i övrigt. Datorteket och samordning av hjälpmedel skall ingå i gruppens arbetsuppgifter. Genom att införa tydlig digital struktur och kompetensutveckla organisationen skall vi kvalitetssäkra elevernas måluppfyllelse ur ett digitalt perspektiv. Utöver de personella IT-resurser som redan finns i förvaltningen kräver satsningen 2 IKT-pedagogtjänster. Kostnad 1,1 miljoner kronor/år EN TILL EN Förvaltningen tecknar leasingavtal med leverantör. En plan för införande och drift upprättas senast 2013 i samverkan med leverantör. Årskurs Produkt Data Leasingkostnad/år F-3 En pekdator per två elever på år F elever/2-305 enheter En bärbar dator per 8 elever 610 elever/8-76 enheter En bärbar mediaspelare per 8 elever 610 elever/8-76 enheter En pekdator per två elever på år elever/2-204 enheter En bärbar dator per 8 elever 408 elever/8-51 enheter En bärbar mediaspelare per 8 elever 408 elever/8-51 enheter En pekdator per elev och lärare 390 elever och 40 lärare enheter En uppsättning datorer till skolan 20 enheter Gymnasiet Pekdator 50 enheter Bärbar dator 50 enheter Bärbar dator (PC) 50 enheter Summa årskostnad Kostnad 2,6 miljoner kr/år.

16 ÖVRIG UTRUSTNING Varje lärorum utrustas dessutom med digital kringutrustning såsom närskjutande projektor, interaktiv tavla, typ Mimio, fast ljud/högtalarinstallation, en digitalkamera (eller i-pod) per klass, hörlurar och pedagogdator. Förvaltningen svarar för likvärdigheten och att rektor får stöd vid inköp. IT-service är rådgivande. Utrustningen betalas delvis med investeringsmedel men också från rektorsområdets driftsbudget. Kostnad kr/år av investeringsmedel. INFRASTRUKTUR Vi fortsätter enligt förvaltningens tidigare plan som innebär att skolor och förskolor prioriteras i samband med kommunens satsning på stadsnät där fiberoptik skall garantera fullgott bredband. Vid de enheter som inte kan omfattas av stadsnätet skall bästa möjliga teknik användas för åtkomst till server, pedagogiska nätet och internet. Samtliga enheter skall ha tillgång till fungerande trådlösa nätverk I de flesta fall hyr vi nät och utrustning av Öckerö Bostads AB. Idag hyr vi 76 accesspunkter á 282 kr/mån. Fullt utbyggt kan det röra sig om 100 accesspunkter vilket innebär ett totalt hyrestillägg om kronor. Kostnad för fiberoptik är ännu inte fastställt.

17 Mall för budget 2013 Öckerö kommun Budget 2013, plan Äskande för kvalitetsförändringar Nämnd: Barn- och utbildningsförvaltningen Benämning på äskandet: Rektorstjänst Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv. I dagsläget är det en rektorstjänst som inte är en heltidstjänst. 0,2 tjänst äskas för att alla rektorstjänster skall uppgå till 100%. Kommunens strävan är att alla chefstjänster skall vara 100% Uppgiftsmått t ex antal platser inom omsorg, öppethållandetider inom bibliotek, barntäthet inom utbildning, meter beläggning inom vägar, provtagningar inom miljö Verksamhet/ Bud 2013 Plan 2014 Plan ,2 tjänst* kr 130 Ekonomi, tkr t ex avgift, hyra, personalkostnad Intäkt/kostnad Ramhöjande äskande 2013 Personalkostnader 0,2 tjänst 130 Ej ramhöjande äskande 2013 Summa 130 Sidan 1

18 Mall för budget 2013 Öckerö kommun Budget 2013, plan Äskande för kvalitetsförändringar Nämnd: Barn- och utbildningsförvaltningen Benämning på äskandet: Elevhälsan Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv. Huvudmän kan söka statsbidrag till personalförstärkningar inom elevhälsan. Statsbidraget ska fördelas med totalt 625 miljoner kronor under och regleras i förordningen (2011:1597) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsa. Statsbidraget gäller skolformerna förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan. Statsbidraget är kronor per heltidstjänst eller heltidsuppdrag. En huvudman kan beviljas statsbidrag för en tjänst/uppdrag under maximalt två bidragsår. Statsbidraget ska användas till att förstärka elevhälsans personal. De personalkategorier som omfattas är: skolläkare, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog, lärare med specialpedagogisk kompetens, speciallärare. Uppgiftsmått t ex antal platser inom omsorg, öppethållandetider inom bibliotek, barntäthet inom utbildning, meter beläggning inom vägar, provtagningar inom miljö Verksamhet/ Bud 2013 Plan 2014 Plan 2015 Skolpsykolog årsarb 0,5 0,5 Ekonomi, tkr t ex avgift, hyra, personalkostnad Intäkt/kostnad Ramhöjande äskande ,0 tjänst 600/2 600 Statsbidrag -250 Ej ramhöjande äskande 2013 Summa 350 Sidan 1

19 Mall för budget 2013 Öckerö kommun Budget 2013, plan Äskande för kvalitetsförändringar Nämnd: Barn- och utbildningsförvaltningen Benämning på äskandet: Lokal skola Björkö Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv. På grund av fler förskolebarn på Björkö, Solhagen, behöver en förskoleklass flytta upp till Västergårdsskolan. På grund av utrymmesbrist i själva skolan behöver man ställa dit en volym, paviljong i anslutning till skolan. Uppgiftsmått t ex antal platser inom omsorg, öppethållandetider inom bibliotek, barntäthet inom utbildning, meter beläggning inom vägar, provtagningar inom miljö Verksamhet/ Bud 2013 Plan 2014 Plan 2015 En volym/ paviljong Ekonomi, tkr t ex avgift, hyra, personalkostnad Intäkt/kostnad Ramhöjande äskande 2013 En paviljong ökade hyreskostnader 600 Ej ramhöjande äskande 2013 Summa 600 Sidan 1

20 Mall för budget 2013 Öckerö kommun Budget 2013, plan Äskande för kvalitetsförändringar Nämnd: Barn- och utbildningsförvaltningen Benämning på äskandet: Kulturskolan Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv. För att möta efterfrågan på de populäraste instrumenten skulle en utökning behövas. Uppgiftsmått t ex antal platser inom omsorg, öppethållandetider inom bibliotek, barntäthet inom utbildning, meter beläggning inom vägar, provtagningar inom miljö Verksamhet/ Bud 2013 Plan 2014 Plan 2015 Personalkostnader årsarb 0,325 Ekonomi, tkr t ex avgift, hyra, personalkostnad Intäkt/kostnad Ramhöjande äskande 2013 Fiol Trumma Sång Summa Ej ramhöjande äskande 2013 Sidan 1

21 Sammanställning av investeringsäskande (äskandena skall anges i prioriterad ordning) Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden tkr tkr tkr Prioritet Vht Benämning Kommentarer till äskandet 440 Inventarier ny- ombyggnation Fotö Inventarier ny- ombyggnation Björkö Spånsug Bratteberg Inventarier Multimediaklassrum Övriga It-inventarier Kulturskolan 50 Summa

22 Investeringsäskande år 2013 (tkr) För investeringar som pågår under flera år använd ett arbetsblad per år Det år som investeringen beräknas tas i bruk (aktiveras) skall: - beräknat totalt investeringsbelopp anges i gulmarkerad ruta nedan (belopp) - avskrivningstid anges i blåmarkerad ruta (år), SKL:s skrift skall användas som utgångspunkt Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Ansvar: Verksamhet: 440 Benämning: Inventarier ny- och ombyggnation Fotö skola Mall för budget 2013 Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv: Inköp av inventarier till Fotö skola i samband med om och tillbyggnad på Fotö skola. Investeringsutgifter /inkomster År 1 Beräknad utgift 500 Beräknad inkomst (anges med minustecken) 0 Summa (netto) 500 Investeringen får följande effekter i drift År 1 År 2 Intäktsökning (anges med minustecken) 0 0 Reavinst (anges med minustecken) 0 0 Kostnadsbesparing anges med minustecken) 0 0 Reaförlust/utrangering 0 0 Kostnadsökning(förutom kapitalkostnader) 0 0 Summa (netto) 0 0 Belopp (tkr) Avskrivningskostnad Internränta (år 2012: 4,2 % av bokförda värdet) År Totalt SAMMANSTÄLLNING PROJEKT År 1 - äskande till investeringsbudget driftkostnadspåverkan 36 OBS! Beräkning av kapitalkostnader (avskrivning och internränta) i denna blankett utgår från att år 1 blir halvårseffekt och år 2 helårseffekt. Sidan 1

23 Investeringsäskande år 2013 (tkr) För investeringar som pågår under flera år använd ett arbetsblad per år Det år som investeringen beräknas tas i bruk (aktiveras) skall: - beräknat totalt investeringsbelopp anges i gulmarkerad ruta nedan (belopp) - avskrivningstid anges i blåmarkerad ruta (år), SKL:s skrift skall användas som utgångspunkt Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Ansvar: Verksamhet: 440 Benämning: Inventarier ny- och ombyggnation Björkö skola Mall för budget 2013 Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv: Inköp av inventarier till Björkö skola i samband med utökning av en paviljong, volym på Björkö skola. Investeringsutgifter /inkomster År 1 Beräknad utgift 100 Beräknad inkomst (anges med minustecken) 0 Summa (netto) 100 Investeringen får följande effekter i drift År 1 År 2 Intäktsökning (anges med minustecken) 0 0 Reavinst (anges med minustecken) 0 0 Kostnadsbesparing anges med minustecken) 0 0 Reaförlust/utrangering 0 0 Kostnadsökning(förutom kapitalkostnader) 0 0 Summa (netto) 0 0 Belopp (tkr) Avskrivningskostnad Internränta (år 2012: 4,2 % av bokförda värdet) 2 4 År Totalt SAMMANSTÄLLNING PROJEKT År 1 - äskande till investeringsbudget driftkostnadspåverkan 7 OBS! Beräkning av kapitalkostnader (avskrivning och internränta) i denna blankett utgår från att år 1 blir halvårseffekt och år 2 helårseffekt. Sidan 1

24 Investeringsäskande år 2013 (tkr) För investeringar som pågår under flera år använd ett arbetsblad per år Det år som investeringen beräknas tas i bruk (aktiveras) skall: - beräknat totalt investeringsbelopp anges i gulmarkerad ruta nedan (belopp) - avskrivningstid anges i blåmarkerad ruta (år), SKL:s skrift skall användas som utgångspunkt Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Ansvar: Verksamhet: 440 Benämning: Spånsug Bratteberg Mall för budget 2013 Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv: Spånsug på Brattebergsskolan behöver bytas ut. Investeringsutgifter /inkomster År 1 Beräknad utgift 100 Beräknad inkomst (anges med minustecken) 0 Summa (netto) 100 Investeringen får följande effekter i drift År 1 År 2 Intäktsökning (anges med minustecken) 0 0 Reavinst (anges med minustecken) 0 0 Kostnadsbesparing anges med minustecken) 0 0 Reaförlust/utrangering 0 0 Kostnadsökning(förutom kapitalkostnader) 0 0 Summa (netto) 0 0 Belopp (tkr) Avskrivningskostnad Internränta (år 2012: 4,2 % av bokförda värdet) 2 4 År Totalt SAMMANSTÄLLNING PROJEKT År 1 - äskande till investeringsbudget driftkostnadspåverkan 7 OBS! Beräkning av kapitalkostnader (avskrivning och internränta) i denna blankett utgår från att år 1 blir halvårseffekt och år 2 helårseffekt. Sidan 1

25 Investeringsäskande år 2013 (tkr) För investeringar som pågår under flera år använd ett arbetsblad per år Det år som investeringen beräknas tas i bruk (aktiveras) skall: - beräknat totalt investeringsbelopp anges i gulmarkerad ruta nedan (belopp) - avskrivningstid anges i blåmarkerad ruta (år), SKL:s skrift skall användas som utgångspunkt Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Ansvar: 200 Verksamhet: 440, 407 Benämning: Inventarier Mall för budget 2013 Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv: Kompletteringar och ersättning av äldre inventarier inom grundskola och förskola. Investeringsutgifter /inkomster År 1 Beräknad utgift 500 Beräknad inkomst (anges med minustecken) 0 Summa (netto) 500 Investeringen får följande effekter i drift År 1 År 2 Intäktsökning (anges med minustecken) 0 0 Reavinst (anges med minustecken) 0 0 Kostnadsbesparing anges med minustecken) 0 0 Reaförlust/utrangering 0 0 Kostnadsökning(förutom kapitalkostnader) 0 0 Summa (netto) 0 0 Belopp (tkr) Avskrivningskostnad Internränta (år 2012: 4,2 % av bokförda värdet) År Totalt SAMMANSTÄLLNING PROJEKT År 1 - äskande till investeringsbudget driftkostnadspåverkan 36 OBS! Beräkning av kapitalkostnader (avskrivning och internränta) i denna blankett utgår från att år 1 blir halvårseffekt och år 2 helårseffekt. Sidan 1

26 Investeringsäskande år 2013 (tkr) För investeringar som pågår under flera år använd ett arbetsblad per år Det år som investeringen beräknas tas i bruk (aktiveras) skall: - beräknat totalt investeringsbelopp anges i gulmarkerad ruta nedan (belopp) - avskrivningstid anges i blåmarkerad ruta (år), SKL:s skrift skall användas som utgångspunkt Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Ansvar: 200 Verksamhet: 440, 407 Benämning: Multimediaklass Mall för budget 2013 Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv:varje lärorum utrustas dessutom med digital kringutrustning såsom närskjutande projektor, interaktiv tavla, typ Mimio, fast ljud/högtalarinstallation, en digitalkamera (eller i-pod) per klass, hörlurar och pedagogdator. Förvaltningen svarar för likvärdigheten och att rektor får stöd vid inköp. IT-service är rådgivande. Investeringsutgifter /inkomster År 1 Beräknad utgift 300 Beräknad inkomst (anges med minustecken) 0 Summa (netto) 300 Investeringen får följande effekter i drift År 1 År 2 Intäktsökning (anges med minustecken) 0 0 Reavinst (anges med minustecken) 0 0 Kostnadsbesparing anges med minustecken) 0 0 Reaförlust/utrangering 0 0 Kostnadsökning(förutom kapitalkostnader) 0 0 Summa (netto) 0 0 Belopp (tkr) Avskrivningskostnad Internränta (år 2012: 4,2 % av bokförda värdet) 6 13 År Totalt SAMMANSTÄLLNING PROJEKT År 1 - äskande till investeringsbudget driftkostnadspåverkan 36 OBS! Beräkning av kapitalkostnader (avskrivning och internränta) i denna blankett utgår från att år 1 blir halvårseffekt och år 2 helårseffekt. Sidan 1

27 Investeringsäskande år 2013 (tkr) För investeringar som pågår under flera år använd ett arbetsblad per år Det år som investeringen beräknas tas i bruk (aktiveras) skall: - beräknat totalt investeringsbelopp anges i gulmarkerad ruta nedan (belopp) - avskrivningstid anges i blåmarkerad ruta (år), SKL:s skrift skall användas som utgångspunkt Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Ansvar: 200 Verksamhet: 440, 407 Benämning: Övriga It- iventarier Mall för budget 2013 Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv: Nätverk och infrastruktur. Investeringsutgifter /inkomster År 1 Beräknad utgift 200 Beräknad inkomst (anges med minustecken) 0 Summa (netto) 200 Investeringen får följande effekter i drift År 1 År 2 Intäktsökning (anges med minustecken) 0 0 Reavinst (anges med minustecken) 0 0 Kostnadsbesparing anges med minustecken) 0 0 Reaförlust/utrangering 0 0 Kostnadsökning(förutom kapitalkostnader) 0 0 Summa (netto) 0 0 Belopp (tkr) Avskrivningskostnad Internränta (år 2012: 4,2 % av bokförda värdet) 4 8 År Totalt SAMMANSTÄLLNING PROJEKT År 1 - äskande till investeringsbudget driftkostnadspåverkan 24 OBS! Beräkning av kapitalkostnader (avskrivning och internränta) i denna blankett utgår från att år 1 blir halvårseffekt och år 2 helårseffekt. Sidan 1

28 Investeringsäskande år 2013 (tkr) För investeringar som pågår under flera år använd ett arbetsblad per år Det år som investeringen beräknas tas i bruk (aktiveras) skall: - beräknat totalt investeringsbelopp anges i gulmarkerad ruta nedan (belopp) - avskrivningstid anges i blåmarkerad ruta (år), SKL:s skrift skall användas som utgångspunkt Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Ansvar: 211 Verksamhet: 330 Benämning: Kulturskolan Mall för budget 2013 Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv: Mikrofoner och ljusramper. Investeringsutgifter /inkomster År 1 Beräknad utgift 50 Beräknad inkomst (anges med minustecken) 0 Summa (netto) 50 Investeringen får följande effekter i drift År 1 År 2 Intäktsökning (anges med minustecken) 0 0 Reavinst (anges med minustecken) 0 0 Kostnadsbesparing anges med minustecken) 0 0 Reaförlust/utrangering 0 0 Kostnadsökning(förutom kapitalkostnader) 0 0 Summa (netto) 0 0 Belopp (tkr) Avskrivningskostnad Internränta (år 2012: 4,2 % av bokförda värdet) 1 2 År Totalt sut SAMMANSTÄLLNING PROJEKT År 1 - äskande till investeringsbudget 50 - driftkostnadspåverkan 6 OBS! Beräkning av kapitalkostnader (avskrivning och internränta) i denna blankett utgår från att år 1 blir halvårseffekt och år 2 helårseffekt. Sidan 1

29 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Marina Emanuelsson Ärende: Budgetuppföljning 2012 Diarienummer: 14/12 PROGNOS FEBRUARI Förvaltningens beslutsförslag till Barn- och utbildningsnämnden 1. Informationen och den negativa prognosen noteras 2. Förvaltningen får i uppdrag att inkomma med en analys av underskottet efter mars månads prognos. Resultat och prognos Riktpunkt efter februari månad vid en jämn förbrukning är 18 procent. Barn- och utbildningsnämnden redovisar totalt sett efter 2 månaders utfall en förbrukning på 18 procent, tkr. Centralt ansvar inklusive kulturskolan visar på en negativ prognos med tkr, 21,4 procent. I fördelningsposter Ks ligger tkr för en nystartad förskoleavdelning, men det kvarstår då ett underskott med tkr för avdelning 2 på Öckerö förskola. I februari fanns det 22 barn på avdelningen och till hösten räknar vi med att det är 34 barn placerade. Resterande underskott om tkr föreslås förvaltningen återkomma till i samband med marsprognosen. Centrala elevhälsan visar ett utfall på 15,2 procent. Prognosen pekar på ett överskott med 344 tkr. Överskottet beror på förändringar av köp av plats inom särskolan och grundskolan. Utfallet för område 1-16 år ligger på 17,6 procent med ett prognosutfall på 453 tkr. Pedagogisk omsorg svarar för den största delen av underskottet i och med att det endast är två familjedaghem kvar på Öckerö och därför kan man inte ha full barngrupp. Prognosen för Öckerö gymnasieskola inklusive vuxenutbildning, Öckerö studiecentrum och IKE (interkommunal skolersättning gymnasiet ) visar på en negativ avvikelse på -271 tkr. Underskottet avser ökade kostnader för Västtrafik, busskort, och ett minskat bidrag mot budgeterat. Vårens avstämningsdatum för interkommunala och köp av platser från fristående gymnasieskolor är 15 februari. Avstämningen är därmed inte avslutad. Investeringar uppgår efter 2 månader till 496 tkr av beviljade tkr, varav 211 är reserverat från tidigare år. Det avser framförallt inventarieinköp till Öckerö förskola och kompletteringar till Kompassenskolan. Sammanställning Prognosen för helåret visar på ett negativt resultat med tkr varav ca tkr i fördelningsposter, som vi redan har rekvirerat. Posten avser öppnandet av en förskoleavdelning, men vi har öppnat 2 avdelningar på Öckerö förskola. Ytterligare kostnad tkr. Kvarstående underskott uppgår till, tkr.

30 Centralt inkl Kulturskolan tkr Politisk verksamhet 0 Pedagogisk omsorg 19 Förskola -62 Fritidshem 8 Grundskola inkl förskoleklass och kulturskola 355 Gemensamt Bou Centrala elevhälsan 344tkr Grundskola inkl fritidshem -407 Obligatorisk särskola 477 Gymnasieskola 15 Gymnasieesärskola 255 Särvux 4 Område 1-16 år -453 tkr Pedagogisk omsorg -253 Förskola -51 Fritidshem 82 Förskoleklass -27 Grundskola -203 Gymnasiet inkl vux ö-ö studiecentrum -271 tkr Gymnasieskolan 55 Gymn vux -326 Summa tkr

31 VERKSAMHETSRAPPORT BARN- O UTBILDNINGSNÄMND, FEBRUARI MÅNAD Nettokostnader, kr Årsprognos Årsbudget Prognosavv Utfall ack Förbr% Föregående prognos 100 Nämnds- och styrelsevht , Stöd till studieorg , Bibliotek , Kulturskola , Öppen förskola , Familjedaghem , Förskola , Fritidshem , Förskoleklass , Grundskola , Obligatorisk särskola , Gymnasieskola , Gymnasiesärskola , Grundl vuxenutbildning , Gymn vuxen o påb.utbildn , Särvux , Svenska för invandrare , Gemensamt BoU , Arbetsmarknadsåtgärder , Summa Nettokostnader, kr ,

32 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Anna Corneliusson Ärende: Riktlinjer och avgifter för förskola och fritidshem Diarienummer: 16/12 RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM MED ANLEDNING AV NY SKOLLAG Förvaltningens beslutsförslag till Barn- och utbildningsnämnden Med anledning av ny skollag (2010:800) fastställs reviderade riktlinjer för förskola och fritidshem. Ärende Nuvarande riktlinjer för förskoleverksamhet och barnomsorg utgår från Skollag (1985:1100). Med anledning av den nya skollagen (2010:800), som tillämpas från och med 1 juli 2011, är vissa förändringar i riktlinjerna nödvändiga. Bakgrund Några viktiga förändringar i Skollagen Skolformerna som ligger inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarområde ska benämnas förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunalvuxenutbildning. Förskolan blir en egen skolform och förskolans verksamhet kommer därför att omfattas av begreppen utbildning och undervisning. I skolväsendet ingår även fritidshem som ska komplettera utbildningen i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Om verksamheten har en annan huvudman än kommunen benämns den fristående, till exempel fristående förskola. Förskolechef är ett nytt begrepp och ska användas för tidigare rektor i förskolan. Synpunkter I de nuvarande riktlinjerna ingick pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem) som en del i begreppet förskoleverksamhet. I den nya skollagen ingår pedagogisk omsorg istället i begreppet Annan pedagogisk verksamhet. Denna förändring innebär att de nya riktlinjerna inte omfattar pedagogisk omsorg. Bilagor Förslag till Riktlinjer och avgifter för förskola och fritidshem. Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

33 Barn och utbildningsförvaltningen RIKTLINJER OCH AVGIFTER FÖR FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden 2012-XX-XX

34 Rätt till plats i förskola eller fritidshem har barn som är folkbokförda i Öckerö kommun. Förskolans uppgift är att genom stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning (SL 8 kap 2 ). Plats i förskola ska erbjudas barn som har fyllt ett år och vars vårdnadshavare arbetar, studerar (SL 8 kap 5 ), är arbetslösa eller föräldraledig för vård av annat barn (SL 8 kap 6 ). Plats ska också erbjudas om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (SL 8 kap 5 ) eller om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola (SL 8 kap 7 ). Alla barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året (SL 8 kap 4 ). Fritidshemmets uppgift är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap (SL 14 kap 2 ) Fritidshem ska erbjudas eleverna till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år under den del av dagen då eleverna inte går i skolan och under lov (SL 14 kap 7-8 ). Utbildning i fritidshem ska erbjudas elever vars vårdnadshavare arbetar eller studerar (SL 14 kap 5 ). Plats ska också erbjudas om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (SL 14 kap 5 ) eller om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i son utveckling i form av sådan utbildning (SL 14 kap 6 ). 1. ANSÖKAN OM BARNOMSORG Ansökan om förskola och fritidshem ska göras skriftligt. Blanketten Ansökan om förskola/pedagogisk omsorg och blanketten Anmälan till fritidshem kan beställas genom kommunens växel, , hämtas i medborgarkontoret i kommunhuset eller via kommunens hemsida, Ansökan görs av de/den vårdnadshavare som är i behov av förskola och/eller fritidshem. Vid gemensam vårdnad och växelvis boende har barnet rätt till omsorg utifrån respektive vårdnadshavares omsorgsbehov. Om båda vårdnadshavarna har behov av plats ska ansökan göras gemensamt. Ansökan till plats i förskola och fritidshem kan göras när familjen avser att flytta till kommunen. Plats ges dock inte förrän fast adress kan anges eller att hemkommunen garanterar att de betalar för platsen. När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader (SL 8 kap 14 ). Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en sådan plats (SL 14 kap 4 ). Ansökan kan lämnas så snart datum för verkligt behov av plats kan anges. 2. ERBJUDANDE AV PLATS Elever i grundskolan har rätt till plats i fritidshem på den skola de är placerade. Platserna i förskola fördelas enligt följande turordning: 1. Förtur på grund av särskilda skäl Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling (SL 8 kap 7 ). Ansökan om förtur på grund av särskilda skäl görs av förälder. Beslut om plats i förskola på grund av barnets behov av särskilt stöd fattas av Förskolechef efter prövning. 2. Förtur på grund av uppehåll Barn som gjort uppehåll från förskolan under vårdnadshavares föräldraledighet med syskon eller på grund av vårdnadshavares arbetslöshet har förtur till samma förskola. Avgifter och riktlinjer för förskola och fritidshem 2

35 3. Syskonförtur När ett äldre syskon har plats på en förskola har det yngre barnet förtur dit om vårdnadshavarna önskar plats på samma förskola. 4. Förtur för placering på hemön Om placering på hemön inte har kunnat tillgodoses får barn som önskar omplacering till hemön behålla sin plats i kön om så önskas. Vårdnadshavare som tackar nej till plats behåller sin plats i kön till plats på hemön kan erbjudas. 5. Ålder Ködatumet är detsamma som ansökningsdatum men kan aldrig vara tidigare än fyra (4) månader före önskat placeringsdatum. Ansöker flera barn på samma datum gäller födelsedatum som ordningsnummer. När syskon ansöker samtidigt bestäms turordningen av det äldsta barnets födelsedatum. Vårdnadshavare som erbjuds plats ska inom angivet datum lämna besked om platsen accepteras eller inte. Accepteras inte erbjuden plats på hemön placeras barnet på nytt i kön. 3. VISTELSETID Ramtiden för öppethållande i förskola och fritidshem är Öppethållandet inom ramtiden utgår från vårdnadshavarnas omsorgsbehov på respektive enhet. Smärre avvikelser från ramtiden beslutas av rektor. Schemablankett finns på Vid schemaändring ska nytt schema lämnas till avdelningen. Omställningen till det nya schemat sker i samråd med personal. Vid arbete eller studier Barnets vistelsetid i förskola och fritidshem tillhandahålls i den omfattning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas arbetstid, studier eller barnets eget behov. Alla inskrivna förskolebarn har rätt till 15 timmars placeringstid per helgfri vecka som förläggs i samråd med personal. Vid föräldraledighet för syskon Vistelsetiden för barn i förskola vars vårdnadshavare är föräldralediga är 15 timmar i veckan. Tiden förläggs av personalen för att anpassas till övrig verksamhet. Den begränsade tiden träder i kraft 14 kalenderdagar efter syskonets födelse. Vid arbetslöshet Barn vars vårdnadshavare är arbetssökande erbjuds plats i förskola 15 timmar per vecka. Tiden förläggs i samråd med personalen. Den begränsade tiden träder i kraft 14 kalenderdagar efter att vårdnadshavaren blivit arbetslös. Vid vårdnadshavares sjukdom Vårdnadshavare som blir sjukskriven och har barn i förskola eller fritidshem behåller sin rätt till omsorg. Samma regler gäller vid havandeskapspenning. Barn 3-5 år (allmän förskola) Vistelsetiden för barn från 3 år som går i förskola 15 timmar/vecka förläggs av personalen och följer skolans läsårstider, vilket innebär att barnen är lediga under skolans lov- och studiedagar. Vid omsorgsbehov under skollov Skolbarn som inte är inskrivna i fritidshem, men som har behov av tillsyn vid skollov och studiedagar, har möjlighet att få omsorg motsvarande den tid eleven skulle ha gått i skolan. Behovet ska anmälas till respektive fritidshem en månad innan aktuellt behov finns. Planering/kompetensutveckling/sommarverksamhet Under fyra veckor på sommaren bedrivs samordnad verksamhet för förskola och fritidshem. Under dessa veckor anordnas verksamheten på en enhet i kommunen. Under fyra dagar per läsår är verksamheten stängd för personalens planering och kompetensutveckling. 4. UPPSÄGNING AV PLATS Uppsägning av plats i förskola och fritidshem ska göras skriftligt. Blanketten Uppsägning av förskola/fritidshem kan beställas genom kommunens växel, , hämtas i medborgarkontoret i kommunhuset eller via kommunens hemsida, Avgifter och riktlinjer för förskola och fritidshem 3

36 Uppsägningstiden är en månad. Avgift betalas under uppsägningstiden oavsett om platsen nyttjas eller ej. Barn som börjar i kommunal förskoleklass och behöver plats i fritidshem ska inte säga upp sin plats. Barn som går i fristående förskola i måste ansöka om skolbarnomsorg. Om vårdnadshavaren väljer att säga upp sin förskoleplats under föräldraledighet avslutas placeringen två veckor efter syskonets födelse. Barn som lämnat sin plats i samband med syskons födelse har förtur till förskoleplats när plats åter önskas efter uppehållet (se regler om turordning ovan). Barn i fritidshem, vars vårdnadshavare är föräldralediga, får behålla sin plats två veckor efter syskonets födelse. Därefter avslutas placeringen. Barn i fritidshem, vars vårdnadshavare blir arbetslös, får behålla platsen två veckor. Därefter avslutas placeringen. Vid flytt från Öckerö kommun till annan GR-kommun har vårdnadshavaren rätt att behålla platsen inom förskolan till dess att den nya hemkommunen (folkbokföringskommunen) har erbjudit en plats. Detta under förutsättning att vårdnadshavare har ansökt om plats i den nya kommunen. 5. AVGIFTER Avgiften för förskola och fritidshem beräknas utifrån hushållets gemensamma ekonomi. För gifta och sammanboende med såväl gemensamma som inte gemensamma barn beräknas avgiften på makarnas eller de sammanboendes sammanlagda bruttoinkomster. Vid gemensam vårdnad av barn, där barnet bor växelvis hos vårdnadshavarna och båda har behov av omsorg, skickas delad faktura. Avgiften grundas på den sammanlagda inkomsten i respektive platsinnehavares hushåll. Avgiften betalas månadsvis i efterskott 12 månader/år från och med första inskolningsdagen. Det sker ingen avgiftsreducering i samband med frånvaro. Om avgiften inte betalas i tid, debiteras förseningsavgift. Utebliven betalning leder, efter påminnelse, till indrivning av kommunens fordran och att familjen mister sin plats i förskolan/fritidshemmet. Redovisning av inkomst lämnas skriftligt på blanketten Familje- och inkomstredovisning i samband med att barnet börjar i verksamheten. Därefter lämnas inkomstredovisning i början av varje termin. Det åligger familjen att däremellan meddela eventuella förändringar i den ekonomiska situationen. För barn med växelvis boende lämnas Familje- och inkomstredovisning från respektive vårdnadshavares hushåll. Utebliven inkomstredovisning innebär placering i högsta avgiftsklass. Maxtaxa tillämpas i enlighet med riksdagsbeslut. När den sammanlagda bruttoinkomsten uppgår till kr/månad betalas maxbeloppet. I följande tabell räknas det yngsta barnet som barn nr 1. Förskola 1-2 år Barn 1: 3% av avgiftsgrundande inkomst Barn 2: 2% av avgiftsgrundande inkomst Barn 3: 1% av avgiftsgrundande inkomst Barn 4: Ingen avgift Förskola 3-5 år; mer än 15 tim/vecka 15 tim per vecka är avgiftsfri. Nedan anges avgift utöver de 15 timmarna. Barn 1: 3 % (5/8 av avgiftsgrundande inkomst) Barn 2: 2 % (5/8 av avgiftsgrundande inkomst) Barn 3: 1% (5/8 av avgiftsgrundande inkomst) Barn 4: Ingen avgift Fritidshem Barn 1: 2 % av avgiftsgrundande inkomst Barn 2: 1 % av avgiftsgrundande inkomst Barn 3: 1 % av avgiftsgrundande inkomst Barn 4: Ingen avgift Kostnad för enbart lovomsorg max kronor/månad max 840 kronor/månad max 420 kronor/månad max 905 kronor/månad max 604 kronor/månad max 302 kronor/månad max 840 kronor/månad max 420 kronor/månad max 420 kronor/månad 100 kronor/dag Avgifter och riktlinjer för förskola och fritidshem 4

37 Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Avgifter i skolan Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning Avgifter i samband med ansökan får inte tas ut Det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna Belopp som var för sig kan bedömas som obetydliga kan tillsammans strida mot bestämmelserna om en avgiftsfri skola I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg I gymnasieskolan får huvudmannen besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel Det är den som driver skolan, huvudmannen som ansvarar för att utbildningen är avgiftsfri Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor En utgångspunkt för 2010 års skollag är att regleringen av all offentligt finansierad verksamhet inom skolväsendet i princip är gemensam, oavsett huvudman. Denna redogörelse om skollagens bestämmelser om avgifter gäller, i enlighet med detta, för både statliga, kommunala och fristående skolor. En annan utgångspunkt är att rätten till en likvärdig utbildning av hög kvalitet aldrig får vara beroende av en enskild individs ekonomiska förutsättningar. Principen om en avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna i det svenska skolsystemet. Denna princip har förtydligats något i den nya skollagen då det nu slås fast att bestämmelsen om att avgifter i samband med ansökan inte får tas ut även ska gälla offentlig verksamhet. Det är den som driver skolan, huvudmannen som ansvarar för att utbildningen är avgiftsfri.

38 Grundskolan och motsvarande skolformer samt förskoleklassen Utbildningen ska vara avgiftsfri Utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Med lärverktyg avses den utrustning och materiel som eleven behöver för att kunna nå målen i utbildningen. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Med obetydlig kostnad avses enligt tidigare förarbeten främst kostnad för en färdbiljett eller en mindre entréavgift till ett museum eller liknande. I planeringen av aktiviteter som medför obetydliga kostnader måste skolan ta hänsyn till att även obetydliga kostnader kan upplevas som betungande för ett hushåll med svag ekonomi om de förekommer vid upprepade tillfällen. Därför måste skolan noga överväga när och hur ofta denna möjlighet ska utnyttjas. Frågan om vilka kostnader som är förenliga med skollagens bestämmelser har prövats i åtskilliga ärenden hos Skolinspektionen. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Utöver de enstaka och obetydliga kostnader som beskrivs ovan får det i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader i samband med skolresor och liknande aktiviteter som ersätts av vårdnadshavaren på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever och vårdnadshavarnas kostnader får då inte vara högre än huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. Bestämmelsen är ny och infördes i samband med den nya skollagen som började gälla den 1 juli Enligt propositionen är skolresor och andra utflykter sedan länge en naturlig del av utbildningen som ger värdefulla kunskaper, erfarenheter och upplevelser för eleverna. Utgångspunkten är att finansieringen av skolresor ska ske av huvudmannen eller skolan eller genom att elever frivilligt samlar in pengar till kostnaden. Med den nya bestämmelsen förtydligas att det inte är förbjudet att låta kostnader för enskilda skolresor, utflykter eller liknande aktiviteter ersättas av elever eller deras vårdnadshavare på frivillig väg. Bidraget från elever eller deras vårdnadshavare måste både vara och framstå som helt frivilligt. Det får inte finnas någon koppling mellan hur mycket en enskild elev bidrar med och elevens möjligheter att få delta i aktiviteten. Vårdnadshavare får enligt propositionen bara betala för det egna barnet. Aktiviteterna ska vidare vara öppna för alla elever oavsett om eleven eller 2

39 dennes vårdnadshavare väljer att bidra eller inte. Det är inte godtagbart att skolan erbjuder en kostnadsfri alternativ verksamhet för de elever vars vårdnadshavare inte vill betala för aktiviteter som är en del av utbildningen. Är den kostnadsbelagda aktiviteten att betrakta som en del av utbildningen ska alla elever få delta. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan I gymnasieskolan kan eleverna få stå för enstaka egna hjälpmedel För elever i gymnasieskolan gäller samma bestämmelser som för grundskolan och motsvarande skolformer samt förskoleklassen (se ovan). Därutöver får den som ansvarar för skolan, huvudmannen besluta att eleverna kan få stå för enstaka egna hjälpmedel. Vilka enstaka egna hjälpmedel som är förenliga med skollagens bestämmelser har prövats i ärenden hos Skolinspektionen. För elever i gymnasiesärskolan gäller samma bestämmelser som för elever i grundskolan och motsvarande skolformer samt förskoleklassen. Vuxenutbildningen Av lagen om införande av skollagen framgår att den nya skollagen ska tillämpas på kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare från och med den 1 juli Fram till dess gäller således 1985 års skollag för dessa utbildningsformer. Utbildningen inom kommunal vuxenutbildning ska enligt 1985 års skollag vara avgiftsfri för eleverna. Den som ansvarar för utbildningen, huvudmannen, kan dock bestämma att eleverna själva ska skaffa och betala för läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk och behåller som sin egendom. Huvudmannen kan också erbjuda eleverna att köpa dessa saker mot en avgift som motsvarar anskaffningskostnaden. I övrigt ska hjälpmedel som används i utbildningen tillhandhållas utan kostnad för eleverna. För vuxenutbildning för utvecklingsstörda gäller motsvarande bestämmelser om avgifter som för kommunal vuxenutbildning. För elever i svenskundervisning för invandrare gäller att utbildningen ska vara avgiftsfri och att de utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Även här får huvudmannen besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I likhet med vad som gäller för övriga utbildningsformer får det inom svenskundervisning för invandrare förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 3

40 Avgifter för särskilt anordnad prövning Inom grundskolan, gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare eller motsvarande utbildning är det möjligt att under vissa förutsättningar ta ut en avgift för en särskild prövning för betyg, alltså en sådan prövning som avses i förordningen om avgifter för prövning inom skolväsendet. Även enskilda huvudmän har rätt att ta ut avgift för prövning. Ansökningsavgifter Enligt 2010 års skollag får skolan inte ta ut någon avgift i samband med ansökan om plats till förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. När det gäller deltagande i kommunal vuxenutbildning får huvudmannen ta ut en skälig ansökningsavgift till gymnasial vuxenutbildning. Denna möjlighet föreligger så länge som 1985 års skollag tillämpas för vuxenutbildningen, alltså fram till den 1 juli Det är i sådana fall huvudmannen som beslutar om en sådan avgift. Skolmåltider I grundskolan och motsvarande skolformer ska eleverna utan kostnad erbjudas skolmåltider. De skolmåltider som serveras ska vara näringsriktiga. I förarbetena framhålls att det kan anses som en del av läroplanens intentioner att eleverna får tillgång till varierad och näringsriktig mat och äta lunch tillsammans med andra elever och vuxna. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är det elevens hemkommun som beslutar om eleverna ska erbjudas kostnadsfria skolmåltider eller inte. Kommunens beslut gäller för alla elever som är folkbokförda i kommunen oavsett om de går i en kommunal skola eller i en fristående skola inom eller utanför hemkommunen. En fristående skola får därför inte ta ut avgift för skolmaten av en gymnasieelev om ersättning för skolmat ingår i hemkommunens ersättning till den fristående skolan. Skolan kan inte heller välja att inte ta emot ersättning från kommunen för att istället ta ut avgiften från eleven. En fristående gymnasieskola eller gymnasiesärskola som inte erbjuder skolmåltider ska inte heller få del av hemkommunens bidrag för skolmåltider. 4

41 Aktuella bestämmelser och förarbeten Det här materialet grundar sig på bestämmelserna i den äldre skollagen (1985:1100) såvitt avser utbildning för vuxna, skollagen (2010:800) samt förarbetena Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, prop. 2009/2010: 165 och Offentliga bidrag på lika villkor, prop. 2008/09:171. Avgifter i förskoleklassen: 9 kap. 8-9 skollagen. Avgifter i grundskolan: 10 kap skollagen. Avgifter i grundsärskolan: 11 kap skollagen. Avgifter i specialskolan: 12 kap skollagen. Avgifter i sameskolan: 13 kap skollagen. Avgifter i gymnasieskolan: 15 kap skollagen. Avgifter i gymnasiesärskolan 18 kap skollagen. Särskilt om ersättning för måltider i fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor: 14 kap. 4 gymnasieförordningen (2010:2039). Avgifter inom utbildning för vuxna: 11 kap. 5, 12 kap. 8 samt 13 kap års skollag. Avgifter för särskild prövning: förordningen (1991:1124, ändrad 2011:535) om avgifter för prövning inom skolväsendet. Läs mer på 5

42 Informationsblad (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även se vilka regler som myndigheten utgår från i sina bedömningar.