Utveckling av VFU:n inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet

Transkript

1 UFL:s kansli Hans Werner RAPPORT/REMISS 1 / Utveckling av VFU:n inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Förslag och diskussionsunderlag. Inledning Ett utvecklingsarbete pågår nu inom UFL för att förbättra VFU-verksamheten inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Det som initierat detta utvecklingsarbete är dels krav från studenterna, dels en önskan inom organisationen, både inom universitetet och skolan, att arbeta fram konkreta förslag till förbättringar inom utvalda områden, t.ex. vad gäller lärarutbildningens progression, praxisseminarier och bedömning av studenternas insatser inom VFU. Ett annat prioriterat område är att föreslå ett nytt system för ersättning från universitetet till kommuner/skolor för VFU-verksamheten. I detta arbete har deltagit medarbetare som tillsammans har en mycket bred erfarenhet av VFU, t.ex. lokala lärarutbildare, VFU-ledare, HFU-lärare och personal med organisatorisk och administrativ erfarenhet. Ytterligare synpunkter kommer att samlas in via denna remiss där förslag presenteras och möjlighet ges till frågor, invändningar och kompletteringar: Vilka aspekter har inte kommit med i arbetet hittills? Är de föreslagna förändringar önskvärda och vilka konsekvenser kommer de att få? Tre arbetsgrupper har arbetat med utvalda områden av VFU-verksamheten: Lärarprofessionsgruppen, Bedömningsgruppen och Ersättningssystemgruppen. Grupperna har lämnat delrapporter till VFU-styrgruppen, som har haft synpunkter på och önskemål om ändringar och preciseringar. I denna dialog har det material som här presenteras tagit form. Ingen av arbetsgrupperna har haft den specifika uppgiften att föreslå en ny organisation för VFU-verksamheten, men olika beskrivningar och konsekvensanalyser av tänkbara sätt att organisera arbetet har varit nödvändiga för att bearbeta de innehållsliga frågorna som behandlats. GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Postadress Box 100, Göteborg Besöksadress Föreningsgatan 20 / Viktoriagatan 30 A , (fax)

2 2 / 11 I den här rapporten har materialet från två av arbetsgrupperna, Lärarprofessionsgruppen och Ersättningssystemgruppen, ställts samman. Arbetet med bedömningar av studenternas prestationer inom VFU, har behandlats i särskild ordning och är delvis redan implementerat, och redovisas därför inte här. Under arbetet har vissa jämkningar och redigeringar gjorts i arbetsgruppernas material. Den här presenterade rapporten är alltså VFU-styrgruppens bedömning och förslag. Eftersom viktiga förutsättningar för den framtida lärarutbildningen är okända, har VFUstyrgruppen valt att i detta slutdokumentet inte ta med beskrivningar av framtida organisationen av lärarutbildningen. Detta gäller också de delar som regleras genom avtal mellan Göteborgs universitet och kommunerna/skolorna. BREDDAD DISKUSSION MELLAN TVÅ LÄRARUTBILDNINGAR De förslag som framförs i denna rapport är avsedda att vara diskussionsunderlag och många av förslagen har därför formen av konkret utarbetade exempel på lösningar. Förhoppningen är att den vidgade diskussion/remiss som nu pågår vid lärarutbildningen inom GU kommer att leda fram till konkret utarbetade förslag, som kan ge ett gott underlag inför den nödvändiga anpassningen till de nya direktiv för lärarutbildningen som kommer att presenteras senare. Detta medför att de förändringar som blir resultatet av nu pågående arbete inte kommer att kunna börja genomföras förrän vi vet förutsättningarna. Detta kommer troligen att ta minst ett år från nu. 1. Introduktion till lärarutbildningen Vid början av sin utbildning skall lärarstudenten få en noggrann introduktion, som syftar till att ge en överblick av hela utbildningen. Att se helheten är nödvändigt för att på bästa sätt kunna tillgodogöra sig utbildningen. Vid introduktionstillfället klargörs examensmål, utbildningens uppläggning, HFU och VFU, arbete med studentportfolio, praxisseminarier, skrivkursen, IT-strimman, bedömningsprinciper, VFU:ns tre faser, m.m. VFU-ledaren har sedan ett särskilt ansvar att tillsammans med studenten vid olika tillfällen under utbildningen aktualisera utbildningens innehåll, dess kontinuitet och progression. Det är utomordentligt viktigt att samtliga aktörer i lärarutbildningen är medvetna om helheten i utbildningen och dess innehåll, kontinuitet och progression. 2. Årscykeln Årscykeln uttrycks i skolans kalendarium. Förutom aktiviteter vilka återkommer kontinuerligt, såsom undervisning, lärande, omsorg och lov, består årscykeln av följande aktiviteter vilka återkommer då och då beroende på skolans verksamhet:

3 3 / 11 N = nödvändiga, dvs obligatoriska, aktiviteter för studenten att delta i någon gång under utbildningen Ö = önskvärda aktiviteter för studenten att delta i någon gång under utbildningen Aktivitet Förskola/ fritidshem Grundskola/ tidig Grundskola/ sen Gymn/ vux. planeringsvecka/dagar N N N N inskolning N N introduktionsdagar N N frilufts- idrottsdagar Ö Ö Ö exkursion Ö Ö Ö kulturverksamhet Ö Ö Ö Ö temadagar/veckor Ö Ö Ö Ö traditioner, allm. Ö Ö Ö Ö traditioner, lokala Ö Ö Ö Ö föräldrasamverkan N N N N utvecklingssamtal N N N N ind.utv.plan IUP N N N ind studieplan Ö bedömning/betyg N N N N nationella prov N N N PRAO/APU Ö Ö ämneskonferenser Ö N N arbetsplatsträff N N N N arbetslagsmöten N N N N klasskonferens Ö Ö Ö barnkonferens Ö elevvårdskonferenser Ö Ö Ö frånvarohantering N N N N krishantering N N N N klassråd Ö Ö Ö mentorsträffar Ö Ö Ö elevråd Ö Ö Ö kompetensutveckling. N N N N skolavslutning Ö Ö Ö Ö I studentportfolion återkommer årscykelns rubriker beroende på studentens utbildningsprofil. I studentportfolion dokumenteras även studenternas reflektioner gjorda i samband med aktiviteten. 3. Struktur för praxisseminarier Under hela utbildningstiden skall den första onsdagseftermiddagen i varje månad vara reserverade för VFU. 1 Två onsdagseftermiddagar per termin ägnas åt praxisseminarier, vilka 1. Om denna dag är en helgdag, lovdag eller liknande, reserveras nästa tillgängliga onsdagseftermiddag för VFU.

4 4 / 11 är obligatoriska. Dessa förläggs lämpligen till första onsdagseftermiddagen i oktober, december, februari och april och skall förläggas till skolan där VFU-verksamheten genomförs och därmed utgöra en arena där VFU och HFU skall mötas. Praxisseminarierna har en struktur och ett innehåll som skall bidra till att utbildningen blir likvärdig för alla studenter. Det är viktigt att alla delar av den högskoleförlagda verksamheten håller onsdagseftermiddagarna schemafria. För att denna VFU-verksamhet skall uppnå sitt syfte, måste även skolan organisera sin verksamhet så att lärarna kan delta i t.ex. praxisseminarier och fortbildning på onsdag eftermiddag. Övriga onsdagar skall användas för utvecklingssamtal eller annan VFU-verksamhet. Innehåll Praxisseminarierna skall presenteras genom ett antal fasta, allmänna innehållsrubriker. Under dessa rubriker har VFU-området möjlighet att variera innehållet. Förslag på tre huvudrubriker: 1. LÄRARYRKETS KOMPLEXITET (Ex. yrkesetik, ledarskap, lärarroll, elevroll, konflikthantering, krishantering, elevhälsan) 2. SKOLAN OCH DET OMGIVANDE SAMHÄLLET VÄRDEGRUNDEN (Ex. skolorganisation, ramfaktorer, kränkande behandling, en mångkulturell skola, genusfrågor, sex- och samlevnad, hållbar utveckling) 3. DIDAKTISK MEDVETENHET (Ex. att göra didaktiska val, planering, individcentrerad undervisning, betyg och bedömning, planering av hur skolan/läraren arbetar hållbar utveckling ) Ett praxisseminarium skall vara 3 timmar och innehålla både föreläsning, diskussion och sammanfattning. Vid varje seminarium bör minst en lärare från HFU och minst en representant från skolverksamheten som är engagerad i VFU deltaga. Det är viktigt att det tydligt framgår att deltagande i minst ett praxisseminarium/termin ingår i uppdraget för lärare både inom HFU och VFU och att samtliga deltagande parter ges förutsättningar för deltagande. Övrig personal på skolan bjuds in och är givetvis en stor tillgång. Organisation Antalet obligatoriska praxisseminarier under studentens utbildningstid skall vara minst 6. Praxisseminarierna infaller i princip när studenten läser AUO-kurserna: 2 seminarier under 100-kurserna, 2 under 200-kurserna, 1 seminarium under 310 samt 1 seminarium under valfri inriktningstermin. Endast ett praxisseminarium kan rymmas under 300-terminen, eftersom slutomdömet på VFU görs i 310-kursen. För att få ihop 6 seminarier bör studenten alltså också göra ett praxisseminarium under någon av sina inriktningsterminer. Vid varje seminarium deltar studenter som läser LAU , LAU samt LAU310. För att denna organisation skall fungera bör studenterna, under LAU-kurserna, indelas i seminariegrupper utifrån det VFU-område de tillhör, vilket i viss mån görs redan idag.

5 5 / 11 För att skapa kontinuitet i samarbetet mellan HFU-lärare, VFU-ledare och lärare inom VFUområdet, bör seminarieledare i de olika LAU-kurserna kopplas till det VFU-område som tar emot deras studenter. Varje VFU-område anordnar följaktligen 2 praxisseminarier per termin, eftersom VFUområdena varje termin har studenter som läser någon av AUO-kurserna. Förslagsvis har varje VFU-område under en 3-årsperiod en planering som omfattar c: a 12 olika seminarier, vilka återkommer i ett rullande schema. Om en student inte kan delta i ett praxisseminarium under sin AUO-kurs har hon/han följaktligen möjlighet att ta igen detta under sin inriktningstermin. Praxisseminariet organiseras av VFU-ledaren och planeras tillsammans med HFU-lärare kopplade till området. Nedan följer en modell på hur organisationen skulle kunna se ut på ett VFU-område. Det är viktigt att påpeka att nedanstående ämnesinnehåll under huvudrubrikerna bara är förslag. Innehållet i praxisseminarierna kommer alltså förmodligen att se olika ut på de olika VFU-områdena, beroende på områdets särskilda resurser och egenskaper. P = Praxisseminarium L = Tema läraryrkets komplexitet S = Tema Skolan och det omgivande samhället - värdegrunden D = Tema didaktisk medvetenhet Exempel: År 1 HT VT P P P P L: yrkesetik S: elevinflytande S: konflikthantering D: IT som pedagogiskt verktyg År 2 HT VT P P P P S: En mångkulturell skola D: Goda didaktiska exempel L: Föräldrakontakter S: Mobbning År 3 HT VT P P P P D: Terminsplanering L: Krishantering L/D: Lärarlag D: Betyg och bedömning För att få progression i praxisseminarierna kan man dela in studenterna i olika grupper under seminariet beroende på var i utbildningen de befinner sig. Grupperna kan få individualiserande uppgifter. För att få ett optimalt utfall för uppgifterna bör man ha en indelning av studenterna baserad på inriktning och stadium. Bedömningsunderlag och examination I det skriftliga underlaget för bedömning ingår VFU-ledares och seminarieledarnas

6 6 / 11 bedömning av studentens portfolio där praxisseminarierna finns redovisade. Kopior av det bedömningsunderlag som VFU sammanställer skall också finnas i studenternas portfolio. Praxisseminarierna är obligatoriska och examineras i LAU 210 och LAU 310 av kursansvarig. Denna examination görs utifrån det bedömningsunderlag som VFU-ledaren sammanställer och utifrån studentportfolion. Tre seminarier examineras i LAU 210 och tre i LAU VFU och generell poängfördelning per termin Lärarverksamhet har en hög komplexitet och kräver ianspråktagande av en rad kunskaper, färdigheter och förmågor, som förutsätter och samspelar med varandra. För en kvalitativt god utbildning skall den studerande under VFU träna och utveckla sådana kunskaper, färdigheter och förmågor i en progressiv process, där olika delar successivt fokuseras. För att tydliggöra en progression inom VFU:n är denna generellt utformad i tre faser: I. observerande och problematiserande, II. undersökande och analyserande samt III. genomförande och syntetiserande. Den genomförande fasen bör få störst utrymme. Från att mest ha intagit en betraktande roll skall lärarstudenten allt djupare involveras i verksamheten, få en allt högre kompetens och därmed kunna ta ett allt större ansvar. Under de längre perioderna av VFU:n bör genomförandet stå i fokus. Det är därför viktigt med fler perioder av längre sammanhängande VFU. Exempel på fokus under VFU-perioderna i olika kurser: LAU110 fokus på observation och problematisering. (Det är dock nödvändigt att studenten redan i ett tidigt skede får möjlighet att pröva på att leda en grupp.) LAU170 fokus på undersökande/analyserande LAU260 2 fokus på undersökande/analyserande LAU210 fokus på genomförande/syntetiserande LAU310 fokus på genomförande/syntes Inriktning (termin 1) fokus på undersökande/analyserande Inriktning (termin 2) fokus på genomförande/syntes VFU är en del av kurs. Detta tolkas nu på olika sätt av inriktningarna. Vissa ser det som att VFU skall vara en del av varje delkurs, medan andra tolkar det som att VFU är en del av kursen som helhet. Kanske är även synen att VFU är del av inriktningen möjlig? 3 VFU bör inte splittras upp på de olika delkurserna utan läggas i längre sjok. Minst tre veckor krävs i LAU 210, eftersom studenterna under denna kurs skall besökas och bedömas. Genomförandet bör stå i fokus. Under en inriktning på två terminer bör man helst förlägga största delen av VFU:n under andra terminen, med en längre sammanhållen VFU på 4 veckor. Beträffande inriktningarna kan det inte anses som adekvat att ha VFU en dag i veckan. 2. Studenterna läser kurs LAU260 före LAU En gemensam definition är mycket angelägen!

7 7 / 11 Exempel på generell poängfördelning: AUO 1: 6 hp VFU, fördelat på 3hp VFU i LAU 110 och 3hp i LAU 170 AUO 2: 7,5 hp VFU, fördelat på 6 hp sammanhängande VFU i LAU 210 och 1,5 i LAU 260 AUO 3: 7,5 hp VFU, 7,5 hp sammanhängande i LAU310 Inriktning (termin 1): 4,5 hp VFU Inriktning (termin 2): 9 hp (sammanhängande VFU) Resterande VFU-hp: 1,5 hp används individuellt till portfolioarbete. Detta redovisas/examineras i slutet av inriktningskursen. I vissa specialiseringskurser finns det VFU. Ingen ersättning utgår dock från UFL för denna VFU. 5. Generella VFU-uppgifter VFU-uppgifterna från universitetet får inte ta för mycket tid från planering, genomförande, efterarbete och utvärdering av undervisningen. Uppgifterna skall inte störa, utan berika VFU:n. Dessutom måste VFU-uppgifternas svårighetsgrad anpassas till var i utbildningen studenten befinner sig. Framtidens VFU-uppgifter måste vara mer öppna, d.v.s. skrivna så att de går att utföra oberoende av vad eleverna arbetar med just när VFU-perioden pågår. Det kan t.ex. handla om att beskriva en process som analyseras. En annan möjlighet är att studenten i samråd den lokala lärarutbildaren formar en VFUuppgift utifrån VFU-skolans arbetsplan. Studenten kontaktar kursansvarig lärare som skickar tillbaka förslaget med ev. tillägg. I detta fall uppkommer en kunskapsarena för båda parter. 6. Struktur, ramar och ansvar för en studentportfolio Införandet av en studentportfolio tydliggör progressionen inom lärarutbildningen. Studenten kan här reflektera kring teori och praktik samt bli medveten om sitt lärande och sin utveckling. Dessutom kan studenten här samla dokumentation från HFU och VFU under utbildningen. Studentportfolion är både digital och fysisk och tjänar som en merithandling. Arbetet med studentportfolion utgör en del av IT-strimman i utbildningen. Likaså synliggörs studentens skrivutveckling mot ett akademiskt skrivande. Studenterna måste tidigt i utbildningen få kunskaper om vad som krävs av en rapport, så att de t.ex. kan redogöra för sambandet mellan teori och praktik och reflektera över dessa. Arbete med studentportfolio, IT och skrivutveckling förutsätter att en organisation skapas med kompetens inom dessa områden.

8 8 / 11 Studentportfolion följer studenten och struktureras i olika delar: a) en merit-del där studenten lägger in studieresultat ( en rapportbok ) b) en HFU-del som speglar studentens professionsprofil och kommande yrkesinriktning och c) en VFU-del Preciserade mål och syften med studentportfolion. Den skall: 1. uppmuntra studenten att våga omsätta teorier i praktiken 2. vittna om i vad mån studenten kan problematisera kring styrdokument, lärandeteorier och praktik 3. synliggöra studentens utveckling under lärarutbildningen, 4. dels på ett beskrivande plan genom att visa vad han/hon faktiskt varit med om, 5. dels på ett metakognitivt plan genom att vederbörande via reflektioner visar hur han/hon kunnat tillgodogöra sig teori och praktik 6. träna självvärdering 7. ge lokala lärarutbildare och VFU-ledare möjlighet att snabbt skapa sig en bild av var i utbildningen studenten befinner sig och se vilka moment han/hon fullgjort. Studentportfolion skall bl.a. innehålla: 4 A. Meritdel ( rapportbok ) 1. examensmål, studieplan och betygskriterier 2. genomgångna kurser, poäng 3. genomgångna moment som har med utbildningsprofilen att göra 4. VFU-omdömen 5. kopior av det bedömningsunderlag som VFU-ledaren sammanställer 6. reflektioner kring egen utveckling och eget lärande, självvärdering 7. abstract examensarbete B. HFU-del 1. examinationsuppgifter (från involverade institutioner) 2. seminarieuppgifter från allmänna utbildningsområdet, pedagogik, allmändidaktik och ämnesdidaktik 3. reflektioner kring kurslitteratur 4. VFU-uppgifter 5. reflektioner kring och dokumentation av praxisseminarier 6. dokumentation kring t.ex. bedömningsfrågor 7. VFU-uppgifter där studenten visar kopplingen mellan teori och praktik - HFU och VFU 8. Skrivkursstrimman 9. användning av IT 10. projekt 11. dokumentation från metodkurs 4. Den vidare behandlingen bör besvara följande frågor: --Vad är obligatoriska delar, och alltså grund för examination? -- Vad vilar på studentens eget ansvar? -- Vem kollar att rätt inehåll finns? -- Vad händer om något saknas?

9 9 / 11 C. VFU- del 1. närvaroblanketter 2. redogörelse för allmänna obligatoriska moment, som studenten deltagit i beträffande skolans årscykel samt reflektioner som gjorts i samband med aktiviteten 3. (i portfolion återkommer årscykelns rubriker beroende på studentens utbildningsprofil) 4. redogörelse för frivilliga moment enligt årscykeln, och reflektioner gjorda i samband med aktiviteten 5. planeringar 6. generella VFU-uppgifter 7. VFU och forskning 8. lektionsplaneringar 9. metodiska tips 10. prov och bedömning 11. reflektioner från VFU kopplat till kurslitteratur och HFU 12. reflektioner från praxisseminarier 13. självvärderingar Examensmålen skall finnas i studentportfolion och diskuteras och analyseras med studenterna i början av utbildningen. Delar av studentportfolion examineras av inriktningarna. Hela studentportfolion examineras utifrån examensmålen i LAU VFU-ledarens roll VFU-ledaren är en central och mycket viktig person i lärarutbildningen. VFU-ledare och VFU-samordnare kan vara samma person. Det är betydelsefullt att denne har lokal förankring och kännedom om skolorna. VFU-ledaren skall fungera som en bro mellan VFU och HFU och också som en mentor för studenten genom utbildningen. VFU-ledarsysslan ska vara kvalificerad och attraktiv. VFU-ledaren måste få en adekvat och kontinuerlig utbildning. I VFU-ledarens uppgifter kan ingå: 5 1. vara mentor för lärarstudenter 2. leda utvecklingssamtal och reflekterande samtal med studenterna 3. dokumentera närvaro och bedöma studentens aktivitet och reflektioner under praxisseminarierna 4. göra VFU-besök 5. skriva bedömningsunderlag i LAU210 och LAU organisera praxisseminarier 7. ansvara för VFU-träffar m.m. på onsdagseftermiddagar 8. tjäna som kontaktperson och samverkansperson mellan VFU-HFU, (ämnesinstitutioner, didaktik och pedagogik) 9. deltaga i planeringsmöten med HFU och lokala lärarutbildare 10. informera och samarbeta med lokala lärarutbildare och skolledning 5. En avvägning måste göras inom ramen för det totala VFU-ledaruppdraget.

10 10 / Skolledarens roll Skolledarnas roll är utomordentlig viktig för att få VFU-organisationen att fungera. VFUledaren måste få ett tydligt mandat och stöttning ifrån skolledningen. Skolledarna bör, liksom VFU-ledarna, få kontinuerlig utbildning och uppdatering beträffande lärarutbildningens didaktiska mål, uppläggning och innehåll. Skolledarna ansvarar för att utse lokala lärarutbildare på VFU-skolan, och ansvarar för förutsättningar skapas för lokala lärarutbildare och VFU-ledare att genomföra sitt uppdrag på ett professionellt sätt. 9. En ny ersättningsmodell Medel för att finansiera VFU-verksamheten avsätts från varje kurs. Detta sker genom att ett fast krontal per VFU-högskolepoäng och student tas av. Medlen hanteras av UFL. Därefter fördelas medlen på fyra kategorier (se fig.1 ): 1. Studentersättning 2. Professionsutveckling 3. VFU-ledare och seminarieverksamhet 4. Administration Figur 1 Principen är att den part som utför arbetet får medel ur resp. kategori. Studentersättningen grundas på ett krontal per student och VFU-högskolepoäng. Detta krontal skall vara framräknat utifrån hur arbetsuppgifterna i VFU-organisationen fördelas. Ersättningen utbetalas till kommunen terminsvis. Det skall finnas en avtalspart och en mottagare av fakturaunderlag per kommun. VFU-ersättningen baseras på antalet studenter som är förstagångsregistrerade på kursen vid terminens början och deras planerade VFU-poäng under terminen. Studenter kommer att ha

11 11 / 11 behov av att komma till sin VFU-skola även utanför VFU-perioderna. Detta måste uppmärksammas vid avtalsskrivningen En förutsättning för att ett nytt avtal enligt ovan skall kunna slutas är att UFL har ett väl fungerande datastödsystem (Valwebben), som kan ta fram uppgifter per VFU-område om registrerade studenter och planerade VFU-högskolepoäng. Benämningen kompetensutveckling bör ändras till professionsutveckling för att markera att de lokala lärarutbildarna skall utvecklas att på bästa sätt stödja studenternas utveckling till lärarprofessionen. Den nya satsningen skall vara sammanhållen och riktad. Därför skall de medel som avsätts för professionsutveckling kopplad till VFU-verksamheten behållas på UFL:s kansli. En gemensam arbetsgrupp bör arbeta fram en lämplig utbildning samt föreslå eventuell förändring av avsättningens storlek En grundläggande princip skall vara att administrationen skall minimeras och verksamheten maximeras. Administrationens upplägg och fördelning är naturligtvis helt beroende av den organisation för VFU-verksamheten som beslutas. Beroende på vald organisation, kan administrationen delas upp i en del som måste ligga kvar inom universitetet och en del som kan utföras utanför universitetet. Även fortsättningsvis kommer olika modeller av lärarutbildningen att genomföras parallellt. Beräkningen av ersättningen och utbetalningsrutiner skall dock vara samma för alla olika modeller. Administrationen koncentreras till UFL för ett smidigare samarbete. En strävan skall vara att UFL har ett avtal med varje kommun. Detta avtal skall utformas för att täcka alla berörda modeller. En konsekvens av förslaget är att UFL betalar för de studenter som gör VFU, men inte för studenter som har studieuppehåll eller som läser en extra specialiseringskurs. En sammanhållen administration bör leda till ett effektivare utnyttjande av tillgängliga VFUplatser. När det gäller tidpunkt för genomförandet kan konstateras, att med tanke på tider för uppsägning av avtal (6 månaders uppsägningstid) samt budgetplanering mm, är den tidigaste tänkbara datumen för förändring Ett krav för uppsägning av avtalen är att Valwebben fungerar smidigt för framtagning av fakturaunderlag. I dessa dagar använder vi Valwebben för studenternas anmälan till kurs. Parallellt med detta arbetar man i Umeå med att anpassa systemet till vår nuvarande VFU-organisation. Inga garantier kan ställas när systemet kommer att vara i fullt trim. Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är, att en förändring av lärarutbildningen med största sannolikhet kommer att ske under UFL måste väga in önskvärdheten att ha kunskap om de förslag till förändringar, som utredningen kommer att lägga fram i november/december Väljer UFL att invänta den kunskapen medför det, att tidpunkten för förändringar av VFU-verksamheten kommer att skjutas fram minst ett halvår och i det mest extrema fallet till dess att den nya lärarutbildningen genomförs.