April Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen

Transkript

1 April 2016 Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen

2 2 Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen

3 Förord Äldreomsorgen genomgår stora förändringar och är flitigt omdebatterad. Behoven växer och önskemålen är olika samtidigt som resurserna är begränsade. När de äldre tillfrågas visar undersökningar att de flesta äldre idag är nöjda med stödet från hemtjänsten eller med sitt äldreboende. Samtidigt är det brist på medarbetare och kompetens i omsorgen. Det saknas platser på äldreboenden och för många är ensamhet och tristess ett stort problem. Framtidens äldreomsorg är beroende av skattemedel och en effektivare verksamhet för att Sverige ska kunna upprätthålla välfärden. Alla har ett intresse av att den fungerar bra. Både den äldre som omfattas av omsorgen och boendena, men också anhöriga och inte minst skattebetalare och beslutsfattare. Men vilka är då de största utmaningarna framöver? Det saknas en omvärldsanalys för att förstå förväntningarna och möjligheterna i framtidens äldreomsorg. I denna rapport låter vi kommunala chefer runt om i Sverige ge sin syn. Rapporten baseras på djupintervjuer med förvaltningschefer genomförda under 2015 av konsultbyrån Trendie, på uppdrag av Vårdföretagarna. Rapporten visar att de utmaningar som äldreomsorgen står inför många gånger är långt ifrån det som diskuteras i den politiska debatten. I den vardag där de intervjuade cheferna befinner sig är utmaningarna många gånger mer konkreta och jordnära. Förslagen till hur utmaningarna kan mötas i rapporten står Trendie för och är ett försök att konkretisera vilka åtgärder som är tänkbara. Vi vill framföra ett särskilt tack till alla de kommunala chefer som genom sin medverkan i intervjuer gjort den här rapporten möjlig och generöst låtit sina citat publiceras. Vi hoppas att rapporten kan ge inspiration och idéer till alla de beslutsfattare, tjänstemän, företag, organisationer och andra aktörer som deltar i planeringen av framtidens äldreomsorg. Här behövs både nya lösningar och mod. Dessutom hoppas vi att rapporten ska bidra till att fler ser de privata vård- och omsorgsgivarna som en självklar del av framtidens lösningar och den samhällsnytta som en mångfald av aktörer bidrar till. Stockholm april 2016 Håkan Tenelius Näringspolitisk chef Vårdföretagarna Sabina Joyau Näringspolitisk expert Vårdföretagarna Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen 3

4 Röster från äldreomsorgens ledare Innehållet i den här rapporten bygger på djupintervjuer med kommunala chefer (socialchef, äldreomsorgschef, beställarchef, förvaltningschef eller enhetschef) från 54 av landets kommuner. Majoriteten (44) av intervjuerna har genomförts på plats genom fysiska möten. Målsättningen har varit att få en stor geografisk spridning i studien samt en mix av stora och medelstora städer samt landsbygdsorter. Studien har genomförts av strategikonsultbolaget Trendie som är specialiserade på att använda omvärldsanalys för att förstå framtidsutmaningar. De intervjuade har fått öppna frågor kring vilka utmaningar de står inför idag, som de ser komma framöver samt vilka lösningar de anser behövs. Rapporten bygger på en samlad analys utförd av Trendie där alla intervjuade chefers svar har analyserats för att till slut mynna ut i de fem presenterade trenderna. Målsättningen har varit att ge en samlad nationell bild av de utmaningar som äldreomsorgen står inför. Centerpartiet Rapporten visar att de utmaningar som äldreomsorgen står inför många gånger är långt ifrån det som finns på den politiska dagordningen. I den vardag som de intervjuade cheferna befinner sig i är privata omsorgsbolag ofta viktiga samarbetspartners för att Kommunstyrelsens ordförande i intervjuade kommuner 20% Moderaterna 13% 2% Kristdemokraterna 65% Socialdemokraterna uppnå kommunens målsättningar. Samverkan mellan den offentliga sektorn och privata utförare är något som nästan samtliga chefer vi talat med lyfter som en förutsättning för att kunna utveckla branschen och hantera framtidens utmaningar. 4 Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen

5 Totalt har 54 kommunala chefer inom äldreomsorg intervjuats under projektet: Ale Alingsås Borlänge Borås Botkyrka Falkenberg Falköping Gnosjö Göteborg Halmstad Helsingborg Huddinge Härryda Jönköping Kalmar Karlskoga Karlskrona Karlstad Kristinehamn Krokom Lessebo Linköping Luleå Lund Lycksele Malmö Mjölby Mölndal Nordmaling Norrköping Nybro Nässjö Ronneby Skellefteå Skövde Staffanstorp Stockholm Sundsvall Surahammar Södertälje Tranemo Uddevalla Umeå Upplands Väsby Uppsala Vaggeryd Visby Vårgårda Vännäs Västerås Växjö Ödeshög Örebro Östersund Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen 5

6 Nu kommer äldreboomen Förslag för att möta utmaningen Välfärdsteknologi som ger kvalitet och integritet för brukarna Renodla hemtjänstens olika delar utifrån omsorg och hemservice De demografiska förändringarna som nu står inför dörren, med fler äldre som dessutom lever längre, är ett faktum som alla Sveriges kommuner har att förhålla sig till. Resurserna kommer inte i samma takt som behoven ökar vilket sätter press på nya sätt att arbeta för att inte behöva sänka standarden. Utmaningen är som allra största hos landsbygdskommunerna med en större andel äldre jämfört med antal personer i arbetsför ålder. Att medellivslängden ökar är självfallet väldigt positivt och förhoppningen är att vi också blir friskare längre upp i åren vilket möjliggör satsningar för att kunna bo hemma längre. Utmaningen som kommunerna måste förhålla sig till är svårigheten att förutse hur stort behovet av särskilt boende och hemtjänst faktiskt kommer att bli. Många kommuner ser att de behöver utöka sina platser på särskilt boende men det är ändå i hemtjänsten de flesta upplever att belastningen kommer bli som störst. Mer innovation i äldreomsorgen kan hålla ner kostnaderna Välfärdsteknologin ses som en stor möjlighet som är nödvändig för att effektivisera vården men det kommer samtidigt inte att räcka. För att hantera ökande omsorgsbehov behöver äldreomsorgsverksamheten även tänka om och utveckla behovsstyrda arbetsprocesser som skapar större flexibilitet än idag. Två exempel som tagits upp under flera intervjuer är att erbjuda tillsvidareanställning i utbyte mot en mer rörlig tjänst samt att lära av privata aktörers schemaoptimering. 7 av 10 chefer som har erfarenhet av konkurrens genom LOV (Lagen om valfrihet) lyfter fram att konkurrens har bidragit till att kommunens egen organisation lyckats hålla nere sin kostnader samtidigt som den blivit mer kundorienterade. Detta motiveras med att konkurrens gjort chefer och personal mer målfokuserade och att jämförelse mellan aktörerna skapar insikter kring hur nya lösningar och arbetssätt kan effektivisera verksamheten. Ökat fokus på omsorg inte på servicerelaterade tjänster De flesta av de intervjuade cheferna från större kommuner är frågande till om servicerelaterade tjänster verkligen bör ligga på utbildad vårdpersonal i framtiden. De vill se en mer renodlad hemtjänst för att nyttja kompetensen bättre. Det finns dessutom en övertygelse hos majoriteten av äldreomsorgscheferna om att äldre i betydligt större utsträckning än i dag kommer att tillgodogöra sig de tjänster som redan finns på marknaden så som näthandel eller rut-tjänster. 6 Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen

7 Framtidens äldre kommer att vara mer vana att klara sig själva och kunna nyttja tjänster så som att beställa mat via nätet eller anlita via RUT. Vi behöver skapa tekniska hjälpmedel och förutsättningar för dem att nyttja tekniken. Jörgen Samuelsson, Avdelningschef Välfärd & Utbildning, Göteborg Kommunen är inte bäst på att utveckla nya tjänster som utgår från de äldres behov och önskemål, därför behövs privata utförare som kan hjälpa till att driva denna utveckling. Pirjo Ohvo, Förvaltningschef, Mjölby Den äldre befolkningen ökar och lever längre på bl.a. demensboenden vilket gör det svårt att dimensionera rätt. Frigjorda resurser behövs till fler äldre och sociala behov. Helena Bonnevier, Sakkunnig äldreomsorg, Upplands Väsby Hur ska vi ha råd med det ökande åldrandet? Samtidigt är äldre friskare så det kanske inte blir ett stort problem. Roland Mattsson, Äldreomsorgschef, Vårgårda Måste alla vara utbildade undersköterskor? Servicetjänster kan göras av andra yrkesgrupper som inte behöver arbeta med omsorgen. Då nyttjas kompetensen bättre. Monica Holmgren, Chef vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndal Vi har sett en uppdelning där de som är födda utomlands blir gamla tidigare, den förlängda livslängden gäller inte för alla. Gilda Johansson, Socialchef, Södertälje Vi har en demografisk utmaning. Vi vill göra den tredje åldern längre utan att förlänga den sköra tiden. Lars Liljedahl, Förvaltningschef, Östersund Inflyttningen av äldre gör det svårt att planera. Finansieringsfrågan kopplat till detta är en utmaning. Catharina Johansson, Förvaltningschef, Alingsås Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen 7

8 En bostad där man inte känner sig gammal Förslag för att möta utmaningen Bygg bostäder dit aktiva pensionärer vill flytta innan de blir gamla Upplysningskampanj om hur rätt boende kan påverka ditt åldrande För att kalkylen skall gå ihop måste alla förutsättningar finnas för att äldre ska kunna bo hemma så länge som möjligt, vilket också är vad de flesta vill. Idag bor många äldre i otillgängliga bostäder vilket försvårar möjligheten att kunna klara sig själv, och kraven som ställs på hemtjänstpersonalen blir dessutom större. Äldres bostad har därför blivit en strategiskt viktig fråga. Utmaningen samhället står inför är att skapa förutsättningar för äldre att bo i rätt bostad. Tillgången på lägenheter för äldre i form av trygghets- och seniorlägenheter beskrivs som alldeles för få i samtliga kommuner som deltagit i studien. Men bostadsbolagens ambition att göra något åt detta lyser med sin frånvaro. Bostadsbolagen har felpaketerat sina seniorboenden Bostadsbolagens kategoriboenden så som seniorlägenheter och trygghetslägenheter attraherar inte unga äldre av den enkla anledningen att de känner sig gamla om de flyttar dit. Istället är det de som redan är i stort behov av hjälp som flyttar dit. Flera kommunala chefer menar att det är olyckligt att äldre människor tror att trygghetslägenheter är ett substitut till särskilt boende vilket gör att de inte hinner bo särskilt länge innan det är dags att flytta igen. Kategoriboendena behöver paketeras så att människor som är friska och vill kunna fortsätta bo hemma kan göra det även då de blir mindre rörliga och har större behov av hjälp. Den stora fördelen som lägenheter kan erbjuda gentemot villan är sociala värden. Det är här bostadsbolagen behöver utveckla sitt erbjudande genom att istället för att prata tillgänglighet fundera på hur de kan skapa gemenskap och social samhörighet som en del av sin produkt. Upplysningskampanj om äldres bostadsansvar Även äldre har ett ansvar i bostadsfrågan. De kan ge sig själva förutsättningar att kunna bo hemma längre genom att se till att deras bostad är tillgänglighetsanpassad och har närhet till service. Förståelse för ett långsiktigt tänkande i sin bostad har inte kommit upp tillräckligt på agendan och en upplysningskampanj behövs för att medvetandegöra hur viktigt detta är idag och i framtiden för att kunna bo hemma längre och få ökad livskvalité. 8 Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen

9 Våra invånare har inte hängt med kring varför de ska flytta. Den äldre generationen får i många fall en billigare boendekostnad om de bor kvar i sina villor gentemot om de flyttar till tillgänglighetsanpassade bostäder. Det blir en svårare arbetsmiljö för personalen då inte alla ordinära boenden kan bostadsanpassas. Ann-Charlotte Brattström, Verksamhetschef, Kristinehamn Jag tror att äldre behöver anpassa sitt boende utifrån livsfas för det är skillnad på att vara gammal och att ha stort behov av hjälp. Fler trygghetsboenden behövs då de möjliggör att bo hemma längre. Lena Lager, Sektorschef, Härryda Vi behöver fler trygghetsboenden. Äldre vill bo bland friska människor som de kan umgås med. Annika Olausson, Områdeschef, Borås Boendefrågan kan inte handla bara om äldreboende i framtiden, trygghetsboenden och seniorboenden kommer att bli ännu viktigare delar av lösningen. Karl Gudmunsson, Socialdirektör, Jönköping Bostaden borde tas upp till ytan! Ska det vara ok att behöva mer hjälp för att man bor kasst? Jan-Erik Samuelsson, Avdelningschef, Uddevalla Varför finns inte fler alternativa boendeformer för äldre så att de kan göra sina val mycket tidigare? Idag väljer man inte. Lisbeth Tilly, Sektorchef, Ale Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen 9

10 Knack knack! Vem vågar släppa in välfärdsteknologin? Förslag för att möta utmaningen Låt äldre testa ny välfärdsteknologi Tillåt privata att gå före Stimulera öppna system Av de tillfrågade kommunala cheferna stod över 90 procent bakom att välfärdsteknologi i äldreomsorgen är en förutsättning för att kunna höja livskvalitén och samtidigt effektivisera verksamheten. Men till skillnad från andra branscher så finns redan mycket av tekniken framtagen och tillgänglig, utmaningen är att den inte har införts. De flesta kommunerna har börjat med att införa digitala lösningar för personalen så som dokumentation och tidsrapportering på mobila enheter. Men steget till att verkligen införa välfärdsteknologi för brukarna har varit svårare. Många gånger har förändringen hållits tillbaka eftersom det medfört nya sätt att arbeta för personalen, medan brukarna ofta har varit nyfikna på ny teknik. Debatten missar att välfärdsteknologi är kvalitetshöjande Ett argument som kommit från media, anhöriga, fackförbund och den egna personalen m.fl är att teknik i äldreomsorgen per automatik ersätter mänskliga kontakter för brukaren, uppfattningen gör att förändringar går mycket långsamt. 9 av 10 chefer anser att alldeles för lite fokus ligger på att tekniken faktiskt är kvalitetshöjande genom ökad patientsäkerhet och möjligheter att klara mer själv, inte minst sin egen hygien. Ett exempel som i princip samtliga tagit upp är nattillsyns-kameror. En teknik som innebär bättre sömn för äldre och kan leda till stora besparingar, men som ändå har varit svårt att genomföra i större omfattning. Inte bara teknikrädsla bromsar utvecklingen utan det finns också tekniska begränsningar som sätter käppar i hjulet för snabbare implementering. Det råder stor frustration inför att IT-leverantörerna inte skapar öppna system som kan kopplas ihop utan snarare vill göra kommunerna beroende av en leverantör. Privata aktörer kan gå i bräschen för teknikutvecklingen För att lyckas införa välfärdsteknik måste äldreomsorgen låta de äldre testa ny teknik. Den kommunala regin upplevs av de tillfrågade som mer trögrörlig än privat regi. Beslutsvägarna är längre och rädslan större för att göra fel. På frågan om hur privata vårdföretag kan bidra till äldreomsorgens utmaningar så var det just inom välfärdsteknik som flest lyfte fram att privata kan gå i bräschen för att införa ny teknik. Cheferna ser att detta underlättas i de större bolagen som är verksamma i flera kommuner och som kan ta med sig positiva erfarenheter från en annan kommun. 10 Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen

11 Vi är duktiga på att prata om etik med teknik men inte etik med människor. Teknik ifrågasätts ofta ur ett etiskt perspektiv och underförstått eller uttalat så menar man då oftast att det är mer etiskt med personal utan att ha någon uppfattning om den personens etiska förhållningssätt. Fredrik Bergström, Områdeschef, Örebro Kommunen är sällan först utan snappar ofta upp vad andra gör. Privata utförare kan bidra med en uppmuntrande miljö för innovation inom vården. Vi är för trögrörliga för att kunna utveckla i samma takt som de kan. Petrus Brynte, Enhetschef, Malmö Samhället måste inse att teknik kan bidra till det socialtjänstlagen säger, exempelvis självbestämmande. Berit Johansson, Beställarchef, Västerås Teknikleverantörerna är väldig stela. Varför bygger de inte öppna lösningar? Om man frågar efter det får man en kundspecifik lösning som kostar multum. Seth Pettersson, Förvaltningschef, Lund Det finns en tröghet hos personal och chefer till den digitala utvecklingen. Jag tror den beror på ovana och tradition. Per Granath, Sektorschef, Skövde Digitaliseringen är den strategiskt viktigaste frågan. Den ger möjligheter till kostnadsbesparingar, frigjorda resurser och ökad patientsäkerhet. Gunn-Henny Dahl, Direktör omsorgsförvaltningen, Uppsala Vi har ett ansvar att berätta vad digitalisering av vården handlar om, att det inte tar jobben utan istället innebär att äldre klarar mer själva, exempelvis den mer personliga vården. Lena Lager, Sektorschef, Härryda Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen 11

12 Äldreomsorgen står inför en enorm kompetensbrist men var är personalen? Förslag för att möta utmaningen Kampanj som visar yrkets många fördelar Skapa fler karriärvägar Skapa möjligheter för de som vill byta karriär till äldreomsorgen Äldreomsorgen kämpar med att attrahera kompetent personal och allt tyder på att det blir ännu tuffare i framtiden. Alla kommuner är berörda men i mindre kommuner är situationen akut. Inte ens storstäderna kommer undan utan har börjat märka av rekryteringssvårigheter. Den främsta förklaringen till varför ett yrkesliv inom äldreomsorgen inte anses attraktivt är att det sedan länge haft ett negativt rykte med dåliga arbetstider, slitsamma arbeten och låga löner. Branschen är dessutom hårt utsatt för medial uppmärksamhet om något går fel, men nyhetsvärdet av allt som görs bra lyser med sin frånvaro. Att förändra bilden av äldreomsorgen är en central nationell fråga Alla intervjuade är överens, fokus måste flyttas till att ett jobb inom äldreomsorgen faktiskt handlar om att arbeta med människor. Och bland dem som valt att utbilda sig till undersköterska så är sjukhusen en mer attraktiv arbetsplats än äldreomsorgen. Detta är en kommunikativ miss då hemtjänsten, som är den plats för undersköterskor som kräver högst kompetens och erbjuder det största ansvaret, samtidigt har lägst status. Kommunala chefer ser det som nödvändigt att både nationella och lokala krafter arbetar för att förändra bilden av branschen. Alla måste bidra och alla har ett ansvar; kommunala omsorgen, utbildningarna, privata utförare, fackliga organisationer, personal och media. LOV har i flera kommuner inneburit att arbetstagare fått fler valmöjligheter och möjlighet att byta jobb ifall de inte trivts. Ökat entreprenörskap i branschen har också bidragit till att göra sen lite mer attraktiv. Hemtjänsten blir mer specialiserad Äldreomsorgen måste idag ta hand om betydligt sjukare människor än för tio år sedan vilket ställer högre kompetenskrav på hemvården. Men det skapar också möjligheter för fler karriärvägar. Specialiseringar inom olika sjukdomar, nutrition, hälsa, digitala hjälpmedel m.m. behövs för att upprätthålla en god kvalité och det är dit vi nu verkar vara på väg. Listan är dock lång på vad som måste göras för att lyckas lyfta hemtjänsten och inte minst behöver ledarskapet hos cheferna utvecklas för att möta nya möjligheter och utmaningar. 12 Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen

13 Vad har staten gjort för att hitta en helhetslösning för personalförsörjningsproblematiken? Fernando Germond Correa, Socialchef, Lessebo Med konkurrens kunde inte den kommunala hemtjänsten längre ta sig själv för given. De fick jobba igenom vision och verksamhetsidén. Ewa Klingefors-Hedlund, Socialdirektör, Umeå Unga som söker till vården har sett SOS-program på TV och då kan det vara så att äldreomsorgen inte är lika intressant. Ann-Sofie Appelblad, Socialchef, Nordmaling Finansiering är inte främst längre utan istället vår attraktionskraft som arbetsgivare. Äldreomsorgen anställer likadant som för 30 år sedan med timanställningar, hur många utbildade hoppar på det? Ola Götesson, Verksamhetschef, Falkenberg Media är väldigt bra på att ta upp det som inte fungerar, även om 90 % av äldreomsorgen fungerar väldigt bra. Peder Ellison, Omsorgsdirektör, Linköping Vi klarar knappt att det kommer in sommarvikarier längre vi måste ha kompetens för att klara av uppgiften. På lokal nivå måste vi samverka med skolorna. På nationell nivå är inte enda lösningen fler händer i vården och fler traineeplatser för de som är längst från arbetsmarknaden. Det handlar också om vilken framtida kompetens som behövs och vilka kvalitetskrav som ställs på alla utförare. Britt-Marie Börjesson, Omsorgsdirektör, Helsingborg Petrus Brynte, Enhetschef, Malmö En del ser ett arbete inom vården som ett sista alternativ och söker sig inte hit för att de vill arbeta med människor. Detta är problematiskt ur rekryteringssynpunkt då vi söker engagerade medarbetare. Ingela Löfberg, Vård- och omsorgschef, Staffanstorp Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen 13

14 40-talisterna kommer ställa krav på hemtjänsten Förslag för att möta utmaningen Utveckla arbetsformer där de äldre kan styra hemtjänsten utifrån egna önskemål Skapa drivkrafter för ständig kvalitetsutveckling En trend som det pratas mycket om i samhället är 40-talisterna, som förväntas ställa högre krav och är vana att få se sina krav tillgodosedda. Den allmänna bilden är att de kommer revolutionera äldreomsorgen med sitt kravställande och sin köpkraft. Diskussionen i samhället handlar ofta om särskilt boende och 40-talisternas förväntade krav på nischer av olika slag. Kommunala chefer tror inte alls att det är här utvecklingen kommer ske då det är helt andra behov som är viktiga då man verkligen blir så sjuk så att särskilt boende blir aktuellt. De tror istället att en stor utveckling behöver ske i hemtjänsten och ökade krav kommer framförallt bli aktuella där. Knäckfrågan är hur en individualiserad hemtjänst ska skapas Brukare som ställer krav är redan här och äldreomsorgen har tagit flera steg mot ökat kundfokus genom bl.a. genom större delaktighet i utförandet. Men för att kunna ta ytterligare steg mot en mer flexibel och brukarstyrd hemtjänst krävs nya arbetssätt för personalen. Ett trettiotal av cheferna vill hitta arbetsformer där tilldelade hemtjänsttimmar inte detaljstyrs utan att de äldre istället friare kan disponera sina timmar efter behov och eget tycke. Man vill också kunna tillgodose varje individs behov av att få hjälp på tider som den önskar. En annan del som lyfts fram är nischer av olika slag som har börjat etablera sig i särskilt boende och hemtjänst, exempelvis utifrån intressen, kultur, språk eller bekvämlighetspreferenser. Privata aktörer upplevs driva denna utveckling vilket merparten av de intervjuad kommunala cheferna lyfter fram som mycket positivt. Det är inom de nischade aktörerna som vi oftast hittar de allra mest positiva brukarna som lämnar mycket höga NKIvärden. Kommunala chefer ser även en tydlig tendens av att antalet äldre med sociala behov ökar men det finns en osäkerhet kring vilket ansvar kommunen har. Behovet av att skapa sociala aktiviteter och sammanhang för äldre är stort och här behövs hjälp från frivilligorganisationer, bostadsbolagen och vägledning från politikerna. Allt behöver samspela för att på riktigt höja livskvalitén för våra äldre Väldfärdsteknologi som tillfredsställer både sociala och fysiska behov, bostäder som möjliggör ett enklare liv och sociala kontakter, personal med rätt kompetens, flexiblare arbetssätt för omsorgsverksamheter m.m. samspelar alla till att skapa livskvalité för våra äldre. Dessa utmaningar är inga enskilda öar utan beroende av varandra. Men det är samspelet mellan dessa som äldreomsorgscheferna framförallt lyfter fram som utmaningar för svensk äldreomsorg idag och framöver. 14 Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen

15 En ambition är att minska detaljstyrning i form av timmar och minuter och mer öppna för att kunden tillsammans med utföraren kan ha en dialog om insatsernas innehåll och utförande. Att mer se det som en sammantagen resurs eller en påse med hemtjänst som tydligare styrs utifrån genomförandeplanen. Hur ska vi hantera sociala behov? Att utreda social ohälsa för äldre blir allt viktigare. Lisbeth Tilly, Sektorchef, Ale Mikael Lind, Beställarchef, Karlstad Vård och omsorg har varit väldigt maskinellt, hela vårdapparaten är ju ett system av nummerlappar och väntetider. En nästan militärisk struktur. Jan-Erik Samuelsson, Avdelningschef, Uddevalla Det finns inte längre någon lösning som är one-size-fits-all. Lars Liljedahl, Förvaltningschef, Östersund Förläng kvarboendet i nuvarande boende genom att arbeta förebyggande, skapa hjälpmedel och sociala träffpunkter som gör att de äldre känner sig delaktiga i samhället. Solveig Eldenholm, Sektionschef, Tranemo Det finns personer som har specifika behov av omsorg som det kan var svårt för mindre kommuner att tillmötesgå. För dessa personer köper Borlänge ibland platser av andra utförare. Det finns privata utförare som har hög kompetens inom specialområde. Anna Andersson, Sektorschef, Borlänge Äldreomsorg är en serviceverksamhet precis som ICA, titta på deras öppettider och jämför med våra. Torill Skaar Magnusson, Äldrechef, Ronneby Privata har mer fokus på individen inga kunder, inget företag. Agneta Hugander, Förvaltningschef, Vaggeryd Fem framtidsutmaningar inom äldreomsorgen 15

16 Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Vårdföretagarna arbetar för ökad valfrihet och mångfald inom vård och omsorg och tydliggör den privat drivna vårdens betydelse för samhället. Föreningen har cirka medlemsföretag med ungefär årsanställda. Vårdföretagarna ingår i Almega och föreningens medlemmar är också medlemmar i Svenskt Näringsliv. Sturegatan 11 Box SE Stockholm Tel: