Detaljplan för Ronneby 25:11 m.fl. (Kilen) Ronneby kommun Blekinge län

Transkript

1 Detaljplan för Ronneby 25:11 m.fl. (Kilen) Ronneby kommun Blekinge län HANDLINGAR Detaljplanen består av följande handlingar: Illustrationsritning Plankarta i skala 1:1 000 Planbeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning Programsamrådsredogörelse Bilagor 1. Generellt kvalitetsprogram för planering och byggande i Ronneby kommun, Hållbar utveckling inspirerad av Cradle to Cradle 2. Geotekniskt PM, kv. Kilen Ronneby 3. Redovisning av genomförda markundersökningar, kv. Kilen Ronneby (17)

2 4. Trafikbullerutredning, kv. Kilen Ronneby 5. Tekniskt PM Geoteknik Markvibrationer, kv. Kilen 6. Detaljerad riskbedömning för kv. Kilen SYFTE OCH PROJEKTBESKRIVNING Syfte Syftet med detaljplanen är att skapa en ny hållbar stadsdel i den centrala delen av Ronneby, det s.k. Kilenprojektet. Stadsdelen skall innehålla bostäder och även verksamheter som kontor, handel, skola och kultur samt allmänna platser som på ett strategiskt sätt knyter samman staden med Ronnebyån, Brunnsparken, Soft Center och resecentrum. Detaljplanearbetet är en del av ett större projekt i Ronneby kommun för att skapa ett hållbart samhälle där bland annat resurser används och återanvänds i effektiva former. Stödet i arbetet är hämtat från principerna bakom Cradle to Cradle. Ronneby kommun har redan börjat bygga det hållbara samhället i och med färdigställande av Backsippans förskola i Listerby. Förskolan fick 2014 ett särskilt utnämnande Sweden Green Building Council i kategorin nybyggnationer. Motiveringen till utnämningen var att förskolan tar hänsyn till barns vardag i planerandet av byggandet där man reducerar kemikalierna i miljön. Den låga energiförbrukningen och användandet av solceller var också en bidragande faktor. Fortsättningen följde med tillbyggnaden av arkivet i Bräken Hoby. Utvecklingen av kvarteret Kilen i centrala Ronneby förutsätts bli ett av de första tillämpningsområdena i kommunen på stadsdelsnivån. I projektet har ett generellt kvalitetsprogram för planering och byggande med inspiration av Cradle to Cradle arbetats fram, se bilaga 1. Kvalitetsprogrammet anger Ronneby kommuns ställningstaganden inom fem utvalda fokusområden; energi, vatten, byggmaterial och inomhusmiljö, biologisk mångfald i utemiljön och social mångfald. Det generella programmet följs upp i enskilda projekt genom framtagande av ett mer detaljerat kvalitetsprogram med mätbara mål. I Kilenprojektet har ett utkast till projektspecifikt kvalitetsprogram tagits fram under 2015 med ett antal intentioner och mätbara mål. Dessutom har ett arkitektuppdrag genomförts under Tre stycken arkitektlag har tagit fram sina visioner om hur man ser utvecklingen inom Kilenområdet på kort och lång sikt - I samband med framtagande av arkitektuppdraget genomförde kommunen en 2(17)

3 omfattande dialog med bland annat grannar och företagen i närområdet. FÖRÄNDRINGAR Förändringarna som kan ske pga. detaljplanen beskrivs här i två delar; del 1 omfattar området som kallas Kilenprojektet; samt del 2 som omfattar kv. Gunhild, Loket, kv. mm (Alfa Laval) samt södra delen av kv. Telefonen (Abri). Del 1 Kilenområdet Bebyggelse Syftet med planen är att omvandla området till en ny stadsdel, vilken innefattar en stor del bostäder men även arbetsplatser samt lokaler för handel och kultur. Antalet lägenheter uppskattas till ca 200 stycken, huvudsakligen i flerbostadshus. Antalet beror på efterfrågan på bostäder och andra lokaler. Planen tillåter en stor flexibilitet med B bostäder, C Centrum, samlingslokaler, gym o dyl., D mindre vårdcentral, läkarmottagning m.m., H handel, mindre butiker och service, K kontor, R kultur och fritid såsom bibliotek eller mindre utställningslokal, S skola. Kommunens förhoppning är att bostäder skall ges största prioritet men någon fördelning av kvadratmeter m.m. mellan användningsområden föreslås inte i planförslaget. För att undvika stora buffertzoner mot väg och järnväg bör hänsyn tas till hur bebyggelsen placeras för att skapa tysta sidor och skyddade utemiljöer. Vid etablering av ny bebyggelse måste dock hänsyn tas till det generella skyddsavstånd som råder med hänsyn till närheten till järnvägen. Ny bebyggelse skall placeras minst 30 m från närmsta spårmitt. Service och handel Den tillkommande servicen som planeras i Kilen ska utgöra ett komplement till den befintliga handeln och servicen som finns i Ronneby idag. Området är tänkt att utgöra en utvidgning av Ronnebys centrum med möjlighet till handel och service i bottenplan på bebyggelsen. Större butikslokaler saknas i den centrala staden idag och kan vara något som är möjligt att etablera på Kilen. Planen tillåter 3D-fastighetsbildning så butiker eller kontor m.m. kan exempelvis placeras på första våningen och bostäder eller något annat på de övriga våningarna. Byggnadskultur och gestaltning Kilen ligger nära Ronneby Brunnspark med ett 20-tal praktfulla, unika, välbevarade träbyggnader från brunnsepokens glansperiod, 3(17)

4 som var under1800-talet och tidigt 1900-tal. Parken och dess byggnader förklarades som byggnadsminne Utmed Ronnebyåns västra strand finns bostadsområdet Blekan. Arkitekturen i området har sina rötter i pensionatsrörelserna och husen uppfördes från 1870-talet fram till sekelskiftet, för att hysa kurgästerna på Ronneby brunn. Tillkommande bebyggelse på Kilen kommer att behöva förhålla sig till bebyggelsen i Blekanområdet. Järnvägsstationen byggdes under slutet av 1800-talet och fungerar än idag som stationsbyggnad. På den nordöstra sidan om järnvägen finns idag resecentrum med stationsbyggnaden. Bebyggelsen väster om Karlskronagatan är blandad och består av såväl äldre byggnader i trä som flerfamiljshus från 50-talet framåt. Det senaste tillskottet är bebyggelsen i kvarteret Herta från 90-talet. Fredriksbergsskolan vars tidigaste del är från 1918 är en av områdets karaktärsgivande byggnader. Nordost om Fredriksberg och Karlskornavägen sträcker sig Prästlyckan och Gamla Hulta, ett område med småhusbebyggelse som började bebyggas på 30- och 40-talen. Äldre magasinsbyggnad inom kv Kilen. Planbestämmelser för gestaltningen av den tillkommande bebyggelsen i området saknas med undantag av en planbestämmelse som reglerar våningshöjd på bebyggelse närmast Ronnebyån till max 2 våningar. På det viset förhåller sig nybebyggelse till den äldre kringliggande bebyggelsen på andra sidan Ronnebyån i Blekanområdet. 4(17)

5 Mot järnvägen samt mot Fredriksbergsbron kan bebyggelsen vara högre, 4-6 våningar. Under arkitektuppdraget och inte minst under dialogprocessen efteråt har det varit mycket diskussion om bevarandet av Röda Magasinet som är den sista rest av den industriverksamhet som tidigare pågått inom området. Byggnaden - en äldre magasinsbyggnad uppförd i trä, troligen under tidigt 1900-tal - användes som magasin då lastfartyg gick upp i ån för att lossa lantbruksvaror. Till övervägande del är åsikten att magasinet skall bevaras. Därmed införs en bevarandebestämmelse för magasinet. Lek och rekreation Grönytor Allmänna platser/mötesplat ser En utveckling av strandpromenaden planeras för att tydligare knyta samman stadens centrum med Brunnsområdet. Detta medför en förbättrad rekreationsmöjlighet som spiller över på hela staden. Eftersom planområdet är begränsat till ytan kommer strandområdet utgöra ett viktigt stråk för rekreation. Till detta kan även knytas mindre åtgärder som förhöjer upplevelsen av området exempelvis lekplats, sittplatser och utsmyckning i form av ljussättning och annan konst. Dessutom har ån många kvalitéer som kan utgöra grund för rekreation, t.ex. genom att anlägga bryggor som gör det möjligt att fiska samt att angöra området med båt. Eftersom en föresats är att området ska bli en hållbar stadsdel ses den gröna miljön som ett viktigt inslag. Gröna tak och väggar ses som ett möjligt inslag i området som även kan fungera som ett alternativ och/eller komplement till vegetation på marken. Då dagvattnet bör tas omhand genom lokalt omhändertagande bör en stor del av marken vara genomsläpplig. Detta regleras inte med planbestämmelser utan framgår av de C2C-mål som fastställs för området. Många mindre och större åtgärder kan göras inom fastigheterna och i anslutning till bebyggelse som gynnar biodiversiteten i området. Även detta regleras via C2C-mål som tas fram i samband med byggnation av varje enskild byggnad. Eftersom syftet med detaljplanen är att omvandla området till en ny stadsdel är det viktigt att gator och passager i området görs allmänt tillgängliga. Det innebär bland annat att området blir tillgängligt även för de som inte bor i området och ett större folkliv och rörelse kan åstadkommas under större delen av dygnet och året. På samma sätt ges möjlighet för att området kan bli en mötesplats för alla, oavsett ålder och bakgrund. Området längs Ronnebyån samt norra delen av Kilenområdet föreslås som allmänplatsmark Park vilket innebär att kommunen blir huvudman för att skapa en åpromenad samt gång- och cykelförbindelser. 5(17)

6 En viktig länk som utpekats i arkitektuppdraget är en förbindelse mellan en ny bro över Ronnebyån, ungefär i höjd med Föreningsgatan, och övergången på järnvägen. Här finns en möjlighet att skapa en mötesplats i anslutning till röda magasinet och nybebyggelse norr därom. Denna länk och mötesplats regleras inte med planbestämmelse ex vis torg utan regleras vid fastighetsbildning och/eller särskilt avtal mellan kommunen och exploatör när bebyggelsestrukturen klarnar. Det skapas även en ny gång- och cykelförbindelse från Fredriksbergsbron som kommer att vara en ny länk mellan framförallt Hultaområdet och området kring Gymnasieskola Knut Hahn via den nya bron över ån. Gator och trafik Kilenområdet är tänkt att angöras via Fridhemsvägen. I höjd med Telefonen 3 föreslås biltrafiken ledas över till området utmed järnvägen. Detta för att utnyttja områdets yta på bästa sätt eftersom ett avstånd på 30 m från närmsta spårmitt fordras från järnvägsområdet till bebyggelse om inga åtgärder görs. Dessutom bör fordonstrafiken flyttas från området utmed ån för att kunna utnyttja detta till rekreationsområde. Planeringen av området har sin utgångspunkt i Cradle to Cradle vilket medför att alternativ till traditionella sätt att bygga gator och parkeringar är ett möjligt inslag, exempelvis möjlighet till bättre infiltrering av dagvatten. Kollektivtrafik Inom området finns resecentrum med station för buss och tågtrafik. Här passerar bussar som går dels inom Ronneby tätort men även landsortsbussar och regional busstrafik. Tågen trafikerar Blekinge kustbana mellan Karlskrona och Malmö/Köpenhamn. Järnvägen har idag två huvudspår, ett passagespår och ett stickspår. Idag trafikeras sträckan endast med persontrafik som samkörs med Skånetrafiken. Ingen transport av farligt gods sker på sträckan. Planeringen av området kommer att fokusera på god tillgänglighet till kollektivtrafikresande. Kontakten mellan Kilen och resecentrum är därför en viktig faktor i det kommande planarbetet med Kilen. För att optimera möjligheten till kollektivt resande för de som lever och arbetar i Kilen bör en plankorsning etableras som underlättar att ta sig från Kilenområdet till resecentrum. Detta innebär att den befintliga övergången över dagens spår 1 6(17)

7 och 2 (d.v.s. de spår som används av persontrafiken idag) förlängs över spår 3. Trafikverket och kommunen har haft ett antal informella diskussioner kring passagen över/under spåren. Kommunen har uppfattat Trafikverkets inställning vara att en bro eller tunnel är enda möjliga lösningen. Denna inställning grundar sig på uppfattningen att det är olämpligt att passera över spåren. Såsom befintliga spår och plattformar är utformade idag innebär en tunnel/brolösning att trafikanter från Kilenområdet först skall korsa under/över spår 1,2 och 3 för att sedan vända och korsa spår 1 och 2 plant d.v.s. så som man gör idag när man kommer från resecentrumet. Möjlighet finns naturligtvis att göra en större investering att flytta hela spårsystemet åt väster för att göra plattformen mellan spår 1 och 2 bredare så att man kan komma ner från en broförbindelse (exempel finns i Växjö och Hässleholm). Kommunens bedömning är att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att göra denna investering med hänsyn till den exploatering som kan ske på Kilenområdet. Kommunens inställning är därför att korsningen skall vara plan vilket innebär att befintligt bomsystem som idag reglerar överfart mellan spår 1 och 2 förlängs till att omfatta även spår 3. Med hänsyn till det minimala trafiken på spår 3 anses den samhällsekonomiska vinsten överväger den mindre säkerhetsrisk som en passage över spår 3 kan innebära. Alternativt kan man stänga av spår 3. Kopplingen mellan resecentrum och Kilen kommer att vara en viktigt fråga i det kommande arbetet. 7(17)

8 Parkeringar Det framtida behovet av parkeringsplatser i Kilen beror mycket på hur många bostäder som byggs och vilken typ av verksamheter som kommer att etableras i området. Vid utveckling av Kilenområdet föreslås parkeringar även kunna förläggas på den nordöstra sidan om järnvägen på fastigheten Ronneby 26:11. Det förutsätter att befintliga anläggning för bussar flyttas. I anslutning till Abris utvidgning norrut finns möjlighet att skapa ett större antal p-platser. Det finns en möjlighet till samutnyttjande mellan verksamheter inom Telefonen och de nya bostäderna som kan lösas genom en gemensamhetsanläggning. Planen möjliggör även en p-anläggning intill Fredriksbergsbron. Parkeringsområdena föreslås som kvartersmark P Parkering. Det innebär att kommunen har en möjlighet att behålla områdena eller sälja till en exploatör eller exempelvis Abri. Planförslaget innebär även att kommunen skall kunna köpa cirka 900 kvm av Trafikverket intill Fredriksbergsbron. Denna mark skall också kunna användas som parkering. Gång- och cykeltrafik Vattenområde Det befintliga stråket som löper utmed ån kommer även i framtiden att utgöra en viktig nod för gång- och cykeltrafiken i området. Kopplingen över Kilen kan även komma att utgöra en passage för de som bor i västra delen av staden och som på gångoch cykelvägar vill ta sig till resecentrum och den östra delen av staden. Strandskyddet är upphävt för den del av Ronnebyån som gränsar till kvarteret Kilen. I gällande detaljplan är Ronnebyån utpekad som vattenområde. Planförslaget föreslår samma användning. Ny gång- och cykelbro föreslås, ungefär i höjd med Föreningsgatan. I de detaljplanerade områdena återinförs strandskyddet automatiskt i enlighet med 7 kap 18 g Miljöbalken vid ersättning av en gammal plan. Om bedömningen görs att strandskydd inte bör gälla inom vissa delar av planen kan man ange det som en planbestämmelse. Särskilda skäl för upphävandet, som att området redan är ianspråktaget, behöver då anges. Särskild planbestämmelse avseende upphävande av strandskydd införs i hela planen. Kommunens bedömning är att fastigheterna är ianspråktagna idag. Reglering av vattenområde sker genom detaljplanebestämmelse. Del 2 8(17)

9 Kv. Gunhild Detaljplanen omfattar även en del av kv. Gunhild. Planen medger att den allmänna p-platsen som ligger öster om Gunhild 10 ändras till kvartersmark. Detta innebär att cirka 300 kvm av kommunens fastighet Ronneby 25:1 kan regleras till Gunhild 10. Området blir därmed en privat parkering till boende inom Gunhild 10. Större delen av kv. Gunhild är idag flerfamiljshus i 4-5 våningar. Gunhild 7 är ett av undantagen och idag finns ett mindre enfamiljshus i 2 våningar. Detaljplanen innebär att fastigheten kan exploateras i stil med omgränsande fastigheter. I norr mot Gustaf Arnolds gata ges möjlighet att bygga 4-5 våningar. I söder ges även möjlighet att bygga cirka 4-5 våningar med en överbyggd gård mellan byggnader i samma omfattning som vid angränsande Grand hotell m.m. Förutsättningen för att bygga med en sådan exploatering är att parkering kan anordnas under den överbyggda gården samt att rekreationsyta anordnas ovanför. Kv. Loket Abri Den norra delen av planområdet används i dagsläget som miljöstation samt parkering. Denna användning kan fortsätta. På sikt tillåter planförslaget att Loket 1 kan utöka sin industri-fastighet genom köp av cirka 2000 kvm. Alternativt kan en ny industrifastighet bildas. Inom Telefonen 1 och 3 har Abri idag en anläggning som innehåller sportanläggningar, kontor, restaurang, läkarmottagning samt småindustrier som Ecoscience, Fueltech och Flextronics. Planen anpassas så att dessa ryms inom planbestämmelserna. Fueltech bedriver idag en verksamhet som är tillståndspliktig till länsstyrelsen. Utsläpp m.m. från verksamheten samt ifrån övriga verksamheter inom anläggning bedöms inte vara störande för byggnation inom Kilenområdet och får planbestämmelse Jm, K samt H. Abri får möjlighet att utvidga fastigheten något åt söder. Åt öster utvidgas fastigheten till den Angelskogsvägen. I norr får Abri en ny fastighetsgräns mot den nya infartsvägen till Kilenområdet. Anläggningen har en stor takyta som kan vara lämplig för att generera el/varmvatten från solpaneler/solceller. Planen ger en möjlighet för någon annan part, exempelvis kommunen, Miljöteknik eller en annan exploatör, en möjlighet att äga och driv en sådan anläggning. Alfa Laval Planen anpassas så att de tillbyggnader m.m. som har fått bygglov genom åren får byggrätt d.v.s. är inte på prickmark. Totalhöjd för exempelvis tältet mot Fridhemsvägen anpassas till befintliga förhållanden men är inte högre än gällande plan. Alfa Laval 9(17)

10 FÖRUTSÄTTNINGAR Geoteknik Samrådshandling bedriver idag en verksamhet som är anmälningspliktig till kommunen. Utsläpp m.m. från verksamheten bedöms inte vara störande för byggnation inom Kilenområdet eller Soft Center och får planbestämmelse Jm. Möjligheten finns i framtiden att utnyttja en del av det spillvärme som idag släpps ut från processverksamheten inom Alfa Laval, eventuellt genom en ledning från fastigheten till Kilenområdet, eventuellt till Miljötekniks fjärrvärmeledning längs Fridhemsvägen. Varken ledningsrätt eller u-område finns utmärkt på plankartan men planens syfte är att en sådan ledning skall kunna genomföras om de ekonomiska förutsättningarna kan lösas. Utnyttjande av befintliga energiresurser är en viktig förutsättning för att uppnå en hållbar energilösning för hela Kilenområdet. I övrigt överförs bestämmelserna från detaljplan 335. För området som ligger väster om järnvägen, d.v.s. området som planeras att bebyggas med bostäder, har en geoteknisk utredning gjorts, se bilaga 2 Geotekniskt PM, kv. Kilen Ronneby. Resultatet av denna visar att det finns risk för sättningar vid byggnation i området eftersom leran bedöms vara normalstabiliserad. Rekommendationen görs då att byggnader bör grundläggas med spetsburna pålar på berg. Pålgrundläggning rekommenderas även med tanke på risk för vibration i marken. Planbestämmelse införs som reglerar grundläggning. Jordmaterialen anses som måttliga till mycket tjälfarliga vilket ska beaktas vid dimensionering och grundläggning. Sker grundläggning där grundvattnet sänks permanent, rekommenderas riskanalys avseende sättningar på intilliggande anläggningar, så som ledningar mm. Beroende på utformning av området, kan stabilitetsberäkning behövas avseende stabiliteten mot Ronnebyån. Förorenad mark Inom Kilenområdet har tidigare förekommit verksamheter som kunnat orsaka föroreningar. Miljötekniska markundersökningar har därför utförts i flera omgångar, senast rapporterat av Vectura (se bilaga 3). Undersökningarna visar att delar av området är förorenade av polyaromatiska kolväten (PAH) och aromater i halter som överskrider gränsvärdet för känslig mark (KM). Kompletterande undersökningar behövs för att ytterligare klarlägga föroreningssituationen. 10(17)

11 För de delområden där föroreningar i halter över KM kunnat påvisas införs en planbestämmelse som reglerar att efterbehandling krävs före byggnation. Övergripande åtgärdsmål är att området i sin helhet ska lämpa sig för bostäder, handel, hälsovård, skolor, sport- och friluftsaktivitet. Framtagning av mätbara åtgärdsmål och val av åtgärd ska göras i enlighet med Naturvårdsverkets vägledning. Risk för skred och höga vattenstånd Kilen gränsar till Ronnebyån vilket innebär risk för både skred och höga vattenstånd. Den geotekniska utredningen som har gjorts i området visar att, beroende på utformningen, kan stabilitetsberäkningar behövas avseende stabiliteten mot Ronnebyån. Huvuddelen av kv. Kilen ligger 3 meter eller högre över havsnivån, med undantag för strandkanten. Detta innebär att risken för att området ska översvämmas anses som relativt liten. Fornlämningar Inom området finns inga kända fornlämningar. Ungefär i höjd med den norra utfarten från Flextronics finns eventuellt lämningar från den förvunna kyrkan, Heligkorslyckan. I en skrift från länsstyrelsen i Blekinge om Blekinges Dansktid anges att Ännu vid mitten av 1800-talet kallades den här platsen för Heligkorslyckan. Det finns inga planer på förändringar i detta område. Men vid eventuellt vägarbete m.m. skall schaktarbete föregås av samråd med länsantikvarie. Buller En trafikbullerutredning har gjorts av Vectura , Trafikbullerutredning Kv. Kilen Ronneby, bilaga 4. Utredningen visar att ljudutbredningen från spår- och vägtrafik påverkar området samt på vilket avstånd från spår/vägmitt det är lämpligt att placera husfasader. Påverkan på den planerade bebyggelsen blir relativt låg även vid en sammanvägning av de två trafikslagen. Det är järnvägen som blir dimensionerande för på vilket avstånd byggnaderna kan placeras. Då trafikeringen av spåren är relativt låg samt att det endast är persontåg som passerar gör att ljudutbredningen inte blir stor. Med normal fasadisolering kan planerade byggnader placeras på ett avstånd av 45 m från spåret utan att gällande riktvärden överskrids varken inom eller utomhus. Byggnaderna kan med fördel placeras så att uteplatser och grönområden vänds bort från spåret och mot Ronnebyån. Planbestämmelse som reglerar hur fasader byggs och utformas samt hur entréer skall placeras för att uppnå bullernormer införs. 11(17)

12 Vägtrafiken på de tillkommande lokalgatorna i området kan ge upphov till maxnivåer som överskrider riktvärdena. Parkeringsytor planeras i sydöstra delen av området för att minska genomfartstrafiken. Vibrationer Farlig gods Järnvägen som genomkorsar programområdet kan orsaka vibrationer i området. En övergripande utredning har gjorts av Vectura , Teknisk PM Geoteknik, markvibrationer bilaga 5, som visar att det finns en påtaglig risk för vågutbredning som kan uppfattas överskrida komfortkraven eller som kan verka skadligt på byggnader. Då lerans mäktighet är begränsad kan risk finnas för respons från reflekterande vågor. Gyttja med erfarenhetsmässig låga skjuvvågshastigheter förekommer. I utredningen förekommer inga rekommenderade avstånd för byggnation från järnvägen, men förslag på grundläggning och åtgärder beskrivs. Dessutom föreslås att vidare utredningar och vibrationsmätningar bör göras i samband med projektering av området. Ytterligare utredning kan erfordras i samband med bygglov för enskilda byggnader. Grundläggningsplanbestämmelse införs. Planområdet ligger på bägge sidor järnvägen. Trafikverket har påpekat att även om farligt gods inte transporteras på järnvägen idag bör framtidens bebyggelse i närheten om spåren tar hänsyn till att det kan ske i framtiden. Kommunen har därför gjort en riskbedömning (se bilaga 6) som belyser riskerna förknippade med urspårning och transport av farligt gods på Blekinge kustbana. De risker som har beaktats är plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personers liv och hälsa. Riskbidraget från järnvägen som löper genom området har beräknats i form av individrisk och samhällsrisk. Beräkningarna visar att risken ligger på en acceptabel nivå förutsatt att ett skyddsavstånd på 30 meter från använda spår (d.v.s. spår 2) lämnas obebyggt. Denna obebyggda yta ska inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Kvartersmark för bebyggelse är minst 30 meter från mitten på spår 2. Riskbedömningen rekommenderar även att ytterligare riskreducerande åtgärder övervägs för byggnaderna närmast använda spår: Manuellt avstängningsbar ventilation för att minska konsekvenserna vid utsläpp av giftiga gaser. Friskluftsintag till ventilationssystemet placeras på oexponerad sida av byggnaden. 12(17)

13 Placering av entréer så att de ej vetter mot järnvägen, för att underlätta trygg och säker utrymning av byggnaden i händelse av en olycka. Balkonger kan med fördel placeras på oexponerad sida av byggnaden. Länsstyrelsen har rekommenderat att även följande åtgärd skall reglera bebyggelse närmast järnvägen: Fasader på byggnader som vetter mot spårområdet skall utföras i icke brännbart material PLANDATA Lägesbestämning Markägoförhållanden Planområdet omfattar Kilenområdet och resecentrum som ligger i centrala Ronneby och utgör en yta på 9 ha. Området inramas av Ronnebyån i väst och Järnvägsgatan/Karlskronavägen i nordöst med undantag av en del av kv. Gertrud. I sydöst avgränsas detaljplanen mot fastigheten Ronneby 25:24 (Alfa Lavals anläggning). Detaljplaneområdet omfattar cirka 26 ha. Ronneby Kommun, tillsammans med sitt industribolag Abri äger större delen av området, cirka 15 ha. Trafikverket är nästa största markägare med cirka 3 ha. Det finns ett par större privata industrianläggningar (Alfa Laval cirka 3,5 ha och kv. Loket cirka 1 ha) samt ett par mindre bostadsfastigheter inom kvarteret Gertrud. Lokala miljömål Kommunfullmäktige antog lokala miljömål Planen ska bidra till att de lokala miljömålen uppnås och därigenom främst målen begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö samt en god bebyggd miljö. Utgångspunkten är att området är välförsörjt med kollektivtrafik som ger möjlighet till hållbara transporter, området är redan ianspråktaget för bebyggelse och kommer att medföra en förtätning av området, ny bebyggelse anpassas till befintligt markförhållande samt att nya byggnader i området byggs i enlighet med principerna i konceptet Cradle to Cradle. Markbeskaffenhet Området är i huvudsak flackt och nivåskillnaderna är små. Undantaget är intill ån, där marken höjer sig brant upp till en nivå på ca tre meter. Järnvägen ligger på en nivå av fem meter medan området öster om järnvägen höjer sig ytterligare i den södra delen av planområdet. Kilen utgjorde fram till mitten av 1960-talet jordbruksmark, men har sedan dess utgjort område för verksamheter knutet till järnväg och träindustri. Idag rymmer Kilenområdet det röda magasinet 13(17)

14 som är en sista rest av en nedlagd trävaruhandel samt ett åkeri. Åkeriet flyttar till Kallinge och anläggningen planeras rivas under Öster om järnvägen finns stadens resecentrum samt parkeringsplatser, bussuppställningsplats och en återvinningsstation. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan Översiktsplanen anger att Kilenområdet är ett förändringsområde för bostäder och verksamheter. Detaljplan Planområdet omfattar ett antal detaljplaner: Stadsplan för del av Ronneby stad (järnvägssträckningen) (33) laga kraft den 7 juni 1956 Stadsplan för Gångbrogatan m.m. (144) laga kraft den 28 augusti 1978 Stadsplan för del av Ronneby Stad (Fridhemsområdet) (11) laga kraft 25 oktober 1963 Stadsplan för området vid järnvägsstationen (79) laga kraft 26 juli 1966 Detaljplan för området vid järnvägsstationen (stg 351 m.fl.) (105) laga kraft 21 dec 1993 Detaljplan för Loket 1 m.fl. (378) laga kraft 23 juni 2006; stadsplan för Prästlyckevägen m.fl. (345) laga kraft 23 maj 1980 Detaljplan för stg 675 m.fl. (Soft Center) (335) laga kraft 18 augusti 1993 Stadsplan för kv. Gunhild (32) laga kraft 10 juli 1956 Stadsplan för kv. Gertrud (21) laga kraft 26 september TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp När denna plan vinner laga kraft kommer de delarna av plan 11, 32, 79, 105 samt 144 att upphöra helt och hållet. Delar av plan 21, 33, 335, 345, samt 378 kommer att upphöra. Området är välförsörjt med infrastruktur. Befintliga byggnader är anslutna till det kommunala el-, vatten- och avloppsnätet och det finns inget hinder för att koppla tillkommande bebyggelse till dessa. Fjärrvärme och fiber finns inte inom området men finns på fastigheten som ligger söder om planområdet. I ett ca 25 meter brett område utmed Ronnebyån går huvudledningar för både vatten och spillvatten. En flytt av dessa ledningar är genomförbart men innebär en större kostnad. Dammar för fördröjning och rening av dagvatten kan anläggas inom området utan påverkan på befintlig infrastruktur. 14(17)

15 Möjlighet finns även att ansluta området till den fjärrkylsanläggning som idag finns i Soft Centerområdet. GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER Konsekvenser Kommunen köper cirka 900 kvm av Trafikverkets fastighet Ronneby 26:1. Det ger kommunen möjlighet att skapa fler parkeringsmöjligheter i anslutning till och under Fredriksbergsbron. Fastigheten Telefonen 1 och 3 kan fastighetbildas till en fastighet. Fastigheten får även möjlighet att utöka sin areal; i söder (korsningen Metallgatan/Angelskogsvägen), köp av cirka 300 kvm från Ronneby 25:16; i den östra gränsen (mot Angelskogsvägen) kan fastigheten utökas mot Angelskogsvägen med cirka 4000 kvm; i norr mot den nya vägen cirka 1600 kvm. Loket 1 får möjlighet att utöka sin fastighet fram till Lokvägen, cirka 2000 kvm som idag tillhör kommunen. Alternativt kan en ny industrifastighet bildas. När man iordningställer marken där bussgaraget finns idag kan det bli aktuellt att skapa en ny fastighet från delar av Ronneby 25:1 och 26:11 för att bygga en parkeringsanläggning. Fastigheten Gunhild 10 får möjlighet att köpa cirka 300 kvm av kommunens fastighet Ronneby 25:1. Till kommunens fastighet Ronneby 25:1 kan regleras cirka 60 kvm av Gunhild 7 utmed Gustav Arnolds gata om och när befintlig huvudbyggnad på Gunhild 7 rivs och ersätts med en ny bostadsbyggnad. I kvarteret där Alfa Laval idag har sin fabriksanläggning finns en möjlighet att justera fastighetsgränsen med hänsyn till att kommunens väg- och gång- och cykelväg delvis går in i Alfa Lavals fastighet Ronneby 25:24. Cirka 50 kvm berörs. Ev. kan en ny ledningsrätt för spillvärme inrättas. Stationsbyggnaden kan styckas av till en egen fastighet och säljas. En eventuell parkeringsanläggning norr om Abri kan samutnyttjas med Abri och tillkommande bostadsfastigheter m.m. inom 15(17)

16 Kilenområdet. Planförslaget ger möjlighet att reglera andelstal m.m. genom bildandet av en gemensamhetsanläggning. Bildande av tredimensionella fastigheter kan komma att bli aktuellt då olika funktioner kan komma att finnas inom en och samma fastighet exempelvis butiker kan etableras på bottenvåningen och bostäder på övriga våningar. Tomtindelning Gunhild 7 omfattas idag av tomtindelning. Genom antagandet av denna detaljplan upphävs tomtindelningen som omfattar fastigheten. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Kostnaden för planändringen betalas av kommunen. Det är troligt att bebyggelse inom Kilenområdet kan komma att markanvisas. Efter genomförd markanvisning kommer markanvisningsavtal att tecknas mellan kommunen och respektive exploatör. I avtalen kommer bl.a. detaljer kring bebyggelsens utformning, torgytor, genomgång för gång- och cykeltrafik regleras samt exploatörens övriga åtaganden. Särskilda köpeavtal upprättas avseende fastighetsregleringarna av bl.a. del av kv. Gunhild, Telefonen m.m. I övrigt tas kostnaden för planarbetet ut via planavgift i samband med hantering av bygglov i enlighet med plan- och bygglovstaxan. ÖVRIGA FRÅGOR Behovsbedömning Gällande lagstiftning innebär att kommunen ska bedöma om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte, en s.k. behovsbedömning. Om kommunen i behovsbedömningen kommer fram till att ett genomförande av planen kan antas innebära en betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning göras. I en miljöbedömning ingår att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. För detta projekt har en behovsbedömning genomförts. Planen avser möjliggöra utbyggnad av bostäder och även t.ex. kontor och handel inom kv. Kilen. Området kommer att saneras i den mån det är nödvändigt för att kunna uppföra ny bebyggelse och därmed ändra användningen av området. Genomförandet bedöms inte innebära några risker för människors hälsa och miljökvalitetsnormer kommer inte att överskridas. Planområdet berör inga riksintressen eller andra särskilt skyddade områden. 16(17)

17 Kommunens ställningstagande är att planens genomförande ej kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning därmed inte behöver upprättas. Tidplan Planen hanteras enligt normalt planförfarande och kan antas av kommunfullmäktige tidigast oktober 2015 Samrådsutställning maj 2015 Granskningsutställning september 2015 Beslut om antagande oktober 2015 Laga kraft november David Gillanders Stadsarkitekt Karin Svensson Planarkitekt 17(17)