Redovisning näringar samt Vänerfisket och andra ev näringar

Transkript

1 Vänern som maritimt område Utvecklingsområde nr 3 Maritima besöks- och upplevelse. Redovisning näringar samt Vänerfisket och andra ev näringar Fokusgrupp 3: Maritima besöks- och upplevelsenäringar samt Vänerfisket och andra ev. näringar Fokusgruppen för maritim besöksnäring har arbetat fram underlag i fem arbetsgrupper kallade båt, kultur, evenemang, fiske och naturaktiviteter. Varje arbetsgrupp har redovisat sitt underlag i en rapport under rubrikerna nuläge, framtid och tendenser, behov och brister samt önskvärt resultat. Följande är en sammanfattning av det arbetet. Vi har utgått ifrån en bred definition av maritima miljöer och maritima strategier. Det är kombinationen av land och vatten som ger attraktionskraften. Kultur, besöksmål, aktiviteter, miljöer är huvudsakligen landbaserade och har stor utvecklingspotential. Men det bärande och sammanhållande elementet för Vänern är vattnet. Vision Vänern är ett välkänt och attraktivt område för besökare och boende. Det goda livet. Vänern känt för sitt hållbara, stora och kvalitativt goda utbud av natur- och kulturupplevelser. Det är främst områdets maritima karaktär som är det bärande elementet med både skärgård, öppna havsytor och flera kanaler. Det är landets och hela Nordens kanaltätaste område De kulturresurser som sedan länge finns längs Vänern fungerar som dragare till andra aktiviteter av mer lokal karaktär. Denna samverkan entreprenörer emellan och mellan entreprenörer och offentliga aktörer har lett till ett välfungerande system av bokningsbar service och upplevelser året runt. Marknadsföringen sker under gemensamt och välkänt varumärke och samordnat gentemot marknaden som består av såväl besökare utifrån som de boende i området. För att stärka varumärket hålls ett antal välkända evenemang som är samordnade sinsemellan för att ge maximal täckning året runt och gentemot olika målgrupper. Offentliga aktörer, främst kommunerna men även regionala t.ex. Västarvet och Kultur i Väst, ser som sin roll att se till att infrastruktur finns och håller god kvalitet medan privata aktörer driver verksamheter av olika slag. Båttillverkarna i området har blivit starka aktörer även på servicesidan och bidrar på olika sätt till att göra området attraktivt. Vänern och kanalerna med tillhörande vattendrag är ett känt alternativ till Västkusten för uppläggning av fritidsbåt och det finns marinor som tillhandahåller all erforderlig service för detta. Båtturister från andra länder som kommer i egna båtar förvarar gärna sina båtar i området mellan säsongerna. Det finns turtrafik med passagerarbåtar från de välkända entréerna/gateways ut i skärgårdarna och även mellan skärgårdsområdena och kanalerna. Chartertrafik med olika teman kompletterar turtrafiken. Båttrafiken samverkar med olika upplevelsearrangörer. Ö-luffning i Vänern och kanalerna är ett välfungerande koncept. De historiskt intressanta fartygen i området utgör här en särskild nisch. Kanoting och friluftsliv i olika former förknippas med området. Det sedan tidigare välkända kanotparadiset i Dalsland och västra Värmland har kompletterats med kajaking i Vänerns skärgårdar. Dykning och snorkling, långfärdsskridsko är exempel på nya former av naturupplevelser som marknadsförs.

2 Vänern är ett känt sportfiskeparadis året runt med god tillgång till entreprenörer och kunniga guider, flera tidigare yrkesfiskare t.ex., som tar ut fiskare på Vänern. Sportfiskepaket som innehåller boende, mat och kompletterande upplevelser för t.ex. familjemedlemmar som inte vill fiska finns att boka. Yrkesfisket fungerar väl med god avsättning till bl.a. de många lokala restaurangerna och även detaljhandeln. Vänerfisk har blivit ett etablerat varumärke i storstadsområdena. Utvecklingsområden: En detaljerad sammanställning av arbetsgruppernas arbete bifogas nederst under rubriken Särskilda insatser, aktiviteter. 1. Skapande av entréer/gateways För att göra det lätt för besökare att finna sig tillrätta och fokusera på att nå ut till många människor är det viktigt att välja ut ett antal entréer till Vänerregionen. De måste ha naturlig anknytning till Vänern som maritimt område men även koppla till landturismen. Ekonomi och sysselsättning skapas i land och den stora utvecklingspotentialen beror på hur väl de maritima dragarna kan attrahera besökare både från land och vatten. De ska vara strategiskt placerade, lätta att nå särskilt landvägen men även från sjön. De ska förses med lämplig infrastruktur och fungera som noder till att uppleva området. Här ska information finnas för hela området och bokningar kunna göras. Entréerna kan med fördel utgöras av platser som redan är välkända och som redan har tillgång till dragare i form av kulturella resurser och turistiska attraktioner som t.ex. slussområden och Läckö slott. 2. Bevaka stora projekt som kan ha inverkan på Vänerland Att bevaka vad som sker i omvärlden och har indirekt påverkan på attraktiviteten och tillgängligheten till Vänern med omland är viktigt. Exempel på möjliga händelser kan vara: - Cykelbro och ny älvförbindelse för fordonstrafiken i Göteborg - Norgekanal kopplad till Dalslands kanal - Avvattning av Vänern - Ny kanal från Vänern till Västerhavet 3. Förbättringar i Göta älv För att öka båtturismen i Vänerområdet behöver tillfarten genom Göta älv göras attraktivare genom t.ex gästhamnar och bryggor i anslutning till upplevelser längs älven. Det behövs även utveckling av evenamng och besöksmål utefter älven. 4. Passagerartrafik med båt För att göra Vänern mer tillgänglig för icke-båtägare bör turtrafik med båt främjas. De bör utgå från entréerna och trafikera främst de närliggande skärgårdarna med kopplingar till andra upplevelser på öarna såsom boende och mat och friluftsaktiviteter av olika slag. Även turer mellan skärgårdarna och ö-luffning är möjliga utvecklingsområden. De historiska fartygen runt Vänern har stor betydelse för chartertrafiken och upplevelsenäringen 5. Fullservice för båtägare Det finns förhållandevis få privata aktörer inom de maritima delbranscherna. Gästhamnar, marinor och båtförvaring sköts mestadels av kommunerna och idella båtföreningar. Möjligheterna till full service för båtägare utgör en stor potential och utvecklas snabbare i övriga delar av landet än i Vänerregionen. En sådan utveckling kräver en mer kommersiell hantering av vinterförvaring, tillsyn och underhåll under lågsäsong samt under högsäsong i gästhamnar och marinor. Möjligheter att tanka båtar på ett säkert och hållbart sätt måste säkerställas. 6. Utveckla kanoting Dalsland och västra Värmland har gemensamt under lång tid lyckats utveckla paddling, främst med kanadensare, som ett attraktivt upplevelseområde med en mängd aktörer engagerade. Detta kan vidareutvecklas till att omfatta även Vänerns skärgårdar, då med kajak. Men även övriga kanaler och vattendrag kan involveras. Vänerområdet med de många kanalerna utgör ett mycket attraktivt område för denna typ av aktiviteter. Olika typer av paket med entreprenörer i samverkan bör främjas. En marknadsplan för kanoting bör tas fram. 7. Fiske som sport och näring Sportfisket i Vänern är bara i sin linda och bedöms ha den största utvecklingpotentialen av de maritima delområdena. Arbetet med Laxfond Vänern har pågått flera decennier och utgör en bra bas att arbeta utifrån. Men bredare samverkan måste troligen till. Yrkesfiskare skulle kunna ha kompletterande verksamhet med guidning och båtturer.

3 Yrkesfisket är främst förlagt till Skaraborgssidan. Vi bör verka för ett långsiktigt hållbart yrkesfiske i Vänern. En koppling till närproducerad mat kan utgöra en potential, t.ex. främja entreprenörer inom restaurangbranschen och detaljhandeln i samverkan med yrkesfisket. 8. Främja entreprenörskap I nuläget är det brist på entreprenörer inom besöksnäringen. T.ex. skulle boendet och matmöjligheterna kunna utvecklas i de maritima lägena. (Jmfr Lurö) 9. Samverkan offentliga sektorn för infrastruktur Utveckling och samordning av infrastruktur för besöksnäringen kring Vänerns maritima entréer och besöksmål krävs för att i sin tur kunna locka entreprenörer att etablera verksamhet. En gemensam utvecklingsplan för detta bör vara ett första steg. En sådan plan bör ta utgångspunkt i vad besökarna är intresserade av (t.ex. inte vara alltför kommunorienterad. Men kommunerna är de viktigaste aktörerna). Även infrastrukturen ute i skärgårdarna måste utvecklas för att göra den mer tillgänglig för enskilda båtgäster och passagerarbåtar och samtidigt öppna för näringsutveckling. Besöksmål med koppling till kultur och natur utgör en väsentlig infrastruktur som behöver utvecklas enskilt och tillsammans. 10. Marknadsföring av Vänerland Hela området måste marknadsföras som en helhet för att få genomslag. Fokus bör ligga på det maritima med Vänern och de många kanalerna som ett vattenparadis och destination för många olika typer av upplevelser. Till detta kopplas övriga resurser och möjligheter inom natur- och kulturturismen. Ett första steg kan vara att inom vastsverige.com ha Vänern som en samlingsrubrik. Till detta område hör att ordna och samordna evenemang av olika slag som stärker Vänern som varumärke och destination. Evenemangen bör komplettera varandra och därigenom täcka många målgrupper och bredda säsongsmässigt. Önskvärda resultat - Ett antal entréer/gateways har skapats - Göta älv har gjorts attraktivare som båtled genom fler gästhamnar och angöring till sevärdheter - Turtrafik med passagerarbåt har etablerats i flera skärgårdsområden - Fler fullserviceanläggningar för båtägare. - Bränslepåfyllning för båtar finns på fler ställen - Kanoting som upplevelseaktivitet har etablerats på fler ställen, särskilt i skärgårdarna - Marknadsplan för kanoting - Nationella fisketävlingar, kanot- och båtevenemang arrangeras året om - Ett långsiktigt hållbart yrkesfiske - Fler entreprenörer har tillkommit inom sportfisket. Fler möjligheter till paketlösningar med fullservice. - Fler entreprenörer - Gemensam marknadsföring av Vänerland - Gemensam utvecklingsplan för Vänerland med fokus på infrastruktur. Strategi 1. Ökad samverkan mellan aktörerna kring Vänern. Fokus på kommunal samverkan med draghjälp från regionerna. Viktigt att alla berörda deltar. Full geografiks täckning krävs. Samverkans-kommitteer t.ex. med företag och organisationer 2. Program och åtgärdsplan för Vänerland som helhet

4 Särskilda insatser, aktiviteter Se sammanställning av arbetsgruppernas arbete (bifogas) under rubrikerna: 1. Evenemang 2. Kultur 3. Båtturism 4. Maritima näringar båtindustri och eftermarknad 5. Kanoting 6. Passagerartrafik med båt 7. Fiske och mat 8. Naturaktivteter Deltagarna i fokusgruppen framgår av bilaga 2. För fokusgruppen Olle Persson,

5 Bilaga 1 Särskilda insatser, aktiviteter 1. Evenemang Syfte och mål med evenemang är: 1. marknadsföring/bygga varumärke/profilera 2. kommersiell nytta 3. skapa lokal trivsel 4. skapa lokalt engagemang 5. kvalitativa evenemang genom bl a ett aktivt värdskap I nuläget har följande evenemang direkt maritim anknytning utan någon inbördes ranking - Dalsland Kanot Maraton + i Bengtsfors - Fallens Dagar i Trollhättan - Trollingcupen i Åmål, Mellerud och Vänersborg - Seglingstävlingar t ex Läckö Race, Sjötorps Regattan, Torsö runt m fl - Vatten- och Visfestivalen Aqua Blå i Vänersborg Åmäls Bluesfest, kulturaktiviteter på Läckö, m.fl. evenemang har maritim anknytning så till vida att de genomförs i maritima miljöer vilket skapar ett mervärde. Den maritima inramningen är för många evenemang en del av besöks- och reseanledningen för evenemanget. Ett framtida maritimt profilerande genom Vänerevenemang präglas av respekt för naturen och rent vatten dvs tydlig miljöprofil på Europas största sötvattenreservoar. Sportfisketävlingar, båt- och kanotevenemang har en stor potential att långsiktigt få Vänern att bli en tydlig och attraktiv destination. Sportfisket har potential att på kort sikt och med små medel utvecklas till att bli en profilbärare för Vänern. Samordning av befintliga tävlingar genererar profilbärande evenemang året runt. De evenemang som är på nationell eller internationell nivå eller ha potential att nå dit bör i första hand uppmärksammas och utvecklas som profilbärare. Hur kan dessa evenemang få en större lyskraft i ett Vänerperspektiv? Evenemang som äger rum i maritima kultur-och industrihistoriska miljöer t ex Fallens Dagar i Trollhättan bör mer kraftfullt tas tillvara för att utveckla Vänern som maritim profilbärande destination. Resenärerna idag blir allt mer miljömedvetna därför anser vi atte n tydlig miljöprofil vilket evenmang man än riktar in sig på är nödvändig. Behov och brister i nuläget är att nätverk med tydlig dialog mellan offentliga aktörer, föreningsliv och privata entreprenörer. Evenemangen ska inta bara verka som profilbärare utan även ha en kommersiell nytta. Önskvärda resultat är: Kortsiktiga mål - att lyfta vissa evenemang som har god infrastruktur, kvalité, värdskap etc som med kringaktiviteter kan bli bokningsbara relativt omgående - att tydliggöra och sammanställa nuvarande evenemang under - att varje kommun/turistorganisation ser reseanledningen och länkar till den gemensamma Vänersajten Långsiktigt mål - att Vänern uppfattas som en spännande och attraktiv destination med maritima förtecken

6 2. Kultur Förhållningssätt: Från vetenskapligt perspektiv är kultur både det vi är och det vi vill utveckla hos oss som människor och samhällen. Maritim kultur är våra gemensamma erfarenheter kopplade till maritima miljöer och sociala sammanhang. Därmed handlar det om historia, vardagligt liv, både i social form och materiell i form av byggnader och anläggningar. I vår strävan att utveckla oss som sociala varelser bedriver vi också konstrelaterad verksamhet i oändligt många former och sammanhang. Regionfullmäktig har antagit en långsiktig plan för utvecklingen av det Maritima och industriella kulturarvet. Ett program för kultur o näring har utarbetats gemensamt mellan kultur- och regionutvecklingsnämnderna. Under 2009 kommer ett program för natur- och kulturturismen att färdigställas för politiska beslut. Dessa dokument bildar god vägledning avseende strategier inför och finansiering av hur kultur, evenemang och upplevelseaspekten av den maritima strategin för Vänerområdet ska formuleras. Syfte Det är viktigt att arbeta med en bred definition av maritima miljöer och maritima strategier. Det är kombinationen av land och vatten som ger attraktionskraften. Kultur, besöksmål, aktiviteter, miljöer är huvudsakligen landbaserade. Västra Götalandsregionen liksom Värmland satsar i nuläget stort på kulturen och upplevelsenäringen som utvecklingsområde och tillväxtfaktor. Tillväxtpotentialen är alltså mycket stor och gynnar dessutom lokalbefolkningen genom ett ökat utbud. Kommunerna har i processen med Maritim strategi för Vänern markerat kulturens och upplevelsenäringens betydelse för utveckling i allmänhet och i relation till den maritima strategin. Göta kanal, Dalslands kanal, Läckö slott, Fall- och slussområdet i Trollhättan, Kinnekulle är exempel på platser/områden med maritimt relaterad upplevelsenäring baserad på kulturhistoria och kulturevenemang som framgångsrikt verkat inom turismnäringen. Ovan nämnda verksamheter kan ses som centrala resurser och förebilder i arbetet men inte i fokus. Det är minst lika viktigt att se de verksamheter som i mindre skala finns mellan de stora besöksmålen. Verksamheter som genom sin mångfald kompletterar de stora. De små kan också växa och bli stora på sikt. I framtiden kommer kulturen att bli en allt viktigare resurs i utveckling av olika platser/områdens attraktivitet. De fysiska miljöer och objekt som bildar basen för evenemang och upplevelser kommer att få allt större betydelse. För att vara väl förberedd och möte konkurrens är det viktigt att: Lyfta fram områden och exempel där det redan finns aktivitet och sammanhang att bygga vidare på. Tydliggöra outnyttjade resurser och där det finns potential för utveckling. Stödja den småskaliga utvecklingen, bidra till sammanhang och samarbetsmöjligheter. Mängden av små besöksmål och aktiviteter är viktig, parallellt och i kombination till de större aktörerna och reseanledningarna. Stödja de stora och starka aktörerna utifrån deras förutsättningar. De lokala/delregionala turistorganisationerna är viktiga och centrala aktörer, de är ofta den viktigaste samtalsparten för enskilda turistaktörer. Turistorganisationerna i samverkan med kommuner, kommunalförbund m.fl. ska vara viktiga agenter för utveckling och samverkan. Fokus på produktutveckling, vilket många små aktörer har svårt att klara av själva, inte minst i ett större sammanhang. Västsvenskas Turistrådets turistportal kan utvecklas, teman kring Vänern kan lyftas fram. Webben kan användas både som försäljningsplats men också som forum för produktutveckling. Viktigt att strategin kan förutse och hantera intressekonflikter mellan olika aktörer, områden, strategier från de olika fokusgrupperna. Tillsammans med ungdomar utveckla nya arenor och redskap för marknadsföring och mobilisering, t ex bloggar, communities m.m, gäller alla områden, ej enbart kultur.

7 Behov & brister. Det är viktigt att visa på mängden av aktiviteter och besöksmål/besöksanledningar med fokus på kulturen. En mer genomgripande inventering behövs för att få ett kraftfullt planeringsredskap. En sådan inventering och åtföljande planering bör - lyfta fram befintliga resurser, regionala och lokala. - synliggöra ideella aktörer, stimulera partnerskap med riktning mot företagande. Det finns plats för många olika typer av aktörer, olika roller i turism- och produktutveckling. - se kulturen som en integrerad del av produktutvecklingen inom upplevelsenäringen. - främja en företagsdriven utveckling med ett affärs- och marknadsperspektiv. Stora och små ekonomier måste kunna samverka, liksom reseanledningar och besöksanledningar. - viktigt att stimulera fler investeringar i anläggningar och infrastruktur för besöksnäringen, framför allt sådana som ger långsiktiga vinster. Viktigt att ge hållbara förutsättningar för entreprenörskap. - stimulera forum/nätverk för samtal kring Vänerområdet eller dess delregioner. Önskvärt resultat är: Tydligare prioriteringar som stödjer kommunernas ambitioner att nyttja kulturen i bred bemärkelse för lokal utveckling genom upplevelsenäring och turism i Vänerområdet. Bättre kommunövergripande inventeringar och planeringsunderlag. Gemensamma kommunikations och marknadsföringsinsatser. Värderat och värnat kulturarv som grund för utveckling. Synliggjorda kulturaktörer som bättre bidrar till evenemang och vardaglig upplevelseutveckling. Internationell hållning i upplevelsefrågor som bidrar till attraktivitet och internationella relationer. Lokal/regional upplevelsenäring är en naturlig del av sociala medier och annan spetsutveckling inom IT sfären 3. Båtturism Nuläge Det lokala båtlivet i Vänerregionen är ganska stort medan båtturismen rent generellt är koncentrerad till de kanaler som ansluter till Vänern. Av de totalt c:a gästnätterna som fritidsbåtar genererar i Vänerregionen görs över i Göta Kanal och Dalslands Kanal. Även Bergslagskanalen drar fler besökare än de flesta kommunerna i Värmland. Merparten av båtturism på Vänern handlar alltså om transporter mellan Sjötorp Trollhättan Köpmannebro. De mest besökta gästhamnar i Vänern är också de som ligger på denna rutt Vänersborg, Läckö och Spiken. Lidköpings gästhamnar hade flest besökande båtar 2007 med betalande båtar följt av Vänersborg 2 280, Mellerud 1 597, Mariestad och Säffle Övriga ligger under båtar per kommun. Utnyttjandegraden per båtplats är relativt låg i hela Vänerregionen utom i Åmål som verkar ha störst behov av en kapacitetsökning. Även Götene, Lidköping och Kristinehamn ser ut att ha behov av fler gästhamnsplatser. Den direkta omsättningen från båtturism för hela Vänerregionen är 99 miljoner varav 70 miljoner i kanalsystemen och 29 miljoner i Vänern vilket ger över 71 årsarbetstillfällen. I kanalerna utgör båtlivet dessutom en attraktion för landburen turism och de ekonomiska sidoeffekterna är mångdubbelt större än från båtlivet själv. Andelen utländska båtturister är högre i Vänerregionen än i övriga Västsverige. Framtid och tendenser Branschen spår fortsatt resande men anpassat till rådande ekonomi.

8 Miljöfaktorer blir viktigare i valet av resmål och destinationer som är aktiva inom hållbar turismutveckling och dessutom lyckas kommunicera det till marknaden kommer att ha säljfördelar. På kort sikt kommer båtturismen att öka något. Dels som en följd av att trycket på västkusten behöver avlastas men också som en allmän reaktion på den globala finanskrisen. Svenskar förväntas stanna hemma och nyttja sina investeringar typ stugor, husvagnar och båtar i större utsträckning samtidigt som en svag krona lockar båtturister främst från våra grannländer. Finanskrisen har slagit hårt mot bl.a. båtindustrin och branschen tror att det kommer att återspeglas i båtlivet ett antal år framöver. Båtturism kommer generellt att utvecklas som en näring mot ett ökat kommersiellt tänkande vilket främst kommer att märkas i gästhamnarna där fokus kommer att ligga på service, värdskap och upplevelser. Behov och brister Den största flaskhalsen för att öka båtturismen är vattenvägarna till Vänern. Under högsäsongen kan det helt enkelt inte komma fler båtar via Göta kanal där slussarna redan är fyllda. Kapacitet finns via Göta Älv men det krävs kraftiga investeringar i gästhamnar, service och upplevelser längs älven för att göra denna transportsträcka intressant och som en naturlig del av resan. På längre sikt måste Vänern som seglationsområde bli mer sammanhållet och synliggöras för den externa båtbesökaren. Området är relativt okänt och det krävs stora och samlade resurser för att nå ut till nya målgrupper. Merparten av Vänerns gästhamnar drivs som parkeringsplatser för båtar och inte som boendeanläggningar för människor. Gästhamnar måste utöver en god basservice av båtplats, el, vatten, duschar och toaletter även kunna erbjuda tjänster som bidrar till en ökad konsumtion av tjänster och upplevelser på hamndestinationen. För det krävs nya driftsformer som stimulerar utveckling av nya affärer. Vänern har en attraktiv skärgård men med dåligt utbyggd infrastruktur som begränsar tillgängligheten. Generellt i hela Vänerregionen behövs satsningar på främst bryggor, gästhamnar och isättningsramper men också sanitära anläggningar och service ute i skärgården som t.ex. restauranger och caféer. Sjömackarna är nu för få och tenderar att minska i antal. Här behövs åtgärder. Önskvärda resultat Antalet gästhamnsbesök fördubblas varav merparten under nya säsonger Göta Älv utvecklas som en del av Vänerupplevelsen Gamla slusstrappan i Trollhättan öppnas på nytt Gästhamnarna drivs som kommersiella boendeanläggningar Nya besöksanläggningar tillskapas ute i skärgården Bryggor och hamnar har fördubblat tillgängligheten i skärgården Virtuella farleder nytt hjälpmedel i skärgården Vänern säljs som en del av kanalupplevelserna Vänern marknadsförs och sälj som EN båtdestination Gemensam plattform via Internet för information, kommunikation, bokning och försäljning Yrkesfiskare som resurs som kulturbärare Omvärld. Behov att bevaka Cykelbro i Göteborg Kan förändra förutsättningarna för fritidsbåtar att ta sig upp i Göta Älv Ny älvförbindelse i Göteborg Kan innebära att Göta Älvbron stängs vilket sänker den segelfria höjden upp i Göta Älv Göta Älv som transportled

9 Bedrövligt ful med massa gamla industrifastigheter långt upp i älven Tråkig transportsträcka Saknas 2-3 gästhamnar t.ex. i Älvängen och Lilla Edet Angöringsbryggor vid sevärdheter som t.ex. Repslagarmuseet och Lödöse Museum Upprustning av gamla slusstrappan i Trollhättan Norgekanalen Aktualisera idén om förbindelse mellan Dalslands kanal och det norska sjö- och kanalsystemet Avlasta kusten Vänern bör ha som tydligt mål att avlasta Bohuskusten både på båtturism och båtförvaring Avvattning av Vänern 4. Maritima näringar båtindustri och eftermarknad Nuläge Ett flertal båttillverkare har hela eller delar av sin produktion förlagd till orter i Vänerregionen som t.ex. Arvika, Karlstad, Mariestad och Åmål. Det råder för närvarande mycket tuffa tider för småbåtsindustrin som trots varsel och dålig orderingång planerar för en positiv vändning även om den kan dröja ytterligare något år. Flera underleverantörer till industri finns i Vänerregionen som liksom återförsäljare också drabbats av lågkonjunktur och finanskrisen. Maritima företag specialiserade på service, underhåll och tillbehör finns det också gott om i regionen vilka verkar klara krisen bättre. Fler som tänkt byta båt väljer istället att renovera och förbättra den gamla båten. Däremot är det ont om privata marinor i Vänerregionen som tar hand om och förvarar fritidsbåtar en bransch som annars växer kraftigt vid kusten. Merparten av hamnarna är istället kommunala eller föreningsdrivna vilka även svarar för en stor andel av vinterförvaring av Vänerns båtar. De få privata båtförvaringsföretagen har mestadels kunder från andra delar av Sverige och även utlandet men ser en potentiell marknad i Vänerns inhemska båtliv. De upplever dock en onödig och hämmande konkurrens från främst kommuner som de anser förhindrar utvecklingen av en bransch som annars skulle kunna skapa många arbetstillfällen till regionen. Framtid och tendenser Den nuvarande krisen inom båtindustrin kommer sannolikt att innebära ett antal konkurser men också ett ökat samarbete mellan branschens större aktörer. Produktionen och utveckling kommer att koncentreras till färre regioner vilket redan börjat ske i och med att bl.a. Nimbus flyttat sin produktion från Gotland till fabrikerna i Mariestad liksom Najad som tar hem produktionen av Maxibåtar till Åmål. Framtidens båtägare vill enligt färska undersökningar inte ägna lika mycket egen tid till underhåll och service utan är beredda att köpa dessa tjänster. Det talar för att företag inom maritim eftermarknad har en ljusare framtid. Båtförvaring på land och i vatten övergår alltmer i privat regi. Kommuner som hittills varit en stor aktör börjar inse att det inte är en kommunal angelägenhet att driva marinor och båtförvaring. Hamnar och marinor är dock oftast viktiga infrastrukturella anläggningar varför utarrendering är mycket vanligare än försäljning. Kommunernas motkrav handlar oftast om att säkerställa kommunmedlemmarnas tillgång till båtplatser oavsett vem som har hand om driften. Stora attraktiva hemmahamnar tenderar också att bli semesteranläggningar där båtägarna vistas oftare utan att lämna hamnen främst under för- och eftersäsong. Dessa marinor bör också se över både sina verksamheter och driftsformer för att bättre kunna tillmötesgå kundernas förväntningar och önskemål om god service.

10 Behov och brister Den stora bristen idag är avsaknaden av genomtänkta maritima utvecklingsplaner i den kommunala översiktsplaneringen och i detaljplaner även om det i Vänerregionen är mer vanligt än i Bohusläns kustkommuner. Maritima verksamheter kräver oftast god tillgång till kustnära mark- och vattenresurser vilket måste ställas mot de höga naturvärden som en kustzon oftast innehåller. 5. Kanoting Det övergripande syftet är att främja förutsättningarna för kanoting som besöksnäring. Peka på den mångfald som erbjuds både i skärgård, innanhav och i inland. Målet är att öka antalet besökare i området genom att utveckla det till ett hållbart besöksmål för kanoting. Härigenom skapas underlag för utveckling av näringar med anknytning till besöksnäring. Detta kan ske genom att: - kartlägga och utveckla infrastruktur mm, - skapa Gateways/entréer - skapa och stärka nätverk/kluster, produktutveckling - främja nyetableringar där förutsättningar finns - förlängd säsong - tillsyn - kartlägga och utveckla natur- och kulturutbud, - tillgängliggöra transportmässigt och informationsmässigt, - skapa en samsyn kring fortsatt utveckling och hantering bland berörda intressenter - marknadsföra. I nuläget är kanoting sedan länge mycket väl etablerad i Dalsland/västra Värmland medan den, med något undantag, är dåligt utvecklad i Vänern. Vänerns skärgårdar utgör en mycket bra utvecklingspotential för kanoting som komplement eller alternativ till inlandspaddling. Paddling i Göta kanal bör också gå att utveckla mer men där kan möjligtvis utrymmet i kanalen utgöra en begränsning undantagandes området kring Forsvik/Karlsborg där mer utrymme finns. Förutsättningarna rent allmänt för fortsatt utveckling av kanoting som besöksnäring torde vara mycket goda. Följande behov och brister behöver åtgärdas: - Behovsinventering och åtgärdsplan för infrastruktur (lägerplatser, iläggningsplatser mm) - Gateways/entréer. - Främja nyföretagande - Paketering och hållbara transportlösningar - Hur kanalisera besökare för att minimera slitage - Tillsynsorganisation - Informationssystem, skyltning, föreskrifter - Affärs- och produktutveckling - Utbildning och auktorisation av naturguider - Marknadsplan Önskvärt resultat är att Vänern med kanalerna i Dalsland, Värmland och Skaraborg är välkända besöksmål för naturturism där kanoting är ett viktigt inslag och ger, enskilt eller tillsammans med andra aktiviteter, möjligheter till attraktiva upplevelser för en bred krets av olika typer av besökare. Mottagningskapaciteten är väl utbyggd och välfungerande. Resurspersonerna är kunniga och arbetar med hela områdets väl som ledmål förutom den egna verksamheten.

11 6. Passagerartrafik med båt Nuläge. Någon reguljär båttrafik som trafikerar hela eller större delen av Vänern finns inte. Däremot trafikeras avgränsade skärgårdsområden av båtar som kör passagerartrafik, främst vid Kållandsö, Sjötorp, Otterbäcken, Kristinehamn, Karlstad, Ekenäs, Lurö, Säffle och Åmål. I Göta Kanal finns flera båtar utöver de båtar som trafikerar sträckan Stockholm Göteborg. I Dalslands kanal finns flera rederier som kör passagerartrafik i kanalen Fartygsklassificeringen utgör ett speciellt problem. Som passagerarfartyg räknas enligt Fartygssäkerhetslagen alla fartyg som medför fler än 12 passagerare. Regelverket för passagerarfartyg innehåller följande klassning: Klass E Får köra i skärgård Klass D Får köra högs 6 distansminuter från kust (klarar Kinneviken t.ex.) Klass C Får köra högst 15 distansminuter från kust (gäller t.ex. för överfart Läckö Lurö) Vänerns öppna vatten är klassat för oceangående trafik och då ställs höga sjösäkerhetskrav Högsta krav, C, gäller för trafik Läckö Lurö t.ex.. M/S Magnus Gabriel körde tidigare på dispens till Lurö. Men efter Estonia-katastrofen togs detta bort. De flesta båtar som nu går i trafik Vänern tycks sakna C-klassning. Offentlig stöttning kan ibland ske t.ex. genom subventionerad hamnavgift och sophämtning. Framtid och tendenser: Det finns således en mängd passagerarbåtar men relativt lite uppbyggd trafik. Det beror dels på den korta säsongen, dels på klassningsreglerna. Trafiken är mest uppbyggd i Göta kanal och i Dalslands kanal samt vid Läckö och mellan Ekenäs och Lurö. I Norra Vänerskärgården finns flera fartyg i passagerartrafik. Kvällskryssningar har god lönsamhet, däremot inte trafik enligt turlista. Men turlista är viktig för att bygga upp marknadens förtroende och skapa kännedom. Någon form av finansiell stöttning kan behövas under en inkörningsperiod på några år. Därvid bör man satsa på seriösa företag som gärna redan finns på orten. En förstudie till strategiplan för skärgårdsutveckling i Karlstad kommun ( ) föreslår öarna Kärrholmen, V:a Långholmen och Timmerörarna som lämpliga för utveckla turbåtstrafik till från Karlstad. Intresse finns från flera entreprenörer. Samverkan bör ske med främst kommunerna Kristinehamn, Hammarö och Grums för turtrafik. Särskilt Timmerörarna anses lämplig som replipunkt för trafik mellan kommunerna. Behövs utbyggnad av infrastruktur på öarna i form av handikappanpassade bryggor, toaletter och rastplatser. Behov och brister att åtgärda är främst följande: - Möjlighet att trafikera skärgårdarna och mellan skärgårdarna - Klassningsregler anpassade efter Vänerns förhållanden - Besöksstudie av besökare i skärgården för att få mer kunskap om målgrupperna - Möjligheter att lägga till med passagerarfartyg vid attraktiva skärgårdslägen - Interkommunalt samarbete för att främja passagerartrafik på Vänern. - Ett klargörande av vilka öar som kan öppnas för besök från passagerarbåtar och vilka som inte lämpar sig för detta. (Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och resp. kommun) samt ett program för utbyggnad av infrastruktur för tillgänglighet på öarna och vid utgångshamnarna Önskvärt resultat är att få till stånd utökad passagerartrafik speciellt i skärgårdarna. Önskvärt är speciellt att få till stånd passagerartrafik efter turlista längs de mest frekventerade rutterna. 7. Fiske och mat I nuläget finns 80 yrkesfiskare i Vänern i dag varav ca 65 aktiva medelåldern är ca år. Skaraborgs län har troligen flest yrkesfiskare sedan Värmland och därefter Älvsborgs län. Det finns inga motsättningar mellan yrkesfisket och turistfisket idag. Detta beror troligen på att det inte finns något direkt riktat yrkesfiske efter lax idag. (problem fanns när garnfisket var friare idag får man använda 100 m garn som husbehovsfiskare)

12 Ett problem som man bör utreda och lösa för framtiden problematiken kring lax med klippt fettfena, (odlad/isatt lax) vilken minskar kraftigt i antal. Ett förslag är att fånga in fettfenefisken och gentesta den. (ett projekt är under utarbetande). Kombination med yrkesfiske och rökeri är svårt om man är ensam yrkesfiskare det kräver partnerskap eller familjeföretag Framtid och tendenser kan sammanfattas: Efterfrågan av turistfiske i våra insjöar ökar. o Imagen måste förbättras o Vårt rena vatten ett mervärde o Priset kan/skall höjas Turister med miljömedvetenhet/miljöval kommer att öka Vägturismen ökar o Bussresor o Husbilar Ökad samverkan mellan entreprenörerna även tvärfunktionellt Behov och brister att åtgärda är: Föryngring av yrkesfiskekåren hindras idag genom låsta licenser Bruksmentaliteten attityder hos invånarna kan hindra utveckling av hamnar/områden. Information- och inspirationsaktiviteter kan vara ett exempel på aktiviteter i syfte att förändra attityder. Öka utbudet av gästboende information om var boendet finns samt kvalitetssäkring av dessa. Fler övernattningsmöjligheter är nödvändigt och framförallt att man kvalitetssäkrar detta. Sjömackar i strategiska hamnar ex. Skoghall, skulle locka fler båtturister till den vackra hamnen. Gästhamnarna skall vara centralt placerade med tillgång till olika faciliteter. Området skall kunna erbjuda aktiviteter för alla familjemedlemmar attrahera olika åldrar. Ta fram och utveckla nya produkter och marknader vilka anpassas utifrån marknaden ex. holländare efterfrågar mete Viktigt med produktutveckling och paketering. Flera företag arbetar ihop vad det gäller aktiviteter och matupplevelser. Exempel kusten med skaldjurssafaris. Ökad samordning och involvering av fler intressenter kring utsättning av öring och lax Erbjuda tvärfunktionella aktiviteter ex. möjlighet att röka fisken som fiskats i ett turistfiske hos ett rökeri i området. Utveckla/samverka kring färdiga paket Inventering av aktiviteter, restauranger och boende kring Vänern idag visas via broschyr eller webb. Hjälpa till att hitta kanaler ut på andra marknader. Tillgängliggöra/sprida information om och utnyttja gjorda resultat från olika projekt Jobba mer tvärfunktionellt ex. involvera fler intressenter i arbetet/utformningen av olika evenemang. (erbjuda fler aktiviteter) Upplevelsen bredda/utveckla de enskilda aktiviteterna ex. fågelskådning tillsammans med turistfiske. Kan kräva utbildningsinsatser för aktörerna Analysera/ta reda på: o Vem kunden/marknaden är o Vad efterfrågar kunden o Liera er med aktör på marknader för att nå fram. Fler festivaler/evenemang ex. lakens dag Evenemang är en bra, man kan titta på hur vi har arbetat i Grebbestad med Nordiska mästerskapen i ostronöppning, där vi har knutit en råvara till en destination, man lyfter destinationen med hjälp av i detta fall ostron. Om det finns befintliga evenemang kan man använda sig av dem, men kvalitetsutveckla dem. Ett annat exempel där man jobbar med evenemang och utveckling av råvaror tillsammans med destinationer är Skaldjursresan som de olika akademierna har skapat. Attityder: förändringar, engagemang kan skapas genom att visa på goda exempel

13 De krogar som idag använder sig av en stor del av vad Vänern erbjuder är: Forshems gästgivargård, Sjöboden och Restaurang Pirum i Lidköping. Dessa är bra att använda och utbyta idéer med så man vet vad som funkar och inte och var problematiken finns. 8. Naturaktviteter I nuläget är Vänerområdet till stora delar outnyttjad med avseende på kommersiella naturaktivieteter. I de anslutande kanalområdena som t ex längs Göta kanal finns en del aktivitetspaket i form av vandring och cykling och i Dalslands Kanalområde är kanotturismen väl utvecklad. På några platser runt Vänern finns också kajakpaddling i relativt blygsam skala. Potentialen är stor med både skärgårdar, rent vatten och allemansrätten. Tillgängligheten är däremot liten med avseende på infrastruktur för att komma åt själva kustmiljöerna. Det är också få aktiviteter som direkt rör sig direkt i den maritima miljön, såsom t ex dykning. Framtid och tendenser.eftersom att göra ofta är reseanledningen för besökare så finns det goda möjligheter till en positiv utveckling. De, oftast naturbaserade, upplevelser som vi kan erbjuda runt Vänern såsom t ex vandring och cykling är internationellt sett stora både vad det gäller omsättning och antal utövare. Den rena naturen lämnar fältet öppet för produkter med stort miljö- och naturfokus, t ex fågelskådning, dykning och sportfiske. Just den rena miljön tror vi har ett stort marknadsvärde i framtiden och där tror vi att biosfärområdet kan utgöra ett pilotområde när det gäller att utveckla miljöanpassade aktiviteter och upplevelser. I området är det en pågående trend att vända sig mot vattnet istället för från. I Karlstad och Kristinehamn är båttrafiken under utbyggnad, skärgårdsbåtar i Kristinehamn och lokaltrafik i Karlstad. När det gäller naturbaserade aktiviteter och upplevelser är det en bas att stå på för hela området men naturligtvis förpackat på ett lönsamt sätt. Behov och brister att åtgärda. Infrastrukturen och därmed tillgängligheten. Det är svårt att ta del av de skärgårdsområden som finns idag för andra än de som har tillgång till egen båt. Det finns få, om några, rastplatser längs vägarna som exponerar Vänern. Även entreprenörskapet är en bristvara, det finns väldigt få entreprenörer som idag vänder sig mot Vänern med sina produkter Önskvärda resultat. En utökad tillgänglighet av de kustnära områdena genom t ex båtturer, boendealternativ i skärgården, privata hamnentreprenörer i kombination med ett ökat entreprenörskap genererar ett stort antal små företag med fokus på naturnära upplevelser i den maritima miljön kring Vänern. Produktutvecklingsområden-hårdvara Dykning Snorkling Båtturism (segelbåt, motorbåt, kanot och kajak) Fågelturism längs Vänerkusten Sportfiske Bad Utvecklingsnivåer Hårdvaror Mjukvara (värdskap, guidning etc) Entreprenörskap Infrastruktur (tillgänglighet att nå kustlinjen, rastplatser, wc, vattennivån i Vänern etc) Intressegrupper Allmänturister (bad, Vänern/vattenupplevelser, båtupplevelser) Intresse för marinarkeologi Ornitologer Ekoturister Sportfiskare Behov Götene-Lidköping Det pågår flera landbaserade projekt där besöksnäringen utvecklas längs med Vänerkusten. Därav ser Götene- Lidköping ett behov av att utveckla de faktiska vattenbaserade produkterna och upplevelserna av Vänern. Inventera intresset och behovet av företagsutveckling av vattenbaserade företag.

14 Behov Dalsland Det finns ett behov/möjlighet av att tillgängliggöra skärgården på sträckan Mellerud-Åmål för de som inte är båtburna, både avseende boende, transporter och service. De flesta aktiviteter som är landbaserade försöker vi att på något sätt knyta an till nerven Dalslands Kanal, som är mest känd och besökt i landskapet. Flera potentiella områden med direkt vattenanknytning som kan vidareutvecklas finns; fiske, kajak, kanot (väl utvecklat), båtliv. Samtliga har behov av att förädlas och produktutvecklas ytterligare för bättre lönsamhet. Mariestad Vi har stort fokus på de aktiviteter som vi kan erbjuda längs Göta kanal. Förutom egen båt och passagerarbåt är det aktiviteter som paddling, vandring och cykling. Flera entreprenörer i området har utvecklat och ökat sin försäljning de senaste åren. På Vänern saknar vi en turbåt. Vi har försökt att subventionera båtturer vid flera tillfällen men ändå inte hittat rätt entreprenör. Vi arbetar mer och mer med evenemang där vattnet, Vänern, står i fokus. Biosfärområde I maj 2005 inleddes förstudien om biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Förstudien var ett samverkansprojekt mellan Götene, Lidköping och Mariestads kommuner. Under ett års tid undersöktes om Vänerskärgården med Kinnekulle har de kvaliteter som behövs för att bli ett biosfärområde och om det är realistiskt att på sikt bedriva och utveckla ett arbetssätt som ligger i linje med den gemensamma strategin för världsnätverket av biosfärområden. Resultaten från förstudien visar att området har goda möjligheter att uppfylla UNESCO:s kriterier och att det finns ett lokalt intresse för att bilda ett biosfärområde i bygden. Regeringen gav helt nyligen sitt bifall till ansökan som nu sänds in till Unesco. Sammanfattat ur arbetsgruppernas slutrapporter Olle Persson

15 Bilaga 2 Vänern som maritimt område Fokusgruppen för Maritima besöks- och upplevelsenäringar samt Vänerfisket och andra ev. näringar Ansvarig: Anders Svedberg, Västsvenska Turistrådet, tel alt anders.svedberg@vastsverige.com Resursperson: Olle Persson, Västra Götalandsregionen, olle.persson@vgregion.se Övriga anmälda deltagare: Lotta Samuelsson, Mariestads kommun, tel , lotta.samuelsson@mariestad.se Sten-Gunnar Steenson, Mariestads kommun, tel , sten-gunnar.steenson@mariestad.se Marianne Carlsson, Åmåls kommun, tel marianne.carlsson@amal.se Håkan Jarnryd, Åmåls kommun, tel 0705/ hakan.jarnryd@amal.se Gunilla Davidsson, Lidköpings kommun, gunilla@lackokinnekulle.se Andreas Norum, Dalslands Turist AB, tel 0530/ andreas.norum@dalsland.se Ulla Olsson, Fyrbodals kommunalförbund, tel ulla.olsson@fyrbodal.se Charlotte Rosborg, Vänersborgs kommun, tel alt Charlotte.rosborg@vanersborg.se Kristina Jornevald, Visit Trollhättan/Vänersborg, tel kristina.jornevald@visittrollhattanvanersborg.se Tomas Olsson, Västra Götalandsregionen, tel tomas.olsson@vgregion.se

16 Benny Ruus, Dalslands kanal AB, tel alt Nina Höjdefors, Karlstad kommun, tel , mobil Mats Öhman, Kristinehamn, tel Anna Wikstrand, Arvika kommun, tel Eva Aasum, Arvika kommun, tel Johan Mannheimer, Länsstyrelsen, tel Maria Röhr, Grums kommun, tel Johanna MacTaggart Biosfärkandidatområde Vänerskärgården med Kinnekulle, tel