Vänern som maritimt område Minnesanteckningar

Transkript

1 Vänern som maritimt område Minnesanteckningar Utvecklingsstrategi för Vänern Fokusgrupp: Maritima besöksnäringar Tid: 17 april kl 09:30 15:00 Plats: Vänermuséet, Lidköping Deltagare: Erland Holmdahl Anders Svedberg Mats Öhman Benny Ruus Gunilla Davidsson Tomas Olsson Olle Persson Kristina Jonevald Maria Röhr Nina Höjdefors Andreas Norum Västsvenska Turistrådet Västsvenska turistrådet Kristinehamns kommun Dalslands Kanal AB Destination Läckö-Kinnekulle AB Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Visit Trollhättan Vänersborg AB Grums kommun Karlstad kommun Dalslands Turism AB Mötets syfte Genomgång av arbetsgruppernas arbete inför sammanställning av fokusgruppens samlade arbete vilket ska lämnas in senast 8 maj till styrgruppen. 1. Arbetsgrupp Kultur Man vill inom detta område ha ett strategiskt förhållningssätt snarare än att föreslå aktiviteter. Man vill lyfta fram, synliggöra och förstärka de stora kulturresurserna som kan fungera som dragare. (Exempel är kanalerna, Läckö). Man bör också skapa och upprätthålla ett affärsmässigt förhållningssätt till kulturentreprenörerna. De idéella resurserna måste synliggöras. Koppla ihop natur- och kulturaktiviteter. Det bör skapas en mötesplats för aktörerna i Vänerland som har stor bredd. VTR:s webportal bör ha Vänern som ett särskilt tema eller sökområde. Vänern som sådan måste lyftas fram. Där bör entréerna/ Gateways till området framgå klart. Skapa paket kring Vänern bör ske där de maritima aspekterna lyfts fram. Ett stort problem är bristen på entreprenörer. Vi på offentliga sidan kan skapa lämplig infrastruktur men sedan måste entreprenörer till som kan driva verksamhet kring infrastrukturen.

2 Visit Värmland arbetar med att ta fram en strategiplan där man vill lyfta fram reseanledningarna som det viktiga snarare än att ha någon slags rättviseaspekt i presentation av det som erbjuds (t.ex. kommunvis) Påpekades att kulturutbud som t.ex. Fengersfors bruk, som av många betraktas som liggande i inlandet, kan betraktas med en maritim anknytning eftersom det nås via Snäcke kanal. Det är således viktigt att ha ett brett perspektiv på maritima upplevelser. 2. Arbetsgrupp Båt Resultat från gruppens arbete presenterades på bilder När det gäller uppläggning av båtar har troligen Vänerhamnarna tjänat på trängseln på västkusten. Särskilt Åmåls hamn har utvecklat service på detta område, även Mariestad och planer finns i Forsvik i Göta kanal. Karlstad har däremot inte utvecklat det konceptet. På detta område torde finnas en stor potential. Vänern som innanhav och kanalerna i anslutning är en stor attraktion som drar mycket utländska båtbesökare. Vänerland som helhet bör lyftas upp mer i marknadsföringen. Kanalernas kapacitet under högsäsong är dock redan nästan fullt utnyttjad. Den trista transportsträckan genom Göta Älv borde dock utvecklas mer. Dåligt med gästhamnar och tilläggsplatser t.ex. Dessutom finns flera bra sevärdheter/besöksmål som borde kunna utvecklas längs den sträckan. En ny kanalsträckning till västerhavet som idé och vision bör vi lyfta fram. Båtturismen som helhet förväntas öka något. Besökskategorin svält-i tält inte så intressant ur tillväxtperspektiv. (undantag kanoting i paketform) Det är stor brist på sjömackar. De få som finns läggs ner pga hårdare restriktioner. Detta är ett problem som vi bör ta upp. Tankning för hand som blir alternativet är en farlig hantering. Yrkesfiskare är en yrkeskategori som skulle kunna engageras till t.ex. olika typer av värdskap/guidning mm för besökare. I Laxfond Vänern skulle detta kunna vara en möjlighet. Sportsfisket är en stor potential och går att utveckla mycket Maritima näringar, t.ex. båttillverkning, finns på flera platser längs Vänern (Mariestad, Åmål t.ex). De tenderar att engagera sig alltmer i besöksnäringen och eftermarknaden. Det måste finnas bryggor och tillgängliga besöksmål för att det ska vara intressant att köpa en båt. Privata marinor är dåligt utvecklat generellt t.ex. liksom båtförvaring. Generellt är även fysisk planering för båtlivet eftersatt inom den kommunala sidan. När det gäller kanoting bör Klarälven och dess delta tas upp som intressanta mål i den redovisning som gjordes av Olle Persson. I Dano-området (Dallands kanal mm.) var det tidigare stora konflikter med markägare när stora, ofta utländska, operatörer lade beslag på rastplatser utan att bidra med pengar till underhåll mm. Ledde till stort slitage och försämrade miljöer. Nu ofta för mycket folk på vissa rastplatser medan andra är tomma. En bättre fördelning/styrning vore önskvärd. Kan man få rastplatserna klassade som tomtmark kan man kringgå allemansrätten och få bättre styrning och underhåll samtidigt som markägarna får del av kakan. Det vore också bra om man kunde få tillstånd ett bokningssystem på vissa rastplatser, men blir troligen svårt att praktiskt genomföra. När det gäller omvärldsbevakning/visioner togs följande exempel upp som viktiga - cykelbro i Göteborg

3 - ny älvförbindelse i Göteborg - Göta älv som transportled (förbättringar krävs) - Norgekanal (koppling till Dalslands kanal) - avlastning av kusten - avvattningen av Vänern - ny kanal från Vänern till västerhavet Avstämning bör ske gentemot övriga övergripande strategier och visioner som finns för Vänerområdet Olle Persson redovisade en rapport om passagerarbåtstrafiken. Det konstaterades att charter är viktigt komplement till turtrafik efter tidtabell för att få lönsamhet. Vi bör i första hand skapa tillgänglighet för invånare och besökare utan båt. De med egen båt eller tillgång till båt klarar sig utmärkt ändå. Historiska båtar utgör en egen nisch som bör lyftas fram och ges support på olika sätt. Arbetspendling med båt finns nu i Göteborgs skärgård. Kanske finns underlag för detta på vissa ställen i Vänern också och detta kan då öppna upp för besöksnäringen. Båtplatsköerna behöver vi få mer grepp om. De som ännu inte lämnat in sådana uppgifter till Ander S bör snarast göra detta. Karlstad har 100 och Kristinehamn 80 köande. Benny Ruus redovisade hur hamnar kan betraktas/utvecklas som motor för en mängd aktiviteter kopplat till inte enbart själva hamnen utan även för ett större upptagningsområde. Han efterfrågar ett helhetsgrepp för att ta hand om fritidsbåtar (bryggplats/förvaring/skötsel/service). Han tog som exempel att för holländare, som är ett båtälskande folk, tyskar och danskar är det ofta för långt att färdas både fram och tillbaka till Vänern. En övervintring med förvaring är vad som erfordas. Generellt gäller att det säljs en mängd båtar men det blir allt svårare att finna plats för dom. Detta är en potential. I Danmark är gästhamnarna ofta exklusiva klubbar där medlemmarna får betala mycket för medlemskap. I Oslo samma sak. Den strategi vi ska ta fram bör bl.a. innehålla följande delar: - Tillgänglighet Dela upp Vänern i sektioner så att den lätt förstås - Service Kommunerna planerar sällan för båtturism, gästhamnar o.d., Här kan mycket göras - Marknadsföring Behövs en hemsida för Vänern med nedladdningsbara pdf-filer En kategori besökare som blir allt vanligare är folk med styrpulpetbåtar som lätt tas med på liten trailer och kan sjösättas bara det finns en ramp. De utgör en potential och en marknad t.ex. för boende och annan service. Sportfiske är en utövning som har stor marknad. Bör för att lyckas med utveckling skötas av någon slags organisation som ser till helhetslösningar 3. Arbetsgrupp evenemang Evenemang är viktiga föra att bygga upp ett varumärke, skapa värdskap och stärka identiteten. Exempel på sådana med maritim anknytning är Fallens dagar Kanotmaraton Trollingcup Regattor

4 Vatten- och visfestival Kulturaktiviteter på Läckö Dessa evenemang är exempel på sådana som kan utgöra dragare för andra aktiviteter som inte behöver vara direkt av maritim karaktär. Fiske-evenemang är en tydlig bärare av en Vänerprofil. Kristinehamn har t.ex. flera sådana. Dessa skulle kunna höjas kvalitetsmässigt där fiske är fokus men kompletteras med boende mm. Sportfiskeevenemang är året-runt aktiviteter. Laxfond Vänern skulle kunna göra mycket mer här. Här poängterades att vid ett möte nyligen i ett utskott till Laxfonden mellan olika intressenter konstaterades att husbehovsfisket tenderar minska. Motsättningar finns mellan olika intressenter men kan bearbetas och lösas. Finns intresse av att förutom lax fiska även andra sorter, t.ex. gös och abborre. 4. Arbetsgrupp fiske En skriftlig sammanfattning av gruppen arbete överlämnades. I nuläget finns ett 80-tal personer som kan betraktas som yrkesfiskare. Medelåldern är hög. Flertalet finns i Skaraborg. Man har inga större relationsproblem med andra kategorier. Koppling bör göras till restaurangverksamhet. Viktigt att notera att det inte krävs fiskekort för att fiska i Vänern. Jämställs med kustfisket. 5. Arbetsgrupp naturaktiviteter Exempel på naturaktiviteter är paddling men även cykling, vandring, fågelskådning i sjönära lägen med Vänern förutsättning för och sammanhållande upplevelse. Brister här är: - svårigheten att ta sig ut på Vänern - svårigheter att finna lämpligt boende ((finns egentligen bara på Lurö) - entreprenörerna är för få och svårt få lönsamhet - svårt att marknadsföra, ordna bokning (för små aktörer) Möjligheter borde finnas att utveckla: - dykning (t.ex. på vrak) - snorkling (utveckla snorklingsleder) - fågelturism med guidning - naturguider som verkligen kan något Generellt krävs samordning mellan aktörer och marknadsföring. Gemensamma evenemang som lyfter hela Vänerområdet bör eftersträvas, t.ex. vandra i Vänerland, där man får stämplar för varje vandring t.ex. 6. Värmland Värmland (Karlstad) har tagit fram två aktuella rapporter som belyser vad som krävs för utveckling av särskilt skärgårdsområdena i Värmland. Generellt säger man att strategin bör vara att först utveckla infrastruktur på lämpliga områden och sedan utveckla

5 entreprenörskap. Tillgänglighet för alla är en grundtes. Viktigt är också att verka för att behålla natur- och kulturvärdena som utgör själva basen för den ekonomiska och välståndsmässiga utvecklingen i området. Olle Persson