Utvecklingsområde nr 1 Redovisning

Transkript

1 Redovisning nr 1 Redovisning /AP Fokusgrupp 1: Hållbara, attraktiva, kreativa miljöer för boende, besökare och företag Nuläge och utveckling/trender Vänern kustzon så som den definieras i detta projekt Vänern och Trollhätte, Dalslands, Säffle och Göta kanaler - omfattar 20 kommuner med sammanlagt drygt inv. år Karlstad är största kommun med inv och Dals Ed minst med inv. Fem kommuner har från 1995 då folkmängden i Vänerns kustzon var som störst haft en positiv befolkningsutveckling: Karlstad, Hammarö, Trollhättan, Lidköping och Vänersborg, medan ytterligare tre; Årjäng, Götene och Mariestad har haft en positiv utveckling från 2002 då utvecklingen stabiliserades eller vände i samtliga kommuner. Flyttningsnettot används ofta som en indikator på ett områdes attraktivitet. Samtliga kommuner har hittills under 2000-talet relativt kraftiga immigrationsöverskott. Endast Karlstad, Hammarö, Arvika och Vänersborg har under samma period ett positivt inrikes flyttnetto. Fortsatt positiv utveckling i de lokala arbetsmarknadsregionerna och kommunerna beror i hög grad på förmåga att skapa attraktiva livsmiljöer för inflyttning av unga välutbildade i konkurrens med storstadsregionerna. Närheten till vatten och möjligheter till upplevelser vid/på vatten är en viktig lokaliseringsfaktor, men är inte ensam tillräcklig, utan måste utvecklas i samspel med andra ekonomiska, miljö- och sociala/kulturella faktorer till en attraktiv och kreativ helhet. Flertalet kommuner har klart uttalade mål om bättre utnyttjande av vatten som utvecklingsresurs och attraktionsfaktor. Alla kommuner planerar för vattennära permanent- och fritids boende. Alla Vänerns kuststäder arbetar med utveckling av centrumnära sjöstäder med olika grad av blandning verksamheter och boende och urban utveckling. Några få kommuner Lidköping/Kollandsö och Hammarö redovisar expansionstryck som problem. Några få kommuner redovisar problem med tillgänglighet till stränder p.g.a. tät bebyggelse. Gammal fritidshusbebyggelse nära tätorterna har i stor utsträckning permanentats och som på en del platser har skapat problem med VA-problem. Ingen kommun redovisar problem med trängsel eller förslitning

2 p.g.a. stort besökstryck. I alla kommuner finns områden med påtaglig risk för översvämning p.g.a. klimatförändringar. Området är inte någon naturlig eller funktionell maritim region. Kommunerna är splittrade på sju olika lokala arbetsmarknadsregioner (LA2006). Karlstad, Arvika, Årjäng, Trollhättan Lidköping och Bengtsfors är inpendlingskommuner. Ett ökat fokus på infrastrukturer och transportsystem som binder området samman på tvärs av nuvarande LA-regioner - ökad tillgänglighet skulle stärka den funktionella regionen Alla kommuner har stora förväntningar på ny strandskyddslagstiftning och ett vidgat planeringsansvar för ett hållbart samhällsbyggande i kustzonen. Utmaningar: Att möta och utnyttja klimatförändringens positiva och negativa effekter. Att synliggöra Vänern och öka tillgängligheten för alla till stränder och skärgårdar. Att skapa attraktiva och kreativa livs- och verksamhetsmiljöer som kan öka inflyttningen till kustzonskommunerna. Att på ett innovativt sätt utnyttja de möjligheter ny strandskyddslagstiftning ger för att i vänerns kustzon utveckla en till området anpassad integrerad fysisk planering i kust och havsområden/integrated maritime spatial planning/ i den europeiska havspolitikens anda. Målbild: skapa hållbara och attraktiva livs- och upplevelsemiljöer för invånare och besökare i Vänerns kustzon genom att utveckla områdets unika vatten-, natur- och kulturresurser/ Vänerlandskapet genom satsning på Maritima upplevelser och livskvalitet Attraktivitet, förnyelseförmåga och dynamiskt socialt tillväxtkapital Ökad tillgänglighet till vatten, stränder, större marknader /storstadsregioner Strukturer och processer som utvecklar framtidens maritima kunskapsnäringar och nätverksekonomi Kommunikation och profilering av Vänerområdet Gränslösa strukturer för samverkan akademi-näringar-samhälle. Resultatmål: invånare år 2020 dvs fortsätta återta tappet från 1995.

3 Vänerregionen befolkning och vision

4 Verktyg: Fokusgruppens utvecklingsområde grundar sig på kommunernas monopol på planering av användningen av mark och vatten inom resp kommuns territorium. Ny strandskyddslagstiftning som träder i kraft 1 juli i år, ger kommunerna nya möjligheter och ansvar för att planera för ett hållbart nyttjande av mark och vatten i strand-, kustzonen. Integrated maritime spatial planning eller Integrerad fysisk planering i kust- och havsområden som är den officiella svenska översättningen, är en av EUs strategiska utvecklingsområden för att regionalt och lokalt förverkliga den europeiska havspolitiken. En integrerad rumslig maritim planering har tydligt fokus på den funktionella maritima regionen och integration land vatten i ett och samma planeringssystem för hållbart samhällsbyggande. En integrerad Vänerplanering i samverkan i den funktionella maritima regionen kan skapa tillväxtsynergier genom att Utveckla gemensamma kunskaper för ett hållbart samhällsbyggande. Enas om kärnvärden och värderingar som skall vägleda planeringen och samtidigt ta till vara och stimulera olikhet -unikitet och mångfald Koppla ekonomisk tillväxt och fysisk planering Utveckla former/strukturer för kontinuerlig dialog och samverkan mellan kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle. Insatser/åtgärder i en fortsatt utvecklingsprocess: 1. Utveckla den gemensamma kunskapsbasen Exempel: - utveckla en gemensam planeringsdatabas/ sömlösa kartor med fysisk, statistisk och administrativ lägesbunden information - GIS! - göra prognoser, omvärldsanalyser, foresights, swots mm i ett sammanhang och med samma metoder, vilket skapar ökad förståelse av regionens utvecklingsförutsättningar och särdrag. - gör samlade flyttnings-/målgrupps-/marknadsanalyser.. - gör en maritim klusteranalys för funktionella maritima regioner i vänerns kustzon med utgångspunkt i EUs definitioner och branschavgränsningar. - Studier, kartläggningar, analyser av klimatförändringens effekter dvs mer fokus på den kommunala samverkansgrupp som arbetar

5 2. Attraktiv livs- och verksamhetesmiljö och ökad tillgänglighet Kommunerna tar initiativ till en struktur (befintlig som klimatgruppen eller helt ny) för interkommunal och regional samverkan i arbetet med en StrandskyddsÖP som kopplar/integrerar ekonomisk och fysisk planering med utgångspunkt i kärnvärden, klimateffekter, landsbygdsutveckling/tillväxtpotentialen och en hållbar ortsstruktur. - - starta en bred dialog om kärnvärden och principer/pelare för utveckling och planering. - - utveckla attraktiva miljöer för boende i alla former - - utveckla hållbar infrastruktur och transportsystem som länkar städer/samhällen, skärgårdar samman runt och på tvärs Vänern och kanalerna och med omvärlden/storstadsregionerna - - planera för ny kanal mellan Vänern och Västerhavet (Vänersborg och Uddevalla) för en långsiktig lösning för Vänerns avbördning som kan skapa långsiktig konkurrenskraft för sjöfart och båtindustri i Vänern. - - skapa en Väner-miljö/klimat-standard för marinor/gästhamnar och andra anläggningar som profilerar den maritima Vänerregionen i Europasamarbetet - - skapa förutsättningar/infrastruktur för den maritima besöksnäringen leder, marinor, bryggor, ramper se fokusgrupp skapa förutsättningar hård och mjuk infrastruktur för hållbar sjöfart i Vänern - fokusgrupp Bygg mjuk och hård infrastruktur för framtidens BlueCleanTech-näringar - fokusgrupp Skapa infrastruktur/forskningsstation för Sötvattensforskning som kan ge spinn outs/ nya företag och jobb i samspel med blue cleanteach satsningar: fokusgrupp Program för uthålligt nyttjande och utveckling av Vänerns skärgårdar Kommunerna tar initiativ till ett gränsöverskridande utvecklingsarbete i samverkan med näringen, soc.ek/civilsamhället, länsstyrelserna och regionerna. Ett redan omfattande utvecklingsarbete i Biosfärkandidatområdet och Värmlandsskärgården bildar basen i arbetet Insatsområden: - öka tillgängligheten bryggor, ramper, turtrafik, utprickning av leder - öka möjlighet till enkelt men unikt boende. - utveckla det maritima kulturarvet: fyrar, -leder, berättelserna - mm 4. Idétävling där akademin, näringar och samhälle samverkar för att utveckla 2020-talets attraktiva och kreativa livsmiljöer unga professionella skapar nytt tillsammans med lokala utvecklingsentreprenörer gärna med någon form av internationell medverkan. Miljöer som lockar för tillväxt & utveckling strategiska grupper/humankapital: studenter/välutbildade unga, entreprenöriella 50+are. Inspiration konferens september 2009 i Lidköping: Socialt kapital och urban utveckling

6 5. Stimulera till Hållbart, attraktivt byggande och miljöer Energieffektiva byggnader och miljöer med mer av förnybara material/trä i alla typer av konstruktioner. Skapa affärsnytta av klimat- och miljöutmaningen. Exvis: Utveckla byggteknik och system för torrt byggande i fuktiga miljöer. Åmål arrangerar Inspirationsdag i sept/okt -09 i samarbete med VGR 6. Utveckla det maritima och industriella kulturarvet i kust-, kanalstäder, bruksorter och kanaler och skärgårdar Mariestad arrangerar inspirationsdag 24 sept. 7. Samverkan och kommunikation. - Utveckla verktyg för viral kommunikation och profilering/mf av Vänern En Vänerwebb för kommunikation och profilering attraktiv för framförallt unga vuxna OBS: ej att förväxla med turistisk E-sälj och mf via vastsvenska.com eller andra besöksnäringsforum. - Konsekvent använda/profilera Vänern historia och framtid - i all utbildning från förskola till universitet (vatten och samhälle men bredare) - Kommunalförbunden+RV arrangerar en Vänerhavs-vecka varje år med start 20 maj europas maritima dag - med aktiviteter i samtliga kommuner. - Skapa erfagrupper/kompetensnätverk : En form för kompetensutveckling och överföring med utgångspunkt i Vänerns särskilda utvecklings- och planeringsförutsättningar. Medel: Inspirationsdagar/dialogdagar och processer som stärker kompetensnätverken. - Bygg vidare på befintliga strukturer som Vattenvårdsförbund, VNR, kanalbolag, hamnbolag mfl men ombilda, utvidga, förnya uppdragen i takt med samhällsutvecklingen. - Använd befintliga utvecklingsprogram för att organisera och finansiera samverkansprojekt. Produktplacera Vänern på den Europeiska kartan genom att utnyttja IR-programmen, Landskapskonventionen m.fl. för profilering och kunskapsutveckling. Mobilisera den sociala ekonomin LBU, Leader m.fl.

7

8 Befolkning 2008 Arvika Årjäng Karlstad Grums Hammarö Kristinehamn Bengtsfors Säffle Dals-Ed Åmål Gullspång Mellerud Grästorp Trollhättan Töreboda Mariestad Götene Vänersborg Lidköping Karlsborg Källa: SCB

9 Invånare per kvadratkilometer Värmland 15 inv/km 2 Riket 22 Västra Götaland , , ,1 57,1 53, ,5 32, ,9 23, , ,6 15,8 12,9 11,1 7 6,6 0 Hammarö Trollhättan Karlstad Vänersborg Lidköping Mariestad Götene Kristinehamn Åmål Grums Grästorp Mellerud Gullspång Töreboda Karlsborg Arvika Säffle Bengtsfors Årjäng Dals-Ed

10 Vänerregionen befolkning och vision

11 Befolkningsförändring Förändring Förändring Karlstad Trollhättan Lidköping Hammarö Vänersborg Årjäng Götene Mariestad Kristinehamn Arvika Grästorp Grums Åmål Töreboda Karlsborg Dals-Ed Mellerud Gullspång Säffle Bengtsfors Vänerregionen

12 Befolkningsförändringen Inrikes flyttningsöverskott/underskott Immigrationsöverskott Födelseöverskott/underskott Dals-Ed Grästorp Karlsborg Gullspång Bengtsfors Mellerud Götene Töreboda Vänersborg Trollhättan Åmål Mariestad Lidköping Hammarö Grums Årjäng Karlstad Kristinehamn Arvika Säffle

13 Fokusgrupp 1: Deltagare Per Seiving Leif Löf Sten Hedelin Magnus Ahlstrand, Kjell Nyström Klas Ljungberg Karin Sandqvist, Peter Eskebrink Mats Öhlund Tommy Sandberg Leif Svensson, Jan-Olof Olsson Magnus Wångblad, Tomas Olsson, Christina Christiansson Agneta Pettersson, Tommy Jingfors Götene kn Trollhättans kommun Länsstyrelsen O Länsstyrelsen S Grums kn Gullspångs kn Hammarö kn Kristinehamns kn Kristinehamns kn Mariestad kn Melleruds kn Vänerprocessen Vänersborgs kn Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Åmåls kn