Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker

Transkript

1 Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker Remissvar på förslag till nya föreskrifter för Tivedens nationalpark Ärendenummer NV Ekoturismföreningen vill framföra följande synpunkter på förslaget till nya föreskrifter för Tivedens nationalpark, ny skötselplan och den gjorda konsekvensanalysen för den aktuella nationalparken. Övergripande synpunkter på dagens natur- och ekoturism i Tivedens nationalpark: I årets regeringsförklaring framhöll Stefan Löfven att Sveriges potential som turistdestination med fokus på natur- och ekoturism tas tillvara. I samma tal betonade Sveriges statsminister att satsningarna på skydd och skötsel av värdefulla naturområden ökar. Fler naturskogar skyddas. Fler marina reservat inrättas. Förutsättningarna för människor att utöva friluftsliv och vistas i naturen förbättras. Förra regeringen poängterade i flera propositioner, tal och dokument att skyddad natur är en viktig tillgång för såväl svenska som internationella besökare och att naturbaserad turism har en växande betydelse för landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Redan i regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (2001/02:173) fanns tydliga markeringar om behovet av en närmare samverkan mellan turism och naturvård. Här finns bland annat ett särskilt avsnitt om Naturturism och naturvård - ömsesidig nytta där det understryks att regeringen ser ekoturismen som en föregångare när det gäller samarbetsformer mellan naturvården och turistnäringen... Sammantaget bör dessa regelbundet återkommande politiska mål tolkas som att riksdag och regering vill se en ökad samverkan mellan besöksnäring och nationalparkernas förvaltning till förmån för skyddad natur, besökarnas upplevelser och de människor som bor runt våra nationalparker. Remissens olika underlag kring Tivedens nationalpark i form av konsekvensanalys, förslag till nya föreskrifter och skötselplan håller en hög nivå när det gäller beskrivning och förvaltning av områdets natur- och kulturvärden, vilket även inkluderar en ambitiös satsning på naturvägledning och infrastruktur för parkens besökare. Enligt vår mening illustrerar samtidigt samma dokument behovet av en nära samverkan mellan nationalparkens förvaltning och traktens besöksnäring. Avsnitten om besökarna och Tivedens nationalpark som besöksmål ger visserligen övergripande information om antal besökare (runt ), typ av besök (huvudsakligen korta dagsbesök) ursprung (minst 50 procent internationella besökare varav merparten från Tyskland) och en kortfattad Svenska Ekoturismföreningen Box STOCKHOLM Telefon info@ekoturism.org

2 beskrivning av traktens besöksnäring (ett tiotal mindre företag med utbud av naturturism, boende och måltider). Men där tar det stopp. Uppfattningen att traktens besöksnäring är en strategisk partner för att tillgängliggöra nationalparken för fler besökare, öka andelen kvalitetsupplevelser och dessutom bidra till tillsyn, skötsel och underhåll, saknas helt, vilket torde vara underlagets största brist. En oönskad konsekvens av detta blir att flera av ovan nämnda politiska mål och ambitioner från riksdag och regering sannolikt inte kommer att uppfyllas. Vi syftar främst på målet att Sveriges nationalparker är till för alla, att olika högkvalitativa naturupplevelser ska erbjudas, att naturvård och turism samverkar till ömsesidig nytta och att nationalparken som besöksmål bidrar till nya arbetstillfällen och regional utveckling. Låt oss med några punkter kort förklara varför: Enligt en intervjuundersökning genomförd 2013 på uppdrag av Motorbranschens Riksförbund och BIL Sweden 1, saknar 14 procent av Sveriges hushåll egen bil. För storstäderna är siffran 20 procent av hushållen och för Stockholms län är siffran 25 procent. Detta är en stor grupp svenskar, och bland dessa återfinns sannolikt en viktig grupp med naturintresse, men där miljöskäl fått som konsekvens att hushållet väljer att avstå från egen bil. Att ta sig till Tivedens nationalpark med kollektiva transportmedel har tidigare varit närmast omöjligt. Efter flera års lokalt opinionsarbete lanserades emellertid i augusti 2015 en busslinje mellan Laxå och Tiveden. Det är därför förvånande att denna målgrupp helt lyser med sin frånvaro i de olika underlagen. Uppgiften att tillgängliggöra våra nationalparker för alla borde rimligen även inkludera människor utan egen bil. Detta ska inte tolkas som att det är nationalparksförvaltningens ansvar att finansiera eller lösa olika transportbehov. Däremot borde underlaget utifrån tillgängliga alternativ som buss, hyrbil och inte minst cykeluthyrning på närliggande campingplatser, vandrarhem och andra logialternativ, resonera om hur förvaltning och besöksnäring tillsammans kan säkerställa att intresserade besökare utan egen bil informeras på bästa vis. Omtanken om samma målgrupp, men även om äldre naturintresserade besökare, motiverar även resonemang kring möjligheten att stimulera organiserade bussresor till Tivedens nationalpark. Dagens besöksvolymer, nationalparkens geografiska läge mellan Stockholm och Göteborg och närheten till Mälardalens storstäder tyder på att det kan finnas ett tillräckligt stort underlag för organiserade bussresor. Exempelvis weekendsresor där ett nationalparksbesök kombineras med lokala övernattningar och måltider. Organiserade grupper på 30 till 50 personer är också ett utmärkt underlag för guidade upplevelser, vilket både möjliggör upplevelser med stort kunskapsinnehåll och dessutom skapar grund för lokala professionella guider. Dessutom är bussresor klimatsmarta och miljöanpassade alternativ, som därför förtjänar särskild uppmärksamhet. Även här vill vi betona att detta främst är en 1 Se vidare Svenskar om bilen från

3 uppgift för besöksnäringen, men att budskap och konkret utbud med fördel kan presenteras via förvaltningens informationskanaler som webb och trycksaker. En tredje målgrupp, sannolikt en av landets största, är de besökare som vill kombinera ett besök i Tivedens nationalpark med någon spännande aktivitet, lokala måltider och/eller någon form av logi. Här finns den största potentialen för att skapa lokala jobb och regional utveckling, vilket finska erfarenheter tydligt visar. För att nå framgång krävs dock att turismen bejakas och att dess lokala utbud synliggörs. Här saknar vi bland annat en ordentlig nulägesbeskrivning, en analys av besöksnäringens potential och utmaningar, och en vision om hur turism och naturvård kan samverka till ömsesidig nytta. Det är oroväckande att detta perspektiv fortfarande saknas drygt tolv år efter regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik och flera skrivelser, initiativ och förslag från Ekoturismföreningen kring detta under de senaste fem åren. En framgångsrik samverkan mellan turism och naturvård kräver ett synsätt på turismen som en resurs. Det vill säga en tillgång och ett redskap som ökar förvaltningens möjligheter att tillgängliggöra nationalparkens natur- och kulturvärden för fler, gör det enklare för förvaltningen att informera tusentals besökare om nationalparkens värden, attraktioner och regler, är något som bidrar till parkens tillsyn, skötsel och underhåll och avslutningsvis att turismen kan skapa nya och fler arbetstillfällen och gynna en regional ekonomisk utveckling. Det sistnämnda är en viktig faktor för att nå målet att förankra svenskt naturskydd lokalt. Med följande exempel vill vi visa hur detta kan ske. Om en nationalpark kan stoltsera med ett eller flera företag som erbjuder spännande upplevelser, uppskattade guidningar, läckra lokala måltider och/eller udda boende, ökar helt enkelt parkens attraktionskraft. Möjligheten att synas i resereportage, artiklar eller till och med filmade inslag ökar och för den stora målgruppen mindre friluftsvana besökare blir parken som möjligt besöksmål mer intressant. Kan parken dessutom stimulera fram ett toppsegment med internationell lyskraft, förbättras möjligheterna avsevärt att exponeras och uppmärksammas utanför Sveriges gränser. Tillgången till lokala, kunniga och professionella naturguider ökar dessutom möjligheten för ett bredare utbud av olika högkvalitativa upplevelser. En hög närvaro av olika guide- och aktivitetsföretag är också en uppenbar resurs för att förbättra tillsyn och underhåll, och dessa företag kan löpande informera parkens förvaltning om olika behov av underhåll. Vidare kan exempelvis uppgifter som att regelbundet städa målpunkter och rastplatser inkluderas i samarbetet. Dessutom är engagerade och kunniga boendeanläggningar runt om parken en bra kanal för information om natur- och kulturvärden och parkens regler till människor som besöker parken på egen hand. Vi vill ännu en gång tydliggöra att entreprenörskap och företagsutveckling är utmaningar för branschen själv. Ekoturismföreningen anser inte att förvaltningen av en nationalpark ska syssla med guideverksamhet eller erbjuda logi. Det är uppgifter som ska axlas av traktens besöksnäring. Men samtidigt har förvaltningen stora möjligheter att stimulera utvecklingen av traktens turism genom att i första hand 3

4 synliggöra och på ett konkurrensneutralt sätt exponera traktens utbud, bidra med utbildningsinsatser kring framför allt nationalparkens natur- och kulturvärden och inte minst framföra ett övergripande budskap till besökarna om att stanna längre - upptäck mer. Hur traktens turismföretag utvecklas är också grunden för i vilken grad fler jobb och regional utveckling kan skapas kring ett attraktivt besöksmål. Med en målsättning att hälften av dagens besökare ska övernatta i parkens närområde skapas underlag för minst 50 årsarbeten. ( besökare x SEK = 50 miljoner kronor i lokala turismintäkter). Utifrån antagandet att dagens turismföretag sysselsätter någonstans mellan personer på årsbasis, vore det sannolikt mycket intressant för glesbygdskommuner som Laxå och Karlsborg att nationalparkens bidrag till sysselsättningen kan fördubblas eller till och med tredubblas med enkla medel. Ekoturismföreningen ser mycket positivt på det existerande Naturvårdsrådet där turismföretag, friluftsorganisationer och nationalparkens förvaltning träffas för att utveckla och fördjupa samverkan mellan förvaltning och turism. Vi förslår också att förvaltning och professionella företag/guider inom turismen har egna särskilda träffar minst en gång om året. Detta för att skapa ett särskilt forum för professionell naturoch ekoturism. En helt avgörande faktor för en framgångsrik utveckling av parkens natur- och ekoturism är möjligheten att synliggöra och exponera de turismföretag och professionella guider som aktivt deltar i samarbetet. Viktigt är också att tydliggöra rollerna för förvaltning respektive turism och arbeta fram lösningar som inte snedvrider konkurrens eller försämrar lönsamheten för traktens företag. Här hänvisar vi till den samverkansmodell från Kosterhavets nationalpark som presenteras inom kort. Vi konstaterar därför att det finns mycket goda möjligheter att förbättra företagens exponering och synlighet på bland annat länsstyrelsens webbplats och sajten Sveriges nationalparker. Webbsidan innehåller visserligen information om en lång rad företag, men är för en besökare utan god lokalkännedom svårnavigerad. Bland annat är det svårt att få en uppfattning om de olika aktörernas verksamhet, kvalitetsnivå och geografiska placering i förhållande till nationalparken. Synpunkter på föreslagna förändringar i nationalparkens föreskrifter: Vi stödjer kravet på tillståndsplikt för idrottstävlingar, även om detta idag inte är ett problem. Vi är också positiva till att förbudet mot ridning tas bort och tillåts på vägar och markerade leder inom nationalparken. Ridningen kan i vissa fall ge grupper med olika funktionshinder en spännande möjlighet att uppleva nationalparken. Vi föreslår att en enkel tillståndsplikt för organiserade ridgrupper övervägs. 4

5 Eftersom inga begränsningar tidigare har funnits kring cykling, anser vi att det är en god preventiv åtgärd att denna aktivitet begränsas till vägar och markerade leder. Kanske bör även här en enkel tillståndsplikt för organiserade grupper övervägas. Vidare anser vi att det är bra att tältning tillåts på anvisade platser, men vi tycker att det räcker med en fri natt i enlighet med svensk allemansrätt. Förslaget på två fria nätter riskerar att sprida förvirring om vad som gäller enligt allemansrätten, vilket i sin tur kan få oönskade konsekvenser för landets övriga markägare. Önskas fler nätter kan detta lösas med dialog och en enkel anmälningsplikt till nationalparkens förvaltning. Vi förslår också att man undersöker möjligheten till någon form av exklusiv övernattning i tält för verksamma naturturismarrangörer, för att stimulera mer naturturism och öka attraktionskraften i ett lokalt utbud av naturturism. En sådan möjlighet bör i så fall kombineras med en tillståndsplikt för de företag som vill utnyttja detta. Vi förstår inte varför anvisade platser för husbilar är en prioriterad satsning. Vi delar visserligen ambitionen att öka antalet övernattning i anslutning till nationalparken, men anser att detta bäst sker genom att synliggöra och exponera omkringliggande campingar och andra logialternativ. Här är det också ytterst viktigt att ta hänsyn till synpunkter från traktens turismföretag. Eftersom detta är andra gången på kort tid som förslag framförs på att underlätta för nationalparksbesökare i egna husbilar och husvagnar, föreslår vi att Naturvårdsverket arbetar fram nationella riktlinjer för husbilar och husvagnar i skyddade områden. Husbil och husvagn är ju alternativ med en hög miljöbelastning, samtidigt som det finns en uppenbar risk att den lokala ekonomin inte gynnas. Dessutom handlar det om en resursstark grupp, som knappast behöver särskilda förmåner och på sikt kan en ökad närvaro av husbilar i våra nationalparker få som oönskad konsekvens att allt fler tror att övernattningar i husbil ingår i allemansrätten. Det är oklart om försäljning av i första hand guidetjänster inkluderas i begreppet försäljningsverksamhet. Se vidare punkt 8 under 4 i förslaget till nya föreskrifter. Om så är fallet skulle det innebära att organiserade guidningar där bokning och köp sker innan ankomst till nationalparken inte behöver tillstånd, men att en guidning med start vid någon av entréerna och där besökare kan anslutna direkt när turen startar behöver tillstånd. Vi gissar att någon sådan ambition inte finns, utan att försäljningsverksamhet syftar på försäljning av olika varor. Oavsett vilket, är ett förtydligande önskvärt. I förslaget till nya föreskrifter framgår att vildsvinsjakt får bedrivas i nationalparken. Se vidare punkt 7 under generella undantag. Eftersom detta inte diskuteras i skötselplanen är det svårt för oss att ha en uppfattning om detta är bra eller dåligt. Vi efterlyser därför ett kort avsnitt i skötselplanen där vildsvinens eventuella förekomst och skadegörelse i nationalparken redovisas. I övrigt hänvisar vi till tidigare inlämnade remissvar för de 16 nationalparker som omfattades i förra årets översyn. Se vidare Turism vind för våg i nationalparker 5

6 Avslutningsvis: Med undantag av invändningar kring övernattningar i husbil och förtydliganden kring begreppet försäljningsverksamhet, välkomnar Ekoturismföreningen förslaget till nya föreskrifter. Vi tillstyrker också den nya skötselplanen, är positiva till förslaget om zonering, men menar att planen snarast möjligt måste kompletteras med ett utförligt avsnitt kring hur besöknäringen i och runt nationalparken kan utvecklas, växa och skapa nya jobb. Med detta remissvar har vi försökt visa på de stora synergieffekter, som kan uppnås med ett närmare samarbete mellan nationalparkens förvaltning och traktens besöksnäring. En samverkan som tillgängliggör parken för fler målgrupper, skapar bättre förutsättningar för ett större utbud av kvalitetsupplevelser och möjliggör en mer kostnadseffektivt tillsyn och skötsel av nationalparken. Dessutom har denna samverkan goda möjligheter att bidra till nya jobb inom turismen och gynna den regionala utvecklingen. Basen för detta samarbete tror vi är den modell, som nu presenteras utifrån Kosterhavets nationalpark. Ekoturismföreningen saknar insyn och kunskap för att bedöma det rimliga i att investera 15 miljoner kronor i upprustning och förnyelse av nationalparkens entréer, informationstavlor, leder och annan värdefull infrastruktur. Vi anser dock att det är helt nödvändigt att denna investering även inkluderar stöd och utveckling av traktens besöksnäring. I annat fall kommer inte viktiga politiska mål kring tillgänglighet, kvalitetsupplevelser och regional utveckling att uppfyllas. Ekoturismföreningen framför därför ännu en gång sin starka önskan om att involveras i detta arbete. Detta eftersom vi företräder svensk natur- och ekoturism på nationell nivå och vi dessutom är den kraft som under de senaste fem åren har drivit på i dessa frågor utifrån en tydlig vision och snart 20 års erfarenhet från turism i skyddad natur runt om i Sverige. För detta ändamål föreslår vi att ett par procent av budgeten för den planerade upprustningen öronmärks åt detta arbete. Vi hoppas därför, i samma anda som vårt remissvar angående nya föreskrifter och skötselplan för Store Mosse nationalpark, kunna fortsätta en konstruktiv dialog med länsstyrelsen och de berörda kommunernas näringslivsenheter. Västervik den 1 oktober 2015 Per Jiborn generalsekreterare för Svenska Ekoturismföreningen 6