Leverantörsdagen Luleå 5 mars

Transkript

1 Leverantörsdagen Luleå 5 mars

2 Håkan Pålsson Moderator

3 Program Välkommen Nytt läge att göra affärer vad vi gör och vad vi har gjort Juridiken som en del av affären Affärsmöjligheter på gång i norr Kaffe, mingel och minimässa Leveransuppföljning av grundpaket för drift och underhåll av vägar Säkerhet på väg och bana Vad ligger bortom inköpstidplanen? Frågepanel Lunch

4 Jörgen Simu Distriktschef Investering Nord

5 Våra beställningar ska omfatta en helhet av både fysiska delar och mjukare värden Hög produktivitet Framkomlighet Innovation Säkerhet, miljö & hälsa = Mer samhällsnytta för pengarna!

6 Nytt läge att göra affärer vad vi gör och vad vi har gjort Helena Eriksson, inköpschef

7

8 Effektiv planering

9 Planering och framförhållning Målet för 2013 är att 50 % av verksamhetsvolymen nystarter 2014 ska ha färdiga handlingar 31/8

10 Förändrat regelverk

11 Affärsformer - hur gör vi affärer?

12 Affärsformer 2012 hur gick det?

13 Nöjd leverantörsindex viktigast att förbättra Trafikverkets egen förmåga att driva innovation och produktivitetsförbättrande åtgärder inom de olika branscherna Leverantörernas möjligheter att vara innovativa och kreativa i upphandlingarna Trafikverkets modell för leverantörsuppföljning

14 Inköpsplaneringen förbättras Tidsram Inköpstidplan Planeringsgrad Upphandlingar Framförhållning i planen Flexibilitet / Säkerhet Säker +/- 2 månader Ungefärlig +/- 6 månader ej säker Paketering och tidskoordinering

15 Innovationsupphandling Ekonomisk utveckling på lång sikt bygger på innovationer. Innovationsförmågan är en avgörande faktor för ökad konkurrenskraft.

16 Lyckade affärer bygger på goda relationer Leverantörsanvarig Trafikverket Leverantör Key account manager /VD

17 Vill du prata affärer med oss? Då ses vi pausen!

18 Juridiken som en del av affären Anna Haraldsson och Anders Bengtsson, verksjurister

19 Affärsmöjligheter på gång i norr Robert Eriksson och Peder Henriksson, enhetschefer Investering

20 Robert Eriksson Peder Henriksson

21 Projektering 2013 Väg ca 45 Mkr Brobyten Bärighetsobjekt Tätortsupprustningar GC-vägar Järnväg ca 25 Mkr Mötesstationer på Malmbanan Spårbyten

22 Produktion 2013 Väg ca 2000 Mkr Umeåprojektet Kirunaprojektet MaKS-projektet Mitträckesåtgärder längs E4 Järnväg ca 350 Mkr Mötesstationer på Malmbanan

23 Gällivare (Gv) Koijuvaara (Kaa) Harrträsk (Hrt) Ripats (Rps) Nuortikon (Nrt) Kilvo (Klv) Koskullskulle (Kos) Aitik (Aik) Malmbana (Boden - Gällivare) Nattavaara (Ntv) Koskivaara (Kva) Polcirkeln (Pc) Murjek (Mk) Tolikberg (Tet) Näsberg (Nb) Lakaträsk (Lkä) Gullträsk (Glt) Sandträsk (Stä) Gransjö (Grs) Ljuså (Lså) Haparandabanan Holmfors (Hfs) Buddbyn (Bud) Boden C (Bdn)

24 Malmbana (Gällivare Råtsi) Peuravaara (Peu) Kirunavaara (Kia) Råtsi (Rsi) Kiruna (Kra) Aptas(Apt) Svappavaara (Svv) Kalixfors (Kx) Gäddmyr (Gy) Sjisjka (Sjka) Lappberg (Lab) Kaitum (Ktm) Fjällåsen (Fjå) Harrå (Har) Håmåjokk (Håk) Linaälv(Lin) Sikträsk (Stk) Koskullskulle (Kos) Gällivare (Gv)

25 Malmbana (Svappavaara Kiruna Riksgränsen Narvik) (8km) 10 8 (4,5) (2km) -10 (2,5km) -10 (4,5km) Kiirunavaara (Kia) Råtsi (Rsi) Kiruna (Kra) Aptas(Apt) Svappavaara (Svv)

26 Totalentreprenader 100% 80% 60% 40% 20% UE TE 0% År 2018 skall metodiken för val av affärsform vara väl utvecklad och angreppssättet helt implementerat. Andelen totalentreprenader bör kontinuerligt vara kring 50 % av projektvolymen.

27 Ny planeringsprocess Nuvarande process: Ny process: Sammanhållen process som leder till plan, MKB om betydande miljöpåverkan Samråd En planläggning i stället för flera skeden. Färre inslag av formell karaktär. En väg- eller järnvägsplan ska alltid fastställas (undantag finns nu för väg) Förenklat förfarande för planer som saknar intresse för allmänheten Regeringen avgör själv vilka projekt som ska tillåtlighetsprövas Endast MKB om betydande miljöpåverkan (BMP) Passa på att gå den webbaserade utbildningen

28 Projektledare på Enhet Västerbotten Andreas Asplund Nina Chlot Marie Eriksson Jonas Hallin Fredrik Hermansson Per-Ola Isaksson Örjan Johansson Anders Josefsson Annika Larsson Urban Larsson Per Lindmark Ingvar Mosesson Jonas Ornhagen Erik Vallin

29 Projektledare på Enhet Norrbotten Lars Bergdahl Anders Lindmark Roger Wikström Mats Elgcrona Maria Furmark Jöran Gärtner Dan Johansson Johanna Lundeström Simon Lövgren Gun-Marie Mårtensson Lennart Taaveniku Tomas Tossavainen Anna Wallström Jimmy Bergkvist Simon Koskenniemi

30 Vill du veta mer om våra projekt? Besök oss på minimässan och ta kontakt med oss och våra projektledare i pausen och på lunchen!

31 Affärsmöjligheter på gång i norr Rose-Marie Renberg, chef Verksamhetsstyrning Nationella projekt

32 Nationella projekt Nationell avdelning inom Investering Investerings- och reinvesteringsprojekt av seriell karaktär Industriellt tänk Nationell koordinering och planering Ökad produktivitet och kostnadseffektivitet Projektteam med nationell projektledare Samordnat agerande mot leverantörer

33 Leverantörer och upphandlingar Leverantörer i norra Sverige Leverantörer med nationella intressen Intressanta upphandlingar under året

34 Stationer för alla Ska fram till och med 2020 göra ett 100-tal järnvägsstationer i Landet mer tillgängliga för funktionshindrade, barn och äldre. Norra Sverige: Boden, Luleå Övriga landet: Ljusdal Mölnlycke, Göteborgs C Eksjö, Hultsfred, Vetlanda, Vimmerby Mullsjö, Bankeryd, Habo, Husqvarna Laholm

35 Spårväxelbyten Vi planerar och koordinerar spårväxelbyten, bla. för att få en jämnare spridning av spårväxelbyten över året. Produktionen sker dels i egen regi och dels i distriktsverksamheten eller i större investeringsprojekt. Trafikverkets inriktning framöver är att spårväxlar ska byggas prefabricerade som till stor del ska läggas in med en spårgående kran. Norra Sverige: Älvsbyn 1:a halvåret 2014 Österås 1:a halvåret 2014 Gällivare Övriga landet: Huvudsta, Märsta och Huddinge 1:a halvåret 2013 Örtofta 1:a halvåret 2013 Skövde, Sundbyberg, Örebro, Norrköping 2:a halvåret 2013

36 Ställverksbyten (elkraft järnväg) Vi byter ställverk då de befintliga ställverken har nått sin fulla livslängd eller måste bytas på grund av säkerhetsskäl. Byten sker i bla. omformarstationer, fördelningsstationer och kopplingscentraler. I många fall görs andra arbeten i anläggningen samtidigt, exempelvis uppgradering av byggnader och byte av stationsdator. Norra Sverige: Tornehamn Övriga landet: Jakobshyttan, Borås/Uddevalla, Hovsta, Ählberg, Södertäljehamn, Tomteboda Upphandling av några av stationerna kommer att ske under andra halvåret 2013.

37 Affärsmöjligheter på gång i norr Håkan Äijä, enhetschef Underhållsområde Nord

38 Broar

39 Integrerat brounderhåll För att effektivisera underhållet av vägbroar sätter Nationellt underhåll samman viss del av brounderhållet i större paket, s.k. integrerat brounderhåll. Det innebär: färre upphandlingar längre kontraktstider mindre detaljerade kravspecifikationer

40 Integrerat brounderhåll forts. Kvar att upphandla 2013: Förfrågningsunderlag ut Norrbotten mars 2013 Östergötland juni 2013 Jämtland juni eller augusti 2013 Västernorrland juni eller augusti 2013 Gävleborg juni eller augusti 2013 Dalarna juni eller augusti 2013 Norra Stockholm oktober 2013 Södra Stockholm oktober 2013 Kronoberg november-december 2013

41 Övriga broprojekt i Nord Exempel på övriga broprojekt som är kvar att upphandla under 2013 Österbäcken utbyte av rörbro Nordmaling utbyte av övergångskonstruktion Dikanäs utbyte av övergångskonstruktion

42 Beläggningar & vägmarkeringar

43 Beläggnings- och vägmarkeringsupphandlingar 2013 års varma, kalla och halvvarma beläggningar samt tankbeläggningar och vägmarkeringar är redan upphandlade. Upphandlingarna för 2014 påbörjas senhösten Årligen upphandlas beläggningar och vägmarkeringar för ca 2,5-3 mdkr.

44 Upphandlingsinriktning Underhållsbeläggningar Av volymen beräknas minst ca 15 % vara totalentreprenader med funktionskrav. Entreprenör som erhåller fler grupper i samma upphandling skrivs i ett kontrakt. Flerårsupphandlingar, mål 2013: 50 %. Tre större totalentreprenader med funktionsansvar 2014.

45 Infrasystem

46 Infrasystem Upphandlingar av drift och underhåll av pumpstationer, vägbelysningar, trafiksignaler, styrsystem, låsbyten och mycket annat pågår eller ska upphandlas under Exempel på upphandlingar i Nord: DOU avfuktningsanläggningar i broar Västerbottens och Norrbottens län DOU samt reinvesteringar vägbelysning Västerbottens och Norrbottens län Trafikinformationstavlor, 2 st

47 Verksamhetsområde Underhåll har fokus på att varje dag leverera bra underhåll på mil vägar och mil järnvägar! Vi omsätter cirka 17 miljarder per år.

48

49 Medverkande minimässan Juridiken som en del av affären Affärsformer och Trafikverkets inköpsverksamhet Arbetsmiljö och säkerhet Samhällsplanering Nationella projekt Umeåprojektet Västra Länken MaKS Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara Ny E10 genom Kiruna E4 - mitträckesprojekt Underhåll Integrerat brounderhåll

50 Kaffe, mingel och minimässa

51 Leveransuppföljning av grundpaket för drift och underhåll av vägar Håkan Äijä

52 Grundpaket för vägunderhåll Varje kontrakt gäller daglig skötsel av vägar inom ett visst geografiskt område. För närvarande finns det 120 områden som vardera består av 70 till 100 mil väg. Kontrakten varar fyra + 1 eller 2 år. Kontrakten omfattar: Vinterväghållning plogning och halkbekämpning Skötsel av grusvägar, belagda vägar och gång- och cykelvägar Skötsel av rastplatser Röjning och slåtter Skötsel och reparation av vägmärken, informationstavlor och belysning

53 Mål & syfte med leveransuppföljning Säkerställa att vi får det vi beställt Stöd till beställarorganisation Nå en högre affärsmässighet mellan beställare och entreprenör. Bidra till effekter som en förbättrad relation mellan beställare och utförare Utveckla entreprenörs- och beställarrollen

54 Hur såg det ut tidigare? Det fanns olika metoder att följa upp kontrakten i respektive region Vi visste inte vilken kvalitet som levererades överallt Vi visste inte om vi ställde rätt krav Vi hade svårt att följa upp parametrar som alkolås, utbildning etc.

55 Nytt arbetssätt Ska bidra till: Högre leveransuppfyllnad Bättre förståelse om kraven är rätt ställda Minskad prisspekulation Ständiga förbättringar Professionell relation mellan beställare och utförare Helhetssyn över hur verksamheten fungerar

56 Inspektion Inspektioner av vägnätet bedöms i genomsnitt vara 4-6 timmar per GPD (Grundpaket drift) och vecka beroende på områdets omfattning. Konsulten ska vara väl insatt i gällande GPDkontrakt i respektive driftområde. En inspektionsplan över respektive driftområde upprättas i samråd med projektledaren för varje GPD Inspektioner ska allmänt utföras när vädret har varit sådant att driftinsatser borde vara utförda och/eller när projektledaren så önskar. Kontakt tas alltid med projektledare inför en inspektion för att stämma av om något särskilt ska ligga i fokus.

57 Rapportering - System Anmärkningar ska dokumenteras med foto, koordinater, mått och kommentar. Anmärkningar publiceras efter överenskommet arbetssätt och blir synliga för alla parter

58 Avstämning Var 14:e dag sker en avstämning hur uppdraget fungerar. Inspekterande konsult och projektledarens erfarenheter diskuteras i lämplig mötesform. Varje månad sker en avstämning mellan beställare och uppdragsledare för att bedöma hur verksamheten fungerar. I det ingår följande delar: Rapportering av omfattning och frekvens av anmärkningar och brister samt konsultens slutsatser vad dessa anmärkningar kan bero på. Redogörelse för hur den dagliga verksamheten fungerar ur ett från Trafikverket och entreprenör opartiskt perspektiv. Redovisning av förbättringsmöjligheter i arbetsätt och kontrakt.

59 Hantering anmärkningar och brister Konsulten ska släcka anmärkningar då det vid inspektion kan konstateras att anmärkningen är åtgärdad. Projektledaren ska kunna släcka anmärkningar efter byggmöten då anmärkningarna är verifierade av entreprenör att de är utförda. Entreprenören ska kunna släcka anmärkning i systemet efter utförd åtgärd.

60 Övrigt Konsulten ska dessutom: vara ett stöd till projektledaren vid byggmöten, redovisning av utfört arbete och sammanställning av underlag. kunna utföra, olika former av analyser av verksamheten, t.ex. vinterväghållning under en given period. Hjälpa till med revisioner på administrativa krav som t.ex. alkolås, kravutbildningar, kvalitetssystem m.m.

61 Upphandling Tilldelning Nord sektion Norrbotten - Ramböll Nord sektion Västerbotten/Ångermanland - Ramböll Mitt sektion Gävle/Dala - Ramböll Mitt Jämtland/Västernorrland - Ramböll Öst/Sthlm Stockholm/Gotland - Ramböll Öst/Sthlm Östergötland - Vectura Öst/Sthlm Mälardalen - Ramböll Väst Värmland/Fyrbodal - Vectura Väst Skaraborg/Halland - BSV Väst Göteborg - Ramböll Syd Småland/Blekinge - BSV Syd Norra Småland BSV Syd Skåne/Öresund - Vectura

62 Säkerhet på väg och bana

63 Säkerhetskulturåret 2013 Säkerheten är aldrig kompromissbar inom Trafikverket, aldrig någonsin. Gunnar Malm, GD Trafikverket

64 Antal kontroller 2012 Antal genomförda 2012 Mål 2012 APK Väg APK Järnväg Målet för antal genomförda kontroller har uppnåtts för både väg och järnväg. För 2013 har samma målsättning fastställts.

65 Utveckling APK Väg 100,0% Andel APK Väg utan allvarlig anmärkning 95,0% 90,0% Mål 90% 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% 65,0% Underhåll Investering och Stora projekt Tillståndsgivna arbeten Trafikverket

66 Vanligaste bristerna APK Väg Tungt skydd Montering och placering Tillfälliga föreskrifter Utmärkning, anteckningar Arbetsplatsens organisering Materialupplag, arbetsstationer och bodar Trafikanordningar Avsaknad, felaktig, körledning och utmärkning av rekommenderad hastighet

67 Antal bedömda kontroller Godkänd Mindre allvarlig Allvarlig Andel utan allvarlig anmärkning (%) ,8 %

68 Vanligaste bristerna APK Järnväg Tillsyningsman/Skydds- och säkerhetsledare Saknad eller bristfällig riskbedömning och dokumentation av A-skydd, saknade eller bristfälliga skyddsåtgärder såsom kortslutning och hindertavlor. Elsäkerhet Saknad eller bristfällig elsäkerhetsplanering, ingen utsedd elarbetsansvarig. Tunga spårgående arbetsredskap Förflyttning som småfordonsväxling, obesiktigade arbetsredskap, ingen information om Råd och skydd, av- och påetableringar utan hjälpmedel.

69 Vad gör vi för att öka säkerheten? Ny säkerhetspolicy 2013 är fokus år för säkerhetskultur i Trafikverket Diskuterar kontinuerligt säkerhet med ledningar hos entreprenör Trafikverkets arbetsplatskontrollanter deltar vid uppstarts-, byggoch projektmöten för att prata säkerhet. Ett arbete har startats för att få gemensamt inrapporteringssystem för väg och järnväg, gemensamt arbetssätt och gemensamma bedömningsgrunder. Detta kommer att påverka utfallet och en jämförelse med historisk data kommer att vara svår. Dock är målet att de nya bedömningsgrunderna på ett bättre sätt speglar verksamheten.

70 Vad ligger bortom inköpstidplanen? Annica Lindström, Enhetschef Planering Region Nord

71 Formerna för planering utvecklas Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare, Ökad flexibilitet eftersträvas t.ex. genom bättre samordning mellan lång och kortsiktig planering Krav på väl fungerande transportsystem Krav på att mål i transportpolitiken ska nås Krav på samhällsekonomiskt effektiva lösningar Långsiktigt hållbara lösningar Dialogbaserad planering samverkan Större och tydligare inslag av politiskt inflytande

72 Förberedande studier enligt fyrstegsprincipen, s k åtgärdsvalsstudier Förutsättningslös trafikslagsövergripande analys med tillämpning av fyrstegsprincipen krävs innan den formella planläggningsprocessen får påbörjas Sammanhållen fysisk planprocess från 1 januari 2013 En sammanhållen process i stället för att innefatta flera planeringsskeden Den fysiska planeringen enligt väglagen och banlagen ska leda till en vägplan eller en järnvägsplan Nuvarande process: Ny process:

73 Nytt ekonomiskt planeringssystem Bygger på regeringens prop 2011/12:118 Planeringssystem för transportinfrastruktur Beslut varje mandat period om en 12-årig plan Den nationella planen delas i tre tidsperioder, År 1-3 Förslag till byggstart År 4-6 Förslag till förberedelse för byggstart År 7-12 Viktigare brister som kräver fortsatt utredning Våren Trafikverket ges i uppdrag att lämna årliga förslag till regeringen om genomförande av infrastrukturåtgärder de följande sex åren Inför planens år 2 Inför planens år 3 Inför planens år (2026)

74 Budget 522 Mdkr Nationell plan 86 Mdkr drift, underhåll, reinvestering av statliga järnvägar 155 Mdkr drift och underhåll väg inklusive bärighet, tjälsäkring, rekonstruktion samt medfinansiering enskilda vägar 281 Mdkr utveckling av transportsystemet Ramar Regionala planer Västerbotten 837 mkr 279 mkr Norrbotten 784 mkr 261 mkr Åtgärdsplaneringen

75 3,5 miljarder satsas för att möta den växande gruvnäringens behov Malmbanan ökad kapacitet (0,8 miljarder) Kaunisvaara - Svappavaara vägåtgärder (1,3 miljarder) Övriga satsningar, Bergslagen

76 Regeringens prioriterade åtgärder Malmbanan ökad kapacitet Upprustning av vägen mellan Pajala och Svappavaara Utreda förutsättningarna för en järnvägsförbindelse mellan gruvområdet Kaunisvaara och befintlig järnväg i Svappavaara Åtgärdsplaneringen

77 Stråk/plats Luleå Riksgränsen Luleå - Riksgränsen Skellefteå Umeå-Haparanda Luleå bangård Umeå-Boden Luleå Hamn Malmbanan Kiruna - Riksgränsen Åtgärd Paket E10 Avakko - Skaulo Skellefteåprojektet, ny dragning E4 mm. Mötesseparering E4 Nytt signalställverk Ökad kapacitet, järnväg Farledsåtgärd Dubbelspår Åtgärdsplaneringen

78 Frågepanel

79 Jörgen Simu Distriktschef Investering Nord

80 Lunch