att bevilja kronor i verksamhetsbidrag till Uppsala Tjejjour för 2016

Transkript

1 Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Bidragsansökan för verksamhetsbidrag för Uppsala Tjejjour SN-2016/25. Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå socialnämnden besluta att bevilja kronor i verksamhetsbidrag till Uppsala Tjejjour för 2016 att till nämnden redovisning ska ske vid årets slut Ärende Tjänsteskrivelse , Verksamhetspresentation Uppsala Tjejjour, Ansökan om bidrag från Uppsala Tjejjour , Ansökan om bidrag från Uppsala Tjejjour (påskriven) har varit utsända.

2 Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Mary Nilsson Datum SN-2016/25 Socialchef Socialnämnden Ansökan om verksamhetsbidrag från Uppsala Tjejjour SN-2016/25 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att bevilja kronor i verksamhetsbidrag till Uppsala Tjejjour för 2016 att Uppsala Tjejjour i januari 2017 ska redovisa hur verksamhetsbidraget använts. Sammanfattning Socialnämnden föreslås bevilja Uppsala Tjejjour verksamhetsbidrag för att stödja förebyggande arbete riktat till flickor. Befolkningsprognosen för 2016 avseende unga i åldern år är personer. Antalet flickor av dessa kan uppskattas till hälften, Föreningen har dels en chatt tre gånger per vecka som flickor kan vända sig till och kommer också att arbeta med utåtriktad verksamhet i Knivsta. Verksamhetsbidraget föreslås bli kronor för Bakgrund Uppsala Tjejjour ansöker om verksamhetsbidrag med kronor. Organisationen har inte fått bidrag tidigare från socialnämnden i Knivsta kommun. Föreningen, som vänder sig till flickor i åldrarna år, är verksam i Uppsala med omnejd. Verksamheten består dels av arbete på föreningens webb där frivilliga chattar med flickor och svarar i en frågelåda tre dagar i veckan. Föreningen arbetar också med utåtriktad verksamhet och med opinionsbildning. Verksamhetsbidraget är tänkt att användas för att kunna behålla den samordnare som man haft anställd sedan augusti Samordnaren avlastar de frivilliga med administration men också med utåtriktade aktiviteter. Uppsala Tjejjour kan, om de beviljas verksamhetsbidrag, medverka i föreläsningar i skolan, socialtjänsten och för fritidsledare. Ekonomisk konsekvensanalys Det föreslagna verksamhetsbidraget ryms inom socialnämndens budget. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista.

3 Sida 2 av 3 Mary Nilsson Socialchef Beslutet ska expedieras till: Akten Uppsala Tjejjour Bilagor: Ansökan om verksamhetsbidrag Verksamhetspresentation

4 Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja x Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Föreningen vänder sig till unga flickor i åldern år. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? Ett verksamhetsbidrag till tjejjouren ger unga flickor möjlighet att kommunicera anonymt med utomstående om sina svårigheter och är ett viktigt förebyggande inslag. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. Föreningen vänder sig flickor vilket utesluter pojkar i samma ålder. Det finns stöd för att prioritera flickor på detta sätt bland annat i resultatet i den senaste Liv och hälsaundersökningen som visar att unga flickor mår sämre psykiskt än pojkarna. Socialnämnden ger också verksamhetsbidrag till BRIS som vänder sig till både flickor och pojkar. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej x Förklara oavsett svar. Ärendet rör den strukturella nivån.

5 Uppsala Tjejjour Verksamhetspresentation

6 Vilka är vi och vad gör vi? Uppsala Tjejjour är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som jobbar för jämställdhet och systerskap. Vårt arbete baserar sig på en feministisk grundsyn. Vi jourtjejer som möter målgruppen är mellan 18 och 30 år. Vi har alla olika bakgrund och olika erfarenheter med oss in i jouren, men vi har allihop gått en gemensam tjejjoursutbildning. Jouren består utöver sina jourtjejer även av en styrelse som har det övergripande ansvaret samt sköter jourens ekonomi. Vi startade 2005 och har sedan dess verkat för ett mer jämställt samhälle. Mål och syfte Jourens mål och syfte är att stärka och stötta alla som definierar sig som tjejer, i den situation som de befinner sig i. Vi jobbar även med att synliggöra och öka medvetenheten om unga tjejers situation idag. Vi vill genom förebyggande, opinionsbildande och jourarbete motverka att unga tjejer mår och/eller far illa. Uppsala Tjejjour är främst en organisation som finns för att ge råd, stöd och peppa unga tjejer. Bemötande och målgrupp Den som vänder sig till Uppsala Tjejjour kan vara helt anonym. Alla jourtjejer har avgett ett tystnadslöfte och vi har ingen anmälningsplikt. Det en stödsökande vill ska stanna hos oss, stannar hos oss. Vi vill arbeta på ett sätt som välkomnar och inkluderar unga tjejer oavsett etnicitet, sexualitet, ålder, funktion, religion eller värderingar. Vi välkomnar alla som definierar sig som tjejer. Vår primära målgrupp är tjejer mellan 12 och 20 år. Om vi upplever att en stödkontakts behov faller utanför vårt kompetensområde blir vår uppgift att försöka slussa personen vidare. Vi ifrågasätter inte och ställer inga diagnoser. Till oss går det att vända sig till angående allt möjligt, inget problem är för litet och inget är för stort! Verksamhet Jourens grundverksamhet har två delar som båda syftar till att arbeta mot mäns och killars våld mot kvinnor och tjejer, samt att stötta och stärka tjejer i andra svåra situationer. All kontakt, både inom stödverksamheten och den förebyggande verksamheten bygger på förtroende och sker på tjejens villkor. Därtill verkar också jouren för att stärka unga tjejer och uppmärksamma tjejers villkor i samhället genom opinionsbildning.

7 Stödjande jourverksamhet Vi har jour via chatt, e-post och frågelåda. Chatten är öppen varje tisdag, torsdag och söndag klockan I frågelådan ställer tjejer frågor till oss på hemsidan och kan välja att få sin fråga besvarad till sin e-post eller direkt på hemsidan. Vi stöttar och peppar våra stödsökande och hjälper till med råd, svar på frågor samt att slussa vidare till andra stödinstanser om det behövs. Vår jourverksamhet är unik på så sätt att det är en lågtröskelverksamhet där tjejer kan kontakta oss enkelt via nätet på sina egna villkor. Internet är en plattform där vår målgrupp känner sig hemma och samtidigt kan vara anonyma. Förebyggande verksamhet Vi håller tjejgrupper och föreläser på fritidsgårdar, skolor och deltar aktivt i olika arrangemang och projekt. Vi belyser normer, stärker tjejerna och diskuterar alltifrån gemenskap till sexuellt våld. Opinionsbildning Vi deltar i samhällsdiskussionen kring de frågor som är viktiga för vår målgrupp. Detta genom att vi medverkar i intervjuer i tidning, radio och TV på förfrågan samt i viss mån på eget initiativ genom debattartiklar, insändare, demonstrationer samt kampanjer i sociala media. Organisation Uppsala Tjejjour är en ideell förening. Vi har ca 35 medlemmar och ca 25 aktiva jourtjejer. Uppsala är en studentstad och den övervägande delen av tjejer som söker sig till oss för att man vill bli jourtjej är studerande. Det betyder också att efter en tid, ett eller ett par år, flyttar man från Uppsala och nya jourtjejer söker sig till vår verksamhet. Vi har alltså en relativt hög omsättning på aktiva jourtjejer, men aldrig några problem att rekrytera. Föreningens styrelse består av 9 tjejer. Vi sedan augusti 2015 en anställd samordnare men alla andras arbete sker på ideell basis. Feminism, kvinnoseparatism och systerskap Vår feministiska grundsyn innebär en insikt om att tjejer och kvinnor som grupp är underordnade killar och män som grupp. Detta beror på maktstrukturer som genomsyrar alla samhällets sfärer; såväl på det ekonomiska, privata, politiska, offentliga och sociala planet. Vi delar en insikt om att samhället ännu inte är jämställt. Vi anser att tjejers och kvinnors underordning är en strukturell funktion i samhället som skapats ur föreställningen om kön. Könsmaktordningen yttrar sig på olika sätt. Vi ser ingen artskillnad, utan en gradskillnad, i förtrycket av tjejer och kvinnor. Det betyder att vad som kan te sig som olika typer av könsbaserat förtryck egentligen är samma förtryck som varierar i

8 styrka. Vi ser allt förtryck av tjejer och kvinnor som liggande på en skala där våld mot tjejer och kvinnor är den yttersta konsekvensen. För oss innebär alltså feminism att alla människor oavsett kön, i enlighet med de mänskliga rättigheterna, föds till att dela samma politiska, sociala och ekonomiska rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Uppsala Tjejjour är kvinnoseparatistisk organisation. Vi är tjejer som stöttar andra tjejer. Vi utgår från tanken om vikten av ett eget rum för tjejer att samla mod, kraft och kunskap i, utan att behöva ifrågasättas eller tolkas utifrån den manliga norm som råder i andra delar av samhället. Jouren samarbetar dock gärna med andra organisationer som inte är kvinnoseparatistiska, som till exempel killjourer. Vi värnar om systerskapet i vår verksamhet, både internt och utåtriktat. Systerskap handlar om samhörighet, gemenskap och ömsesidig respekt samt acceptans för olikheter tjejer och kvinnor emellan. Vi strävar efter att alla ska få ta plats och vara delaktiga inom systerskapets ramar, för att skapa solidaritet och hitta styrkan tjejer emellan. Inom systerskapet kan tjejer mötas, bekräfta och förstå varandra. Även att tro på, uppvärdera, värna om, stärka och framföra tjejers och kvinnors erfarenheter och upplevelser, åsikter och kunskap är viktiga delar i systerskapet. Vi vill synliggöra tjejer och kvinnor som förebilder och ifrågasätta föreställningar om kön.

9 Ansökan om bidrag för 2016 Uppsala, januari 2016 Sökande förening: Föreningens namn: Uppsala tjejjour Organisationsnummer: Besöks och postadress: Torsgatan 18 Postnummer och ort: Uppsala E-post: och Telefon: Webbadress: Facebook: Instagram: uppsalatjejjour Ansökan bidrag: Plusgiro: Vi ansöker om totalt: kr Kontaktpersoner: Chris-Emelie Denstedt, samordnare (anställd) Amanda Bodinger (ordförande) E-post: E-post: Telefon: Telefon: Beskrivning ansökan: Verksamhet idag Vi är verksamma i Uppsala med omnejd där Knivsta är inräknat. Uppsala Tjejjours verksamhet består av tre delar. Alla delarna innefattar både preventiva och stödgivande funktioner, vilket framgår av nedanstående beskrivningar. Jourverksamhet Arbete på vår webb där vi tre dagar i veckan chattar med stödsökande tjejer som kontaktar oss för att prata om sina problem inom ett stort antal områden. Vi har också en frågelåda på vår hemsida för de tjejer som inte vill eller kan chatta. De vanligaste ämnena som tas upp är psykisk ohälsa, våld, sexualitet och relationer. Det unika med vår verksamhet är att vi har en lågtröskelverksamhet, vilket innebär att tjejerna kontaktar oss enkelt via chatt och mejl på sina egna villkor. Vår erfarenhet är att fler vågar ta kontakt med oss genom att jourverksamheten sker över internet, vilket vi ser är en plattform där vår målgrupp känner sig hemma och samtidigt får vara anonyma. De stödsökande flickorna och unga kvinnorna bär på olika typer av erfarenheter, inte sällan visar det sig att det handlar om våldsamma situationer som äger rum i hemmet. Ofta får vi höra hur stödsökande tjejer utsätts för psykisk och fysisk misshandel, sexuella övergrepp, trakasserier, incest och/eller kränkningar. Det är inte heller ovanligt att den stödsökande tjejen uppger sig bevittna våld i hemmet mellan föräldrarna. Många gånger kan vi vara den första kontakten som den stödsökande berättar sin historia för.

10 En av våra ambitioner är att tjejer genom oss ska våga ta ett första steg till att ta hjälp från andra instanser såsom socialtjänst, polis eller sjukvård. Vi kan därför fånga upp små problem som i framtiden riskerar att växa om de inte uppmärksammas. Vi har ett brett kontaktnät och kunskap om var och hur unga tjejer kan få del av de samhällsinsatser som finns. Knivsta kommun har oss veterligen ingen motsvarande verksamhet som vår och med vårt arbetssätt har vi en möjlighet att nå ut till unga tjejer i Knivsta som annars riskerar att bli en del av det så kallade mörkertalet. Genom att vi i Uppsala Tjejjour fångar upp problemen innan de vuxit och blivit smärtsamma för individen och kostsamma för kommunen skapas dubbel vinst både på individ- och samhällsnivå. Utåtriktad verksamhet Den andra grenen i vår verksamhet är det informerande och förebyggande arbetet som bedrivs främst genom uppsökande verksamhet i skolor, föreningar och fritidsgårdar där våra föreläsningar, workshops och tjejgrupper efterfrågas. Detta arbete syftar främst till att belysa normer, unga tjejers särskilda utsatthet samt till att stärka tjejerna och deras sammanhållning. Vi menar att det finns strukturella samhällsproblem som leder till att tjejer som grupp tenderar att bli extra utsatta för diskriminering, våld och förtryck. Dagligen möter vi tjejer med erfarenheter som speglar denna bild. Till exempel driver vi därför ett projekt vi kallar Tjejverket som går ut på att informera vår målgrupp och andra berörda i deras närhet om den kunskap vi samlar på oss. I år har vi haft en skolturné om sex med samtycke och våldtäkt; ämnen som diskuterats i hela klasser där alla kön är närvarande. Opinionsbildning Opinionsbildning är den tredje delen i vår verksamhet. Vi deltar ofta i samhällsdebatten genom radio, tv, tidningar, på sociala medier och vid olika evenemang där unga tjejers situation diskuteras och kan belysas samt där tjejers sammanhållning uppmuntras. Personerna i vår målgrupp påverkas enormt av samhällsklimatet, de är i sin mest lättpåverkade fas i livet och tar till sig idéer som de hör från sin omvärld. På många sätt undervärderas och missaktas unga tjejer idag. Stereotyper klistras på dem vilket hämmar deras valmöjligheter i livet. Därför vill vi visa en annan bild och argumentera emot de skadliga bilder av kvinnor och tjejer som finns idag. Vi har också märkt att vi ses som en pålitlig, etablerad källa för uttalanden i dessa frågor då media och politiker kontaktar oss för råd och uttalanden. Hur jobbar vi rent organisatoriskt? Varannan vecka hålls möten för jourmedlemmarna och en gång i månaden träffas styrelsen. Ansvar delas upp och de bildade arbetsgrupperna träffas utöver dessa möten. Vi jobbar också aktivt med kvalitetssäkring av arbetet vilket är viktigt då vi har så stor omsättning på medlemmarna. Utvecklingssamtal och handledning erbjuds alla jourtjejer, transparens mellan styrelse, jour och de olika arbetsgrupperna eftersträvas alltid och beslut tas demokratiskt i jouren. Alla som vill bli jourtjejer hos oss genomgår en grundutbildning med kunskap i relevanta ämnen, samtalsmetodik och bemötande för att rusta jourtjejerna för jourarbetet. Vi utbildar oss också kontinuerligt för att hålla vår kunskap uppdaterad. För att göra det drar vi nytta av vårt stora kontaktnätverk inom vår riksorganisation Unizon och tar också in utomstående utbildare. Flera gånger om året deltar vi exempelvis i rikstäckande konferenser för jourmedlemmar och vi har ofta föreläsare på besök på våra möten som vill delge sin information. Det är tydligt att de som arbetar i branschen ser oss som ett värdefullt komplement till andra stödorganisationer då de ofta donerar sin tid till oss utan eller till nedsatt arvode. För mer information om vår verksamhet, se bifogad verksamhetspresentation.

11 Vi söker bidrag för Uppsala Tjejjour har tio års erfarenhet av arbetet som beskrivs ovan och vi får många bevis på att verksamheten är efterfrågad, värdefull och uppskattad hade vi sammanlagt 463 stödkontakter och 2015 har vi haft 625 stödkontakter, så vi kan se att efterfrågan ökar. Verksamheten bedrivs på ideell basis, vi är beroende av unga kvinnors engagemang för andra unga tjejer. Från augusti i år har vi haft möjligheten att ha en anställd samordnare på 100% vilket har gjort en enorm skillnad. Då samordnaren har avlastat jourtjejerna (volontärerna) administrativt har vi kunnat utöka våra chattöppettider från två till tre dagar i veckan, kunnat arbeta mycket mer utåtriktat än vi tidigare haft möjlighet till, kunnat delta i flera samverkansträffar samt alltid kunnat tacka ja till relevanta mediaförfrågningar. Detta har lett till att vi kan hjälpa fler stödsökande tjejer, att vi har spridit kunskap om sexuellt våld och att många fler, både samverkanspartners och ur vår målgrupp, har fått reda på att vi finns. Vi söker främst bidrag för att kunna bibehålla vår anställda samordnare framöver, vi har fått bidrag från Uppsala kommun och sökt fler bidrag men vi har ännu inte tillräckliga medel att kunna ha kvar vår samordnare under hela Vad händer i vår verksamhet om vi inte har anställd? Problematiken i att vara en fullt ut ideell verksamhet ligger ofta i att klara det organisatoriska. Våra jourtjejer vill av naturliga skäl kunna ägna sig åt kärnan i verksamheten, att ha kontakt med unga tjejer - över chatt, mejl och i verkliga livet på skolor, fritidsgårdar och i föreningar. Utan en anställd så återgår allt det administrativa ansvaret till jourtjejerna. Detta går i slutändan ut över stödkontakterna via mejl och chatt då kreativiteten i arbetet kvävs. Utan en anställd skulle vi inte klara att ha öppet tre gånger i veckan utan skulle få dra ner till två gånger i veckan. Det utåtriktade arbetet skulle minska då det inte finns någon anställd som kan kontakta skolor och fritidsgårdar på ett organiserat sätt. Det skulle också bli svårt att möta den efterfrågan som finns av våra tjänster under kontorstid då jourtjejerna vid sidan om engagemanget har jobb och studier. Hur vi tänkt använda beviljade medel Beviljade medel kommer gå till att finansiera vår anställda samordnare. Här kommer en mer detaljerad beskrivning över hur en anställd bidrar till vår verksamhet: 1. Agera samordnare och avlasta de ideella jourtjejerna och ideella styrelsemedlemmarna administrativt. Utan anställd läggs mycket tid på bidragsansökningar, administration kring schemaläggning, hantera vår allmänna e-post, dokumentation, statistik, förbereda ordförandeskap inför möten, protokollföring och all tidskrävande samordning och administration som hör det förebyggande arbetet till. Det kan vara t.ex. att ringa runt till skolor och fritidsgårdar för att informera om vad vi kan göra och boka in tider. Detta arbete medför att jourtjejerna får mindre tid att lägga på faktisk stödverksamhet och förebyggande verksamhet samt att styrelsemedlemmarna inte har lika mycket tid att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten som skulle önskas. 2. Finnas tillgänglig dagtid. Det är oftast dagtid på veckodagar som vi efterfrågas att delta ute på skolor och fritidsgårdar samt delta i olika samverkansträffar eller utbildningar med myndigheter eller andra organisationer. Då samtliga jourtjejer och styrelsemedlemmar har heltidssysselsättningar i form av arbete och studier utöver sitt engagemang i Uppsala tjejjour så skulle dessa förfrågningar ibland bli svåra att tillgodose. 3. Vara en tillgänglig resurs för stödsökande tjejer för personliga möten och personligt medföljande stöd då tjejen behöver detta i kontakt med någon myndighet, exempelvis vid polisanmälan. Vi har svårt att garantera detta utan anställd av samma skäl som anges i punkt 2.

12 4. Få tid att utveckla vårt förebyggande utåtriktade arbete, exempelvis planerar vi att skapa en föreläsning för lärarstudenter och fritidsledare kring ämnet sexuella trakasserier. 5. Få tid att satsa mer på vårt förebyggande opinionsbildande arbete. Utan anställd har vi begränsad möjlighet att exempelvis skriva debattartiklar och får ibland tacka nej till medverkan i media av samma skäl som anges i punkt 2. Med en anställd kan vi lägga mer tid på detta och dessutom alltid kunna medverka i media när det efterfrågas. Våra planer under Ett axplock av vad vi planerar genomföra under : - Rekrytera och utbilda fler jourtjejer - Fortsätta vår skolturné om samtycke och våldtäkt - Fortsätta vår bemötandeturné gentemot yrkesgrupper som i sin yrkesutövning möter unga tjejer - Utbilda lärarstudenter och fritidsledare i ämnet sexuella trakasserier - Utbilda oss i transfrågor och starta ett inkluderingsarbete för transtjejer - Utveckla vår grundutbildning - Starta ett separatistiskt tjejcafé på Grand i Uppsala Vad vi kan erbjuda er Vi vill genom information på era skolor ge Knivstas unga tjejer vetskap om att vi finns, vad vi gör och vad vi kan göra för dem. Vi vill också arbeta förebyggande mot sexuellt våld med Knivstas ungdomar samt erbjuda Knivsta kommuns medarbetare föreläsningar om bemötande och sexuella trakasserier. Dessa erbjudanden beskrivs mer detaljerat här: 1. Skolbesök a. Vi kan komma ut till era högstadieskolor och presentera vår verksamhet och berätta vad unga tjejer kan få hjälp med ifrån oss. b. Vi kan hålla vår lektion/föreläsning om sex med samtycke och våldtäkt för alla Knivstas niondeklassare för alla oavsett kön. Upplägget är en interaktiv föreläsning där ungdomarna både får fakta och får delta i övningar som exempelvis associationsövningar för ordet våldtäkt och diskussionsövningar kring frågan hur kan man förstå att någon vill ha sex. Syftet är att skapa förändring genom öppna samtal: att få ungdomar att förstå och reflektera kring samtycke och det egna ansvaret att alltid försäkra sig om sin sexpartners samtycke, att bemöta fördomar kring vad en våldtäkt är, vem det är som våldtar/blir våldtagen, lyfta bort skulden för den som blir utsatt och istället lägga skulden på förövaren. Innehåll: i. Sex med samtycke 1. Vad är samtycke 2. Hur märker man att någon vill/inte vill ii. Våldtäkt 1. Statistik 2. Vad säger lagen 3. Myter kring våldtäkt (vem våldtar, vem blir utsatt, var sker de) 4. Lägga skulden där den hör hemma på förövarna iii. Om det sker 1. Anmälningsprocessen 2. Var kan man få hjälp 3. Hur stöttar man en vän

13 2. Föreläsning för era medarbetare om bemötande Under förutsättning att vi kan ha en anställd under 2016 kan vi erbjuda era medarbetare detta. Under hösten har vi föreläst om bemötande för en mängd olika yrkeskategorier såsom poliser, åklagare, socialsekreterare, lärare, elevhälsoteam och psykologer. Detta kan vi också erbjuda relevanta yrkeskategorier inom Knivsta kommun. Vi får genom våra stödsamtal med stödsökande mycket information om vad som blir fel bemötandemässigt i mötet med olika yrkesgrupper, ofta är det relaterat till när unga tjejer söker hjälp efter att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp. Många av de stödsökande vi talar med vill efter ett dåligt bemötande inte försöka söka hjälp igen vilket gör att de hamnar i riskzonen för att drabbas av psykisk ohälsa, att bli utsatt för ytterligare övergrepp och eventuellt börja använda sex som ett självskadebeteende. Bemötandet tas upp på följande sätt: a. Vilken bemötandeproblematik berättar våra stödsökande om? b. Hur gör tjejjouren? Normkritik och tjejjourens bemötandestrategier c. Tips på förbättringar hos den aktuella instansen Syftet är att förbättra bemötandet gentemot unga tjejer hos olika samhällsinstanser och därmed också öka chanserna att utsatta tjejer får det skydd, den hjälp och det stöd de behöver samt att göra de vuxna som dagligen kommer i kontakt med unga tjejer medvetna om att vi finns, vad vi kan och vad vi gör. 3. Föreläsning för era fritidsledare om sexuella trakasserier Under förutsättning att vi kan ha en anställd under 2016 kan vi erbjuda era fritidsledare detta. Fritidsgårdar är en arena där många unga tjejer blir utsatta för sexuella trakasserier och samtidigt en arena där de vuxna som hör och ser detta i många fall är dåligt rustade för att kunna hantera det på ett bra sätt. Vi får i våra stödsamtal höra berättelser från tjejer som inte tas på allvar av sina fritidsledare när de berättar om sexuella trakasserier och att de killar som utsatt tjejerna ursäktas med att de är dåliga på att visa känslor eller att han menade säkert inget illa. Här läggs grunden till att kränkningar av tjejers kroppsliga integritet normaliseras. Innehåll: a. Vad är sexuella trakasserier? b. Statistik c. Fritidsgårdens ansvar d. Hur ska man göra när det händer? utifrån exempel e. Hur bemöter man den som blivit utsatt? f. Hur bemöter man den som har utsatt/utsätter någon/några andra? Syftet är att skapa en miljö på fritidsgården som inte accepterar sexuella trakasserier så att tjejer som besöker fritidsgårdar ska kunna känna sig trygga, att de som blir utsatta ska få ett bra bemötande samt att de som utsätter andra ska upphöra med detta genom att få en förståelse för vad deras beteende innebär. Frågor Vid frågor om vår ansökan eller vår verksamhet, kontakta vår samordnare eller vår ordförande. Kontaktuppgifter finns överst i ansökan. Underskrift Härmed intygar jag att uppgifterna i ansökan är korrekta: Datum: Underskrift ordförande: Namnförtydligande: Amanda Bodinger

14

15

16

17

18

19