Rekrytera rätt - några säkerhetsaspekter Christina Wainikka November 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekrytera rätt - några säkerhetsaspekter Christina Wainikka November 2004"

Transkript

1 Rekrytera rätt - några säkerhetsaspekter Christina Wainikka November 2004 Att rekrytera rätt personer är mycket viktigt, både för den rekryterade och för företaget. Det finns forskare som menar att en rekrytering kostar ungefär 40 % av en årslön, under förutsättning att inget går fel. En rekrytering som misslyckas kostar givetvis ännu mer. Med denna skrift vill vi ge tips och råd inför rekrytering, särskilt utifrån ett säkerhetsperspektiv.

2 Medarbetarna är företagets viktigaste tillgångar För alla företag med anställda är inte uttrycket att medarbetarna är företagets viktigaste tillgångar en floskel. Det är en sanning. Utan medarbetare är det omöjligt att bedriva verksamheten. Det är som värdefull tillgång som medarbetarna skall betraktas. Samtidigt är det också så att rätt person på rätt plats är en förutsättning för framgång. Rätt person på fel plats gör ingen lycklig, vare sig företaget eller medarbetaren. Att få rätt person på rätt plats är alltså en viktig utgångspunkt för att medarbetaren skall kunna vara företagets viktigaste tillgång. Att rekrytera rätt personer är mycket viktigt, både för den rekryterade och för företaget. Det finns forskare som menar att en rekrytering kostar ungefär 40 % av en årslön, under förutsättning att inget går fel. En rekrytering som misslyckas kostar givetvis ännu mer. Med denna skrift vill vi ge tips och råd inför rekrytering, särskilt utifrån ett säkerhetsperspektiv. Christina Wainikka Svenskt Näringsliv 1

3 Innehållsförteckning 1. Varför är rekrytering en säkerhetsfråga? Hur bör man resonera? Ömsesidigt förtroende Konkreta tips för rekryteringssituationen Vad säger reglerna? Något att tänka på när anställningen påbörjats När någon slutar Länklista

4 1. Varför är rekrytering en säkerhetsfråga? Rekrytering är en säkerhetsfråga av flera skäl. Många av de säkerhetsrisker som finns i företag hänger samman med de personer som är verksamma där. Det kan handla om allt från s k insiderbrott till olycksfall. En del av dessa problem kan undvikas vid en noggrannare rekrytering. För att ge en bild av vilka problem som kan uppkomma vid dåligt genomförd rekrytering ges här några exempel. Olycksfall Arbetsgivaren har givetvis ansvar för arbetsmiljön och för det förebyggande skyddsarbetet. Det finns dock tyvärr många exempel på när medarbetare, av skilda skäl, kringgår säkerhetsanordningar eller liknande och därmed bidrar till att orsaka skador. Medarbetare kan t ex ignorera säkerhetsåtgärder som vidtas för att skydda mot brand. Brand är för många företag en mycket allvarlig händelse. Det finns undersökningar som visar att företag som drabbats av brand ofta går i konkurs inom ett par år. Under tiden som verksamheten ligger nere efter branden hinner kunderna helt enkelt hitta andra leverantörer. I rekryteringsfasen kan det därför vara av betydelse att kontrollera om de sökande är uppdaterade på skilda former av regler. Ingår t ex säkerhet i den utbildning som krävs för anställningen är det viktigt att kontrollera att personen i fråga verkligen har genomgått dessa delar. Är så inte fallet måste åtgärder annars vidtas, t ex i form av internutbildning. Svinn och liknande Många företag drabbas av att anställda tar med sig varor och annat hem. I vissa företag utvecklas t o m en kultur där detta betraktas som accepterat, som något som inte ens behöver döljas inför kollegor. För företagen är detta givetvis ett stort problem. Ett företag som köper in varor måste självt kunna få avgöra hur de skall användas. Vid rekrytering kan det vara viktigt att även ta sådana här frågor i beaktande. Företagsspioneri och andra informationsläckage Medarbetarna, i olika omfattning, måste få del av företagets företagshemligheter och annan viktig information. En säljare som inte får del av den kundlista hans arbete skall baseras på kan ju inte sköta sitt jobb. De allra flesta medarbetare följer de instruktioner de får beträffande informationshantering, men det finns tyvärr fall där företagshemligheter hanteras på fel sätt. Sabotage I sällsynta fall finns anställda som saboterar företagets verksamhet. När detta händer finns det nästan alltid en konflikt i botten. Det kan t ex 3

5 handla om uppsagd personal som raderar hårddiskar. Denna typ av agerande kan sällan hindras vid rekryteringen, men kan förebyggas vid en rimlig och genomtänkt hantering av den personal som sägs upp. Inkompetens Det finns fall där arbetsgivaren drabbas av skador och förluster på grund av en medarbetares inkompetens. Dessa skador beror i princip uteslutande på att arbetsgivaren slarvat i rekryteringsfasen! Hit hör t ex de landsting som anställer falska läkare och företag som anställer personer utan att de har erforderlig kompetens, t ex därför att de köpt ett examensbevis från en icke existerande högskola. Sköts rekryteringen ordentligt kan dessa skador undvikas. Som synes handlar det här om problem av väldigt olika karaktär. Gemensamt är att det är personer inne i företaget som orsakar skador. Det handlar om personer på alla nivåer, alla med det gemensamt att de egentligen borde agera med företagets bästa för ögonen, men inte gör det. På många områden börjar det man kallar för insiderproblematik uppmärksammas alltmer. Med bra rutiner för rekrytering kan en hel del av de risker som beskrivs ovan undvikas. De bör dock också kompletteras med bra rutiner för dialog med medarbetarna om säkerhetsfrågor mm under pågående anställning. 2. Hur bör man resonera? Varje rekrytering bör ses som en enskild process, men bör samtidigt följa vissa rutiner. Detta kan låta som en motsägelse, men så är inte fallet. Rutiner är viktiga för att inget viktigt moment skall missas, för att vara säker på att alla som behöver få viss information verkligen får det. Att se varje rekrytering som en enskild process är viktigt för att kunna göra rätt avvägningar beträffande hur rekryteringen skall gå till. Det finns många avvägningar som behöver göras, och som bör påverka rekryteringsprocessen. Det är några som är helt självklara, såsom att det är viktigt att vara noggrann i rekryteringsprocessen när det är en VD. VD är ju på många sätt ett ansikte utåt och en felrekryterad VD skadar inte bara bolaget direkt, utan även indirekt genom att företagets goodwill skadas. Många medarbetare har också en väldigt hög självständighet. Det kan handla om städpersonal som har tillgång till lokalerna när inga andra är där, det kan handla om chaufförer som självständigt sköter leveranser och annan liknande personal. Genom att de har så hög självständighet är det även här viktigt att vara noggrann i rekryteringen. En felrekrytering kan bli väldigt dyr. 4

6 3. Ömsesidigt förtroende I denna skrift fokuseras på vad som konkret kan göras för att göra rekryteringsprocessen så bra som möjligt från säkerhetsperspektiv. Det finns dock några saker som är viktiga att tänka på, oavsett från vilket perspektiv man betraktar rekryteringsprocessen. Tänk på att alla du möter i rekryteringsfasen är människor som skall behandlas med respekt. Rekryteringsförfarandet kan ses som en del av företagets marknadsföring. Alla sökanden bör få ett gott intryck av företaget och dess verksamhet. Det handlar om att alla sökanden skall få ett trevligt bemötande. Företagets rykte och anseende kan skadas om de sökande känner sig kränkta. Detta gäller kanske särskilt de personer som företaget väljer att inte anställa! En viktig aspekt av att skapa goda relationer och ömsesidigt förtroende redan under rekryteringsfasen är att det kan få avgörande betydelse för den fortsatta relationen. Har relationen börjat med att de känner sig illa behandlade eller oskyldigt misstänkliggjorda under rekryteringen är det svårt, för att inte säga omöjligt, att skapa ett ömsesidigt förtroende. 4. Konkreta tips för rekryteringssituationen Här är ett par konkreta tips som åtminstone bör övervägas i samband med en rekryteringsprocess för att den inte skall innebära en säkerhetsrisk. Som framgår är det inte fråga om några konstigheter, men det är ändå bra att bli påmind om vad som bör och kan göras. 1. Gör en noggrann arbets- och kravanalys För att kunna genomföra rekryteringen på bästa sätt måste en analys göras av både arbetet och de krav som behöver ställas på den som skall rekryteras. Görs inte dessa analyser är det stor risk att rekryteringen inte blir så lyckad som den annars kunnat bli. Detta är ett viktigt och nödvändigt förarbete! 2. Begär skriftliga handlingar Är det så att det för en viss anställning är viktigt att den person som anställs har en viss yrkeserfarenhet eller en viss utbildning så bör skriftliga, gärna bevittnade, kopior av intyg och betyg krävas. Det finns dock ingen som helst anledning att begära skriftliga kopior av alla betyg och intyg som de sökande kan ha, begär bara för det som är av betydelse. 5

7 Detta låter som ett oerhört självklart moment i en rekrytering, men det är ofta här det missas. De falska läkare som gång på gång blir anställda av landsting runt om i Sverige skulle aldrig få anställning om landstingen verkligen krävde in kopior av betyg och legitimation. Det finns till och med fall där en person anställs som VD, med angivande av att han haft sådana poster tidigare och med hänvisning till en examen från Handelshögskolan. I själva verket hade han varken nödvändig utbildning eller yrkeserfarenhet. Om den sökande inte själv vill ta fram handlingarna så kan det vara läge att fundera över varför. Det behöver dock naturligtvis inte betyda att personen utger sig för att vara någon han inte är. Det kan i vissa fall också vara lätt att få fram en sökandes handlingar. Handlar det om svenska skolor så faller dessa i de flesta fall in under den svenska tryckfrihetsförordningen. Det innebär att betyg är offentliga handlingar som vem som helst kan begära att få tillgång till. Utnyttja den möjligheten om det är en utbildning som är en förutsättning för tjänsten! Det talas idag också allt oftare om att personer köper examensbevis från högskolor och universitet som inte existerar. I dessa fall hänvisar den sökande till en examen som i själva verket inte finns. Om sökanden har betyg och intyg från utländska skolor bör dessa kontrolleras på något sätt. Ett första steg kan vara att kontrollera om skolan existerar på Internet. Via hemsidorna brukar snabbt framkomma om det är en riktig skola eller inte. Marknadsförs på hemsidan möjligheter att köpa examensbevis bör man bli ytterst misstänksam. Ett annat steg kan vara att kontakta ambassaden för det land skolan uppges finnas i. Då finns också möjligheten att diskutera utbildningens kvalitet. Gör man sig inte detta besvär riskerar man att gå miste om bra personer. Det finns ju ingen som helst anledning att tacka nej till att anställa en person bara för att man som arbetsgivare själv inte känner till den aktuella skolan. 3. Be om referenser Gör det gärna till en rutin att be om referenser, gärna flera. Det är ofta möjligt att redan utifrån vilka personer som anges som referenser dra vissa slutsatser om den som söker en anställning. Det kan också i samband med en intervju diskuteras vilka som är referenser och varför. Många undviker att ange referenser på nuvarande arbetsplats eftersom de inte vill tala om att de söker efter en ny anställning. Det kan dock vara läge att be om fler referenser om alla är av samma typ. 6

8 4. Kontakta referenserna I en rekryteringssituation väljer många att inte ringa till referenserna utan nöjer sig med att diskutera listan. I ett fall beträffande en person som utgett sig för att ha en viss bakgrund och kompetens hade det anställande företaget inte ringt tidigare arbetsgivare. Hade de gjort det hade de fått besked om att personen i fråga hade blivit uppsagd på grund av oegentligheter. Försök därför att kontakta referenspersonerna. Kontakta gärna inte bara en av dem utan gärna flera. Fråga också särskilt om hur länge de haft kontakt med den sökande och i vilka typer av situationer. Genom att ställa sådana frågor kan det framkomma t ex viktiga personliga egenskaper som kan vara av betydelse att känna till. 5. Hur passar personen in i organisationen? Det finns ofta anledning att fundera över hur personen som skall rekryteras passar in i den existerande organisationen. Det kan vara läge att fundera över om den sökande redan har existerande relationer till andra medarbetare eller hur han eller hon av andra skäl kan passa in i organisationen. Det handlar om allt från att personkemin i gruppen skall fungera till att det kan bli destruktiva grupperingar. Att personkemin mellan kollegor blir bra är viktigt, men är svårt att garantera i förväg. Ett sätt att hantera det är att göra även de blivande arbetskamraterna delaktiga i rekryteringsfasens slutskede. Destruktiva grupperingar kan uppstå när grupper inom organisationen har eller får starkare lojalitet mot gruppen än mot organisationen. Detta kan hända på alla nivåer i en organisation, från styrelserum till verkstadsgolv. Sådana grupperingar kan uppstå på skilda sätt. Det kan handla om personliga förhållanden, kompisband eller t o m medlemskap i samma religiösa samfund. Detta är ett ytterligare skäl att försöka få en så bra mix av människor som möjligt i organisationen, såväl vad gäller etnisk bakgrund, kön, religiös tillhörighet som fritidsintressen. Många företag som aktivt arbetar med att få medarbetare med olika bakgrund vittnar om att det inte bara förbättrat relationerna på arbetsplatsen utan att det också kan vara en fördel i kontakter med kunder och leverantörer. (Se vidare i avsnittet om diskrimineringslagstiftningen.) 7

9 6. Hur ser livet ut för den sökande? Diskutera inte bara jobbet och jobbsituationen med den sökande. Det är viktigt att från början bygga en god relation och också att redan från början ha en god bild av personens hela livssituation. I diskussionerna kan det finnas en del som kommer fram som kan ses som varningssignaler. Det kan t ex handla om spelberoende eller missbruksproblem. Om sådana misstankar uppkommer under intervjuerna bör det diskuteras vidare med den sökande. Det kan ju vara helt ogrundade misstankar. Anställs personen trots misstankarna måste organisationen vara beredd att hantera de problem som kan uppkomma. 7. Gör en sökning på Internet När slutskedet närmar sig och det bara finns några få kandidater kvar kan det vara en god idé att göra en sökning på Internet. Det går att t ex söka på personens namn på Har personen ett vanligt namn kan det vara nödvändigt att lägga till ytterligare ett sökord, såsom bostadsort. Berätta gärna för den sökanden att ni gör en sådan sökning! Det gör att ni öppet kan diskutera resultatet. Skälet för att göra en sökning på Internet är att få ytterligare perspektiv på den sökande. Består alla träffar av resultat i golftävlingar och det visar sig att personen har ett mycket lågt handicap kan det ge en viss bild av vilka prioriteringar personen har. Består träffarna av sidor för militanta veganer eller knarkliberaler ges en helt annan bild. Den bild som kommer fram bör diskuteras med den sökande. Det kan vara fråga om något som är en enorm tillgång i arbetet likaväl som något som gör att en anställning kanske inte bör komma ifråga. Det finns inga som helst lagliga hinder för att göra sådana här sökningar i öppna källor på Internet. 8. Låt det få ta lite tid! Många av de misstag som begås i samband med rekrytering begås därför att förfarandet stressas igenom. Låt rekryteringen få ta lite tid! När någon väl blivit anställd är felaktig rekrytering svår att rätta till. Det går inte att som grund för uppsägning åberopa sådant som borde ha varit uppe till diskussion under rekryteringen. Låt det hellre bli rätt med en gång än att låta både den rekryterade personen och företaget lida för att det blivit fel! 8

10 5. Vad säger reglerna? Det finns en mängd rättsliga regler som kan påverka rekryteringsförfarandet. Några har nämnts ovan, i samband med de konkreta tipsen. Det finns dock flera regler som kan påverka rekryteringsprocessen. Utgångspunkten vid rekrytering är att företaget självt får bestämma om det vill anställa och i så fall vem det skall anställa. Det finns dock vissa regler som inskränker denna frihet. Det finns också lagregler som inverkar på möjligheten att göra vissa kontroller, som påverkar anställningsavtalets utformning samt regler som påverkar hur de uppgifter som kommer fram skall hanteras. Här ges några exempel, och genomgången är inte heltäckande. I en konkret situation är dock viktigt att ta reda på exakt vad som gäller! Kontakta därför gärna din arbetsgivarorganisation. Regler som påverkar rätten att välja Rätt till återanställning Inom arbetsrätten finns regler om återanställningsrätt som gör att när personer som sagts upp på grund av arbetsbrist kan ha rätt till återanställning inom en viss tidsperiod. Har företaget sagt upp personer på grund av arbetsbrist måste det kontrolleras om någon av dessa har rätt till återanställning. Diskrimineringslagstiftning Det finns flera lagar och regler som handlar om att hindra diskriminering i arbetslivet. Dessa lagar måste beaktas vid rekryteringsförfarandet. Lagarna är utformade så att de innebär ett förbud att diskriminera av vissa specifika skäl. Det finns alltså inte ett allmänt diskrimineringsförbud, utan förbud mot diskriminering på grund av t ex kön. För det fall att diskriminering sker kan skadeståndsskyldighet finnas gentemot den som blivit diskriminerad. Jämställdhetslagens förbud mot diskriminering är att de gäller när arbetsgivaren: 1. beslutar i en anställningsfråga, tar ut arbetssökande till intervju eller vidtar annan åtgärd under rekryteringen, 2. beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran, 3. tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor (för arbeten som är lika eller likvärdiga), 4. leder och fördelar arbetet, eller 5. säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en medarbetare. 9

11 Det är förbjudet med både direkt och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering avses att skälet för diskriminering beror på en viss grupptillhörighet. Man kan t ex tänka sig en arbetsgivare som bara anställer muslimska kvinnor från Iran. Den svenske man som söker anställning och inte får det, trots likvärdiga eller bättre meriter kan åberopa att han blivit diskriminerad. Med indirekt diskriminering avses t ex krav för anställning som bara kan uppfyllas av en viss kategori människor. En arbetsgivare som skulle kräva att det för anställning är nödvändigt att ta minst 100 kilo i bänkpress kan på det sättet effektivt utestänga de flesta kvinnor. Kravet kan ses som ett uttryck för indirekt diskriminering, om det inte är befogat med hänvisning till arbetets art. Jämställdhetslagen innebär ett förbud mot all diskriminering på grund av kön. Lagen gäller faktiskt diskriminering både av män och av kvinnor. Det lagen förbjuder är att hänsyn tas till kön i samband med t ex rekrytering. Det innebär att den arbetsgivare som direkt sorterar bort alla kvinnor, eller alla män, bara på grund av kön agerar i strid med lagens regler. Detta gäller oavsett om det finns ett syfte att diskriminera eller inte! Det är också viktigt att tänka på att jämställdhetslagen också gäller vid lönesättningen som normalt sker i samband med rekryteringen. Lönenivån skall vara motiverad med hänsyn till objektiva faktorer, såsom kompetens, och får inte bero på individens kön. Anställs samtidigt flera personer med likvärdiga meriter och löneskillnader finns mellan personerna är det viktigt att dessa inte beror på kön. Beror skillnaderna på individernas kön strider lönesättningen mot jämställdhetslagen. Det finns också en särskild lag mot att diskriminera någon på grund av hans eller hennes etniska tillhörighet. Med etnisk tillhörighet avses att någon tillhör en grupp av personer som alla har samma ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. Lagen riktar alltså helt in sig på grupptillhörighet. Lagen gäller också om en arbetsgivare tror att en sökande är av visst etniskt ursprung. En arbetsgivare som nekar t ex en etnisk svensk anställning för att han tror att personen har ett annat ursprung kan alltså också ställas till ansvar enligt lagen. En fråga som ibland kommer upp i samband med diskussioner om etnisk diskriminering är hur utländska utbildningar och andra meriter skall värderas. Enligt lagen är det den arbetssökande som är ansvarig för att presentera uppgifterna på ett sådant sätt att arbetsgivaren kan förstå dem. Vid en rekrytering kan frågan uppkomma om meriterna är de som krävs. För att inte missa att rekrytera en kompetent person och för att inte behöva ställas till svars inför lagen kan det många gånger vara värt att lägga ner lite möda på att 10

12 utvärdera och diskutera de utländska meriterna. Beträffande utbildning i utlandet kan t ex det aktuella landets ambassad många gånger vara behjälplig. Vid en rekrytering kommer ofta frågor om de sökandes privatliv upp. En del av en persons privatliv utgörs av hans eller hennes sexuella läggning. Det finns en särskild lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av någons sexuella läggning. Sexuell läggning definieras i lagen som homosexuell, bisexuell och heterosexuell. Tanken är att alla människor skall vara täckta av denna beskrivning. Förbudet i lagen innebär att det är förbjudet att överhuvudtaget beakta de arbetssökandes sexuella läggning. Den sexuella läggningen är en privatsak som skall sakna betydelse i arbetslivet. Det är också förbjudet att diskriminera funktionshindrade. Det regleras i lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder. Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått senare eller kan förväntas uppstå. Värt att notera är att personer som kan betraktas som funktionshindrade av socialmedicinska skäl inte omfattas av lagens förbud. Hit hör t ex missbrukare, som ju i andra sammanhang räknas som arbetshandikappade. Förbudet mot diskriminering av funktionshindrade är lite speciellt i förhållande till de andra diskrimineringsförbuden. Ett funktionshinder kan ju påverka förmågan att utföra ett visst arbete, vilket ju kön, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning normalt sett inte gör. Det gör att man vid rekrytering först måste ställa sig frågan om funktionshindret påverkar möjligheterna att utföra arbetet. En person som är rullstolsburen kan mycket väl arbeta som revisor men inte som takläggare. Det är inte godtagbart att diskriminera en funktionshindrad för att vissa anpassningar måste göras. Det går inte att säga att någon i rullstol inte fick jobbet för att hiss saknas eller att alla trösklar i så fall måste tas bort. Anpassningarna skall dock vara skäliga. Det finns också möjlighet att få bidrag till arbetshjälpmedel och annat för anställda med funktionshinder. Diskrimineringslagstiftningen kan te sig som en snårig djungel. För en arbetsgivare som skall anställa är det viktigt att varje rekrytering grundas på sakliga skäl, såsom kompetens. Så länge det är så kan den inte heller kritiseras såsom diskriminerande. Tänk dock på att det inte går att hänvisa till våra kunder föredrar att bli expedierade av kvinnor eller en person i rullstol passar inte vår image. Den typen av kommentarer och argument för att inte anställa en viss person är diskriminerande! 11

13 Regler som berör möjligheterna att kontrollera uppgifter Offentlighet och sekretess Information hos myndigheter, offentliga skolor mm omfattas av offentlighetsprincipen. Det gör att det är möjligt att i stor utsträckning få fram information om den sökande när så bedöms som motiverat. Som nämndes tidigare är det möjligt att från en skola få fram de betyg som den sökande säger sig ha, men inte vill visa upp. Offentlighetsprincipen gäller dock inte utan inskränkningar. Sekretesslagen innebär att en del uppgifter om enskilda inte fritt lämnas ut. Bedömningen om uppgifter skall lämnas ut eller inte görs av den enskilde handläggaren som skall bedöma skaderisken när någon begär ett utlämnande. Registerutdrag Vid en rekrytering kommer i vissa sammanhang frågan om möjligheten att få utdrag ur belastningsregister eller från Försäkringskassan upp. Sekretesslagen uppställer hinder för att göra sådana utdrag hur som helst. För personal i förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg finns en särskild lag om registerutdrag ur belastningsregistret. Vid rekrytering till en del arbeten och till en del arbetsplatser kan det finnas önskemål om att få se om den sökande tidigare är straffad. Det kan till exempel vara arbeten där den anställda självständigt skall hantera en större mängd kontanter. Arbetsgivaren kan inte själv begära fram sådana uppgifter ur belastningsregistret, men det är möjligt att be den arbetssökande själv begära ett registerutdrag. Möjligheten att begära registerutdrag bör bara användas i situationer där det bedöms som väldigt viktigt från säkerhetssynpunkt. Företaget bör också ha en policy om när registerutdrag skall begäras och vilken inställning som finns till de uppgifter som kan komma fram. När företaget talar med den sökande om att ett registerutdrag ur straffregistret önskas bör också en diskussion föras om varför utdraget behövs. För den sökande kan frågan om utdrag ur belastningsregistret upplevas som mycket integritetskränkande, även om personen ifråga inte överhuvudtaget har något att dölja. När frågan om registerutdrag ur belastningsregistret diskuteras med den sökande skall denne också ges utrymme att berätta om eventuella tidigare domar. Det kan mycket väl vara så att en person som faktiskt har en tidigare dom inte alls automatiskt skall strykas som lämplig kandidat. Den som vid diskussionen är ärlig och berättar om en tidigare dom kan mycket väl ändå vara en lämplig kandidat. Den däremot som fått frågan om tidigare domar finns och nekar, men som ändå är straffad tidigare, har ju inte bara begått brott utan är också oärlig. 12

14 Drogtester För vissa typer av arbeten och vid vissa typer av arbetsplatser är det viktigt att alla är fullt ut nyktra och drogfria. Det kan till exempel vara fråga om arbete som pilot eller vid ett kärnkraftverk. Arbetsgivaren kan då ha önskemål att göra drogtester. Drogtester kan dock också ses som integritetskränkande och är inte alltid tillåtna. Alla krav på drogtester bör vara mycket väl motiverade från säkerhetssynpunkt. Går det inte att finna goda skäl för att göra drogtester skall de inte heller göras. Det är givetvis helt ok att göra en drogtest av en sökande om denne själv går med på det. Frågan om drogtester bör diskuteras ingående med den sökande och noggrant motiveras. Den sökande som förstår varför företaget anser det nödvändigt att göra en drogtest har också mycket lättare att acceptera att den görs. Företaget bör i förväg upprätta en policy för hur man skall agera om en sökande nekar till att göra en drogtest. I en del fall skall det kanske leda till att den sökande inte anses lämplig. I andra fall bör kanske sådana slutsatser inte dras, utan den sökandes ställningstagande kan tjäna som underlag för en diskussion om droger. Utfallet av diskussionen kan då vara det som är avgörande för om personen anses lämplig eller inte. Frågan om drogtester är även aktuell efter det att en anställning påbörjats. På en del arbetsplatser finns rätten att göra drogtester intaget i kollektivavtalet. Den arbetstagare som är bunden av kollektivavtalet kan då inte vägra. Är rätten att göra drogtester intaget i kollektivavtalet bör den arbetssökande upplysas om det när frågan om drogtest diskuteras vid rekryteringen. Det finns också möjligheter att reglera rätten att göra drogtester i det enskilda anställningsavtalet. Finns t ex säkerhetsskäl för att göra drogtester är det möjligt att göra dessa även utan stöd i kollektivavtal eller anställningsavtal. Regler som påverkar anställningsavtalet Provanställning Rätten till provanställning regleras i lagen om anställningsskydd. För de företag som är bundna av kollektivavtal är det dock inte lagen utan just istället kollektivavtalet som styr rätten till provanställning. Det är inte möjligt att använda provanställningar vid alla rekryteringar! Redan innan rekryteringen påbörjas bör alltså rätten till provanställning kontrolleras. Provanställning kan vara ett sätt att se om den sökande motsvarar de krav som ställs. Det kan t ex vara en möjlighet att pröva någon som kanske inte har de formella meriterna men som ändå verkar kunna utföra jobbet på ett bra sätt. För 13

15 både företagets och den sökandes skull bör dock provanställningen vara realistisk. Provanställ inte om det inte är tänkbart att tillsvidareanställa personen i fråga. Enligt lagen om anställningsskydd är provanställning tillåten under högst sex månader. Det går i princip inte att förlänga provanställningen. Under dessa sex månader har företaget möjlighet att se om medarbetaren har nödvändiga kvalifikationer, men även om han eller hon passar in i arbetsgemenskapen. En provanställning är möjlig att avbryta utan att ange skäl. I många kollektivavtal finns ytterligare begränsningar i rätten till provanställning, förutom tidsbegränsningen. Det kan t ex vara uttryckligt stadgat att provanställning bara får användas när det gäller personer utan tidigare erfarenhet i yrket. Om inte anställningen avbryts inom de sex månaderna övergår provanställningen i en fast anställning. Detta sker helt automatiskt, det vill säga är medarbetaren anställd i sex månader och plus en enda dag så har anställningen generellt sett övergått från provanställning till fast anställning. Regler som påverkar hantering av uppgifter Personuppgiftslagen Uppgifter om de som söker en anställning är så kallade personuppgifter och omfattas av personuppgiftslagen. Det gör att de sökandes personuppgifter, såsom namn och adress, inte får hanteras hur som helst. När det gäller personer som redan är anställda är det tillåtet att göra registreringar av namn, personnummer, adress och liknande för att företaget skall kunna betala ut lön, hålla ordning på semesterdagar mm. Det är helt enkelt tillåtet att göra sådana registreringar som krävs för att kunna fullgöra de skyldigheter som följer av anställningsavtalet. I rekryteringsfasen är situationen annorlunda. De personer som lämnar sina personuppgifter har ännu inte en sådan relation till företaget. Mycket av det som normalt sker vid rekryteringen är tillåtet. Men allt är inte tillåtet ens för att arbetsgivaren tycker att det underlättar arbetet. Det är alltså inte tillåtet att med hänvisning till rekryteringen upprätta allehanda former av register! Det är t ex inte tillåtet att upprätta ett register över sökande och skicka till andra företag som också rekryterar. 14

16 Tänk också på att behandling av känsliga personuppgifter ställer än högre krav. Det skulle inte vara tillåtet att lägga in uppgifter av typen X hade blödande magsår för tre år sedan så henne skall vi aldrig anställa i ett register för framtida behov. För mer information om lagen se 15

17 6. Något att tänka på när anställningen påbörjats Det är en del att tänka på även efter att anställningen påbörjats, när rekryteringsfasen är över. Några saker är särskilt viktiga att uppmärksamma. 1. Tänk på att försöka bygga upp och vårda goda relationer och ömsesidigt förtroende. Som påpekades bör detta prägla redan rekryteringen, men det är viktigt att detta synsätt präglar även det fortsatta förhållandet mellan företaget och medarbetaren. 2. För att undvika de problem som nämndes i början bör vettiga och bra rutiner finnas. Dessa bör omfatta introduktion av nya medarbetare och instruktioner för redan anställda. Alla medarbetare bör ha fått bra instruktioner beträffande sådant som är av betydelse för företagets verksamhet. Det kan handla om allt från säkerhetsrutiner till kommunikationsinsatser. Sådana instruktioner bör också följas upp med tydliga policies i för företaget viktiga frågor. 3. Tala tydligt om när det är något som inte fungerar som det skall. Den medarbetare som inte får reda på när arbetsgivaren är missnöjd har inte heller någon möjlighet att bättra sig. Ta upp sådana här frågor på ett tidigt stadium och ta initialt bara upp det direkt med den det berör. 16

18 7. När någon slutar När någon slutar bör goda rutiner finnas även för detta. Varje medarbetare som slutar bör ha ett gott sista intryck av företaget, så gott det är möjligt. Oavsett varför personen i fråga skall sluta så bör ett avslutningssamtal hållas. Vid detta samtal bör diskuteras vad som varit bra i anställningen och vad som har varit dåligt. Det som kan komma fram vid ett sådant samtal kan vara värdefullt för den fortsatta verksamheten i företaget. Det kan också vara viktigt att påminna den som slutar om vissa frågor, t ex den informationssäkerhetspolicy som gäller på företaget. Genom att påminna om den minskar risken för att känsliga uppgifter, såsom företagshemligheter, kommer på avvägar i samband med att någon slutar. 17

19 Länklista Här listas länkar till olika hemsidor som kan vara bra att använda vid rekrytering. Om diskriminering: Jämställdhetsombudsmannen: Sidan innehåller information om jämställdhet och då särskilt jämställdhet i arbetslivet. Förutom information om vad som gäller vid rekrytering finns information om jämställdhetsplaner mm. Diskrimineringsombudsmannen: Sidan innehåller information om etnisk och religiös diskriminering. Det finns också information om t ex utbildningar, så att personer som arbetar med rekrytering kan utbildas i hur etnisk och religiös diskriminering kan undvikas. Ombudsmannen mot diskriminering p g a sexuell läggning: Sidan innehåller information om diskriminering på grund av sexuell läggning. Handikappombudsmannen: Sidan innehåller information om diskriminering på grund av funktionshinder. Det finns också information om möjligheter till anpassning av arbetsplatsen för funktionshindrade. Gemensam hemsida: Sidan är gemensam för JämO, HomO, DO och HO. Här utannonseras bl a gemensamma utbildningar om diskrimineringslagstiftningen. Sökmotorer Båda sökmotorerna är användbara för att söka efter information om tidigare arbetsgivare, skolor eller liknande. Under rubriken webbkatalogen kan länkar hittas till olika universitet och högskolor i Sverige. 18

20 Behandling av personuppgifter Sidan innehåller bland annat information om personuppgiftslagen och dess tillämpning. Datainspektionen anordnar också utbildningar om personuppgiftslagen och dessa utannonseras på hemsidan. Utlämnande av offentliga handlingar Om någon inte får ut offentliga handlingar, t ex betyg, finns möjligheter att göra en anmälan till Justitieombudsmannen. På hemsidan finns information om hur en anmälan går till. Information om utbildningar i utlandet På utrikesdepartementets hemsida finns information om skilda länders ambassader i Sverige. Dessa kan kontaktas om det är fråga om utländska meriter som behöver värderas. Information om registerutdrag ur belastningsregistret Information finns om möjligheter att begära utdrag ur belastningsregistret, samt de blanketter som behövs. Det finns också där en särskild skrift om registerkontrollen för personal inom förskola, skola och skolbarnomsorg. Skriften är utgiven av Rikspolisstyrelsen, Skolverket och Svenska Kommunförbundet. 19

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Konsten att rekrytera rätt

Konsten att rekrytera rätt Författare: HR-koncern 2013-11-25 Reviderad: 2014-06-24 Konsten att rekrytera rätt För AcadeMedia är rekrytering av rätt personal en nyckelfaktor för fortsatt framgång. Rätt personer med rätt inställning

Läs mer

Lag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder

Lag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder 15 augusti 2001 NR. 23/2001 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Lag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder Det finns alltsedan 1 maj 1999 en lag som förbjuder

Läs mer

Vägledning vid förekomst av trakasserier och diskriminering av studenter. Reviderad upplaga

Vägledning vid förekomst av trakasserier och diskriminering av studenter. Reviderad upplaga Vägledning vid förekomst av trakasserier och diskriminering av studenter Reviderad upplaga Göteborgs universitet accepterar ingen form av diskriminering Göteborgs universitet (GU) har en jämlikhetsplan

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:65

Regeringens proposition 2002/03:65 Regeringens proposition 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering Prop. 2002/03:65 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2003 Göran Persson Thomas Bodström

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag

Läs mer

Våra rättigheter diskrimineringslagen

Våra rättigheter diskrimineringslagen 24 Våra rättigheter diskrimineringslagen 4. Träff Mål för den fjärde träffen är att få förståelse för olika sätt att använda begreppet diskriminering få erfarenhet av att säga ifrån? (Plats för eventuellt

Läs mer

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Läs mer

Den hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2003:308).

Den hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2003:308). Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:477 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att i fråga om

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ STOCKHOLM VATTEN... 2 POLICY... 2 STOCKHOLM VATTENS DEFINITION AV LIKABEHANDLING... 2 PLANENS SYFTE OCH

Läs mer

Personuppgiftslagen Så berör den dig som företag Christina Wainikka December 2007

Personuppgiftslagen Så berör den dig som företag Christina Wainikka December 2007 Personuppgiftslagen Så berör den dig som företag Christina Wainikka December 2007 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 3 1. Introduktion... 4 1.1 PERSONUPPGIFTSLAGEN... 4 1.2 VAD

Läs mer

Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder

Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder HANDIKAPP OMBUDSMANNEN SFS nr: 1999:132 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder Utfärdad: 1999-03-11 Ändring införd:

Läs mer

Policy för behandling av personuppgifter vid uthyrning av bostäder

Policy för behandling av personuppgifter vid uthyrning av bostäder Policy för behandling av personuppgifter vid uthyrning av bostäder (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) 1. En gemensam god sed I ett bostadsföretags uthyrningsverksamhet förekommer i olika

Läs mer

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en

Läs mer

ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER

ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER Visita arbetar för en besöksnäring fri från diskriminering Svensk besöksnäring ska kunna erbjuda en trygg och trivsam miljö för alla. Diskriminering av gäster på grund

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER. En folder utarbetad av Visita i samverkan med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO.

ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER. En folder utarbetad av Visita i samverkan med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO. ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER En folder utarbetad av Visita i samverkan med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO. Visita arbetar för en besöksnäring fri från diskriminering Restauranger

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Olikheter är en styrka

Olikheter är en styrka Guide till Likabehandlingsplanen Olikheter är en styrka Förvaltningens årliga arbete med likabehandlingsplanen Guidens syfte är att ge konkreta tips och vägledning i framtagandet av aktiviteter utifrån

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN 2009 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post: personal@karlshamn.se Internet:

Läs mer

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling VALDEMARSVIKS 2002-06-13 Sid. 1 (5) Inledning Det är omöjligt att säga exakt hur många som blir utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet, men de ärenden som kommer upp hos försäkringskassan, företagshälsovården,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH

Läs mer

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund november 2002 1 Policy mot sexuella trakasserier Syftet med denna policy och vägledning är att motverka

Läs mer

Registerutdrag i arbetslivet

Registerutdrag i arbetslivet 1(7) Svarsdatum Lise Donovan 2014-11-10 070-28 56 210 Lise.donovan@tco.se ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET 103 33 STOCKHOLM Registerutdrag i arbetslivet Betänkande av Utredningen om registerutdrag i arbetslivet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2015-10-16 2016-10-16 Junibackens förskola FÖRKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET: Vision: Alla barn och vuxna i Gagnefs kommun tar bestämt avstånd mot

Läs mer

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Antagen i Kommunstyrelsen 2014-02-26 KS/2013:702 Personalavdelningen Kommunstyrelsens förvaltning Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Rutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola. Mjölby kommun

Rutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola. Mjölby kommun Revisionsrapport Rutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola Mjölby kommun Håkan Lindahl Innehållsförteckning Bakgrund och revisionsfråga... 1 Metod... 2 Lagens syfte och tillämpning...

Läs mer

Ny diskrimineringslag 2009

Ny diskrimineringslag 2009 Ny diskrimineringslag 2009 Arbetslivet i vid bemärkelse Utbildning i vid bemärkelse Samhällsområdet i övrigt Offentliganställda Arbetslivet vem omfattas? Arbetstagare Arbetssökande Förfrågare Praktikanter

Läs mer

Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se www.do.se/att-anmala/

Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se www.do.se/att-anmala/ Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet gäller också inom en

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Lagstiftning Paragraf Mål Analys Mätetal Analys Aktivitet/åtgärd Analys Arbetsförhållanden 4 Lämpliga arbetsförhållanden Vilka åtgärder planerar genomföra

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007

STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007 STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008 Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Diskrimineringsfunktionärens

Läs mer

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Personalenheten Åstorps kommun 2005 Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.

Läs mer

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål

Läs mer

Energibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering

Energibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering Sidan 1 av 8 Policydokument Energibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering December 2006 EFA CF Ledarna SEKO Sif Sidan 2 av 8 Konstruktiv energianvändning Vi eldar inte för kråkorna.

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som

Läs mer

PM 18.01 2001-10-03. Tillämpning av PUL inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter

PM 18.01 2001-10-03. Tillämpning av PUL inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter PM 18.01 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2001-10-03 Tillämpning av PUL inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter 1. Bakgrund PuL, personuppgiftslagen, trädde i kraft hösten 1998. Övergångsvis,

Läs mer

Information till registrerade enligt personuppgiftslagen

Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Datainspektionens allmänna råd 1 2 Innehåll Inledning 5 Information som skall lämnas självmant (23 25 ) 6 Uppgifter som samlas in direkt från den

Läs mer

Mångfald och jämställdhet

Mångfald och jämställdhet Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-15, 19 Mångfald och jämställdhet Innehållsförteckning MÅNGFALDSPOLICY...2 Begreppsdefinition...2 Diskrimineringslagstiftningen...3 JÄMSTÄLLDHETSPOLICY...4 Begreppsdefinition...4

Läs mer

Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN

Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1 Vision... 2 2 Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Diskrimineringsombudsmannen, DO DO G1.1 2010 Fotograf Jenny Jarnestedt Tryck DanagårdLiTHO, Ödeshög, 2010

Diskrimineringsombudsmannen, DO DO G1.1 2010 Fotograf Jenny Jarnestedt Tryck DanagårdLiTHO, Ödeshög, 2010 Om DO Alla människor har lika värde och rättigheter. Upplever du att du har blivit diskriminerad? Då kan du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Jobbar du för att alla ska få lika rättigheter

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Innehåll A. Inledning B. Övergripande mål C. Policy D. Resursfördelning E. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare F. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

en öppen bostadsmarknad

en öppen bostadsmarknad en öppen bostadsmarknad EN ANSVARS- TAGANDE BRANSCH Fastighetsägarna arbetar aktivt för en positiv samhällsutveckling. Genom att förebygga diskriminering vill vi ta samhällsansvar och hjälpa dig som är

Läs mer

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun TILLÄMPNING Etnisk mångfald i Hudiksvalls kommun Plan för aktiva åtgärder Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

CHECKLISTA NÄR DU SKA ANSTÄLLA INNEHÅLL

CHECKLISTA NÄR DU SKA ANSTÄLLA INNEHÅLL TP #1 CHECKLISTA NÄR DU SKA ANSTÄLLA» REKRYTERINGEN - sid 2» INTERVJUN - sid 2» URVALSPROCESSEN - sid 3» ANSTÄLLNINGSAVTALET - sid 3» TVÅ VIKTIGA KLAUSULER - sid 5» LÄNKAR TILL MALLAR - sid 5 INNEHÅLL

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Elias Fries skola Läsår 14/15 Innehållsförteckning 1. Ny Lag Barnkonventionen Definition av kränkande behandling 2.Skolans vision 3. Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2016-01-01 till 2016-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2016-01-01 till 2016-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2016-01-01 till 2016-12-31 Beslut: Rektor 2004-05-15 Revidering: 2016-01-18 Dnr: HDa 1.2 2016/21 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2014-01-08 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Stjärnans Förskola 2014/2015. 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande

Läs mer

Plan för likabehandling. på Västmanlands-Dala nation

Plan för likabehandling. på Västmanlands-Dala nation Plan för likabehandling på Västmanlands-Dala nation Värdegrund Västmanlands-Dala nation har av tradition en bred verksamhet. Nationen är en mötesplats där människors olikheter resulterar i en livlig verksamhet

Läs mer

Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01

Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01 Reviderad 2013-04-18 Reviderad 2013-04-01 1 Mål På vår arbetsplats Idrottens Hus, Östersund möts alla med respekt och behandlas utifrån allas lika värde. 1.2 På vår arbetsplats strävar vi efter att: -

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Jollen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR REGISTERNÄMNDEN FÖR ÅR 2001; M.M.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR REGISTERNÄMNDEN FÖR ÅR 2001; M.M. 1 REGISTERNÄMNDEN 2002-02-13 dnr 17 /02 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR REGISTERNÄMNDEN FÖR ÅR 2001; M.M. 1. INLEDNING Enligt 1 förordningen (1996:730) med instruktion för Registernämnden har nämnden till uppgift

Läs mer

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål

Läs mer

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Att förstå diskrimineringslagen

Att förstå diskrimineringslagen Att förstå diskrimineringslagen Folkhögskolerektorer Malmö, Göteborg och Sthlm 22-24 april 2013 Susanne Fransson & Eberhard Stüber www.diskrimineringslagen.se Ny diskrimineringslag 2009 Arbetslivet i vid

Läs mer

Om studiedokumentation inom yrkeshögskolan

Om studiedokumentation inom yrkeshögskolan inom yrkeshögskolan MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (9) Innehållsförteckning Introduktion... 3 1. Studiedokumentation inom yrkeshögskolan... 4 1.1 Ansvarsfördelning... 4 1.2 Kunskapskontroll och betygssättning...

Läs mer

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna

Läs mer

Likabehandlingsplan Kalvhagens förskola 2009

Likabehandlingsplan Kalvhagens förskola 2009 Likabehandlingsplan Kalvhagens förskola 2009 Lidingö Stad Utbildningsförvaltningen Källängens skolområde 1. Inledning Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Detta dokument innehåller två planer för de kommunala förskolorna i Lessebo Kommun Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Utarbetad 2009-06-11 Beslutad i Kostas LSoU-grupp 2009-09-14

Läs mer

LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN OCH ELEVER SFS 2006:67

LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN OCH ELEVER SFS 2006:67 Fågelskolan - Gråsparvskolan Sid 1 LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN OCH ELEVER SFS 2006:67 LAGEN INNEHÅLLER: förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar

Läs mer

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

TMF:s guide till FEM LEDIGHETSLAGAR

TMF:s guide till FEM LEDIGHETSLAGAR TMF:s guide till FEM LEDIGHETSLAGAR TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet. Med denna information

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig Sida 1/8 Handlingsplan för hantering av trakasserier och osakligt bemötande inom Ålands gymnasium Behandlad i allmänna förvaltningens samarbetskommitté den 17 juni 2010 Behandlad i allmänna förvaltningens

Läs mer

Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun

Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-06-02, 186 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Personalchef GÄLLER

Läs mer

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Policy 2016-04-11, 58 Kommunfullmäktige

Läs mer

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,

Läs mer

Personalhandbok Anställning & Avslut

Personalhandbok Anställning & Avslut 1. Innehåll I det här avsnittet hittar du information om vår process för anställning, introduktion och när du slutar hos oss. Anställning (2) Rekryteringsprocess (2.1) Anställningsavtal (2.2) Tystnadsplikt

Läs mer

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen Fastställd av styrelsen 2015-04-29 Uppförandekod för Indutrade-koncernen I Uppförandekoden ger oss vägledning, men det är det personliga ansvaret som spelar roll. II Bästa kollegor, Indutrade är en växande

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Polismyndighetens behandling av personuppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Polismyndighetens behandling av personuppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret Beslut Diarienr 1 (8) 2015-04-27 1259-2014 1260-2014 Ert diarienr A218.732/2014 Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Polismyndighetens behandling av

Läs mer

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan 2013 SKURUP KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Riktlinjer 3 1.2 Jämställdhet och likabehandling

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling.

Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Ljungby kommun www.skola.ljungby.se Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Angelstadenheten Förskola, förskoleklass, fritidshem och skola Ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet; SFS 1999:130 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje. Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever. för Bergeforsens skola, särskola, skolbarnomsorg och förskoleklass. Läsåret 2014-2015 Vår vision Inför en dag på Bergeforsens

Läs mer

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur

Läs mer

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB!

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB! Praktikintyg Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB! Syfte med dagen Att öka chanserna att få jobb Hur? Att fram intyg som visar vad du kan och har gjort Att förstå praktikintyg och arbetsintyg

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datum Diarienr 2012-02-06 790-2011 Statens skolinspektion Box 23069 104 35 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer