Måndagen den 13 juni kl med allmänhetens frågestund. Sammanträdet börjar när frågestunden är avslutad. Församlingsgården i Gustafs

Transkript

1 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Tid: Plats: Förslag till justeringspersoner Kl Kl Måndagen den 13 juni kl med allmänhetens frågestund. Sammanträdet börjar när frågestunden är avslutad. Församlingsgården i Gustafs Tommy Andersson och Jan-Erik Steen Valberedning Gruppmöten Ärenden 1. Månadens blombukett Svar på medborgarförslag om att avsluta detaljplaneärende Österby 28:6 m fl Nya motioner/medborgarförslag Information från revisionen Kommunal skattesats Förslag till reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning Om- och tillbyggnad St Skedvi skola Förslag till budget 2017 och plan för Lokalplan och Bostadsplan Föreskrifter om hantering av hushållsavfall Policy för bidrag till enskilda vägar Fördelningsprinciper och prioriteringsordning gällande tilldelning av tider Skönvikshallen och kommunens gymnastiklokaler Utökat verksamhetområde Skönviksstrand Utökat verksamhetområde Folieraren, Mora By Höjning av maxtaxa för avgifter inom äldre- och handikappomsorg Samverkansavtal gemensam nämnd för lönesamverkan Förslag till policy för servering av alkoholhaltiga drycker vid speciella tillfällen Revidering av riktlinjer för föreningsbidrag -bidrag och andra insatser för att främja föreningslivet i Säters kommun Interpellationer/frågor Valärenden Rapporter Delgivningar Säter Maud Jones Jans Ordförande /Margareta Jakobsson nämndsekreterare Kallelsen utsändes till ersättarna för kännedom.

2 SÄTERS KOMMUN 2 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KS2016/0037 Månadens blombukett Ärendebeskrivning Justerande sign Utdragsbestyrkande

3 SÄTERS KOMMUN 3 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf KA Svar på medborgarförslag om att avsluta detaljplaneärende Österby 28:6 m fl Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medboragarförslaget är besvarat. Bakgrund och ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om att avsluta och därmed stoppa detaljplaneärende del av Österby 28:6 m fl lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde av Anette Nilsson, Gustafs. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ge Dala Biogas AB planbesked att en detaljplan skulle upprättas för området. Dala Biogas AB har inkommit med en skrivelse till Samhällsbyggnadsförvaltningen med begäran om att kommunen skall avbryta planarbetet. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , 42 att avsluta arbetet med detaljplan Österby 28:6 mm. Justerande sign Utdragsbestyrkande

4 4 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer Dnr KA Medborgarförslag om att avsluta detaljplaneärende Österby 28:6 m fl Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att medboragarförslaget är besvarat. Bakgrund och ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om att avsluta och därmed stoppa detaljplaneärende del av Österby 28:6 m fl lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde av Anette Nilsson, Gustafs. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ge Dala Biogas AB planbesked att en detaljplan skulle upprättas för området. Dala Biogas AB har inkommit med en skrivelse till Samhällsbyggnadsförvaltningen med begäran om att kommunen skall avbryta planarbetet. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , 42 att avsluta arbetet med detaljplan Österby 28:6 mm. Margareta Jakobsson Malin Karhu Birgersson Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

5 5

6 6

7 SÄTERS KOMMUN 7 Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Blad Sbn 42 Detaljplan för del av Österby 28:6 m fl vid Pellesberget Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens beslutar avsluta arbetet med detaljplan Österby 28:6 m.m. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ge Dala Biogas AB planbesked att en detaljplan skulle upprättas för området. Dala Biogas AB har inkommit med skrivelse till Samhällsbyggnadsförvaltningen med begäran om att kommunen skall avbryta planarbetet. Ärendet har kommunicerats muntligen med Torsten Gustafsson. Delges kommunstyrelsen Justerande sign Utdragsbestyrkande

8 SÄTERS KOMMUN 8 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Nya motioner/medborgarförslag Ärendebeskrivning Justerande sign Utdragsbestyrkande

9 9

10 10

11 SÄTERS KOMMUN 11 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Information från revisionen Justerande sign Utdragsbestyrkande

12 SÄTERS KOMMUN 12 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Ks 63 Dnr KS2016/0171 Kommunal skattesats 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa den kommunala skattesatsen 2017 till 22:79 kronor vilken är oförändrad mot Ärendebeskrivning: Kommunallagen kap 8 anger att kommunfullmäktige skall fastställa den kommunala skattesatsen. Den kommunala skattesatsen för 2016 är 22:79 kronor. Justerande sign Utdragsbestyrkande

13 SÄTERS KOMMUN 13 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Ks 64 Dnr KS2016/0161 Förslag till reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om revidering av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning enligt förslag. Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har tagit beslut om lokala riktlinjer, som reviderats i nytt beslut i Kf I riktlinjerna finns ett lånetak för kommunen på 100 mkr. Lånetaket har varit en metod för att begränsa investeringsvolymerna och de effekter höga volymer har på kostnadsutvecklingen. Investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet har undantagits från lånetaket då dessa kostnadsökningar kan hanteras via avgifter. Metoden för styrning av investeringsvolymerna är svåradministrerad. Taket är nått redan under det här året och det finns ytterligare behov av investeringar. Därför har en ny metod för styrning av investerings-volymerna tagits fram. Volymerna begränsas genom självförsörjningsgrad. 60 % av investeringarna under en löpande 4-årsperiod skall vara självfinansierade via resultat och avskrivningar. Lånetaket för kommunen tas bort men ersätts av ett skuldsättningstak för kommunkoncernen, som uppgår till maximalt 75 % av den limit för kommunkoncerner som Kommuninvest tillämpar. I skuldsättning ingår kommunkoncernens kortfristiga och långfristiga skulder, avsättningar, pensionsåtaganden och extern borgen med avräkning av kassa/bank samt 85 % av det bokförda värdet på kommunens kapitalförvaltning (pensionsmedel). Yrkande: Tommy Andersson (M) med instämmande av Lotta Bergstrand (L) yrkar att 50 % av investeringarna under en löpande 4-årsperiod skall vara självfinansierade via resultat och avskrivningar. Hans Johansson (C ) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Proposition: Ordföranden ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Hans Johanssons yrkande tillika arbetsutskottets förslag. Justerande sign Utdragsbestyrkande

14 14 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS Förslag till reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att besluta om revidering av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning enligt förslag Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har tagit beslut om lokala riktlinjer, som reviderats i nytt beslut i KF I riktlinjerna finns ett lånetak för kommunen på 100 mkr. Lånetaket har varit en metod för att begränsa investeringsvolymerna och de effekter höga volymer har på kostnadsutvecklingen. Investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet har undantagits från lånetaket då dessa kostnadsökningar kan hanteras via avgifter. Metoden för styrning av investeringsvolymerna är svåradministrerad. Taket är nått redan under det här året och det finns ytterligare behov av investeringar. Därför har en ny metod för styrning av investeringsvolymerna tagits fram. Volymerna begränsas genom självförsörjningsgrad. 60 % av investeringarna under en löpande 4-årsperiod skall vara självfinansierade via resultat och avskrivningar. Lånetaket för kommunen tas bort men ersätts av ett skuldsättningstak för kommunkoncernen, som uppgår till maximalt 75 % av den limit för kommunkoncerner som Kommuninvest tillämpar. I skuldsättning ingår kommunkoncernens kortfristiga och långfristiga skulder, avsättningar, pensionsåtaganden och extern borgen med avräkning av kassa/bank samt 85 % av det bokförda värdet på kommunens kapitalförvaltning (pensionsmedel). Bilaga: Förslag till reviderade riktlinjer för God ekonomisk hushållning. Bert Stabforsmo ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

15 15 R Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har jämfört med många andra kommuner en välordnad ekonomi med god soliditet, även om den av pensionsåtagandet som redovisas utanför balansräkningen medräknas. Kommunen har under den senaste 15-årsperioden redovisat positiva resultat och har inga negativa resultat att återställa. Befolkningsutveckling Säters kommun har som lånsiktig mål att befolkningen skall öka till invånare Detta är en övergripande målsättning som skall återspeglas i all planering. Kommunen beslutar i samband med beslut om budget och plan för den kommande treårsperioden om ökningstakten för perioden. Vid beräkning av kommunens intäkter görs en avstämning och anpassning till faktisk befolkningsökning för år ett i perioden. Resultatnivåer Säters kommun skall över tid värdesäkra sitt eget kapital. Som måttstock på penningvärdets förändring används Riksbankens inflationsmål. Detta innebär att årets resultat långsiktigt skall uppgå till minst 2 % av eget kapital. Investeringsnivåer Säters kommun skall finansiera reinvesteringar med egna medel. För nyinvesteringar kan nya lån behöva upptas. Detta sker i första hand genom att utnyttja den kredit som är kopplad till kommunens koncernkonto i Swedbank. När denna är förbrukad måste nya lån tas upp i Kommuninvest. Självfinansieringsgraden av investeringarna skall över en rullande fyraårsperiod, innevarande år och år 1 3 i budget och plan, uppgå till minst 60 %. Med självfinansiering menas det utrymme som skapas av resultat och avskrivningar aktuellt år. Skuldsättning Säters kommunkoncern skall ha ett tak för skuldsättning som uppgår till maximalt 75 % av den limit för kommunkoncerner som Kommuninvest tillämpar. I skuldsättning ingår kommunkoncernens kortfristiga och långfristiga skulder, avsättningar, pensionsåtaganden och extern borgen med avräkning av kassa/bank samt 85 % av det bokförda värdet på kommunens kapitalförvaltning (pensionsmedel). En ökad upplåning leder till ökade räntekostnader, vilket påverkar utrymmet för verksamhetskostnader. För att begränsa denna effekt läggs ett tak för skuldsättningen. Kommunen låneskuld skall understiga 100 mkr, inklusive utnyttjande av kredit på kommunens koncernkonto. Lånetaket skall ej gälla taxefinansierad verksamhet. För att kunna särskilja den taxefinansierade verksamhetens behov av upplåning skall en särredovisning av denna göras.

16 16 R Pensionsmedel De medel som Säters kommun i samband med försäljning av Säters Energi 1997 avsatt i kapitalförvaltning skall användas för att avlasta kommunens ekonomi från ökande kostnader för pensionsutbetalningar. Kommunen beslutar varje år i samband med beslut om budget och plan för den kommande treårsperioden beslut om hur de fonderade medlen skall användas. Pensionsmedlen utgör en öronmärkt del av eget kapital. Den årliga avkastningen från pensionmedlen dras vid en balanskravsutredning av från resultatet och de medel som tillförs läggs till resultatet. Detta är en medveten finansiell planering som medger undantag från balanskravet.

17 17 R Resultatutjämningsreserv RUR Säters kommun skall ha en resultatjämningsreserv vars syfte är att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Resultatutjämningsreserven ska användas när kommunen i en balanskravsutredning uppvisar ett negativt resultat som beror på en svag utveckling av skatteunderlaget. Medel får reserverar till RUR när kommunen har ett resultat som efter balanskravsavstämning överstiger 2 % av eget kapital. Medel får disponeras ur RUR när följande förutsättningar är uppfyllda; 1. den årliga förändringen av rikets skatteunderlag understiger den underliggande genomsnittsliga ökningstakten för riket de senaste tio åren, och 2. ett negativt resultat skulle uppstå vid en balanskravsutredning om medel inte tillförs Resultatutjämningsreserven får maximalt uppgå till ett belopp som motsvarar 3 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär i 2013 års nivå drygt 15 mkr. Ett preliminärt beslut om reservering till och disponering ur resultatutjämningsreserv tas i samband med beslut om budget. Slutligt beslut tas i samband med beslut om årsredovisning för det aktuella året.

18 SÄTERS KOMMUN 18 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Ks 65 Dnr Om- och tillbyggnad St Skedvi skola Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Tillstyrka byggnation av skola/förskola enligt alternativ För byggnationen, utöver de kkr som finns budgeterade 2016, anslå kkr fördelat på 2017 och Totalt för projektet finns då kkr anslaget. 3. Bygga en stor sporthall och anslå ytterligare kkr. 4. Totalt avsätts 91, 4 Mkr för projektet. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat föreslå kommunfullmäktige att budgetera 43,4 mkr i ytterligare medel för utförande enligt alternativ 3 av Stora Skedvi skolor. Alternativ 3 innebär en om-, till- och nybyggnation av skola och förskola som inrymmer samtliga skol- och förskolebarn i Stora Skedvi kommundel, och att Fäggeby förskola avvecklas. Hyreskostnaden blir något högre jämfört med att behålla Fäggeby, men detta kompenseras av lägre personalkostnader för förskolan, fastighetsskötsel och kostproduktion. Investeringsutgifter och årliga driftskostnader har gåtts igenom vid ett flertal tillfällen och de frågetecken som har funnits har retts ut. Kalkylerna som nu föreligger är kvalitetssäkrade så långt som det är möjligt att göra i dagsläget. Aktuell kalkyl på förskola/skola inklusive liten sporthall ligger på totalt kkr. För byggande av stor hall tillkommer ytterligare kkr. Det som skiljer denna kalkyl från den som presenterades vid KS presidium är följande; kkr för energisparåtgärder fönster har tagits bort kkr för energisparåtgärder enligt antagen strategi har tagits bort. Medel för yttre lärmiljö förskola har utökats från kkr till kkr. Här finns ingen motivering för utökningen angiven i SBN:s beslut. De kkr som funnits med från början är väl kommunicerade mellan SBF och BUF och anses räcka för ändamålet. Det totala beloppet för investeringen kan således reduceras till kkr. Frågan om byggnation av en stor hall är en politisk ambitionsfråga. En liten hall fyller skolans behov men en stor hall ger ett mervärde för allmänheten och kan nyttjas för olika fritidsaktiviteter. Det finns en hög efterfrågan på tider i befintliga anläggningar i kommunen och en stor hall skulle kunna tillgodose detta behov inte bara för Stora Skedvi kommundel utan för kommunens som helhet. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

19 SÄTERS KOMMUN 19 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Ks 65 forts Yrkande: Lotta Bergstrand (L) med instämmande av Tommy Andersson (M) yrkar återremiss. Proposition: Ordföranden ställer proposition på yrkandet varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt arbetsutskottets förslag. Reservation Lotta Bergstrand och Tommy Andersson reserverar sig mot beslutet. Justerande sign Utdragsbestyrkande

20 20 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS Om-, till- och nybyggnad av skola, förskola och sporthall i Stora Skedvi Förslag till beslut Kommunstyrelsen tillstyrker byggnation av skola/förskola enligt alternativ 3 och föreslår kommunfullmäktige att för byggnationen, utöver de kkr som finns budgeterade 2016, anslår kkr fördelat på 2017 och Totalt för projektet finns då kkr anslaget. Om kommunstyrelsen förordar en utbyggnad med stor sporthall behöver ytterligare kkr anslås. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat föreslå kommunfullmäktige att budgetera 43,4 mkr i ytterligare medel för utförande enligt alternativ 3 av Stora Skedvi skolor. Alternativ 3 innebär en om-, till- och nybyggnation av skola och förskola som inrymmer samtliga skoloch förskolebarn i Stora Skedvi kommundel, och att Fäggeby förskola avvecklas. Hyreskostnaden blir något högre jämfört med att behålla Fäggeby, men detta kompenseras av lägre personalkostnader för förskolan, fastighetsskötsel och kostproduktion. Investeringsutgifter och årliga driftskostnader har gåtts igenom vid ett flertal tillfällen och de frågetecken som har funnits har retts ut. Kalkylerna som nu föreligger är kvalitetssäkrade så långt som det är möjligt att göra i dagsläget. Aktuell kalkyl på förskola/skola inklusive liten sporthall ligger på totalt kkr. För byggande av stor hall tillkommer ytterligare kkr. Det som skiljer denna kalkyl från den som presenterades vid KS presidium är följande; kkr för energisparåtgärder fönster har tagits bort kkr för energisparåtgärder enligt antagen strategi har tagits bort Medel för yttre lärmiljö förskola har utökats från kkr till kkr. Här finns ingen motivering för utökningen angiven i SBN:s beslut. De kkr som funnits med från början är väl kommunicerade mellan SBF och BUF och anses räcka för ändamålet. Det totala beloppet för investeringen kan således reduceras till kkr. Frågan om byggnation av en stor hall är en politisk ambitionsfråga. En liten hall fyller skolans behov men en stor hall ger ett mervärde för allmänheten och kan nyttjas för olika fritidsaktiviteter. Det finns en hög efterfrågan på tider i befintliga anläggningar i kommunen och en stor hall skulle kunna tillgodose detta behov inte bara för Stora Skedvi kommundel utan för kommunens som helhet. Bert Stabforsmo ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

21 21 SÄTERS KOMMUN EKONOMIENHETEN Underlag för investering Projektkod: Namn på investeringen: Projekt Skedvi skola inkl. stor idrottshall Nämnd som genomför investeringen: Samhällsbyggnadsnämnden Nämnd som kommer att nyttja investeringen: BUN Investeringsbelopp: Tkr 2017 & 2018 Driftskostnad: Se separat kalkyl Finansiering: Intäkter/skattemedel Typ av investering: Nyinvestering Behov av investeringen: Utökning av skolprojekt och samordning all skolverksamhet inom samma byggnad vid befintlig skola. Åtgärder trafiksituationen kring skolan. Ärendet samt kalkyl i separat ärende till KS. Pedagogisk lärmiljö medför bättre lärande, Lägga ner Fäggeby förskola medför fossilfria fastigheter inom Säters kommun, Minskad energianvänding inom Skedvi skolor mot målet i antagen strategi. Minska årligt underhåll av gamla skolor som ej är anpassade för dagens lärmiljö. Ny stor idrottshall kopplat till skolan. Alternativa lösningar: Se separat ärende Konsekvenser vid utebliven investering: Fortsatta höga energikostnader, stort renoveringsbehov samt ej förbättrad lärmiljö Postadress: Ekonomienheten, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: vx Fax: E - post: ekonomi@sater.se Hemsida:

22 22 OBS: Beloppen "oförhandlade" bilaga Alt 1 Alt 2 Alt 3 Grundfakta: Antal barn Antal förskolebarn (120) Nyckeltal: Antal basrum 10 inkl modulerna Kr/m2 snitt nyproduktion m2/barn förskola 5 10,7 9,4 8,6 (8,15) m2/barn skolan ,8 12,5 Nuvarande kwh/m2 (Skola/Fäggeby/moduler) 7 159/185/ / /185 kwh/m2 efter åtgärd exkl 1* (Skola/Förskola/Fäggeby/moduler) 8 159/70/185/ /70/ /70 Not Budget 2013 Beställning Beställning Beställning Beställning 2014 Förslag 2015 Förskola, kök, matsal, lärarrum, fläktrum Etapp Skolan, biblioteket, fritids mm Etapp Lilla hallen Etapp Nödvändiga arbeten: Ledningar i mark Yttre lärmiljö Skolan Yttre lärmiljö förskolan Trafik och parkeringsåtgärder Eftersatt UH skolan Tillgänglighetsåtgärder i befintlig skola Riskpeng / Oförutsett ombyggnation skolan Budget projekt St Skedvi Rationaliseringsinvesteringar utöver projekt St Skedvi o Fäggeby: Konsekvens nödvändiga reparationer Fäggeby Energiåtgärder i befintlig byggnad Energiåtgärder enl antagen strategi Grönt markerat är beloppen diskussionsmöjliga Budgetförändring pga rationaliseringsinvesteringar: Nuvarande hyreskostnad: Skolan Tillfälliga moduler Sockenstugan Fäggeby Summa hyreskostnad bef. Lokaler: Tillkommande hyra enligt budget ovan (exkl ratinaliseringsinv): vägt 33 år Ränta 3% Komponentavskrivningsbaserad hyra (LCC!) Årliga UH kostnader: Skolan Sockenstugan Fäggeby Personalkostnader dessa alternativ Effektivisering samordnad personal skolan Effektivisering samordnad personal 2 till 1 kök Totala kostnader detta alternativ: Hyrespåverkan pga rationaliseringsinvestering( rad 22): Kapitalkostnader Energibesparing (preliminär) Hyresförändring om dessa utförs Övrigt: Merkostnad stor hall Driftkostnader stor hall (hyra =avskr, ränta o drift) Möjliga bidrag Bidragets påverkan på totala hyran Möjlig kostnad om stor hall o fullt bidrag erhålls: Möjlig kostnad om även rationaliseringar utförs:

23 23 FÖRKLARING TILL KALKYLER ST SKEDVI SKOLOR 1. Antal barn i skolan enligt BUNs beräkning. BUNS beräkning samt beställning innefattar en skola för 200 barn. Beräkningen följer den av kommunen antagna befolkningsutvecklingen mot visionen innevånare år Av totala antalet barn i St Skedvi beräknas 92 % gå i Skedvi skola. Övriga går i skolor i andra kommuner. 2. Antal förskolebarn enligt BUNs beräkning. Antagen budget baserades på 72 förskolebarn, dvs alternativ 1. BUNS beräkning samt beställning innefattar en förskola för barn. Dock byggs varje avdelning för 18 barn, varför alternativ 2 omfattar detta. Detta alternativ innebär att 2 mindre förskoleavdelningar är kvar i Fäggeby dvs ca 30 barn. Alternativ 3 omfattar samtliga förskolebarn i St Skedvi dvs inkl även barnen från Fäggeby. På grund av byggnadstekniska och ekonomiska orsaker, blir byggnationen att kunna inrymma 120 förskolebarn i detta alternativ, dvs en viss marginal. 3. Idag finns det 10 basrum. I alternativ 1 utökas inte antalet basrum, vilket innebär att specialrum tex hemkunskap, måste bussas till annan skola i Säter. Vidare måste ett av alternativen moduler eller Sockenstugan kvarstå för att klara behovet av klassrum, då bibliotekets lokaler måste tas i anspråk för undervisningslokaler. 4. Alternativ 1 innebär en förskolebyggnad i 1 plan, alternativ 2 innebär 1 plan samt en halv övervåning. Alternativ 3 innebär 2 plan. Dessa skillnader gör att kostnaden per kvm blir olika 5. I beräkningen av m2 per barn ingår alla kringytor som behövs, tex matsal, personal mm. Detta gör att större enheter blir effektivare ytmässigt. I alternativ 3 visas ytan per barn om 120 barn placeras. Noteras bör att lokalernas utformning har skett i samråd med skolans personal och de ytor per barn som kan nås i alternativ 3 är bland de bästa/lägsta i länet, med bibehållen kvalitet på undervisningen. 6. Befintlig skola ger begränsningar i utformningen vilket gör att dessa ytor endast kan påverkas i liten grad. Siffrorna är med för information. 7. Visar dagens energibehov i respektive befintlig byggnad. 8. Visar dels energibehoven i respektive byggnad efter åtgärd, då med hänsyn tagen till att vissa byggnader kvarstår efter åtgärd (alternativ 1). I alternativ 2 görs en del åtgärder i befintlig skola varför energibehovet i denna del minskar något samt att modulerna försvinner. I alternativ 3 försvinner både Fäggeby och tillfälliga lokaler, som bägge är energikrävande och kvarstår endast nybyggnad med låga energikrav samt förbättrad skolbyggnad. 9. Notera att etappindelningen inte avser endast förskola, skola och hall. Etapp 1 innefattar också mellandelen mot skolan innehållande kök, matsal, fläktrum, personaldelar, ny entré samt förberedelse för anslutning av hallen osv. 10. Avser arbeten i skolan, fritids, bibliotek mm allt inom befintlig skola 11. Avser nybyggnation av liten idrottshall, som ska ersätta befintlig gymnastiksal som tas i anspråk för bibliotek/ undervisningslokaler. I alternativ 1 ryms denna åtgärd inte inom antagen budget, då åtgärder enligt punkterna 12 tom 21 måste utföras. I alternativ 2 och 3 är kostnaden för en liten hall medräknad. 12. Under projekteringens gång har framkommit att en stor mängd ledningar är belagda under den nybyggda förskolan och dessa måste flyttas. Ledningarna avser fjärrvärme, vatten, avlopp, fiber, dagvatten mm 13. I alternativ 1 och 2 behålls Fäggeby, vilket innebär att nödvändiga reparationer och Underhåll måste göras. De behov som finns är stort och enligt följande: Reparation Hiss, Reparation 1/4

24 24 tvättstuga inkl maskiner, Åtgärder takläckage pga felaktig utformning av tidigare tillbyggnader, Åtgärder för tillgänglighet och arbetsmiljö, Rötskadad grund, samt en mängd mindre åtgärder. Dessutom behöver Olja/pelletsanläggningen åtgärdas då driftstörningar är vardag. I alternativ 3 kan noteras att då Fäggeby försvinner, blir Säters kommuns fastigheter helt fossilfria, vilket är enligt de nationella målen samt att Säters kommun är en av de absolut första kommunerna i Sverige att uppnå detta. 14. I alternativ 1 behålls befintlig skolgård. I alternativ 2 och 3 förbättras skolgården till dagens standard. Noteras bör att utformningen inte är klarlagd och ytterligare arbete måste läggas på detta, vilket kan påverka kostnaden i bägge riktningarna 15. Den nya förskolans skolgård är beräknad enligt en preliminär utformning. Även här måste arbete läggas ner för att slutligen utforma denna efter behov och krav, vilket kan påverka slutkostnaden i bägge riktningarna. Beloppen motsvarar preliminärt antalet barn. 16. En utformning av trafik och parkeringar, liksom för att lösa de trafikproblem som finns vid hämtning/lämning, har tagits fram. Dock ska denna godkännas även av trafikverket då delar av ytorna ligger inom/mot Trafikverkets ytor. Visst samråd har dock skett med handläggare, så bedömningen är ändå att utformningen kan ske enligt detta alternativ och till angiven kostnad. Noteras bör att olika transporttyper har delats dvs transporter, hämtning/lämning, personal/besökare har skilda transportvägar för att minimera riskerna. 17. Kostnaden avser enbart åtgärder för att komma tillrätta med de läckage som finns idag från yttertaket, bland annat via undermåligt utförande vid takkupor. Ytterligare eftersatt underhåll finns att åtgärda, men de huvudsakliga åtgärderna utförs inom projektets ramar. 18. I alternativ 1 finns ej möjlighet att inom befintlig ram utföra några åtgärder för att minska energikostnaden. I alternativ 2 och 3 har beräknats byte av fönster till moderna med betydligt bättre energihushållning. De gamla fönstren i stort behov av underhålls och reparationsåtgärder 19. Varje ombyggnation kräver bygglov vilket i sin tur genererar krav på tillgänglighetsåtgärder. Nivån på dessa åtgärder är inte bestämd i strategi eller riktlinjer inom kommunen, varför kostnaden för detta är svår att bedöma, då krav och tolkning ligger helt hos myndigheten. Antagen kostnad är baserad på de tillgänglighetsåtgärder som tvingades utföras vid ombyggnationen på Enbacka skola samt en viss uppräkning pga många nivåskillnader i Skedvi skola. Hur slututförande samt kostnad för denna åtgärd blir är osäker. 20. Denna kostnad är baserad enbart på budgeten för ombyggnationen av skolan och antagen till 8 %. För nybyggnationen av förskolan och hallen ger beslutad entreprenadform en bestämd slutsumma som ändras enbart vid tilläggsbeställningar eller förändrad omfattning av entreprenaden. 21. Enligt den av kommunen antagna strategin för minskad energiåtgång inom kommunen, borde varje projekt bidra till att uppnå denna strategis mål dvs att följa de nationella målen. Vissa åtgärder i projektet gör också detta, men mer finns att göra. I kalkylen har antagits att solceller, solpaneler samt bättre belysning byggs in i byggnaden och på så sätt ytterligare minskar behovet av köpt energi. Den antagna investeringen bör generera en minskad energikostnad på ca kr/år. 22. Summor i respektive alternativ baserad på förhållandena ovan. Alternativ 1 har bestämts utifrån antagen budget, vilken i sin tur har gett beräkningarna, där de åtgärder som måste göras, pkt har minskat totala budgeten för själva skolan, vilket gör att i detta alternativ 2/4

25 25 kan ny liten hall ej byggas. Alternativ 2 och 3 har beräknats utifrån behovet i respektive kolumn uppifrån och ner. 23. Anger nuvarande hyreskostnad för st skedvi skola. 24. Alternativ 1 anger nuvarande hyreskostnad för tillfälliga moduler, som i detta alternativ måste kvarstå. I alternativen 2 och 3 utgår denna hyreskostnad då alla verksamheter inryms i skolan. Noteras bör att kommunen äger dessa moduler, vilka kan komma till användning på annan plats. 25. Befintlig hyreskostnad för sockenstugan utgår. I alternativ 1 kan denna ev ersättas med modulerna, men då kostnaden är högre för Sockenstugan har ändå antagits moduler. 26. Kostnaden för Fäggeby kvarstår i alternativ 1 och 2, men försvinner i alternativ 3 då Fäggeby försvinner. Noteras bör att i alternativ 2, är antalet barn i Fäggeby minskat från dagens ca 60 till ca 30, vilket i sin tur ger att kostnaden per barn I Fäggeby blir mycket högre än kommunens andra förskoleenheter. 27. Summa av hyreskostnad för befintliga lokaler i de olika alternativen 28. Tillkommande hyra för de olika investeringarna. Baseras på av kommunen antagen komponentavskrivning. Finns visuell beräkning om ytterligare förklaring behövs, men i princip genererar denna komponentavskrivning i snitt ca 33 års avskrivningstid. 29. Ränta enligt beslut av ekonomichefen som ska användas för beräkning. Dagens räntenivåer är lägre. 30. Summa tillkommande hyra för investeringen för de olika alternativen 31. De underhållskostnader som dels finns idag och hur dessa förändras efter investeringen. För skolan har räknats att då åtgärder utförs i befintlig skola kommer nödvändiga åtgärder att minska och det som tillkommer för nybyggnation ökar med en uppskattad snittkostnad och detta ger en total kostnad efter åtgärd till samma kostnad som idag 32. Då sockenstugan planeras att lämnas kommer arbeten med underhåll att försvinna. Noteras att hyresavtalet där medför att hyresgästen står för dessa kostnader. 33. I alternativ 1 och 2 kvarstår dessa kostnader i Fäggeby då denna behålls i dessa alternativ. I alternativ 3 utgår Fäggeby, varför denna kostnad försvinner. 34. Beräkning av dagens personalkostnader enligt uppgift från BUN. I alternativ 3 kan personalstyrkan minskas pga samordning av likartade arbetsuppgifter, varför totala kostnaden minskar motsvarande. 35. I alternativ 1 och 2 kvarstår dessa kostnader då möjligheterna till samordning av verksamheter inte förändras mot idag. I alternativ 3 kan samordning ske av personal, vikarier, vid öppning/stängning mm på ett helt annat sätt än med uppdelade enheter, varför den totala personalkostnaden beräknas minska motsvarande. Beräkningen utförd av BUN. 36. Minskad kostnad att bemanna och driva 1 kök i stället för 2. Uppskattningen gjord i samråd med Kostenheten. Ytterligare besparing kan ske genom samordning med andra kök, vilket inte tas hänsyn till i detta projekt. 37. Visar summa av totala driftskostnaderna som belastar hyresgästen dvs BUN i de olika alternativen. Då alternativ 3 visar den minsta kostnadsökningen av dessa 3 alternativ samt att det är denna kostnad som kommunen ska hantera framöver, förordas naturligtvis detta alternativ. Dessa alternativ ska jämföras med beloppet på samma rad i kolumn B som är dagens totala kostnad för BUN. 38. Om alternativet med stor hall väljs, blir den tillkommande kostnaden i respektive alternativ på detta sätt. I alternativ 1 tillkommer en hel hall, då antagen budget inte medger någon hall, 3/4

26 26 enligt beskrivet ovan. I alternativ 2 och 3 ingår en liten hall, och då blir merkostnaden enbart melllanskillnaden mellan liten och stor hall. 39. Beräknade tillkommande driftskostnader för respektive alternativ samt enligt pkt Möjligheten finns att söka statliga bidrag för förbättrande av skolmiljöer. En beräkning av maximalt möjligt belopp är ca 17 miljoner som underlag, vilket kan ge ett bidrag på maximalt angivet belopp. 41. Anger hur maximalt bidragsbelopp påverkar hyran/totala driftkostnaden enligt pkt Totala summan av hyra inkl driftkostnader som belastar hyresgästen BUN för respektive alternativ om samtliga åtgärder enligt ovan utförs. Dessa kostnader ska jämföras med dagens hyra/totala driftskostnad som anges i kolumn B vid pkt 37 ovan 43. Vissa rationaliseringsinvesteringar finns att göra men som kanske inte hör hemma i projektet. Dessas kostnader är specificerade här. Om dessa väljs blir utfallet enligt pkt Beräknade kapitalkostnader om dessa investeringar utförs. 45. Beräknad energibesparing om dessa energiinvesteringar utförs 46. Summa kostnadsförändring om rationaliseringsinvesteringar utförs. 47. Total kostnad för verksamheten i detta fall 4/4

27 27 OBS: Beloppen "oförhandlade" bilaga Alt 1 Alt 2 Alt 3 Grundfakta: Antal barn Antal förskolebarn (120) Nyckeltal: Antal basrum 10 inkl modulerna Kr/m2 snitt nyproduktion m2/barn förskola 5 10,7 9,4 8,6 (8,15) m2/barn skolan ,8 12,5 Nuvarande kwh/m2 (Skola/Fäggeby/moduler) 7 159/185/ / /185 kwh/m2 efter åtgärd exkl 1* (Skola/Förskola/Fäggeby/moduler) 8 159/70/185/ /70/ /70 Not Budget 2013 Beställning 2014 Förslag 2015 Förskola, kök, matsal, lärarrum, fläktrum Etapp Skolan, biblioteket, fritids mm Etapp Lilla hallen Etapp Frågetecken att hantera: Ledningar i mark Nödvändiga reparationer Fäggeby Yttre lekmiljö Skolan Yttre lekmiljö förskolan Trafik och parkeringsåtgärder Eftersatt UH skolan Energiåtgärder ex fönster i skolan Tillgänglighetsåtgärder i befintlig skola Riskpeng / Oförutsett ombyggnation skolan Energiåtgärder enl antagen strategi Budget: Nuvarande hyreskostnad: Skolan Tillfälliga moduler Sockenstugan Fäggeby Summa hyreskostnad bef. Lokaler: Tillkommande hyra enligt budget ovan: vägt 33 år Ränta 3% Komponentavskrivningsbaserad hyra (LCC!) Årliga UH kostnader: Skolan Sockenstugan Fäggeby Personalkostnader dessa alternativ Effektivisering samordnad personal skolan Effektivisering samordnad personal 2 till 1 kök Totala kostnader detta alternativ: Övrigt: Merkostnad stor hall Driftkostnader stor hall (hyra =avskr, ränta o drift) Möjliga bidrag Bidragets påverkan på totala hyran Möjligt detta alternativ

28 28

29 29

30 30

31 31

32 SÄTERS KOMMUN 32 Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Blad Sbn 67 Stora Skedvi revidering av projektplan m m Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige budgetera 43,4 miljoner kronor i ytterligare medel för utförande enligt alternativ 3 av Stora Skedvi skolor, enligt bilagor. Utformningen särskilt avseende yttre miljö ska godkännas av Samhällsbyggnadsnämnden. Sammanfattning av ärendet Bilaga 1 kalkyl 3 alternativ Bilaga 2 förklarande text till kalkyl Bilaga 3 preliminära ritningar Stora Skedvi skolor har tidigare budgeterats medel för nybyggnad av förskola, ombyggnad av skola samt idrottshall. Under projekteringens gång har nytt förslag på utförande framkommit, där huvuddraget är att inrymma även Fäggeby förskola i en utökad förskolebyggnad vid den tidigare planerade förskolebyggnaden. Då detta alternativ skiljer sig från antagen budget samt antagen projektplan, behöver dessa justeras i enlighet med bilagor till denna skrivelse samt utförande enligt bilagda ritningsförslag. Under projekteringen som har skett i tätt samarbete mellan alla inblandade på SBF, BUF, skolans personal samt lokalservice, kostenheten samt gatuenheten har detta förslag tagits fram med målsättningen att framtidssäkra skolan mot vision Information till berörda föräldrar, företagare samt intressegrupper har skett vid flera tillfällen. Driftskostnaderna kommer i alternativ 3 endast att öka marginellt, medan de i alternativen 1 och 2 kommer att öka betydligt mer. Detta förslag kräver en utökning av budgeterade medel och förvaltningen förespråkar detta alternativ utifrån ett långsiktigt driftperspektiv. Utöver detta kan noteras att möjligheter finns att med enkla medel ytterligare tillskapa skollokaler om befolkningsprognoserna skulle förändras positivt. Att tillskapa detta projekt i etapper kan göras, men till en ökad kostnad på 4-8 miljoner. Alternativ 3 visar på samordningsvinster av personal samt förbättrade pedagogiska effekter. Alternativ 3 beräknas att kosta 93,4 miljoner kronor. 50 miljoner kronor finns kvar av budgeterade medel, därmed saknas 43,4 miljoner kronor. Justerande sign Utdragsbestyrkande

33 SÄTERS KOMMUN 33 Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden Blad Forts. 67 Bakgrund och ärendebeskrivning Nuvarande förutsättningar: Beställning från BUN Beslut om projektplan baserat på BUNs beställning Antagen budget om 53 miljoner kronor Kalkyl Stora Skedvi skola med förklarade text: Alternativ 1: Projekteringen utifrån antagen budget, alt 1, visar svårigheten att möta behovet gentemot en effektiv lokalförsörjning, beroende på ökande barnantal, förändrad mark och utemiljö inkl trafiksituationen, extra underhåll, myndighetskrav samt tillgänglighetsåtgärder. I detta alternativ går det inte att gå ur tillfälliga lokaler. Alternativ 2: visar kostnaden för att klara uppdraget/beställningen från BUN till angivet barnantal Alternativ 3: visar kostnaden för att klara uppdraget inkl tillägget att även flytta in samtliga Fäggebys barn i den nya förskolan. Detta utförande har i dagsläget marginal mot behovet, men som med tiden minskar mot visionens mål, och får anses som framtidssäkrat. Under arbetets gång har identifierats behovet av en större hall, som också bedöms kunna täcka upp den efterfrågan på halltider inom kommunen som inte idag kan tillgodoses. Även om det är lämpligt ur ett kostnadsperspektiv att minimera byggtiden, kan ändå beslutet om själva hallen tas senast under våren Bilagor: Uppdaterad kalkyl inkl förklaring i text samt ritningar på de olika alternativen. Beställning BUN Projektplan SBN Delges Kommunstyrelsen Justerande sign Utdragsbestyrkande

34 SÄTERS KOMMUN 34 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Ks 66 Dnr KS2016/0151 Dnr KS2016/0199, 0312 Förslag till budget 2017 och plan för Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Fastställa driftbudgetramar för 2017, kr enligt bilaga 1 Ks 66/ Fastställa investeringsbudgetramar för 2017, kr enligt bilaga 2 Ks 66/ För 2018 och 2019 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: - Driftbudgetram 2018: kr - Driftbudgetram 2019: kr - Investeringsram 2018: kr - Investeringsram 2019: kr 4. Fastställa finansiella mål , bilaga 3 Ks 66/ Fastställa verksamhetsmål , bilaga 4 Ks 66/ Investeringsobjekt som överstiger 2 mkr skall föreläggas för kommunstyrelsen för beslut om igångsättning innan upphandling påbörjas 7. Bemyndiga kommunstyrelsen att i anspråkta upp till kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet. 8. Bemyndiga samhällsbyggnadsnämnden att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst kr per ärende. 9. Bemyndiga kommunstyrelsen under år 2017 rätt att omsätta och uppta nya lån upp till kr, samt utnyttja krediten om kr på kommunens koncernkonto. 10. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 11. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säters Kommuns Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om budgetförutsättningar för Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutar uppdra till barn- och utbildningsnämnden, inför beslut om reviderad budget, utreda möjligheten att inom befintlig budget starta upp barnomsorg på obekväm arbetstid under Forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

35 SÄTERS KOMMUN 35 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Ks 66 forts Ärendebeskrivning Förslag till budget Ekonomichef Bert Stabforsmo redovisar förslag till budget 2017 och plan för Genomgång av intäktsläget, skuldsättningstak, plan för pensionsmedel de samlades äskanden i drift och investeringsbudgetar. Tilläggsyrkande Majoriteten yrkar på följande tillägg: Att uppdra till barn- och utbildningsnämnden, inför beslut om reviderad budget, utreda möjligheten att inom befintlig budget starta upp barnomsorg på obekväm arbetstid under Ordföranden finner att kommunstyrelsen godkänner tilläggsyrkandet. Justerande sign Utdragsbestyrkande

36 Förslag 36 KS Bilaga 1 till kommunstyrellsens protokoll , 66 DRIFTBUDGET SÄTERS KOMMUN KS 1000-tal kr Utfall Ram Preliminär Behov Diff 1 Nya Diff 2 Förändring Förslag bokslut KF ram Bef. ram Behov ram jmf ram Nämnd/förvaltning verks behov behov prel ram 2017 Kommunstyrelsen exkl pensioner Pensioner Verksamhet i samverkan Räddningstjänst Dalamitt Överförmyndare i samverkan ÖiS Upphandling FBR Samhällsbyggnadsnämnd Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Ung i Säter Socialnämnd Revision Central reserv SUMMA Kontroll

37 37 Sammanställning KS förslag Bilaga 2 till kommunstyrelsens protokoll , 66 Investeringsbudget tal kr Säters Kommun Nämnd Utfall 2015 Budget 2016 Inkl till. anslag Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 S:a perioden Totalnivå Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Samhällsbyggnadsnämnd skattefinansierat SBN VA/Renhållningsenhet Kommunstyrelsen KS IT-enhet

38 Bilaga 3 till kommunstyrelsens protokoll, Finansiella mål Inledning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har sedan 2002 budgeterat för att intäkterna skall vara högre än kostnaderna. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att följa. Denna nivå är dock inte tillräcklig för att ge marginaler för oförutsedda händelser under året, och det ger inte heller kommunen möjlighet att under året vidta åtgärder som på sikt kan främja kommunens utveckling. Kommunen skall i första hand klara sina investeringar med egna medel, och endast till en mindre del behöva ta upp nya lån för detta ändamål. För att inte äventyra kommunens likviditet måste investeringar och amorteringar anpassas i storlek och tid. Under den kommande planperioden kommer investeringsbehovet i Säters kommun, i likhet med många andra kommuner, att vara så stort att en ny upplåning inte kan undvikas. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Bolaget bedöms inte behöva ytterligare finansiellt stöd från kommunen, och de borgensåtaganden kommunen har för bolagets lån bedöms inte behöva infrias. Det tidigare utgivna aktieägartillskottet på 9 mkr har under 2014 återbetalats till kommunen. Återbetalningen har använts för att finansiera en nyemission på 9 mkr i aktiekapital. Genom att öka aktiekapitalet möjliggörs en högre utdelning från bolaget. Beslut om utdelning tas på bolagets stämma efter avgiven årsredovisning. Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som inte redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension, och kommunens kostnader för pensioner kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på 40-talet går i pension. Mer är 50 % av denna kostnadsökning kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. Resterande kostnadsökning måste hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar, och för detta måste kommunen ha en finansiell beredskap. Intäktsutvecklingen Tre saker är av avgörande betydelse för intäktsutvecklingen; befolkningsutvecklingen, skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning, samt statens anslag till detta. Under perioden minskade Säters befolkning med i snitt 100 personer/år bromsades utvecklingen upp och vändes till en liten befolkningsökning och kommunen nådde åter invånare minskade befolkningen åter med sammanlagt 160 personer. Det stora ungdomskullarna födda runt 1990 har påverkat flyttnettot negativt, men denna påverkan minskar och kommunen kan åter öka sin befolkning. Kommunen har antagit ett långsiktigt mål för befolkningsutvecklingen skall kommunen ha invånare. För perioden är målet en ökning med 60 personer/år. I intäktsberäkningen görs en avstämning mot faktisk befolkningsutveckling för det närmaste året. Utvecklingen