UPPFÖLJNING AV APOTEKARE GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 UTEXAMINERADE FRÅN VÅREN 2011

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 VÅREN 2011 ALI HULO OCH CAMILLA BÖRSTELL STUDENTSTUDIEVÄGLEDARE FÖR APOTEKARPROGRAMMET PÅ UPPDRAG AV PROGRAMKOMMITTÉN FÖR FARMACI

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet INLEDNING Introduktion Syfte Inklusionskriterier Metod Bortfall SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER Översikt Apoteksaktörer Apotekare Sverige Apotekare utomlands Industrianställda Om man arbetat hela tiden efter examen ÅSIKTER OM SYSSELSÄTTNINGEN Trivsel med sysselsättningen Det roligaste med sysselsättningen Det tråkigaste med sysselsättningen ARBETSVILLKOR Anställningsform Lön VÄGEN TILL ANSTÄLLNING Antalet sökta tjänster När tjänsterna söktes Inom vilket geografiskt område tjänsterna söktes Hur anställningarna hittades Anställningsintervjun När den första anställningen bekräftades Antalet anställningar inom branschen Vägen till arbete i utlandet APOTEKARPROGAMMET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Kompetens som nyutexaminerad Åsikter om apotekarprogrammet Om samma utbildningsval hade gjorts idag JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE ÅRS UPPFÖLJNINGAR Översikt Sysselsättning Hur den första anställningen hittades När den första anställningen bekräftades Anställningsform Heltid/deltid Lön Kompetens som nyutexaminerad Om samma utbildningsval hade gjorts idag? DISKUSSION ACKNOWLEDGEMENTS BILAGOR

3 1. INLEDNING 1.1 INTRODUKTION På uppdrag av programkommittén för farmaci vid Göteborgs universitet (GU) utför studentstudievägledarna 1 för apotekarprogrammet en uppföljning av de apotekare som utexaminerats från universitet år SYFTE Arbetsmarknaden för apotekare är i ständig förändring, vilket medför såväl möjligheten till arbete som olika typer av yrkesroller. För presumtiva apotekarstudenter, blivande apotekare och för den personal som arbetar med studenter på programmet är det viktigt att få uppdaterad information om arbetslivet och de möjligheter som finns för en apotekare. Det är även intressant att kontinuerligt kunna följa utvecklingen på arbetsmarknaden. Därför görs nu, för sjätte året i rad, en uppföljning av apotekare utexaminerade från GU. 1.3 INKLUSIONSKRITERIER För att medverka i studien krävdes att man varit registrerad på kursen Tillämpad apoteksfarmaci med författningar vid GU under vårterminen 2010 och ansökt om apotekarexamen från GU under juli eller augusti månad samma år. 66 personer uppfyllde dessa kriterier. 1.4 METOD Uppföljningen genomfördes med telefonintervjuer mellan och , enligt intervjuguiden i bilaga 2. Det är en omarbetad version av den guide som använts under tidigare års uppföljningar. I slutet av februari 2011 skickade vi ett brev och ett e-mejl till de 66 apotekarna med information om undersökningen. Vi lovade också att de som medverkade skulle få en biobiljett efter avslutad intervju. Alla hade före intervjuerna tilldelats en kod, som vi sedan använde under hela arbetets gång för att underlätta arbetet men också för att analysen av resultaten skulle vara så objektiv som möjligt. På grund av att antalet nyutexaminerade i år var högt, anställdes en person för att assistera vid telefonintervjuerna. Vi förde in resultaten av intervjuerna i ett samlat dokument direkt efter intervjun som skrevs ut när alla intervjuer var avslutade. Efter att vi gemensamt hade diskuterat hur analysen skulle genomföras för respektive fråga, delade vi upp arbetet mellan studentstudievägledarna. Den slutgiltiga analysen och sammanställningen av uppföljningen gjorde vi tillsammans för att undvika variationer. Den 28 april skickade vi de utlovade biobiljetterna till dem som medverkat i uppföljningen. 1.5 BORTFALL Vi intervjuade 44 av de 66 som uppfyllde inklusionskriterierna. De övriga 22 valde att inte ställa upp eller var oanträffbara för intervju. 1 Studenter på apotekarprogrammets senare del som är anställda ett par timmar i veckan på Sahlgrenska Akademins utbildningsavdelning. 3

4 2. SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER 2.1 ÖVERSIKT 34 personer var vid intervjutillfället anställda på apotek i Sverige. 32 av dem jobbade som apotekare på öppenvårdsapotek, varav en person var delägare i flera apotek. Av de två kvarvarande var en receptarie och en sjukhusapotekare. Båda kommer av sekretesskäl att räknas till gruppen apotekare Sverige. En person var anställd som klinisk farmaceut och kommer av samma skäl att räknas till gruppen apotekare Sverige. Fem arbetade på apotek utomlands, varav tre i Norge, en i England och en i Österrike. Alla dessa kommer i fortsättningen att räknas in i kategorin apotekare utomlands. En person som arbetade utomlands var anställd som apotekschef. Ingen av de anställda utomlands hade en receptarietjänst. Fyra personer var vid intervjutillfället industrianställda. En av dem jobbade i Norge och kommer att räknas till kategorin industrianställda. 2.2 APOTEKSAKTÖRER Sysselsättning 34 Figur 1: Sysselsättningar vid intervjutillfället. (n=44) Sysselsättning - Apotek Apotek Sverige Apotek utomlands Industrianställda Klinisk farmaceut Apotekare Öppenvårdsapotek Apotekare Sjukhusapotek Receptarietjänst Figur 2: Sysselsättning bland dem som var apoteksanställda i Sverige (n=34) Eftersom det är första gången som de intervjuade kan arbeta för andra apoteksaktörer än Apoteket AB, efterfrågades även vilken apoteksaktör respektive person var anställd hos. Detta för att se vilken apoteksaktör som är mest benägen att anställa nyutexaminerade. Åtta jobbade för Cura Apotek, sju för Apoteket AB, Apotek Hjärtat respektive Doc Morris. Tre var anställda hos Apoteksgruppen, en hos 7 3 Apoteksaktörer Cura Apotek Apoteket AB Apotek Hjärtat Doc Morris Apoteksgruppen Kronans Droghandel Apoteket Farmaci 4 Figur 3: Personer anställda på öppenvårdsapotek uppgav vilka sysslor de utför minst en gång i veckan. (n=34)

5 Antal personer Antal personer Kronans Droghandel och en hos Apoteket Farmaci. 2.3 APOTEKARE SVERIGE Samtliga 35 som arbetade som apotekare i Sverige uppgav att de jobbade med information och rådgivning. 34 expedierade läkemedel minst en gång i veckan medan 22 ofta arbetade ute i egenvården. 2 jobbade med läkemedelsgenomgångar. 11 personer uppgav att ledarskap ingick i deras arbetsuppgifter. 10 ägnade sig åt någon form Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2010 av undervisning, där kompetensutveckling var det vanligaste. 21 personer hade någon form av ansvarsområde; 13 av dessa hade läkemedelsansvar, fem kvalitetsansvar och tre personalansvar. 20 uppgav att de hade administrativa uppgifter och nio jobbade delvis med marknadsföring. 2.4 APOTEKARE UTOMLANDS Samtliga fem uppgav att de expedierade läkemedel minst en gång i veckan och hade information och rådgivning som arbetsuppgift. Två av dem arbetade med egenvårdsrådgivning och tre hade läkemedelsgenomgångar tillsammans med kunder. Tre personer hade LAR 2 som ansvarsområde. Figur 4: Personer anställda på apotek i Sverige uppgav vilka sysslor de utför minst en gång i veckan. (n=35) Apotekare Sverige Apotekare Utomlands Figur 5: Personer anställda på apotek utomlands uppgav vilka sysslor de utförde minst en gång i veckan. (n=5) Samtliga fem uppgav även att de hade någon form av ledarskapsuppgift, varav en som apotekschef. För två ingick marknadsföring i arbetsuppgifterna och tre jobbade med undervisning eller handledning. 2 Läkemedelsassisterad rehabilitering, Norges motsvarighet till LARO (läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende) i Sverige 5

6 Antal personer 2.5 INDUSTRIANSTÄLLDA Tre av fyra industrianställda uppgav att de hade administrativa uppgifter. Lika många hade någon form av ledarskapsuppgift. Två jobbade med forskning och utveckling. I övrigt varierade arbetsuppgifterna mycket. En person jobbade mest med regulatory affairs, en annan med kliniska prövningar. Andra arbetsuppgifter som Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2010 nämndes var bland annat registrering av produkter, underhåll av produktsystem och marknadsföring. 2.8 OM MAN ARBETAT HELA TIDEN EFTER EXAMEN Industrianställda Figur 6: Personer anställda inom industrin uppgav vilka sysslor de utför minst en gång i veckan. (n=4) 36 personer uppgav att de arbetat hela tiden sedan examen. För att räknas in i denna kategori skulle de ha arbetat kontinuerligt inom branschen sedan 1 september. Skälet till att det datumet bestämdes framgick i uppföljningen som gjordes för två år sedan och var: Arbetat hela tiden sedan examen? 8 Ja att inklusionskriterierna tillåter examensdatum under hela augusti månad Nej att anställningar kortare än Figur 7: Om man arbetat hela tiden efter sin examen (n=44) en månad inte räknas som en anställning, för att utesluta till exempel tre veckors sommarvikariat på praktikplatsen efter examen antagandet att många tjänster utlysts med start vid ett månadsskifte vilket innebar augusti/september 2010 efter att de flesta tagit examen 6

7 Åtta hade inte arbetat hela tiden efter examen. Fyra uppgav att det varit på grund av frivillig ledighet, tre att de inte fick jobb trots att de önskade och en var föräldraledig. För de tre som någon gång under perioden varit ofrivilligt arbetslösa, varade arbetslösheten cirka en månad. 3. ÅSIKTER OM SYSSELSÄTTNINGEN 3.1 TRIVSEL MED SYSSELSÄTTNINGEN På denna fråga fick de intervjuade gradera trivseln med nuvarande sysselsättning inom en fyrgradig skala, där 1 motsvarar inte alls och 4 motsvarar mycket bra. 17 personer uppgav 4, 19 valde 3, sju uppgav 2 och en 1. Anledningen till den låga trivseln motiverades med dåliga arbetstider, stress och att kompetensen som apotekare inte kom till användning. De som svarade 3 och 4 motsvarade tillsammans 82 %. I figur 9 är svaren kategoriserade med avseende på sysselsättning. 3.2 DET ROLIGASTE MED SYSSELSÄTTNINGEN De intervjuade ombads ange vad som var roligast med sysselsättningen, dock endast en aspekt. Svaren analyserades och kategoriserades enligt tabell 1. Några av svaren var helt unika och har lagts under kategorin övrigt. Att möta och hjälpa kunder Detta var det klart vanligast svaret och hela 24 personer uppgav svar som involverade kundkontakt som det roligaste med sysselsättningen. Av dem arbetade 22 som apotekare i Sverige och två var apotekare utomlands. Figur 8: Angiven trivsel med nuvarande sysselsättningen, kategoriserat på de olika anställningarna. (n=44) Tabell 1: De intervjuade svarade på vad de ansåg var roligast med sin sysselsättning. Antalet personer per svarskategori anges i den högra kolumnen. (n=44) Roligast med sysselsättningen Att möta och hjälpa kunder 24 Variation i arbetet 8 Sociala faktorer 3 Yrkesmässig utveckling 3 Undervisning 2 Övrigt 4 Variation i arbetet Av dessa åtta var fyra apotekare i Sverige, tre industrianställda och en apotekare utomlands. Antal Sociala faktorer Alla tre inom denna kategori uppgav att arbetskamraterna och trivseln på jobbet var det roligaste med sysselsättningen. Alla var anställda på apotek i Sverige. 7

8 Yrkesmässig utveckling Av dessa tre var två anställda som apotekare i Sverige och en inom industrin. Undervisning De två som uppgav att lära upp och undervisa var det roligaste med jobbet arbetade båda på apotek i Sverige. Övrigt Två av fyra personer var apotekare utomlands där en svarade att få respekt för sin yrkesroll var bäst med sysselsättningen och en svarade multidosarbetet. Två jobbade på apotek i Sverige och uppgav att det roligaste var eget ansvar respektive kvalitetsansvar. 3.3 DET TRÅKIGASTE MED SYSSELSÄTTNINGEN På denna fråga fick deltagarna svara på vad som var tråkigast med deras sysselsättning, dock endast en aspekt. Svaren analyserades och kategoriserades enligt tabell 2. Svaren varierade mycket och därför skapades många kategorier. Många uppgav unika svar, därför den stora andelen under kategorin övrigt. Stress och press Av dessa elva var nio anställda på apotek i Sverige, en apotekare utomlands och en inom industrin. Flera svarade att tidspressen var värst medan någon tyckte att det var tråkigt att den stressiga miljön ledde till dålig arbetsstämning. Tabell 2: De intervjuade svarade på vad de ansåg var tråkigast med sin sysselsättning. Antalet personer per svarskategori anges i den högra kolumnen. (n=44) Tråkigast med sysselsättningen Antal Stress 11 Enformighet 8 Administrativt arbete 5 Dåliga arbetstider 4 Otrevliga kunder 4 Arbete under kompetensnivån 2 Varuplock 2 Krångligt IT-system 2 Övrigt 6 Enformighet För åtta var enformigt arbete det tråkigaste. Sju av dem arbetade som apotekare i Sverige och en på apotek utomlands. Administrativt arbete Av dessa fem var två anställda på apotek utomlands, två på apotek i Sverige och en inom industrin. Dåliga arbetstider Alla fyra var anställda på apotek i Sverige. Det tråkigaste med jobbet var långa tuffa arbetspass och helgöppet. Otrevliga kunder Alla fyra var anställda på apotek i Sverige och svarade att jobbiga och negativa kunder drog ner arbetsstämningen. Arbete under kompetensnivån För två var det tråkigaste med deras sysselsättning var uppgifter under deras kompetensnivå. Båda arbetade som apotekare i Sverige. 8

9 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2010 Varuplock Två tyckte att det tråkigaste var att plocka varor. Båda jobbade på apotek i Sverige. Krångligt IT-system Båda två svarade att det tråkigaste var ett krångligt IT-system som inte alltid fungerade. De jobbade på apotek i Sverige. Övrigt I denna kategori uppgav varje person ett unikt svar. Tre var apotekare i Sverige, där en tyckte att egenvården var tråkigast, en utbytesreglerna och den tredje att jobbet var fysiskt ansträngande. Två var industrianställda varav en svarade att budgetarbete var tråkigast och den andra att arbetet saknade kundkontakt. En jobbade på apotek utomlands och tyckte att receptexpediering var den tråkigaste arbetsuppgiften. 4. ARBETSVILLKOR 4.1 ANSTÄLLNINGSFORM Vid intervjutillfället var 33 tillsvidareanställda. 27 av dem var anställda på apotek i Sverige, fyra som apotekare utomlands och två inom industrin. Sju var vikarieanställda, fyra av dem jobbade på apotek i Sverige, två inom industrin och en var apotekare utomlands. Fyra var provanställda och arbetade alla på öppenvårdsapotek. Alla var heltidsanställda men två hade en 37,5-timmars vecka Anställningsform Figur 9: Fördelningen av de olika anställningsformerna. (n=44) 4.2 LÖN Deltagarnas ingångslön respektive nuvarande lön efterfrågades under intervjun. De som haft en timanställning har fått sin lön omräknad till motsvarande heltidslön. Här kan en viss felberäkning finnas då deras löner innehåller semesterersättning och därför blir de lite högre än motsvarande heltidslön. En av utlandslönerna kunde inte anges före skatt och kommer därför inte att räknas med i figur 10, 11 och tabell 3. De utländska lönerna konverterades till svenska kronor (Omräknat via växelkurser NOK=1,14413SEK, 1GBP=10,1304SEK). Alla löner, samt medel och median är omräknade till jämna 100-tal för att göra bilden mer överskådlig. 9

10 Första anställningen Lönerna sträcker sig från till kr. Medellönen låg på kr och medianlönen på kr. Om utlandslöner inte räknades med minskade medellönen till kr och medianlönen till kr. Figur 10: Ingångslön vid den första anställningen. Den heldragna linjen motsvarar medellönen, den streckade medianlönen. (n=43) Figur 11: Den aktuella lönen vid intervjutillfället. Den heldragna linjen motsvarar medellönen, den streckade medianlönen. (n=43) Nuvarande anställningen Lönerna varierade från kr till kr. medellönen låg på kr och medianlönen på kr. Om utlands löner inte räknades med minskade medellönen till kr och medianlönen till kr. 10

11 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2010 Lön sorterat på anställning För att få en bättre överblick sorterades lönerna även efter anställning. I tabellen är alla löner inräknade, även timlönerna. Personen med receptarieanställning och den kliniska farmaceuten räknas till kategorin apotekare Sverige av sekretesskäl. Tabell 3: Lönerna vid intervjutillfället kategoriserade med avseende på sysselsättning. Löneintervall, medel och median redovisas. (n=43) Sysselsättning Löneintervall Medellön Medianlön Apotekare Sverige Apotekare Utomlands Industrianställda VÄGEN TILL ANSTÄLLNING 5.1 ANTALET SÖKTA TJÄNSTER I figur 12 redovisas antalet tjänster inom branschen som intervjudeltagarna sökt. Observera att skalan på x-axeln inte är linjär. Två uppgav att de aldrig sökt någon tjänst, utan att de istället blivit erbjudna den eller de tjänster de haft. Sex hade sökt en tjänst, 16 hade sökt 2-5, sju hade sökt 6-10, sex hade sökt 11-20, fem hade sökt och två hade sökt mer än 50 tjänster. Båda hade sökt mer än 100 tjänster. På frågan om det var lätt att hitta tjänster svarade fem att det var det. Ingen av de intervjuade tyckte att det blivit svårare att hitta tjänster nu. 39 hade ingen kommentar till frågan Antalet sökta tjänster inom branschen >51 Antal sökta tjänster Figur 12: Antalet sökta tjänster inom branschen totalt. (n=44) 5.2 NÄR TJÄNSTERNA SÖKTES Av de 42 som sökt någon tjänst hade 20 bara sökt tjänster före examen. Nio sökte majoriteten av tjänsterna före examen medan sex hade sökt lika många tjänster före som efter examen. Fem hade sökt majoriteten av tjänsterna efter examen och två bara efter examen. 11

12 Antal personer Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet INOM VILKET GEOGRAFISKT OMRÅDE TJÄNSTERNA SÖKTES På frågan inom vilket geografiskt område tjänsterna söktes hade nio bara sökt inom hemorten. Åtta hade sökt inom pendlingsavstånd och 16 inom utvalda områden i Sverige. I den kategorin placerades personer som till exempel hade sökt inom Skåne och Västra Götaland. Två hade sökt tjänster i hela Sverige, fyra inom Sverige och utomlands medan tre endast sökt tjänster utomlands. Av de sju som sökt tjänster utanför Sverige hade två sökt i ett annat land än Norge. 5.4 HUR ANSTÄLLNINGARNA HITTADES Figur 13: Inom vilket geografiskt område tjänsterna söktes. (n=44) Första anställningen 19 personer uppgav att de hittade sin första anställning via jobbannonser och tio via praktikplatsen. Åtta andra hittade den via kontakter, tre genom spontansökningar, en via ex-jobbet och en via ALARM 3. Två kategoriserades som övrigt. 5 0 Inom vilket geografiskt område tjänsterna söktes Nuvarande anställningen 21 personer hittade sin nuvarande anställning via jobbannons. Av dem hade 14 kvar samma tjänst som vid första anställningen. Nio fick sin nuvarande anställning via kontakter men fem av dem hade kvar samma tjänst som vid första anställningen. Fyra hittade sin nuvarande tjänst via spontanansökan och tre av dem hade samma tjänst som vid första anställningen. Tre uppgav praktikplatsen. Samtliga hade kvar samma tjänst som vid första anställningen. Samma personer som uppgav att de fått sina jobb via ALARM respektive ex-jobbet Hur anställningar hittades Första Nuvarande Figur 14: Hur första respektive nuvarande anställningen hittades. (n=44 första anställningen; n=44 nuvarande anställningen) 3 Medicinska Föreningen i Göteborgs arbetsmarknadsdag för dem som studerar till apotekare, receptarier, biomedicinska analytiker och läkemedelskemister. 12

13 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2010 hade fortfarande samma tjänst som vid första anställningen. Under kategorin övrigt hade fem ett anställningssätt som inte gick att kategorisera och två av dem hade samma tjänst som vid första anställningen. 5.5 ANSTÄLLNINGSINTERVJUN Antalet anställningsintervjuer dividerades med antalet sökta tjänster för varje person. På så sätt beräknades hur stor andel av de sökta tjänsterna som ledde till en anställningsintervju. En hade gått på fler anställningsintervjuer än vad denne sökt. I detta fall fastställdes andelen intervjuer per sökta tjänster till 1. Medelvärdet blev 52 % och medianvärdet 41 %. Av de 44 intervjuade uppgav elva att alla sökta tjänster ledde till en anställningsintervju. Tre hade inte varit på någon intervju och två av dem hade inte heller sökt någon tjänst utan fått tjänsten på annat sätt Vad arbetsgivaren var intresserad av Betyg Ex-jobb Figur 15: Om arbetsgivaren frågade om betyg eller examensarbete under anställningsintervjun. (n=44) Ja Nej På frågan vad arbetsgivaren var intresserad av att veta under anställningsintervjun svarade 24 att fokus låg på personliga egenskaper. För 15 hade tidigare erfarenheter tagits upp. Fyra meddelade att frågan om varför man sökt tjänsten och varför man valt just det apoteksbolaget togs upp. Fyra sade att deras förväntningar och inställning till jobbet diskuterades på intervjun. Andra ämnen som nämndes i samband med anställningsintervjun var bland annat vad man tyckte om merförsäljning, kundfokus och ledarskapsegenskaper. De intervjuade ombads att uppge om deras betyg och/eller examensarbete efterfrågades på anställningsintervjun. 38 fick inga frågor om betyg, medan tre uppgav att det efterfrågades. På frågan om examensarbete uppgav 32 att det inte efterfrågades under anställningsintervjun, medan nio sade att det efterfrågades. Fem av dem nämnde att det var mest av intresse och att det inte var relevant för att få tjänsten. 13

14 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet NÄR DEN FÖRSTA ANSTÄLLNINGEN BEKRÄFTADES För majoriteten, 38 av 44 bekräftades första anställningen före examen. Tre fick anställningen bekräftad inom en månad efter examen och två 2-3 månader efter. En fick första anställningen bekräftad 3-6 månader efter examen. Ingen av deltagarna i årets uppföljning hade varit utan anställning inom branschen När den första anställningen bekräftades Figur 16: När den första anställningen bekräftades, i relation till examen. (n=44) 5.7 ANTALET ANSTÄLLNINGAR INOM BRANSCHEN 23 hade haft en anställning inom branschen, 18 två anställningar och tre att de haft tre anställningar. Samtliga intervjuade hade haft minst en anställning inom branschen sedan examen. 5.8 VÄGEN TILL ARBETE I UTLANDET Vid intervjutillfället var sex personer sysselsatta utomlands, fyra i Norge, en i England och en i Österrike. Vissa uppgav flera anledningar till sysselsättning i utlandet, varför totala antalet åsikter är fler än antalet personer. Två arbetade i utlandet för erfarenhetens skull. Två andra menade att det finns bättre jobb utomlands. En gjorde det av personliga skäl, en annan hade föräldrar som jobbat utomlands och ville därför prova det. För en annan låg utlandet nära hemorten. För att få arbeta i Norge måste man ansöka om norsk apotekarlegitimation. I England behövde man ansöka om registrering hos Englands socialstyrelse för att bli registrerad som apotekare. Där måste många handlingar lämnas in. I Österrike var man tvungen att översätta sina handlingar och få utbildningen tillgodoräknad. 14

15 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet APOTEKARPROGAMMET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET 6.1 KOMPETENS SOM NYUTEXAMINERAD Tillräcklig kompetens före praktiken 25 personer ansåg sig vara tillräckligt kompetenta inför praktiken, tre kände sig tveksamma och 15 tyckte inte att de var det. Av dem som lämnade negativt svar motiverade sju det med att de saknade kunskapen för arbetsuppgifterna på apoteket. En menade att denne bara varit redo tack vare sitt extrajobb på apoteket och att utbildningen inte gett tillräcklig kompetens. En annan nämnde att den saknade farmakoterapin. Fyra hade glömt alla läkemedelsnamn till praktiken och en av dem tyckte även att kunskapen om regler saknades Tillräcklig kompetens? Ja Nej Tveksam Angiven åsikt Inför praktiken Efter praktiken Figur 17: Om personerna upplevde sig vara tillräckligt kompetenta inför dels praktiken, dels inför sin yrkesroll som nyutexaminerad. (n=44) Tillräcklig kompetens för yrkesroll efter praktiken Efter praktiken tyckte 40 att de hade tillräcklig kompetens för sin yrkesroll, två tyckte däremot inte det och två var tveksamma. Av de två som inte upplevde sig tillräckligt kompetenta, sade en att det inte räckte för jobbet som klinisk farmaceut och den andra att det inte räckte för jobb utanför apoteken. Av de två som var tveksamma sade en att programmet varken var inriktat på industri eller apotek och att man efter utbildningen måste lära sig inom sitt yrke. Den andre menade att man aldrig blir fullärd till 100 % på praktiken och var därför tveksam. Den första jobbade inom industrin och den andre som apotekare på öppenvårdsapotek. 6.2 ÅSIKTER OM APOTEKARPROGRAMMET De intervjuade i årets uppföljning var den sista kullen som läste enligt den gamla utbildningsplanen för apotekarprogrammet. Inför programstarten 2006 omstrukturerades programmet och större förändringar genomfördes, vilket är viktigt att ha i åtanke. Bland annat omarbetades vissa kurser väsentligt. Nya obligatoriska kurser i biostatistik, analytisk kemi och farmakoterapi introducerades och perioden för de valbara kurserna förlängdes från 15 Hp till 30 Hp. Utbudet ökade från fyra kurser till 14 efter omstruktureringen och idag finns 16 valbara kurser. I den här frågan ombads de först att svara fritt på frågan vilka åsikter har du om apotekarprogrammet i övrigt? och därefter efterfrågades deras åsikter om föreläsarna, litteraturen samt informationen och programmets organisation. Många olika åsikter angavs, vissa var identiska och andra helt unika. Kommentarerna var både positiva och negativa. Nedan följer en sammanställning av de åsikter som framfördes. 15

16 Angående praktiken Elva personer ville ha praktik tidigare under utbildningen. En del av dem hade önskat dela upp praktiken på två tillfällen för att få kontakt med yrkeslivet tidigare under utbildningen. Två ville ha praktiken på annan plats än apotek, till exempel inom läkemedelsindustrin. En önskade att fler preparatnamn hade tagits upp under utbildningen för att ge en bättre förberedelse inför praktiken. Angående olika ämneskunskaper Två uppgav att de önskade kurser i klinisk farmaci och för en av dem var skälet önskad behörighet till mastersprogrammet i klinisk farmaci vid Uppsala universitet. Fyra hade önskat en kurs i farmakoterapi under utbildningen. Tre tyckte att det skulle ha varit mer fokus på farmakologi under utbildningen. Två menade att utbildningen var för teoretisk, två att det var för mycket anatomi och fysiologi och en att det var för mycket kemi. Angående inriktning inom utbildningen Sex personer efterlyste flera valbara kurser inom utbildningen och en annan tyckte att programmet var för splittrat och att det varken var inriktat mot apotek eller industri. Övriga åsikter om programmet Åtta hade positiva åsikter om programmet som inte kunde placeras in i kategorierna ovan. Exempel på kommentarer var att utbildningen var bred vilket skulle leda till en stor arbetsmarknad. Att programmet gjorde att man blev överkvalificerad för jobbet som apotekare. Sju hade negativa kommentarer. Två kommenterade speciellt organkemikursen och tyckte att kursen var för kort. Två menade att utbildningen saknade en sammanhållande punkt och två andra att kunskap om en apotekares yrkesroll saknades. En tyckte att programmet var för likt läkarprogrammet. Åsikter om föreläsarna 14 var helt eller delvis positiva till föreläsarnas kompetens. En positiv kommentar var att deras kompetens inom respektive ämne uppskattades. Fem tyckte att föreläsarnas kompetens varierat men att de överlag varit bra. Fem gav negativa kommentarer på frågan om föreläsarnas kompetens. Fyra av dem tyckte att det borde ha varit apotekare som föreläst. Någon tyckte att föreläsarna saknade pedagogisk förmåga. Åsikter om litteraturen 14 personer var helt eller delvis positivt inställda till litteraturen på programmet. Tre tyckte att litteraturen var varierande under utbildningen. Flera uppgav att kompendierna täckte upp det mesta i slutet på utbildningen. Åsikter om information och organisation 16 personer var helt eller delvis positiva till informationen och organisationen på programmet. Ingen hade någon negativ kommentarer på den frågan. 16

17 6.3 OM SAMMA UTBILDNINGSVAL HADE GJORTS IDAG På frågan om de intervjuade hade gjort samma utbildningsval i dag med facit i hand svarade 36 av de 44 ja. En av dem skulle dock ha valt att läsa i Uppsala och en annan hade valt att läsa utomlands istället. Fem var tveksamma till om samma utbildningsval hade gjorts idag, två av dem för att det är svårt att få jobb där man utnyttjar sin kompetens. Tre svarade nej på frågan. En tyckte att det är en bra utbildning men att den inte är anpassad för den svenska arbetsmarknaden. En annan hade klarat sig på en receptarieutbildning och att det finns andra liknande program som är mer specialiserade och ger en mer tydlig arbetsinriktning. En person motiverade inte varför samma utbildningsval inte skulle ha gjorts idag. 3 Om samma utbildningsval hade gjorts idag 5 36 Figur 18: Svarsfördelningen angående om samma utbildningsval hade gjorts idag. (n=44) Ja Nej Vet ej 7. JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE ÅRS UPPFÖLJNINGAR 7.1 ÖVERSIKT En liknande uppföljning har gjorts för varje kull apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet sedan Det är programkommittén för farmaci som varje år beslutar om en ny uppföljning ska göras kommande år. Det är alltså ingen fast arbetsuppgift för studentstudievägledarna. Intervjudeltagarna utexaminerades under sommaren och intervjuerna gjordes i mars efterföljande år, vilket betyder att utexamineringen och själva uppföljningen gjordes under olika kalenderår. Om inget annat anges är det uppföljningsåren, inte utexamineringsåren, som avses. 7.2 SYSSELSÄTTNING I årets uppföljning har effekten från avvecklingen av apoteksmonopolet visat sig vara mycket stor på andelen nyutexaminerade apotekare som söker sig till utlandet. Enbart 11 % av de intervjuade hade en sysselsättning i utlandet, och enbart 60 % av dem jobbade i Norge. Tidigare år har den siffran varit 33% (2010), 29% (2009), 20% (2008), 16% (2007) samt 29% (2006). I år har siffran med apotekare anställda på öppenvårdsapotek ökat mycket jämfört med tidigare år. Hela 73% var sysselsatta som apotekare på öppenvårdsapotek. Tidigare år har andelen varit mellan 20 och 40%. I år var en anställd som sjukhusapotekare, vilket är fortsatt lågt jämfört med tidigare år, förutom förra året då ingen hade en sådan anställning. Så här såg det ut tidigare år: var andelen 0%, 7%, 10%, 2% respektive 3%. Andelen industrianställda år 2009 tangerades i år. Detta är 17

18 lite högre än förra årets bottennotering på 7%. Den högsta andelen noterades 2007 med 28%. Övriga år var andelen anställda inom industrin 10 % 2008 och 14% Andelen forskare nådde en ny bottennotering jämfört med tidigare år då ingen av de intervjuade hade en sådan tjänst. Den näst högsta andelen forskare noterades år 2010 med 12%. Bara 2008 har andelen varit högre, då 13%. Resterande år var andelen 9% (2009), 5% (2007) och 11% (2006). Andelen personer i kategorin övrigt såg ut som tidigare år, förutom förra årets resultat som låg på hela 7%, då det var flera av intervjudeltagarna som hade en annan utbildning än apotekarexamen i bakgrunden. Figur 19: Jämförelse mellan olika sysselsättningar under uppföljningsåren (n=265) 18

19 7.3 HUR DEN FÖRSTA ANSTÄLLNINGEN HITTADES I den första uppföljningen som gjordes 2006 gällde frågan enbart hur den nuvarande sysselsättningen hittades, varför svaren för det året kan vara lite missvisande. Detta är viktigt att ha i åtanke när figur 20 studeras. Antalet anställda via ALARM nådde ännu en klar bottennotering i år då enbart 1 person hittade sin första anställning där. Förra årets notering var även den en bottennotering jämförd med tidigare år. De fyra tidigare åren hade det varit en stadigt uppåtgående trend till 2009 års toppnotering på 24 %. Anledningen till detta skulle kunna vara att deltagarna i årets uppföljning examinerades under en period då det funnits många jobb utannonserade på grund av nyetablering av många apotek. Behovet att söka jobb via ALARM har sannolikt inte varit lika stort som tidigare år. Praktikplatsen visade en nedåtgående trend i år jämfört med förra årets höga notering på 28%, men noteringen från 2007 på 35% är fortfarande högst. En anledning till årets låga notering skulle kunna vara att de många nyöppnade apoteken erbjöd fler tjänster med tillsvidareanställning vilket lockade mer än ett vikariat som oftast brukar erbjudas på en praktikplats. Figur 20: Jämförelse över hur sysselsättning hittades uppföljningsåren frågades hur den nuvarande sysselsättningen hittades, medan de övriga åren gäller den första sysselsättningen. Uppgift saknas för en person (n=264) 19

20 7.4 NÄR DEN FÖRSTA ANSTÄLLNINGEN BEKRÄFTADES I alla uppföljningar som gjorts har majoriteten fått sin första anställning bekräftad redan före examen och i år var noteringen 86%. De övriga åren var andelen 59% (2010), 69% (2009), rekordnoteringen 88% (2008), 58% (2007) och 49% (2006). En annan trend som setts under alla tidigare uppföljningar är att om personerna inte fått anställningen bekräftad före examen, har detta för det mesta skett inom tre månader efter examen. Totalt under alla sex årens uppföljningar har endast 5% (14 av 262) fått sin första anställning bekräftad senare än 3 månader efter examen och 3% (8 av 262) har aldrig varit anställda. Figur 21: Jämförelse av när den första anställningen bekräftades uppföljningsåren Uppgift saknas för en person 2006 och för två personer med anställning utanför branschen i 2010 års uppföljning. (n=262) 20

21 7.5 ANSTÄLLNINGSFORM Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2010 Precis som tidigare år har de två dominerande anställningsformerna varit tillsvidareanställning och vikariat. Tillsvidareanställning nådde en toppnotering i år med 76% jämfört med tidigare toppnotering från år 2007 på 65%. Övriga år har noteringen varit 34% (2010), 47% (2009), 53% (2008) och 40% (2006). Andelen vikariat minskade i år till en bottennotering på 15%. Tidigare år har noteringarna varit 30% (2010), 22% (2009), 18% (2008), 23% (2007) och 34% (2006). Övriga anställningsformer är ganska ovanliga, men en liten uppåtgående trend ses för kategorin provanställd. Figur 22: Jämförelse av anställningsformer Två personer med anställning utom utbildningen i 2010-års uppföljning är inte medräknade i frågan. (n=263) 21

22 7.6 HELTID/DELTID Heltidsanställningar är fortfarande den dominerande anställningsformen. Andelen har åter stigit från den lägsta noteringen på 82% som erhölls förra året. I år är andelen heltidsanställda 98%, vilket tangerar nivåerna för åren var andelen 89 %. Andelen deltidsarbetande når en låg noteringen även i år med 2% mot 0-6 % tidigare år. Andelen arbetssökande i år var 0% och tangerade därmed 2008 års resultat. Noteringarna har varit låga under alla uppföljningsår och aldrig legat över 9 %. Totalt över alla år har andelen heltidsarbetande varit 92 % om alla personer räknas med och 96 % om de arbetssökande räknas bort och enbart de arbetande räknas med. Figur 23: Jämförelse mellan heltid/deltid uppföljningsåren Två personer med anställning utom utbildningen i 2010-års uppföljning är inte medräknade i frågan. (n=263) 7.7 LÖN Lönerna vid intervjutillfället är sammanställda i figur 24. På grund av skiftande valutakurser under åren har de norska lönerna indexjusterats enligt tabell 4, där första årets valutakurs användes som referens. De engelska lönerna har inte indexjusterats då det har varit relativt få personer sysselsatta i England genom åren. Det har inte heller gjorts någon Tabell 4: Växelkurser samt indexjusteringar för den norska kronan i förhållande till den svenska. Uppföljningsår Växelkurser (1 NOK) Index , ,150 0, ,160 0, ,276 1, ,195 1, ,144 0,9615 allmän justering på svenska kronans inflation i förhållande till lönerna. Allmänt i alla årens uppföljningar har de utländska lönerna varit högst, vilket även gäller i år. 22

23 Figur 24: Jämförelse av aktuella löner vid intervjutillfället uppföljningsåren Stipendiater och deltidsarbetande är inte medräknade. De norska lönerna är omräknade enligt index i tabell 4. (n=227) 7.8 KOMPETENS SOM NYUTEXAMINERAD Förra året omarbetades denna fråga lite för att säkert påvisa de intervjuades åsikter om kompetens efter praktikens slut, inte hur kompetenta de känt sig för sin yrkesroll i början på praktiken. Majoriteten av de nyutexaminerade har känt sig tillräckligt kompetenta för sin yrkesroll och i år var andelen 90%. Tidigare år var motsvarande andel 72% (2010), 78% (2009), 55% (2008), 74% (2007) och 71% (2006). Andelen som inte känt att de haft tillräcklig kompetens som nyutexaminerade och de som varit tveksamma har under tidigare år legat relativt lågt men har i år gått ner ytterligare. Endast fyra personer svarade att de kände sig tveksamma eller att de saknade kompetens för sin yrkesroll. 23

24 Figur 25: Jämförelse av kompetens som nyutexaminerad uppföljningsåren Uppgift saknas på denna fråga för en person intervjuad (n=264) 7.9 OM SAMMA UTBILDNINGSVAL HADE GJORTS IDAG? I år steg andelen som uppgav att de skulle ha gjort samma utbildningsval idag till 82% jämfört med 2009 års bottennotering på 56%. Tidigare år var andelen 71% (2010), 88% (2008), 74% (2007) och 80% (2006). Andelen som sa att de inte skulle göra samma utbildningsval i dag tangerade resultatet från år Tidigare år har det varit 14% 2010, 20% 2009, 3% 2008, 12% 2007 och 6% Andelen som var tveksamma var i årets uppföljning 11%. Tidigare år var den andelen 16% (2010), 24% (2009), 10% (2008) samt 14% (2007 och 2006). Figur 26: Jämförelse om samma utbildningsval hade gjorts i dag uppföljningsåren (n=265) 24

25 8. DISKUSSION Årets deltagare i uppföljningen upplevde att det var lätt att komma ut på arbetsmarknaden, vilket skulle kunna förklaras av nyetableringen av många apotek samma år som de examinerades. Detta fick till följd att många redan innan examen fick jobb inom Sverige och kan vara en förklaring till varför så få valt att sysselsätta sig utomlands. Att arbetstillfällena blivit fler inom apoteksbranschen kan även förklara varför ingen i årets uppföljning valt att arbeta med forskning. I år hade endast en person anställning som sjukhusapotekare och en som klinisk apotekare, vilket är ovanligt lågt. En anledning till att så få anställdes som kliniska apotekare skulle kunna vara att andra kullen examinerade kliniska farmaceuter från magisterutbildningen vid Uppsala universitet gick ut 2010, det vill säga samma år som de intervjuade. Antalet som hittat anställning via ALARM var rekordlågt i år. Det är oklart varför så få hittar sin anställning vid ALARM. En anledning kan vara att arbetsmarknadsdagen infaller under praktiken, vilket medför att få är i Göteborg och därmed inte väljer att gå dit. En annan anledning skulle kunna vara att arbetsmarknaden var god då intervjudeltagarna utexaminerades och att det därmed fanns många tjänster att söka. Detta kan dels bero på omstrukturering i och med avregleringen av apoteksmonopolet, dels på nyetablering av flertalet apotekskedjor. Detta kan ha bidragit till att behovet att söka tjänster via ALARM inte varit lika stort som tidigare år. I årets uppföljning fick deltagarna för första gången frågan vilken apoteksaktör som de var anställda hos. Detta för att se vilken apoteksaktör som var mest benägen att anställa nyutexaminerade apotekare. Flest nyanställningar gjordes av Ica Cura apoteken som anställt 24% av deltagarna som jobbade på apotek. Strax efter kom Apoteket Hjärtat, Apoteket AB och Doc Morris som vardera anställt 21%. Det var alltså en ganska jämn fördelning bland de fyra nämnda apoteksaktörerna som anställt nästan lika många nyutexaminerade apotekare. Apoteksgruppen, Kronans Droghandel och Apoteket Farmaci stod tillsammans för de resterande 15% av anställningarna. För framtida projekt kan det vara bra att jämföra om arbetsuppgifterna för en apotekare varierar på arbetsplatsen beroende på vilken apoteksaktör man är anställd hos. Det kan även vara av intresse att exempelvis jämföra trivsel på arbetsplats och lönenivån. 9. ACKNOWLEDGEMENTS Vi vill tacka följande personer: Medlemmarna av programkommittén för farmaci för förtroendet att utföra detta arbete Matilda Alm för all hjälp med telefonintervjuerna av deltagarna Lennart Järnebrant för korrekturläsningen Ann-Britt Fernhall för administrativ hjälp 25

26 10. BILAGOR BILAGA 1: BREV TILL INTERVJUDELTAGARNA Vi behöver Din hjälp! Arbetsmarknaden för apotekare är i ständig förändring vilket innefattar såväl möjligheten till jobb som vilka typer av yrkesroller en apotekare kan ha. För presumtiva apotekarstudenter, blivande apotekare och för den personal som jobbar med studenter på programmet är det viktigt att få uppdaterad information om arbetslivet och de möjligheter som finns för en apotekare. Det är även intressant att kontinuerligt kunna följa utvecklingen på arbetsmarknaden och därför gör vi nu, för femte året i rad, en uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet (GU). Vi som är studentstudievägledare för apotekarprogrammet har fått i uppdrag av Programkommittén för farmacevtisk och biovetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet, att göra en undersökning om hur arbetsmarknaden för nyutexaminerade apotekare ser ut. Undersökningen kommer grunda sig på telefonintervjuer med alla som fått sitt examensbevis utfärdat under juli och augusti månad Eftersom Du enligt LADOK-registret är en av dem skulle vi vilja göra en telefonintervju med Dig. Någon av oss kommer att ringa Dig under februari eller mars; hoppas att Du då har möjlighet att ställa upp! Om Du vill hjälpa oss så kommer intervjun att ta ungefär minuter och Du kommer givetvis att vara anonym i all resultatredovisning. Som tack för hjälpen kommer vi att skicka en biobiljett. Om Du inte har hört något från oss innan den 15 mars beror det antagligen på att vi har ett felaktigt telefonnummer till Dig. Vi är då väldigt tacksamma om Du kan maila oss Ditt telefonnummer som Du anträffas på under kvällstid! Du får gärna även kontakta oss om Du redan nu vet om att Du har bytt telefonnummer och att vi kan ha fel nummer till Dig. Tack på förhand! Studentstudievägledare för apotekarprogrammet vid GU Matilda Alm Uppföljningsassistent Har du några frågor eller funderingar ta gärna kontakt med oss: (tisdagar och torsdagar kl ) apotekarstudent@sahlgrenska.gu.se 26

27 BILAGA 2: INTERVJUGUIDE Frågor om sysselsättning och att söka jobb: Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet Vad är din nuvarande sysselsättning? Om apoteksanställd: Är du anställd som apotekare eller receptarie? Vilken apoteksaktör? Om receptarie: Vad är anledningen till att du valde att ta en receptarietjänst? 2. Hur många jobb, som är beroende av din apotekarexamen, har du haft inklusive ditt nuvarande arbete? (Räknat fr.o.m. september månad Sommarvik. exkluderas samt jobb kortare än 1 månad) 3. Hur många jobb, som är beroende av din apotekarexamen, har du sökt totalt? (Upplever du att det är lätt att hitta sådana tjänster?) 4. Hur många av dessa sökte du efter det att du tagit apotekarexamen? 5. Inom vilket geografiskt område sökte du jobb? (motivera! Hemort? Pendlingsavstånd? Inom hela landet? +Norge? Utomlands?) 6. Hur många av de sökta jobben, som är beroende av din apotekarexamen, ledde till anställningsintervju? Om ingen anställningsintervju, gå till fråga Vad var arbetsgivaren intresserad av att veta under anställningsintervjun? (Efter att personen har svarat frågar vi om betyg samt ex-jobb) Betyg: Ex-jobb: (Fråga om vart personen gjorde sitt ex-jobb.) Om inget jobb inom branschen, gå vidare till fråga 24. Frågor om jobbet: 8. Hur hittade du ditt första jobb som är beroende av din apotekarexamen? -genom jobbannons? -genom praktikplats? -genom ditt ex-jobb? -på ALARM-dagen? -via kontakter? -genom spontanansökan? 27

28 -via företagets internnät? -övrigt och i så fall hur? Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet När fick du bekräftat att du fått ditt första jobb, som är beroende av din apotekarexamen? - innan examen? - inom 1 månad efter examen? - inom 2-3 månader efter examen? månader efter examen? - mer än 6 månader efter examen? 10. Vad var din ingångslön på ditt första jobb som är beroende av din apotekarexamen? 11. Hur hittade du ditt nuvarande jobb som är beroende av din apotekarexamen? -genom jobbannons? -genom praktikplats? -genom ditt ex-jobb? -på ALARM-dagen? -via kontakter? -genom spontanansökan? -via företagets internnät? -övrigt och i så fall hur? 12. På en skala från 1 till 4, hur trivs du med din nuvarande sysselsättning? (1 = inte alls och 4 = mycket bra) Om 1, varför? 13. Vilken anställningsform har du? Heltid? Deltid? -tillsvidare? -vikariat? -timanställning? -anställd via bemanningsföretag? -projektanställning? -stipendium? -praktik? -annan och i så fall vilken? 14. Vad har du för lön idag? 28

29 15. Jag kommer nu att läsa upp 12 arbetsuppgifter, och jag vill att du svarar ja på de arbetsuppgifter som du utför minst en gång i veckan! a) Information/rådgivning b) Forskning och utveckling c) Antibiotikaspädningar på apotek d) Experimentellt arbete (hit räknas inte antibiotikaspädningar) e) Expediering av läkemedel f) Undervisning g) Kliniska prövningar h) Ledarskap i) Marknadsföring j) Produktion (hit räknas inte antibiotikaspädningar) k) Registrering av nya läkemedel på marknaden/regulatory Affairs l) Administration 16. Beskriv översiktligt ditt arbete och dina ansvarsområden! 17. Vad är roligast med ditt jobb? (endast en sak!) 18. Vad är tråkigast med ditt jobb? (endast en sak!) 19. Har du arbetat under hela tiden efter din examen? (Om nej, vad har hänt? Ledighet? Arbetslöshet? Föräldraledig? Annat arbete?) Alla som inte doktorerar, studerar eller arbetar utomlands hoppar till fråga 23 om apotekarprogrammet. Frågor till dig som läser vidare: 20. Hur kommer det sig att du har valt att läsa vidare? 21. Hur finansieras din tjänst eller dina studier? Frågor till dig som har sysselsättning i utlandet: 22. Hur kommer det sig att du valt att sysselsätta dig utanför Sverige? 29

30 23. Vad krävdes utöver din svenska apotekarexamen för att du skulle kunna börja sysselsätta dig? Frågor om apotekarprogrammet: 24. Kände du att du hade tillräcklig kompetens inför praktiken? 25. Kände du att du hade tillräcklig kompetens för yrket och din yrkesroll som nyutexaminerad, det vill säga efter praktiken? Om arbetssökande, känner du ändå att du har kompetensen? 26. Vilka synpunkter har du på apotekarprogrammet i övrigt? (Efter att personen svarat frågar vi om: föreläsarnas kompetens, litteraturen, information/organisation) 27. Skulle du ha gjort samma utbildningsval idag om du skulle söka nu? (Om nej, varför?) Nu är intervjun klar. Har du några ytterligare kommentarer? Sammanställningen av rapporten kommer att läggas ut på kursportalen i början av sommaren. Om jag får din mailadress så kan vi även maila hela rapporten till dig när den är klar! Som tack för hjälpen kommer vi att skicka en biobiljett. Till vilken adress kan vi skicka den? 30