UPPFÖLJNING AV APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET 2005

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET 005 juni 006 Programkommittén för farmacevtisk och biovetenskaplig utbildning Kristina Carlsson och Helena Dahlqvist Studentstudievägledare för apotekarprogrammet

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Introduktion 1 1. Syfte Metod Bortfall 1 SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER.1 Apoteksanställda. Industrianställda 3.3 Forskarstuderande 3.4 Arbetssökande 4.5 Personer som arbetar utomlands 4 3 ARBETSVILLKOR Anställningsvillkor 4 3. Lön 5 4 VÄGEN TILL ARBETE Antal sökta jobb efter examen 5 4. Tid innan man började arbeta Anställningsintervjun Hur man hittade sitt arbete Examensarbetets och apotekspraktikens inflytande 7 5 APOTEKARUTBILDNINGEN Tillfredställelse med utbildningsvalet 8 5. Åsikter om programmet Ämnesinnehåll på apotekarprogrammet Ökad valbarhet Praktik Kvalitet på föreläsare Arbetssätt och upplägg av programmet Apotekarrollen 11 BILAGOR Bilaga 1: Brev till intervjupersoner Bilaga : Intervjuguide

3 1. INLEDNING 1.1 Introduktion Programkommittén för farmacevtisk och biovetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet beslutade i december 005 att studentstudievägledarna för apotekarprogrammet skulle genomföra en uppföljning av de 40 apotekare som utexaminerades från universitetet 005. De personer som ingår i undersökningen är de första som tagit apotekarexamen från Göteborgs universitet. Arbetsmarknaden för apotekare är i ständig förändring liksom en del av de yrkesroller en apotekare kan ha. Allt eftersom arbetsuppgifterna ändras måste även utbildningen förändras genom anpassning till de krav arbetslivet har på en apotekare. Det är dessutom viktigt för den personal som jobbar med studenter på programmet att kunna ge uppdaterad information om arbetslivet och de möjligheter som finns för en apotekare. 1. Syfte Syftet med uppföljningen är att undersöka vilka möjligheter till arbete nyutexaminerade apotekare har, att se vilka arbetsområden en apotekarexamen från universitetet kan leda till samt att utvärdera om utbildningen motsvarar de krav som ställs på en yrkesverksam apotekare. 1.3 Metod Uppföljningen genomfördes med telefonintervjuer under mars och april 006. Den intervjuguide som användes (se bilaga ) har arbetats fram i samråd med Gudrun Balke som är utvärderingsansvarig vid universitetet. 1.4 Bortfall Totalt deltog 35 av 40 personer i undersökningen. Av de fem som inte deltog avböjde en person att medverka. Av de övriga fyra anar vi att minst två skulle ingå i gruppen arbetssökande och att ett par befinner sig utomlands, men detta är bara ett antagande. 1

4 . SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER Av de 35 personerna arbetar elva på apotek utomlands, vilket visas i figur 1. Tio av dessa jobbar i Norge och en utanför Europa. Av dem som arbetar i Sverige är 11 anställda på Apoteket AB, varav en vid Apotekets kundcentrum. Fem jobbar inom läkemedelsindustrin, en är studerande och fyra forskar på universitet. Tre uppgav sig vara arbetssökande. Två av dessa är dock igång och arbetar; en har timanställning vid Apoteket AB på ungefär 5 % och den andra arbetar inom en annan bransch. Forskning på universitet 4 Studier 1 Läkemedels industri 5 Sysselsättning Arbetssökande 3 Apotek utomlands 11 Apoteket AB 11 Figur 1: Trettiofem personer svarade på frågan om vilken sysselsättning de har..1 Apoteksanställda Av de personer som arbetar på apotek både i Sverige och utomlands är 16 anställda på expeditionsapotek, 5 på sjukhusapotek och 1 person på Apotekets kundcentrum (figur ). De som arbetar på expeditionsapotek har till viss del varierade arbetsuppgifter. Nästan alla arbetar en del av sin tjänst med expediering, men i varierande utsträckning, alltifrån nästan ingenting till i stort sett hela arbetstiden. Vissa arbetar enbart med receptbelagda läkemedel, medan andra även arbetar med egenvårdsprodukter. Utöver att arbeta direkt mot kunden på apotek har vissa ett ekonomiskt ansvar och ansvar för inköp och försäljning. Några har uppgett att de har personalansvar. Flera arbetar med kompetensutveckling av apotekets personal och med utbildning av sjukvårdspersonal. En person arbetar inom apotekets centrala kundservice med information och rådgivning men även med godkännande av ombudsleveranser som går via distansapoteket. Tre av fem av dem som jobbar på sjukhusapotek arbetar inom Sverige. De två som arbetar utomlands och en av dem som jobbar i Sverige arbetar som kliniska farmacevter. De som arbetar på sjukhusapotek har lite andra arbets- och ansvarsområden än de som arbetar på expeditionsapotek. På sjukhusapotek arbetar man med läkemedelsgenomgångar, har ansvar för läkemedelsförråd på avdelningar, arbetar med rådgivning av sjukvårdpersonal och tillverkar läkemedel (framför allt cytostatika). En av dem som jobbar på sjukhusapotek är chef på sin arbetsplats. De som arbetar på apotek i Norge har själva uppgett att de har fått ett ökat ansvar och ökad möjlighet att påverka sin sysselsättning jämfört med om de hade arbetat i Sverige. I Sverige har många kortare vikariat vilket skulle kunna vara en av anledningarna till att

5 man inte får lika många ansvarsområden. En annan anledning som uppgetts till att en del inte har specifika ansvarsområden är att de nyligen börjat på arbetsplatsen och därför inte kommit in i arbetet men att de tror att de längre fram kommer få ett ökat ansvar. En av dem som jobbar i Norge är chef på sitt apotek.. Industrianställda Av de fem som har jobb inom läkemedelsindustrin har fyra olika arbetsuppgifter inom kliniska prövningar. Den femte personen arbetar med kvalitetsarbete. Ingen av dessa har arbetsledande funktion..3 Forskarstuderande De fyra som har sysselsättning inom forskning har alla ett delansvar i någon forskningsstudie, men det förekommer även andra uppdrag vid sidan av forskningen som t ex undervisning och administrativt arbete. Ingen av dem var ännu antagen doktorand men en skulle bli det månaden efter intervjun gjordes. Två gick på stipendier, medan en fick utbildningsbidrag och en hade en biträdande forskartjänst. Som anledning till att de gett sig in på forskarbanan angav alla ett genuint intresse för forskning och att de ansåg det som en förmån att få fördjupa sig inom ett intresseområde. 35 Arbetsuppgifter Info/rådgivning R&D Experimentellt arbete Undervisning Kliniska prövningar Kvalitetssäkring Ledarskap Marknadsföring Produktion Expediering mer sällan varje halvår varje mån. varje vecka Figur : Alla som har ett arbete som kräver apotekarexamen eller motsvarande, svarade på frågan om i hur stor utsträckning de utför de tio i diagrammet nämnda arbetsuppgifterna. Svarsalternativen var mer sällan, varje halvår, varje månad, varje vecka. (n=35) 3

6 .4 Arbetssökande Tre angav att de inte har något arbete som motsvarar apotekarutbildningen trots att de så önskade. En jobbar som timvikarie på ungefär 5 % vid Apoteket AB (men har ändå uppgett att den inte har ett jobb som kräver apotekarutbildning eller motsvarande) och en arbetar inom en annan bransch. Det är alltså bara en person i denna grupp som helt saknar sysselsättning. På frågan hur de klarar situationen att vara arbetssökande svarade alla att det kändes jobbigt. En person angav att det var svårt ekonomiskt..5 Arbete utomlands Av de 35 personerna som deltog i undersökningen arbetar elva utomlands, tio på apotek i Norge och en utanför Europa. Nio angav arbetsbrist i Sverige som skäl till att de flyttat utomlands. De andra två angav familjeskäl eller att de fått bättre erbjudanden med bättre lön utomlands. 3. ARBETSVILLKOR 3.1 Anställningsvillkor Åtta av elva bland dem som arbetar på apotek utanför Sverige har tillsvidareanställning, jämfört med tre av elva bland dem som jobbar inom Apoteket AB (figur 3). Tre av dem som arbetar inom läkemedelsindustrin har tillsvidareanställning. vikariat 13 Anställningsform timanställning praktik 1 tillsvidare 15 Merparten, 8 personer, uppgav att de arbetar heltid, medan en angav deltid. Två som går på stipendium ingår i gruppen övrigt (figur 4) då de inte har reglerat hur många timmar i veckan som de ska vara på den institution där de forskar. Tre av de elva som arbetar vid Apoteket AB uppgav att de har en receptarietjänst. Eftersom denna fråga inte ställdes under intervjun är det möjligt att fler är anställda som receptarie. Figur 3: De 31 personer som har ett arbete som kräver apotekarexamen eller motsvarande svarade på frågan om vilken anställningsform de har stipendium tillsvidare bemannings företag 1 Omfattning på anställningen heltid deltid övrigt Figur 4: De 31 personer som har ett arbete som kräver apotekarexamen eller motsvarande har svarat på frågan om omfattningen på deras anställning. 4

7 3. Lön Ingångslönen är omräknad till SEK den 5 april 006 och avrundad till närmaste 100- tal (figur 5). Lägsta lön var SEK/månad och högsta lön var SEK/månad. De personer som har haft mer än ett jobb till dess att undersökningen genomfördes har uppgett den ingångslön de har på sitt nuvarande arbete. Ingångslönen som Apoteket AB ger ligger mellan och 000 SEK/månad. Den som har lägst lön i Sverige har SEK/månad och tillhör gruppen forskarstuderande. Den som har högst lön i Sverige har SEK/månad. Medianlönen bland de 1 som jobbar i Sverige är SEK/månad. När intervjuerna genomfördes hade tolv fått löneökning. De nya lönerna redovisas ej eftersom frågan intervjupersonerna fick angående om de hade fått löneökning eller ej endast besvarades med ja eller nej. 1 Ingångslön 10 antal personer < inkomst (SEK) /mån Figur 5: De 31 personer som har ett arbete som kräver apotekarexamen eller motsvarande svarade på frågan om vilken ingångslön de fick. 4. VÄGEN TILL ARBETE 4.1 Antal sökta jobb efter examen Sex personer angav att de inte har sökt några jobb efter sin apotekarexamen (figur 6). Denna grupp består av dem som fått klart med ett jobb innan de tog sin examen. Femton uppgav att de har sökt 1-5 jobb, tre personer 6-10 jobb och nio personer 11-0 jobb efter examen. Två personer angav att de har sökt mer än 0 jobb efter sin examen. antal personer Hur många jobb som krävde apotekarexamen har du sökt från du avslutade din apotekarutbildning? 0 1 till 5 6 till till 0 >0 antal jobb sökta Figur 6: Alla som deltog i undersökningen svarade på frågan om hur många jobb som krävde apotekarexamen eller motsvarande som de har sökt efter sin examen. (n=35) 5

8 4. Tid innan man började arbeta Mer än hälften, 18 personer, fick arbete direkt efter examen (figur 7). I denna grupp ingår de som började arbeta inom fyra veckor efter examen och de som först sommarjobbade och sedan började arbeta inom fyra veckor efter det att deras sommarvikariat tog slut. Elva uppgav att de började jobba inom tre månader efter examen. Här ingår de som började arbeta efter mer än fyra veckor efter examen och de som hade ett arbetsuppehåll på mer än fyra veckor efter det att deras sommarvikariat tog slut. Två började arbeta inom sex månader efter examen och två började arbeta när det hade gått längre tid än sex månader efter examen. I alla grupper räknas självvald ledighet in i den tid det tog för de intervjuade innan de började arbeta. antal personer Tid efter examen innan man började arbeta direkt inom 3 mån. inom 6 mån. >6 mån. tid tills man fick anställning Figur 7: De som har ett arbete som kräver apotekarexamen eller motsvarande svarade på frågan om hur lång tid det tog innan man fick ett arbete. (n=31) 4.3 Anställningsintervjun De flesta i undersökningen har varit på anställningsintervju för ett eller flera jobb som kräver apotekarutbildning eller motsvarande. Vissa har fått jobb genom andra kontakter och behövde inte gå på intervju för att bli anställda. Arbetsgivaren var under intervjun mest intresserad av personliga egenskaper och tidigare erfarenheter. Ytterst få nämnde att betygen från apotekarutbildningen hade någon betydelse och flera kommenterade att arbetsgivaren inte hade varit intresserad av dem. Flera angav att kursinnehållet inte hade varit av något särskilt intresse utan att det mest intressanta var att man var legitimerad apotekare. Ett fåtal nämnde språkkunskaper som något arbetsgivaren var intresserad av. 6

9 4.4 Hur man hittade sitt arbete Tolv personer angav att de hittat sitt jobb via annons (på Internet eller i pappersform) och sex via kontakter (figur 8). Här ingår en person som angav att både examensarbete och praktikplats påverkat hur den hittat sitt jobb. En hade hittat sitt jobb via rekryteringsföretag, en svarade ALARM-dagen på Göteborgs universitet 1 och en skickade in en spontanansökan till den arbetsplats som den nu jobbar på. Fyra personer angav företagets (Astra Zeneca och Apoteket AB) internnät som där man hittat sitt jobb. Fyra personer angav att deras examensarbete gjort att de fått tag i sitt jobb och två personer uppgav att praktiken haft avgörande betydelse för det jobb de har. företagets internnät 4 spontan ansökan 1 kontakter 6 Hur hittade du ditt arbete? praktik alarmdagen GU 1 ex-jobb 4 jobbannons 1 Figur 8: De som har ett arbete som kräver apotekarexamen eller motsvarande svarade på frågan om hur de hittade sitt jobb. (n=31) 4.5 Examensarbetets och apotekspraktikens inflytande Flera angav att de genom praktiken blev intresserade av att arbeta på apotek och att de lärde sig väldigt mycket under denna tid (figur 9). För tre personer har praktiken varit avgörande för det jobb de har idag. Två av dessa arbetar på den arbetsplats där de gjorde sin praktik och för den tredje var det avgörande att den hade varit på ett sjukhusapotek under sin praktik eftersom den nu jobbar på ett sjukhusapotek. För en person var praktiken avgörande för det sommarjobb personen fick. Apoteket AB genomförde en omorganisation och många chefer byttes ut under praktiktiden. Detta kan ha påverkat de 17 personer som uppgav att praktiken inte haft något inflytande på deras nuvarande sysselsättning. Även examensarbetet kan vara en väg till ett jobb. Sex personer angav att deras examensarbete på ett direkt sätt hade gett dem jobb (figur 10), antingen de fick anställning där de gjorde sitt examensarbete eller att de via examensarbetet skaffade kontakter som gav dem ett jobb. Flera nämnde också att examensarbetet hade gett dem en chans att undersöka en viss bransch och upptäcka om det var något som de ville jobba med i framtiden. 1 ALARM-dagen på GU är en arbetsmarknadsdag för studenter på apotekarprogrammet och det biovetenskapliga läkemedelsprogrammet (BVLP). 7

10 Har din praktikplats haft inflytande på din nuvarande sysselsättning? Har ditt examensarbete haft inflytande på din nuvarande sysselsättning? A B C A: Nej B: Ja, den ledde till jobb C: Intresse- och kunskapsmässigt A B C A: Nej B: Ja, den ledde till jobb C: Intresse- och kunskapsmässigt Figur 9: Praktikens inflytande på möjligheten att få ett arbete. (n=31) Figur 10: Examensarbetets inflytande på möjligheten att få ett arbete. (n=31) 5. APOTEKARUTBILDNINGEN De flesta är i grunden mycket nöjda med den utbildning de har fått. Många lyfte fram att de har fått en bred teoretisk grund med både kemi, biomedicin och farmakologi och att ämneskombinationen gett en bra grund att stå på. Många påpekade att utbildningen har varit väldigt intressant och rolig. Att apotekarutbildningen i Göteborg har en biomedicinsk inriktning uppskattades av många. 5.1 Tillfredställelse med utbildningsvalet På frågan om de skulle ha gjort samma utbildningsval idag om de fick chansen att välja igen svarade 8 ja, fyra var tveksamma och endast tre hade gjort ett annat val (figur 11). Av dem som svarade att de var tveksamma på eller inte skulle ha valt om att läsa apotekarprogrammet angav de svårigheten att få jobb som huvudskäl till sin tveksamhet. Skulle du ha gjort samma utbildningsval om du skulle söka nu? vet ej 11% nej 9% ja 80% Figur 11: Alla medverkande i undersökningen svarade på frågan om de skulle göra samma utbildningsval igen. (n=35) 8

11 5. Åsikter om programmet Svaren och åsikterna om apotekarprogrammet pekar åt många olika håll, vilket kan bero på intervjupersonernas intresseområden och vad de arbetar med nu. Vi kan konstatera att de senare delarna av utbildningen, som ligger närmast tillbaka i tiden, kommenterades mest. Att till exempel kurserna på termin ett och två omnämndes väldigt lite, både gällande positiv och negativ kritik, kan nog förklaras med att kurserna ligger långt tillbaka i tiden. Dessutom kanske de kurserna som ligger på grundnivå inte på samma sätt relaterar till det dagliga arbetslivet. På frågan om vad som har varit särskilt bra lyftes framför allt ämnesblocken i integrativ biomedicin och fjärde årets farmaciblock fram. Även läkemedelskemin var enligt många en bra och nyttig kurs. Blocket i integrativ biomedicin var väldigt uppskattat av många. Det integrativa inlärningssättet, att studera flera ämnen tillsammans, lyftes fram som något mycket positivt. Ett antal av de intervjuade framförde att man hade önskat att få undervisningen mer relaterad till det arbete en apotekare utför. Man kände att farmacin var underrepresenterad och att man hade velat ha mer läkemedelsterapi invävt. Flera uppgav att de hade velat lära sig läkemedels specialitetsnamn och att få undervisning om interaktioner. Man hade också gärna haft fler apotekare som lärare under dessa kurser. Vidare uttryckte en tredjedel av intervjupersonerna att farmacikurserna från det fjärde utbildningsåret tillhör det som var särskilt bra med apotekarprogrammet. Framför allt fick kurserna i farmakokinetik och galenik beröm. Man uppgav att kurserna kändes relevanta, har god verklighetsanknytning, är yrkesrelaterade och att man har stor nytta av dem i arbetslivet. Från vissa fick fjärde året kritik för att vara dåligt upplagt. Detta kan bero på att kurserna på termin åtta gick för första gången våren 004 när den här årskullen läste dem. Termin 1-7 på apotekarprogrammet läses tillsammans med BVLP vilket gör att dessa kurser inte var nya för apotekarprogrammet. Kurserna i farmakokinetik ansågs av många vara mycket bra gällande både innehåll och arbetssätt. Det problembaserade arbetssättet uppskattades mycket. Även galeniken uppgavs av många som väldigt bra, både gällande innehåll och arbetssätt. Speciellt var det bra att arbeta i projektform. I samband med galeniken saknade man att få göra laborationer sterilt samt att få göra prov för beredningsbehörighet. Många uppskattade möjligheten att få välja kurser. När de intervjuade ombads berätta vad som hade varit mindre bra uppgav många att eftersom de var den första årskursen av apotekare i Göteborg hade de känt sig lite som försökspersoner. En del tog upp kurser som de inte uppskattat. Sista antagning till BVLP var höstterminen

12 5.3 Ämnesinnehåll på apotekarprogrammet Många av de intervjuade personerna nämnde kurser som de tyckte skulle ha ingått i apotekarprogrammet. Vilka kurser de önskade verkar bero på intresseområde och vad man har valt att arbete med efter examen. Dock fanns det några kurser som många tycker saknades i utbildningen. Flera nämnde att farmakoterapi var en sådan kurs. Att inte ha läst denna kurs medförde att de hade för dåliga kunskaper när de gick ut på sin praktik och även när de började arbeta på apotek. En annan kurs som många saknade var biostatistik. 5.4 Ökad valbarhet I samband med att många av de intervjuade föreslog kurser som borde vara med på apotekarprogrammet ville de också att man skulle öka antalet valbara poäng på programmet. Många önskade att de i slutet av programmet hade fått en chans att fördjupa sig och profilera sig mot sina intresseområden och mot det de vill arbeta med i framtiden. Exempelvis efterfrågades inriktningar mot klinisk farmaci, kliniska prövningar, analytisk kemi och laborationstekniker. De valbara kurserna i slutet på apotekarprogrammet var uppskattade men en ökad valbarhet både i form av fler valbara poäng (en termin föreslogs av flera) och större kursutbud till de valbara kurserna var ändå önskvärd. 5.5 Praktik Många önskade mer praktiska inslag i utbildningen. Mer praktik och praktik tidigare under utbildningen efterfrågades. Några föreslog att man skulle dela upp den sex månader långa slutpraktiken så att man istället får ett par av månaderna tidigare under utbildningen. En hade önskat att man under praktiken fick vara en vecka på en vårdcentral för att lära sig känna igen de enklaste åkommorna som man kan stöta på när man jobbar i egenvården. 5.6 Kvalitet på föreläsare Helhetsmässigt är det samlade intrycket från undersökningen att kvaliteten på apotekarprogrammets föreläsare är hög. Några har uttryckligen sagt att man tycker att man genomgående har haft mycket duktiga föreläsare. Andra har ansett att kvaliteten har varit mycket varierande och gett enskilda föreläsare kritik, men ingen har sagt att de tycker att undervisningen har varit dålig. Det har varit uppskattat med externa föreläsare från bland annat industrin. Många önskade möta fler föreläsare från Apoteket AB. 5.7 Arbetssätt och upplägg av programmet Trots att direkta frågor om arbetssätt på apotekarutbildningen ställdes var det relativt få som förde fram åsikter om det. Flera nämnde att de tycker att det var för mycket korvstoppning och några uttryckte en önskan om mer problembaserad inlärning. Några kommenterade att arbetsbelastningen har varit ojämn under utbildningen. Ett par personer nämnde att de hade önskat någon form av introduktionsvecka eller introduktionskurs i början av programmet för att väcka intresse och nyfikenhet. 10

13 5.8 Apotekarrollen Frågan om man kände att utbildningen varit en bra förberedelse för yrket och yrkesrollen ställdes under intervjun. De flesta menade att de kände sig väl förberedda för arbetslivet. Många påpekade att de under utbildningen har saknat apotekarförebilder, eftersom väldigt få av föreläsarna var apotekare. Flera personer sa också att man under de första åren av utbildningen hade svårt att se vart man var på väg, och att det främst var år fyra och fem som fått dem att känna sig som en apotekare. 11

14 BILAGA 1. Brev till intervjupersonerna Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Vi behöver din hjälp! Arbetsmarknaden för apotekare är i ständig förändring liksom en del av de yrkesroller en apotekare kan ha. Eftersom arbetsuppgifterna ändras måste även utbildningen förbättras genom anpassning till de krav arbetslivet har på en apotekare. Det är dessutom viktigt för den personal som jobbar med studenter på programmet, att kunna ge uppdaterad information om arbetslivet och de möjligheter som finns för en apotekare. Därför har vi (studentstudievägledarna för apotekarprogrammet) fått i uppdrag av Programkommittén för farmacevtisk och biovetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet att göra en undersökning om hur arbetsmarknaden för nyutexaminerade apotekare ser ut, vilka arbetsuppgifter som förekommer och till vilken grad apotekarprogrammet vid GU svarar på de krav som ställs på en nyutexaminerad apotekare. Undersökningen kommer grunda sig på telefonintervjuer med alla som tog apotekarexamen 005 från GU. Eftersom du enligt LADOK-registret är en av dem som tog apotekarexamen 005, skulle vi vilja göra en telefonintervju med Dig. Någon av oss kommer att ringa dig under mars månad; hoppas att du då har möjlighet att ställa upp! Om du har möjlighet att hjälpa oss så kommer intervjun att ta ungefär 0 minuter och du kommer givetvis att vara anonym i all resultatredovisning. Som tack för hjälpen kommer vi att skicka en biobiljett. Tack på förhand! Kristina Carlsson och Helena Dahlqvist Studentstudievägledare för apotekarprogrammet vid GU Har du några frågor eller funderingar ta gärna kontakt med oss: (tisdagar och torsdagar kl ) apotekarstudent@sahlgrenska.gu.se

15 BILAGA. Intervjuguide 1. Vad är din nuvarande sysselsättning?. Hur många jobb, som krävde apotekarexamen eller motsvarande, har du sökt från det att du avslutade din apotekarutbildning tills du fick din nuvarande sysselsättning? 3. Var du på intervju till något av jobben? 4. Vad var arbetsgivaren intresserad av att veta under intervjun? Frågor om jobbet: 5. Hur lång tid efter din apotekarexamen fick du jobb? 6. Vilken anställningsform har du? 7. Vad var din ingångslön? 8. Har du högre lön nu? 9. Jobbar du fler, lika många eller färre timmar än vad din anställning är på? 10. Hur hittade du jobbet? 11. Har din praktikplats haft inflytande på din nuvarande sysselsättning? 1. Har ditt val av examensarbete haft inflytande på din nuvarande sysselsättning? 13. Beskriv ditt arbete och dina ansvarsområden? 14. Jag kommer nu att läsa upp 1 arbetsuppgifter och jag vill att du svarar i vilken utsträckning du utför dessa uppgifter i ditt arbete. Dina svarsalternativ är varje vecka, varje månad, varje halvår eller mer sällan/aldrig. 15. Hur klarar du situationen att inte ha ett jobb som kräver apotekarutbildning eller motsvarande? Frågor till doktorander: 16. Hur kommer det sig att du har valt att doktorera? 17. Hur finansieras din tjänst eller dina doktorandstudier? Fråga till personer som jobbar utomlands: 18. Hur kommer det sig att du har valt att jobba utanför Sverige? Fråga till personer som fortsatt att studera: 19. Hur kommer det sig att du fortsatt att läsa efter det att du fått din apotekarexamen? Frågor om apotekarprogrammet: 0. Vad har varit särskilt bra med apotekarprogrammet avseende ämnen och arbetssätt? 1. Vad har varit mindre bra med apotekarprogrammet avseende ämnen och arbetssätt?. Har utbildningen förberett dig för yrket och din yrkesroll?

16 3. Är det något i kursinnehållet på apotekarprogrammet som du skulle vilja lägga till, ta bort, läsa mer eller mindre av? 4. Har du några förslag på förbättringar på apotekarprogrammet, utöver det du redan fört fram? 5. Vad kommer du at sysselsätta dig med om tio år? 6. Skulle du ha gjort samma utbildningsval idag om du skulle söka nu? Alla frågor mellan fråga nummer 4-19 har inte ställts till alla intervjupersoner eftersom en del frågor är specifika för doktorander, personer som jobbar utomlands, studenter eller arbetssökande och att en del frågors svar har varit avgörande för om nästkommande fråga skulle ställas eller inte. Alla 35 medverkande har tillfrågats om fråga nummer 1-3 och 0-6.